RAPPORT U2011:04 Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall Aktuella resultat och metodik ISSN 1103-4092
Förord Plockanalyser blir allt viktigare till följd av kommunernas arbete med utbyggnad av insamlingssystem för matavfall, ökat fokus på insamling av farligt avfall, ökande kvalitetskrav på avfall till behandling och återvinning samt diskussioner om utveckling av insamlingssystem för förpackningar och returpapper. På lokal och regional nivå kan resultaten av plockanalyserna ge värdefulla uppgifter om hur olika delar av insamlingssystemet fungerar och vilka behov som finns av information, taxestyrning, kvalitetssäkring och teknisk utveckling. På nationell nivå kan kunskap om vad en soppåse från hushåll i genomsnitt innehåller vara värdefull information för myndigheter och andra aktörer inom avfallsbranschen. I denna rapport presenteras resultatet av en nationell kartläggning av resultat och erfarenheter från plockanalyser av kärl- och säckavfall. Plockanalyserna har genomförts under perioden 2007-2010. Rapporten kan användas som underlag för kommuner vid planering, utveckling och uppföljning av insamlingssystem för hushållsavfall. Konsultinsatsen i projektet har utförts av Jörgen Leander och Malin Sernland på Miljö- och projekteringsbyrån AB. Projektet har finansierats genom Avfall Sverige Utveckling. En del i arbetet har varit att fånga upp erfarenheter från kommuner som genomfört plockanalyser i större omfattning under de senaste åren. Avstämningar har gjorts med representanter för Avfall Sveriges arbetsgrupper för farligt avfall, återvinning, biologisk återvinning, energiåtervinning samt beställarfrågor. En dialog har även förts med Förpacknings- och Tidningsinsamlingen. I projektets styrgrupp har följande personer medverkat: Jessica Christansen, Jenny Westin och Jon Nilsson-Djerf från Avfall Sverige; Sanita Vukicevic från NSR AB; Anna Drakenberg från Stockholms stad; Lisa Berg från Vafab Miljö AB samt Lars Pettersson från Tekniska Verken i Linköping AB. Malmö mars 2011 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige
Sammanfattning I rapporten presenteras en sammanställning och analys av resultat från plockanalyser som genomförts av kärl- och säckavfall från svenska kommuner 2007-2010, vilka metoder som tillämpats samt i vilken utsträckning rekommendationerna enligt Avfall Sveriges manual för plockanalys av hushållens kärloch säckavfall (rapport 2005:19) har följts. I rapporten ges även förslag till revidering av manualen och vidareutveckling av Avfall Web. Rapporten baseras på en enkätundersökning som omfattar Sveriges samtliga kommuner samt djupintervjuer med ett urval kommuner. 60 procent av Sveriges kommuner har genomfört en eller flera plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall under åren 2007-2010. Vanligast är att kommunerna har genomfört plockanalys av två till fyra prov under perioden. Det totala antalet plockanalyser per år har mer än fördubblats sedan 2007. Genomförd kartläggning visar att ett genomsnittligt villahushåll med separat insamling av matavfall genererar cirka 7-7,5 kg kärl- och säckavfall per vecka (summan av fraktionerna utsorterat brännbart avfall och matavfall), varav den utsorterade matavfallsfraktionen uppgår till 3,2 kg där 95 procent utgörs av matavfall. Den utsorterade brännbara fraktionen består av 1 kg matavfall och trädgårdsavfall, 1,4 (0,8) kg förpackningar och returpapper 1, 1,6 kg övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) och 0,04 kg farligt avfall, batterier och elavfall. Källsorteringsgraden avseende matavfall har beräknats till 77 procent. Ett genomsnittligt lägenhetshushåll med separat insamling av matavfall genererar cirka 7,5-8 kg kärloch säckavfall per vecka, varav den utsorterade matavfallsfraktionen uppgår till 1,5 kg där 93 procent utgörs av matavfall. Den utsorterade brännbara fraktionen består av 1,8 kg matavfall, 2,3 (1,5) kg förpackningar och returpapper 2, 2,3 kg övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) och 0,04 kg farligt avfall, batterier och elavfall. Källsorteringsgraden avseende matavfall har beräknats till 46 procent. Hushåll utan separat insamling av matavfall genererar mer kärl- och säckavfall än hushåll med separat insamling av matavfall. Exempelvis har den totala mängden kärl- och säckavfall från ett villahushåll utan insamling av matavfall beräknats till cirka 9 kg per hushåll och vecka, vilket är nästan 2 kg mer än för villahushåll med insamling av matavfall. Skillnaden förklaras av större mängd förpackningar och returpapper samt övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) i kärl- och säckavfallet. 1 Inom parentes redovisas medianvärde korrigerat för fukt och smuts med korrektionsfaktorer enligt Avfall Sveriges manual för plockanalys (plast- och pappersförpackningar 0,56; returpapper och metallförpackningar 0,65). 2 Inom parentes redovisas medianvärde korrigerat för fukt och smuts med korrektionsfaktorer enligt Avfall Sveriges manual för plockanalys (plast- och pappersförpackningar 0,56; returpapper och metallförpackningar 0,65).
