Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans

Relevanta dokument
Minnesanteckningar från din Workshop Ekosystemtjänster i planering och pedagogik.

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Naturen till din tjänst

Vad ska ni kunna om djur?

Naturorienterande ämnen

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Miljösituationen i Malmö

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Question today imagine tomorrow create for the future

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Vegetationsrika sjöar

Temagruppernas ansvarsområde

Fortsättningen av biologikursen.

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Förslag den 25 september Biologi

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Sveriges miljömål.

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

Populationernas ekologi (sid )

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet

Livskraftiga ekosystem

Spektrum Biologi Provlektion

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Grunderna för skyddsjakt

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Fortsättningen av biologikursen.

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster. Karolina Brick

Grön översiktsplan Vilhelmina kommun

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Frågor för framtiden och samverkan

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Vilthägn - ekosystemtjänster John Strand Hushållningssällskapet Halland. Foto från Wikipedia

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Transkript:

eeeseagisekosystemtjänster Ekosystemtjänster 2.0EE i Hållbar utveckling av havsmiljön iarkenområdete marin miljö Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans 12-13- 3.2018

Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är de direkta bidrag som ekosystem (såväl naturliga som semi-naturliga) ger till den mänskliga välfärden. De har en tydlig länk till ekosystemets funktioner, processer och strukturer. Användningen av ekosystemtjänster vid bedömning av hur förändringar i miljön påverkar människan blev vanligare efter att de användes i den globala bedömningen Millennium Ecosystem Assessment. Analys av ekosystemtjänster ingår bl.a. Konventionen om biologisk diversitet, EU:s biodiversitetstrategi, nationella strategier i Finland och Sverige Den klassificering av tjänsterna som använts är baserad på det internationella systemet CICES. Tjänsterna indelas i sektionerna försörjande: som utgörs av materia och energi som människan nyttjar, reglerande: organismers förmåga att reglera och upprätthålla egenskaper i ekosystemet som bidrar till välfärden, kulturella: egenskaper i ekosystemet som möjliggör, underlättar eller stöder aktiviteter och känslor som är kulturberoende

Indelning av ekosystemtjänster enligt CICES Sektion Försörjande Division Biomassa Vatten Grupp Odlade växter Vilda växter Vilda djur Uppfödda djur Klass Djur som föda Djur som foder Klasstyp Fisk

Ekosystemtyper Ekosystemen indelas i olika typer beroende på deras naturliga egenskaper. Vid analys av ekosystemtjänster ingår också semi-naturliga områden. Agro-ekosystem: här ingår områden som är kraftigt påverkade av odlings- och betesverksamhet. Skogar: består av naturliga skogsmarker och ekonomiskog. Sötvattenekosystem: består av sjöar, älvar och våtmarker. Marina ekosystem: Havs- och kustområden. De indelas i sin tur i 4 undertyper av vilka två finns i vårt område, Inre kustvatten som är grunda och skyddade och ofta grunda och yttre kustvatten som är mera exponerade och djupare men tydligt påverkade av aktiviteter på land. I SeaGIS utgörs de inre kustvatten av inre typerna i vattenramdirektivets typologi och yttre av de yttre typerna kompletterade med den ekonomiska zonen.

Ekosystemtyper Ekosystemkomponent Natura 2000 naturtyp älvmynning

Kaskadmodellen Trygghet, bas material för ett gott liv,hälsa, goda social förhållanden Ekosystem Naturkapital Funktionell enhet bestående av samverkande djur och växtsamhällen och den abiotiska miljön HAVSOMRÅDE Respons från samhället på påverkan Ekosystemtjänst Direkta bidrag till den mänskliga välfärden från ekosystemen Förekomst av arter med speciella egenskaper som värdesätts av människan Tillgång på FISK Nyttor Biomassa eller processer som omvandlats till nyttor som används av människan endera i form av vara, process eller upplevelse. MATFISK Värdering Ett ekonomiskt, hälso eller socialt värde sätts på nyttorna Folks värdering av olika nyttor Påverkan

Försörjande ekosystemtjänster EKOSYSTEMTJÄNST (klass) NYTTOR KOMMENTARER Råvara till livsmedel Akvakulturer för födobehov. Kod 1.1.4.1 Råvara till livsmedel Vilda växter och djur används som näringskälla. Kod 1.1.5.1 och 1.1.6.1 Råvara till annat än livsmedel Fibrer eller annat material från växter och djur, som används till annat än föda. Koderna 1.1.5.2 och 1.1.6.2 Genetiskt material från biota Vilda växter och djurs genetiska egenskaper. Koderna 1.2.1.2 och 1.2.2.2 Genetiskt material från biota Enskilda gener från växter och djur. Kod 1.2.1.3 och 1.2.2.3 Genetiskt material från biota Frön, sporer som samlas Kod. 1.2.1.1 Fiskodling av matfisk Råmaterial för produktion av mat. Viktiga arter är strömming, lax, sik, abborre arter Gödsel, energi, medicinalväxter, biokemikalier, foder för betesdjur, pälsdjur Används för att upprätthålla populationer Används för syntes av nya gener, överföra ensklid gen i annan organism Fröinsamling Ökar närsaltbelastning Identifiera viktiga områden för yrkesfiske Strandängar som betesmark, arter som används till foder, medicin är framtida potential Förstärka moderfiskbestånd, växtförädling Bioprospektering