Kartläggningen visar också att typ av insamlingssystem är av betydelse för kärl- och säckavfallets mängd och sammansättning samt för källsorteringsgraden: Mängden kärl- och säckavfall (fraktionerna matavfall och utsorterat brännbart) i villahushåll är lägre vid insamling i system med fyrfackskärl än i system med separat kärl för matavfall. Mängden förpackningar och returpapper i kg per hushåll och vecka i fraktionen utsorterat brännbart från villahushåll med insamling med fyrfackskärl är lägre än vid insamling i separata kärl. Störst andel felsorterat avfall i matavfallsfraktionen har redovisats av kommuner med optisk sortering. Vid insamling i system med separata kärl är renhetsgraden på matavfallet något högre hos de kommuner som använder papperspåsar än hos de som använder majsstärkelsepåsar. Källsorteringsgraden i villahushåll avseende matavfall är högre vid insamling av matavfall i system med fyrfackskärl än i system med separat kärl för matavfall. Avfall Sveriges manual för plockanalys bedöms vara väl genomarbetad och den metod som rekommenderas i manualen bedöms inte behöva ändras på något avgörande sätt. De flesta kommuner känner till manualen men många känner inte i detalj till innehållet eller vilka rekommendationer som är viktigast. De moment som det är vanligast att kommunerna genomför enligt manualen är uppläggning av moderprovet på ren och hårdgjord yta, slumpvis uttag av delprov samt själva sorteringen. Vissa kommuner tillämpar alternativa metoder för provinsamling och provneddelning. Flera av dessa kommuner har insamlingssystem av särskild betydelse för arbetsinsats och tillvägagångssätt vid provinsamling, såsom säckhantering, optisk sortering, sopsug eller underjordbehållare. Några har haft ambitionen att resultatet ska spegla genomsnittsförhållandena i kommunen. I ungefär hälften av plockanalyserna ligger analyserad provmängd i nivå med eller över manualens rekommendation. Dokumentationen av bakgrundsfakta är normalt översiktlig. Förslag till revidering av Avfall Sveriges manual för plockanalys presenteras i rapporten, vars syfte är att allt fler plockanalyser ska göras på ungefär samma sätt för att underlätta jämförelser mellan resultat. Förslaget innefattar bland annat följande: Förtydliga vilka rekommendationer som är av avgörande betydelse för resultatet. Utveckla diskussionen om provinsamling vid plockanalys av avfall från olika typer av insamlingssystem. Utveckla diskussionen om möjligheter och begränsningar med presentation av resultat i procent respektive kg per hushåll och vecka. Ta fram vägledning om plockanalys av andra fraktioner, exempelvis grovavfall. I rapporten lämnas även ett översiktligt förslag till vidareutveckling av Avfall Web för hantering av resultat från plockanalyser. För att använda Avfall Web för jämförelser mellan olika kommuners plockanalysresultat och beräkning av medianvärden är det nödvändigt att de plockanalysresultat som registreras i Avfall Web följer samma indelning i avfallsslag, är framtagna med ungefär samma metod och att kommunerna tillsammans med sina plockanalysresultat även registrerar nödvändiga bakgrundsuppgifter.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och syfte 1 1.2 Förutsättningar och avgränsningar 1 1.3 Termer och begrepp 1 1.4 Metod 2 1.5 Kunskapsläget beträffande hushållsavfallets sammansättning 4 2 Resultat från plockanalyser av kärl- och säckavfall 5 2.1 Kärl- och säckavfallets sammansättning 5 2.1.1 Resultat per bebyggelsetyp 8 2.1.2 Resultat per insamlingssystem 14 2.2 Trender 18 3 Genomförande av plockanalyser i Sverige 20 3.1 Omfattning av plockanalyser i Sverige 2007-2010 20 3.2 Kommunernas syfte med plockanalyser 20 3.3 Metoder för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall 22 4 Förslag till revidering av Avfall Sveriges manual 28 4.1 Prioriterade rekommendationer 28 4.2 Syftet med plockanalyser 29 4.3 Insamlingssystemets betydelse 30 4.4 Få och tydliga alternativ för indelning i fraktioner 31 4.5 Aktuella uppgifter 31 4.6 Vägledning om plockanalys av andra fraktioner än kärl- och säckavfall 32 5 Möjligheter med Avfall Web 33 5.1 Jämförelser mellan kommuners plockanalysdata med hjälp av Avfall Web 33 5.2 Förslag till vidareutveckling av Avfall Web 33 6 Referenser 35 Bilaga 1 Frågeformulär översiktlig enkätundersökning Bilaga 2 Frågeformulär fördjupad enkätundersökning Bilaga 3 Sammansättning av olika fraktioner kärl- och säckavfall i svenska kommuner. Redovisning per fraktion och bebyggelsetyp, % Bilaga 4 Sammansättning av olika fraktioner kärl- och säckavfall i svenska kommuner. Redovisning per fraktion och typ av insamlingssystem, % Bilaga 5 Sammansättning av olika fraktioner kärl- och säckavfall i svenska kommuner. Redovisning per fraktion och bebyggelsetyp, kg per hushåll och vecka Bilaga 6 Sammansättning av olika fraktioner kärl- och säckavfall från villahushåll i svenska kommuner. Redovisning per fraktion i system med separata behållare resp. fyrfackskärl, kg per hushåll och vecka
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Syftet med projektet är att göra en aktuell beskrivning av svenskens genomsnittliga kärl- och säckavfall, att ge förslag på revidering av Avfall Sveriges manual för plockanalys och att ge förslag på hur Avfall Web kan utvecklas för att bättre kunna hantera data från plockanalyser. Målsättningen med projektet är att underlätta för kommunerna vid planering, utveckling och uppföljning av insamlingssystem för hushållsavfall genom att: sammanställa och förmedla aktuella uppgifter om kärl- och säckavfallets sammansättning bidra till vidareutveckling av metoder för plockanalys bidra till vidareutveckling av verktyg för datainsamling och nationella jämförelser 1.2 Förutsättningar och avgränsningar Utredningen omfattar en kartläggning av resultat från och tillämpade metoder för plockanalys av kärloch säckavfall av följande fraktioner: 1. Utsorterad brännbar fraktion (från kommuner/områden med utsortering av matavfall) 2. Matavfallsfraktion 3. Utsorterad deponirest 4. Blandad brännbar fraktion (från kommuner/områden utan utsortering av matavfall) Utredningen omfattar inte att förklara nivåer och skillnader eller samband med olika typer av omvärldsfaktorer. Inom ramen för arbetet med utredningen har även insamling skett av översiktlig information och underlagsrapporter från plockanalys av andra fraktioner, exempelvis grovavfall, förpackningar och returpapper för eventuell fördjupning i andra projekt. Plockanalyser som genomförts före 2007 omfattas inte av kartläggningen. 1.3 Termer och begrepp Med plockanalys avses i denna rapport analys av sammansättningen hos en viss mängd av en viss fraktion genom sortering i olika avfallsslag och vägning av respektive avfallsslag. Benämningen av olika moment vid plockanalys följer nomenklaturen enligt Avfall Sverige rapport 2005:19 Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl och säckar. Särskilt viktiga begrepp som används i manualen är: Undersökningsområde det område från vilket det avfall som analyseras vid plockanalysen har hämtats. Moderprov den insamlade mängden avfall från undersökningsområdet. Neddelning uttag av prov för analys ur moderprovet. Fukt- och smutskorrektionsfaktor faktor som används för att korrigera vikten på ett avfall, vanligen förpackningar och returpapper, för fukt och smuts som är bundet till avfallet. 1
Källsorteringsgrad andelen utsorterat avfall av den totala mängden avfall. Avfallet kan utgöras av ett avfallsslag (t.ex. matavfall) eller en grupp av avfallsslag (t.ex. förpackningar och returpapper). För att källsorteringsgraden för ett eller flera avfallsslag ska kunna beräknas krävs uppgifter om både mängd utsorterat och mängd ej utsorterat avfall av aktuella avfallsslag som hämtas såväl vid fastigheten som vid eventuella avlämningsplatser. Andra viktiga begrepp som förekommer i denna rapport är: Matavfallsfraktion källsorterat matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker. Kallas i vissa kommuner för komposterbart avfall, organiskt avfall eller bioavfall. Utsorterad brännbar fraktion i de kommuner som har källsortering av matavfall är den utsorterade brännbara fraktionen det som blir över när allt annat är sorterat. Exempel på brännbart avfall är blöjor, utslitna diskborstar och dammsugarpåsar. Fraktionen kallas i vissa kommuner för restavfall. Blandad brännbar fraktion i kommuner som saknar källsortering av matavfall samlas både matavfall och annat brännbart avfall in som en blandad brännbar fraktion. Median det tal i en mängd som storleksmässigt ligger så att det finns lika många tal som är större än och mindre än medianen. För mängder med ett jämnt antal tal definieras medianen som medelvärdet av de två tal som ligger i mitten. 1.4 Metod Projektet har genomförts i form av en kartläggning genom enkätundersökningar via e-post, djupintervjuer och översiktlig genomgång av underlag från kommuner. Kartläggningen har genomförts i samarbete med representanter från Avfall Sveriges arbetsgrupper för farligt avfall, återvinning, biologisk behandling, förbränning samt beställarfrågor. Översiktlig enkätundersökning I ett första steg genomfördes en översiktlig enkätundersökning om omfattning av och metoder för plockanalys med tonvikt på kärl- och säckavfall men även grovavfall, förpackningar och returpapper berördes. Enkäten skickades till samtliga regionala bolag och regionförbund, i dessa ingående större kommuner samt härutöver kommuner som inte ingår i något regionalt bolag eller regionförbund. 121 svar har inkommit, från kommuner och olika samverkansorganisationer i den översiktliga enkätundersökningen. Inkomna svar representerar 199 av landets 290 kommuner, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 69 procent. De organisationer som har svarat på enkäten har i de flesta fall besvarat samtliga frågor. I en del fall har inte kommunerna kunnat svara på vissa frågor om tillämpad metod för plockanalys. I de fall det har varit möjligt har ofullständiga uppgifter om tillämpad metod kompletterats. I några fall har kommunen missförstått något begrepp som används i enkäten. I dessa fall har i möjligaste mån förklaring lämnats vid kontakt med kommunen. Frågeformuläret från den översiktliga enkätundersökningen redovisas i Bilaga 1. 2