Reglerande ekosystemtjänster EKOSYSTEMTJÄNST (klass) NYTTOR KOMMENTARER Biologisk rening Reglering av material som människan tillfört. Nedbrytning, filtrering, ackumulering av substanser (närsalter, organiskt material, toxiska substanser. Koder 2.1.1.1, 2.1.1.2, Växters och djur betydelse som filter för luft och vattenföroreningar. Mildrar skadliga effekter och minskar kostnader för andra reningsmetoder. Erosionskydd Växters och djurs kontroll av erosion. Minskar uppgrumlingen av sediment. Kod 2.2.1.1 Gametspridning (motsvarar pollinering på land). Kod 2.2.2.1 Upprätthållande av rekryteringspopulationer och habitat ( arter i deras föröknings och uppväxtskede och habitat (inklusive genpoolskydd). Kod2.2.2.3 Reglering av sjukdomar, skadeorganismer och främmande arter. Koder 2.2.3.1, 2.2.3.2. Reglering av kemiska processer i vattnet av levande organismer 2.2.5.2 Reglering av kemiska sammansättningen i atmosfär och hav (gaser). Kod 2.2.6.1 Reglering av temperatur och fuktighet 2.2.6.2 Vegetationens betydelse som skydd för människor och egendom, Klarare vatten genom minskad resuspension, stabilisering av sediment Upprätthållande av populationer av växter och djur viktiga för människan Upprätthållande av habitat (erbjuder föda, skydd och förökning) för arter. Områden viktig som lekoch uppväxtområden för fisk. Skydd av odlingsväxter och djur. Arter som konsumerar för människan skadliga organismer, försvårar etablering av främmande arter, sjukdomsspridare Vattnets egenskaper sådana att djur och växter som människan nyttjar mår bra Vegetationen betydelse för att reducera halten av växthusgaser, ex CO2, global skala Mikro och regionala klimat effekter Naturliga filter viktiga habitat som fungerar som näringsaltsupptagare, lagrar, gynnar sedimentation av material Erosionsskydd av vegetation på exponerade stränder Finns något som motsvarar fröspridning i marin miljö? Rovdjurs kontroll av bytesdjur, reglering av ettåriga alger av smådjur, skydd för fiskyngel Viktiga habitat, älvmynningar, flador, sand/grusbottnar, rev Ökar motståndskraften hos ekosystemet Stabilisera klimat. Betydelsen hos vassbälten

Kulturella ekosystemtjänster EKOSYSTEMTJÄNST (klass) NYTTOR KOMMENTARER Aktiviteter som påverkar hälsa, återhämtning eller njutning. Kod 3.1.1.1 Återhämtning eller njutning genom fysiskt passiv vistelse eller observerande naturen. Kod 3.1.1.2 Vetenskaplig forskning och utbildning. Koder 3.1.2.1 och 3.1.2.2 Miljöförhållande betydelsefullt kulturellt eller som kulturarv. Kulturella värderingar Kod 3.1.2.3. Estetiska värden. Naturskönhet, Kod 3.1.2.4 Ej närvaro i naturen Miljöförhållande som har en symbolisk betydelse. Kod 3.2.1.1 Ej närvaro i naturen Miljöförhållande och särdrag hos levande system som har ett existens värde. Saker i naturen som vi tycker kan bevaras. 3.2.2.1 Ej närvaro i naturen Egenskaper i naturen som man vill bevara för framtida generationer 3.2.2.2 Ej närvaro i naturen Indirekt samspel med naturen, underhållning Kod 3.2.1.3 Övrigt. Kod 3.3.x.x Olika typer av sport och andra aktiviteter som håller människan i form. Observerande av växter djur och landskap, ex fåglar Bedrivande av forskning eller utbildning i fält, miljöövervakning Delar i naturen som hjälper folk att identifiera sig med den historia och kultur som de lever i eller kommer ifrån Natursköna platser Använda naturen som national eller lokal emblem Egenskap/område man önskar skall finnas i ekosystem fastän ingen direkt nytta erhålls från den Framtida generationer har möjlighet att njuta av och nyttja naturen som inspirationskällla ex film, bok, sång Trygga tillgången på mångsidiga ekosytemfunktioner Jakt och fritidsfiske.bytet och kvaliteten på upplevelsen beror på annat än bara tillgång på byte Viktigt för turism, vackra landskap/seascape, fenologi minska stress Studier av samspelet mellan olika arter och deras miljö områden, speciellt viktiga Fritidsbebyggelse? längs stränderna och verksamheter som anknyter till det Användarna kommer till specifika platser, National parker Har vi arter eller miljöer som är symboliskt viktiga för regionen, kanske flador?, landhöjningsskärgård Naturskyddsområden skyddas från en del typer av påverkan och värdet består i undvikande av en del typer av skador