Fördjupad enkätundersökning I ett andra steg genomfördes en fördjupad enkätundersökning. I denna undersökning ställdes frågor till de kommunala organisationer som enligt svaren från den översiktliga enkätundersökningen har gjort plockanalyser, totalt 73 kommuner och samverkansorganisationer. Frågorna handlade om resultat från specifika plockanalyser av kärl- och säckavfall och centrala moment vid genomförande av plockanalyser. Kommunerna ombads lämna uppgifter i form av ifyllda formulär för upp till 10 st plockanalyser 3, vilka därmed ligger till grund för analys av avfallets genomsnittliga sammansättning. Som komplement till ifyllda enkäter har kommunerna även lämnat underlagsmaterial i form av rapporter och resultatsammanställningar. 246 ifyllda formulär om lika många plockanalyser av utsorterad brännbar fraktion, matavfall, utsorterad deponirest 4 och blandad brännbar fraktion från villahushåll, lägenhetshushåll och verksamheter 5 har inkommit från kommuner och olika samverkansorganisationer. Av tillfrågade organisationer svarade 77 procent på den fördjupade enkätundersökningen. Inkomna svar representerar 76 kommuner, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 66 procent av de kommuner som enligt den översiktliga enkätundersökningen har genomfört plockanalyser. De organisationer som har svarat på enkäten har i de flesta fall besvarat samtliga frågor med undantag för framförallt uppgifter om antal hushåll, där många kommuner saknar uppgifter. I en del fall saknas även uppgifter om moderprovets storlek och antal hämtningsdagar under vilka det analyserade avfallet har genererats. I de fall kommunen missförstått något begrepp som används i enkäten eller lämnat otydliga uppgifter har i möjligaste mån förklaring lämnats vid kontakt med kommunen. Frågeformuläret från den fördjupade enkätundersökningen redovisas i Bilaga 2. Intervjuer Med ledning av lämnade enkätsvar gjordes ett urval av kommuner och andra organisationer för djupintervju om metoder för plockanalys av kärl- och säckavfall inklusive tillämpning av Avfall Sveriges manual. Vid intervjuerna har frågor ställts om hur Avfall Sveriges manual för plockanalys har använts, hur och isåfall varför anpassningar av metodiken gjorts, hur manualen kan förbättras och hur kommunerna skulle vilja använda Avfall Web för att rapportera och jämföra plockanalysresultat. Urvalet av kommuner innefattar svenska kommuner som har genomfört plockanalyser med viss omfattning, genom exempelvis återkommande plockanalyser eller omfattande plockanalyser vid något enstaka tillfälle under aktuell period. Vid urvalet har kommuner prioriterats där genomförandet av plockanalyserna utifrån lämnade enkätsvar i huvudsak har bedömts följa Avfall Sveriges manual men urvalet innefattar även kommuner som valt att genomföra plockanalyser med delvis andra metoder än de som rekommenderas i manualen. Ambitionen har varit att urvalet av kommuner ska täcka de vanligast förekommande insamlingssystemen samt plockanalyser med olika syften. I urvalet finns både kommuner som har genomfört plockanalyserna i egen regi och kommuner som har anlitat exempelvis en konsult eller en entreprenör för genomförandet. 3 Avgränsning som införts för att begränsa arbetsinsatsen i samband med lämnande av uppgifter för de kommuner, regionala bolag eller kommunalförbund som genomfört ett mycket stort antal plockanalyser. 4 Endast ett formulär avsåg deponirest, varför inga resultat från plockanalyser av deponirest kan redovisas i denna rapport. 5 Endast ett formulär avsåg plockanalys av avfall från enbart verksamheter, varför inga resultat avseende avfall från verksamheter kan redovisas i denna rapport. 3
Följande kommuner/organisationer har intervjuats: Borås Energi & Miljö AB har insamling med optisk sortering och lång erfarenhet av plockanalyser. Kils Avfallshantering AB har nyligen genomfört plockanalyser i egen regi i samarbete med flera mindre kommuner. NSR AB (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) genomför ett stort antal plockanalyser åt såväl sina delägarkommuner som andra kommuner och är medförfattare till Avfall Sveriges manual för plockanalys. Stockholms stad är Sveriges största kommun och har aktuella erfarenheter av plockanalys av avfall från bland annat områden med säckhämtning. SÖRAB (Söderhalls Renhållningsverk AB) har nyligen genomfört ett stort antal plockanalyser av avfall från sina delägarkommuner. UMEVA AB (Umeå Vatten & Avfall AB) genomför plockanalyser regelbundet och har även nyligen genomfört plockanalyser. Vafab Miljö AB har nyligen genomfört ett stort antal plockanalyser i egen regi i sin region. 1.5 Kunskapsläget beträffande hushållsavfallets sammansättning Avfall Sverige har under 2004 genomfört två projekt om plockanalys av kärl- och säckavfall. I det ena projektet genomfördes plockanalyser av kärl- och säckavfall från sju svenska kommuner och avfallets sammansättning och mängd per hushåll beskrevs och jämfördes med resultat från tidigare plockanalyser i aktuella kommuner (rapport 2005:05). I det andra projektet utarbetades en manual för plockanalys med en vetenskapligt och statistiskt motiverad metod som skulle vara anpassad efter vad som bedömts vara praktiskt tillämpbart (rapport 2005:19). Faktorer i samhället såsom konsumtionsmönster, attityder och miljöbeteende och som är av betydelse för avfallets sammansättning kan ha förändrats sedan 2004, varför det finns behov av aktuella uppgifter om kärl- och säckavfallet sammansättning. Kommunernas insamlingssystem har också fortsatt att utvecklats. Åtskilliga plockanalyser har genomförts i många av Sveriges kommuner. Olika metoder används vid genomförande av plockanalyser, varför det kan finnas anledning att se över den manual som gavs ut 2004. 4
2 Resultat från plockanalyser av kärl- och säckavfall I det följande redovisas en sammanställning av de viktigaste resultaten från den fördjupade enkätundersökningen (se frågeformulär i Bilaga 2) om bland annat sammansättningen på kärl- och säckavfall enligt genomförda plockanalyser. Sammanställningen utgörs av en redovisning av beräknade medianvärden 6 och min- och maxvärden för sammansättningen hos insamlad mängd matavfallsfraktion, utsorterad brännbar fraktion och blandad brännbar fraktion. Median-, min- och maxvärden presenteras per bebyggelsetyp och per insamlingssystem. Resultat från en specifik plockanalys av avfall kan jämföras med beräknade medianvärden för aktuell bebyggelsetyp eller insamlingssystem. Resultaten för de flesta avfallsslagen ligger förhållandevis väl samlade runt medianvärdet. Enstaka resultat som bedömts vara uppenbart orimliga har uteslutits ur underlaget. Beräknade medianvärden bedöms därför även kunna användas som underlag vid uppskattning av mängden avfall av olika slag i en viss fraktion i t.ex. en kommun, en region eller nationellt. Erfarenheter visar att det ofta förekommer verksamheter i framförallt insamlingsrutter i lägenhetsområden. I många fall anpassas rutterna vid provinsamling för att undvika att avfall från verksamheter inverkar på resultatet. Endast i ett fåtal enkätsvar framgår det att insamlingsrutten innefattar verksamheter, varför inverkan av verksamheter på redovisade resultat bedöms vara begränsad. Det har inte kunnat utläsas några säkra regionala skillnader avseende avfallets sammansättning. 2.1 Kärl- och säckavfallets sammansättning Det vanligaste sättet att beskriva kärl- och säckavfallets sammansättning är att redovisa andelen av respektive avfallsslag i procent av insamlad fraktion, exempelvis matavfall eller brännbart avfall. Fördelen med att redovisa avfallets sammansättning i procent är att det kan göras med ett minimum av underlagsdata. Nackdelen är att resultaten blir mer svårtolkade och svårare att jämföra med resultat från andra plockanalyser. Exempelvis kan mängden av ett visst avfallsslag i kg per hushåll och vecka i den brännbara fraktionen i ett område mycket väl vara högre än i ett annat område trots att andelen av det aktuella avfallsslaget i procent av den brännbara fraktionen är lika stor i de båda områdena. Exemplet i Figur 1 nedan illustrerar detta. 6 Median är bättre än medelvärde som mått på förväntat värde under normala förhållanden och innebär att inverkan av extrema och eventuellt felaktiga värden minskar. Medelvärden har därför inte beräknats. 5
Figur 1 Mängd och andel av matavfall i tre olika soppåsar med en veckas avfall. Resultat i procent kan användas som underlag för beräkning av mängden av ett visst avfallsslag som del av den totalt insamlade mängden av en viss fraktion i en kommun under exempelvis ett år. För att detta ska vara relevant krävs att plockanalysresultaten kan anses vara representativa för kommunen avseende exempelvis förekomst av avfall från verksamheter eller grovavfall och fördelning mellan villor och lägenheter. Ett annat sätt att beskriva kärl- och säckavfallets sammansättning är att redovisa andelen av respektive avfallsslag som genereras i kg per hushåll och vecka. För att göra detta krävs uppgifter om antal hushåll, moderprovets storlek och antal hämtningsdagar under vilka det analyserade avfallet har genererats. Fördelen med att beskriva avfallets sammansättning i kg per hushåll och vecka och inte enbart i procent är att det beräknade värdet för ett visst avfallsslag i den analyserade fraktionen inte påverkar det beräknade värdet för något annat avfallslag. Därmed kan säkrare slutsatser dras och jämförelser underlättas. Resultat i kg per hushåll och vecka kan användas som underlag för att jämföra exempelvis källsorteringsgrad mellan bostadsområden eller kommuner eller för att göra uppföljning vid olika tidpunkter. 6
För de beräknade median-, min- och maxvärden som redovisas i såväl procent som kg per hushåll och vecka i denna rapport gäller följande: Redovisade värden avser avfallets sammansättning efter källsortering och insamling men före eventuell vidare sortering. Underlaget till beräkningarna innefattar de vanligast förekommande insamlingssystemen, såsom traditionell insamling utan insamling av matavfall, insamling av matavfall i separat behållare, fastighetsnära insamling med flerfackskärl och insamling i olikfärgade påsar med optisk sortering. I underlaget förekommer även enstaka exempel på andra insamlingssystem såsom sopsug. I de beräkningar som innefattar flera insamlingssystem är fördelningen mellan insamlingssystemen i grova drag representativ i ett nationellt perspektiv. Beräknade värden för kategorier inom vilka antalet tillgängliga underlagsdata understiger fem redovisas inte. Data som enligt lämnade fritextkommentarer inte överensstämmer med den indelning i avfallsslag som framgår av redovisningen nedan har som grundregel uteslutits ur underlaget. Exempel på avvikande fraktionsindelning kan vara när plast-, glas- eller metallföremål som inte är förpackningar inkluderats i motsvarande förpackningsfraktioner. Av lämnade fritextkommentarer framgår att batterier i en del fall ingår i avfallsslaget FA, exkl. batterier och elavfall. En viss mängd batterier ingår därför i redovisade median-, min- och maxvärden för detta avfallsslag. Vissa kommuner som inte har kunnat särredovisa batterier har inkluderat batterier i avfallsslaget Elavfall. En viss mängd batterier ingår därför i redovisade median-, min- och maxvärden för detta avfallsslag. Av lämnade fritextkommentarer framgår att det i enstaka fall förekommer förpackat livsmedelsavfall i avfallsslagen Matavfall, Övrigt icke brännbart och Övrigt brännbart. Svar som inte innefattar uppgift om bebyggelsetyp (villa eller lägenhet) har uteslutits vid beräkning och redovisning av median-, min- och maxvärden per bebyggelsetyp. Beräkning av avfallets sammansättning i kg per hushåll och vecka kräver tillgång till uppgifter om moderprovets storlek, antal dagar under vilka avfallet genererats samt antal hushåll från vilka avfallet kommer. Om någon av dessa uppgifter saknas har inte avfallets sammansättning i kg per hushåll kunnat beräknas. Redovisade medianvärden i tabeller och diagram är, om inte annat anges, inte korrigerade för fukt och smuts. Eftersom vedertagna korrektionsfaktorer för fukt och smuts endast finns för förpackningar och returpapper är det inte möjligt att göra korrektion för fukt och smuts när resultaten redovisas i procent. Vid jämförelse av plockanalysresultat från ett specifikt undersökningsområde, exempelvis en kommun eller ett sophämtningsdistrikt, med resultat från andra plockanalyser eller med nationella medianvärden finns flera faktorer och lokala förutsättningar som bör beaktas. Detta är särskilt viktigt när resultatet redovisas i procent. Exempel på faktorer och lokala förutsättningar som kan påverka plockanalysresultat presenteras kortfattat i Tabell 1. 7
Tabell 1 Exempel på faktorer och lokala förutsättningar som kan påverka plockanalysresultat Faktor Insamlingssystem för grovavfall Insamlingssystem för förpackningar och returpapper Insamlingssystem för matavfall Förekomst av verksamheter Hushållsstorlek Konsumtion Säsongsvariationer Lokal förutsättning Hög servicenivå, hög acceptans Låg servicenivå, låg acceptans Hög servicenivå, hög acceptans Låg servicenivå, låg acceptans Hög servicenivå, hög acceptans Låg servicenivå, låg acceptans Stor förekomst av verksamheter Verksamheter med stor produktion av vissa avfallsslag Hög andel små eller stora hushåll Hög eller låg andel hushåll med särskilt avfallsgenererande livsstil Exempel: Storhelg vid tidpunkten för plockanalysen Effekt på avfallets sammansättning Liten mängd grovavfall i kärl- och säckavfallet Stor mängd grovavfall i kärl- och säckavfallet Liten mängd förpackningar och returpapper i kärl- och säckavfallet Stor mängd förpackningar och returpapper i kärl- och säckavfallet Liten mängd matavfall i kärl- och säckavfallet Stor mängd matavfall i kärl- och säckavfallet Stor mängd avfall från verksamheter i kärl- och säckavfallet Stor mängd av vissa avfallsslag i kärl- och säckavfallet Kan, men behöver inte, påverka avfallets sammansättning Kan påverka avfallets sammansättning Stor mängd biologiskt avfall i kärl- och säckavfall Konsekvens på plockanalysresultat i procent Andel av övriga avfallsslag ökar Andel av övriga avfallsslag minskar Andel av övriga avfallsslag ökar Andel av övriga avfallsslag minskar Andel av övriga avfallsslag ökar Andel av övriga avfallsslag minskar Kan påverka resultatet i procent Andel av övriga avfallsslag minskar Kan, men behöver inte, påverka resultatet i procent Kan påverka resultatet i procent Andel av övriga avfallsslag minskar 2.1.1 Resultat per bebyggelsetyp Nedan presenteras medianvärden för sammansättningen hos insamlad mängd matavfallsfraktion, utsorterad brännbar fraktion och blandad brännbar fraktion i renodlade villa- respektive lägenhetsområden. Presentationen görs i diagramform uppdelat på tolv olika avfallsslag. I Bilaga 3 och 5 presenteras median-, min- och maxvärden som beräknats utifrån plockanalysresultat där avfallsslagen aggregerats till fyra med hänsyn till hur insamlingen vanligtvis är organiserad och hur behandlingen sker. Medianvärdet får betraktas som typvärde eller normalvärde. Min- och maxvärdena ger tillsammans ett mått på hur stor spridningen är hos de underlagsdata som ligger till grund för beräkningen av medianvärdet. Tillsammans med beräknade medianvärden redovisas även antal data som beräkningen av medianvärdet baseras på. Redovisning i procent Diagrammen i Figur 2 - Figur 4 åskådliggör sammansättningen på insamlat kärl- och säckavfall uppdelat på avfallsslagen Biologiskt avfall (matavfall och trädgårdsavfall), Förpackningar och returpapper, Övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) samt Farligt avfall, batterier och elavfall från villa- respektive lägenhetshushåll i procent av total mängd av respektive fraktion. Redovisade värden är avrundade medianvärden baserat på plockanalysresultat av kärl- och säckavfall från svenska kommuner 2007-2010. Vid summering av medianvärden av procentsatser kan summan avvika något från 100. 8
I Figur 2 och Figur 3 redovisas sammansättningen på kärl- och säckavfall (fraktionerna utsorterat brännbart avfall och matavfall) från villa respektive lägenhet med separat insamling av matavfall. Villa Lägenhet FA/Batterier/elavfall 0,6% Biologiskt avfall 23% Övrigt 32% FA/Batterier/elavfall 0,5% Biologiskt avfall 30% Övrigt 39% Förpackn./Returppr 36% Förpackn./Returppr 36% Figur 2 Sammansättning av utsorterat brännbart avfall i villa och lägenhet. Villa Lägenhet Förpackn./Returppr 2% Övrigt 2% FA/Batterier/elavfall 0% Förpackn./Returppr 2% Övrigt 2% FA/Batterier/elavfall 0% Biologiskt avfall 96% Biologiskt avfall 96% Figur 3 Sammansättning av matavfall i villa och lägenhet. I Figur 4 redovisas sammansättningen på kärl- och säckavfall (fraktionen blandat brännbart avfall) från villa respektive lägenhet utan insamling av matavfall. 9
Villa FA/Batterier/elavfall 0,4% Lägenhet FA/Batterier/elavfall 0,5% Övrigt 23% Övrigt 24% Biologiskt avfall 47% Biologiskt avfall 41% Förpackn./Returppr 31% Förpackn./Returppr 34% Figur 4 Sammansättning av blandat brännbart avfall i villa och lägenhet. Av beräknade medianvärden enligt Bilaga 3 framgår bland annat följande: Fraktionen utsorterat brännbart avfall innehåller en högre andel matavfall i lägenheter än i villa (29 procent jämfört med 21 procent). Andelen biologiskt avfall (matavfall och trädgårdsavfall) i fraktionen utsorterat brännbart avfall i lägenheter och villa är 30 respektive 23 procent. I kommuner/områden med insamling av matavfall är andelen förpackningar och returpapper 36 procent i fraktionen utsorterat brännbart avfall, både för villa- och lägenhetshushåll. Renheten på fraktionen matavfall, det vill säga andelen matavfall och trädgårdsavfall i matavfallsfraktionen, uppgår till 96 procent. Om trädgårdsavfall inte definieras som rättsorterat uppgår renheten till 93-95 procent. Andelen matavfall i matavfallsfraktionen är något högre i villa- än i lägenhetshushåll. Det felsorterade avfallet i matavfallsfraktionen utgörs i huvudsak av returpapper 7, pappersförpackningar och plastförpackningar. Andelen farligt avfall, inklusive batterier och elavfall, i fraktionen blandat brännbart avfall från både villa- och lägenhetshushåll och utsorterat brännbart avfall från lägenhetshushåll uppgår till 0,5 procent. I fraktionen utsorterat brännbart avfall från villahushåll är andelen farligt avfall 0,6 procent. Merparten av andelen farligt avfall, inklusive batterier och elavfall, utgörs av elavfall. I fraktionen matavfall förekom farligt avfall endast i något enstaka fall. Andelen matavfall i fraktionen blandat brännbart avfall, det vill säga brännbart kärl- och säckavfall från kommuner/områden utan insamling av matavfall, är ungefär 40-45 procent. Störst andel matavfall innehåller fraktionen blandat brännbart avfall från villahushåll. Andelen förpackningar och returpapper i fraktionen blandat brännbart avfall uppgår till ungefär 30-35 procent. Störst andel förpackningar och returpapper innehåller fraktionen blandat brännbart avfall från lägenhetshushåll. 7 Det förekommer att returpapper accepteras i matavfallsfraktionen för att absorbera fukt men i denna redovisning har ändå returpapper räknats som felsorterat. Andelen returpapper framgår av Bilaga 3. 10
Redovisning i kg per hushåll och vecka I Tabell 2 redovisas en sammanställning av beräknade medianvärden för sammansättningen hos kärloch säckavfall från villa- och lägenhetshushåll. Utsorterat brännbart och matavfall avser fraktioner som samlas in i kommuner/områden där insamlingssystem för matavfall har införts. Blandat brännbart avfall avser den brännbara fraktionen från kommuner/områden där insamlingssystem för matavfall inte har införts. För fraktionen blandat brännbart från lägenheter har underlaget bedömts vara för litet för att det ska vara meningsfullt att beräkna medianvärden. I Bilaga 5 presenteras median-, min- och maxvärden som beräknats utifrån plockanalysresultat där avfallsslagen aggregerats till fyra med hänsyn till hur insamlingen vanligtvis är organiserad och hur behandlingen sker. Tabell 2 Sammansättning på insamlade fraktioner kärl- och säckavfall från villor och lägenheter i svenska kommuner enligt plockanalyser 2007-2010. (kg per hushåll och vecka) 8 Utsorterat brännbart, villa Utsorterat brännbart, lägenhet Matavfall, villa Matavfall, lägenhet Blandat brännbart, villa Blandat brännbart, lägenhet Matavfall 0,9 1,6 3,0 1,4 3,9 - Trädgårdsavfall 0,1 0,2 0,05 0,05 0,3 - Returpapper 0,1 (0,1) 0,4 (0,3) 0,05 (0,03) 0,02 (0,01) 0,5 (0,3) - Pappersförpackningar 0,3 (0,2) 0,5 (0,3) 0,03 (0,01) - 0,7 (0,4) - Plastförpackningar 0,6 (0,3) 0,8 (0,4) 0,03 (0,02) 0,01 (0,01) 1,1 (0,6) - Glasförpackningar 0,1 0,2 0,00 0,00 0,2 - Metallförpackningar 0,1 (0,04) 0,1 (0,1) 0,00 (0,00) 0,00 (0,00) 0,2 (0,1) - Övrigt icke 0,2 0,2 0,02 0,00 0,2 - brännbart Övrigt brännbart 1,2 1,8 0,04 0,02 2,1 - FA, exkl. 0,01 0,01 0,00 0,00 0,00 - batterier och elavfall Batterier - - 0,00 0,00 - - Elavfall 0,02 0,03 0,00 0,00 0,03 - Summa 3,6 5,9 3,2 1,5 9,2 - I Figur 5 redovisas sammansättningen på insamlade fraktioner kärl- och säckavfall från villahushåll i kg per hushåll och vecka. 8 Inom parentes redovisas medianvärden korrigerade för fukt och smuts med korrektionsfaktorer enligt Avfall Sveriges manual för plockanalys (plast- och pappersförpackningar 0,56; returpapper och metallförpackningar 0,65). 11
Figur 5 Sammansättning på insamlade fraktioner kärl- och säckavfall från villahushåll i svenska kommuner enligt plockanalyser 2007-2010. (kg per hushåll och vecka) I Figur 6 redovisas sammansättningen på insamlade fraktioner kärl- och säckavfall från lägenhetshushåll i kg per hushåll och vecka. För fraktionen blandat brännbart avfall saknas tillräckligt underlag för beräkning av medianvärden. Figur 6 Sammansättning på insamlade fraktioner kärl- och säckavfall från lägenhetshushåll i svenska kommuner enligt plockanalyser 2007-2010. (kg per hushåll och vecka) 9 9 För fraktionen blandat brännbart avfall saknas tillräckligt underlag för beräkning av medianvärden. 12
Av beräknade medianvärden enligt Bilaga 5 framgår bland annat följande: Ett genomsnittligt lägenhetshushåll med insamling av matavfall genererar cirka 7,5-8 kg kärl- och säckavfall (matavfall och utsorterat brännbart avfall) per vecka. Ett genomsnittligt villahushåll genererar något mindre kärl- och säckavfall, cirka 7-7,5 kg per vecka 10. Ett villahushåll utan insamling av matavfall genererar drygt 9 kg kärl- och säckavfall per vecka, vilket är mer avfall än ett villahushåll med insamling av matavfall. En bidragande orsak till detta kan vara att en del villahushåll med insamling av matavfall även har fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper. En annan tänkbar förklaring kan vara att kommunens information och hushållens engagemang beträffande utsortering av matavfall kan ha bidragit till ökat engagemang även när det gäller utsortering av andra fraktioner. Ett genomsnittligt villahushåll genererar en total mängd matavfall motsvarande cirka 4 kg per vecka. Mängden genererat matavfall är lika stor i fraktionen utsorterat brännbart avfall hos villahushåll med insamling av matavfall som i fraktionen blandat brännbart avfall hos villahushåll utan insamling av matavfall. Ett lägenhetshushåll genererar matavfall motsvarande cirka 3 kg per hushåll och vecka. Mängden utsorterat matavfall från ett lägenhetshushåll är 1,4 kg per vecka och 3,0 kg per vecka i villa. Mängden matavfall i fraktionen utsorterat brännbart avfall i kg per hushåll och vecka är nästan dubbelt så hög i lägenhet som i villa (1,6 resp. 0,9 kg per hushåll och vecka). Källsorteringsgraden avseende matavfall har beräknats till 46 procent i lägenhetshushåll och 77 procent i villahushåll, baserat på sammansättningen i kg per hushåll och vecka. Både mängden genererade förpackningar och returpapper och övrigt avfall är mindre i det utsorterade brännbara kärl- och säckavfallet hos villahushåll med insamling av matavfall än hos villahushåll utan insamling av matavfall. Mängden förpackningar och returpapper i fraktionen utsorterat brännbart från lägenheter är högre än från villor och uppgår till 2,3 kg/hushåll och vecka i lägenhet och 1,4 kg/hushåll och vecka i villa. Motsvarande värden som är korrigerade för fukt och smuts är 1,5 respektive 0,8. 11 Mängden returpapper som lägenheterna genererar i form av kärl- och säckavfall är 0,4 kg per hushåll och vecka, vilket är betydligt mer än 0,1 kg per hushåll och vecka som villorna genererar. Motsvarande värden som är korrigerade för fukt och smuts är 0,3 respektive 0,1. 12 Mängden farligt avfall inklusive batterier och elavfall i det brännbara kärl- och säckavfallet tycks vara ungefär lika stor i lägenhet som i villa (40 g/hushåll och vecka). Merparten av detta utgörs av elavfall. 10 Se kommentar i kapitel 2.2 beträffande trender. 11 Korrektion utförd med korrektionsfaktorer enligt Avfall Sveriges manual för plockanalys (plast- och pappersförpackningar 0,56; returpapper och metallförpackningar 0,65). 12 Korrektion utförd med korrektionsfaktorer enligt Avfall Sveriges manual för plockanalys (plast- och pappersförpackningar 0,56; returpapper och metallförpackningar 0,65). 13
2.1.2 Resultat per insamlingssystem Nedan presenteras medianvärden för sammansättningen av kärl- och säckavfallet vid insamling med olika typer av insamlingssystem. Presentationen görs i diagramform uppdelat på tolv olika avfallsslag. För följande insamlingssystem har underlaget bedömts vara tillräckligt stort för att beräkna medianvärden: Separata kärl för matavfall och brännbart avfall (redovisning i procent och kg per hushåll och vecka) Fyrfackskärl (redovisning i procent och kg per hushåll och vecka) Optisk sortering (redovisning i procent) I Bilaga 4 och 6 presenteras median-, min- och maxvärden som beräknats utifrån plockanalysresultat där avfallsslagen aggregerats till fyra med hänsyn till hur insamlingen vanligtvis är organiserad och hur behandlingen sker. Medianvärdet får betraktas som typvärde eller normalvärde. Min- och maxvärdena ger tillsammans ett mått på hur stor spridningen är hos de underlagsdata som ligger till grund för beräkningen av medianvärdet. Tillsammans med beräknade medianvärden redovisas även antal data som beräkningen av medianvärdet baseras på. Redovisning i procent Diagrammen i Figur 7 Figur 9 åskådliggör sammansättningen på insamlat kärl- och säckavfall uppdelat på avfallsslagen Biologiskt avfall (matavfall och trädgårdsavfall), Förpackningar och returpapper, Övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) samt Farligt avfall, batterier och elavfall vid insamling med de tre vanligaste typerna av insamlingssystem med utsortering av matavfall i procent av total mängd av respektive fraktion. Redovisade värden är avrundade medianvärden baserat på plockanalysresultat av kärl- och säckavfall från svenska kommuner 2007-2010. Vid summering av medianvärden av procentsatser kan summan avvika något från 100. Utsorterat brännbart FA/Batterier/elavfall 0,5% Förpackn./Returppr 1% Matavfall Övrigt 1% FA/Batterier/elavfall 0% Övrigt 35% Biologiskt avfall 28% Förpackn./Returppr 36% Biologiskt avfall 97% Figur 7 Kärl- och säckavfallets sammansättning vid insamling i system med separata kärl. 14
Utsorterat brännbart FA/Batterier/elavfall 1% Förpackn./Returppr 3% Matavfall Övrigt 2% FA/Batterier/elavfall 0,1% Övrigt 50% Biologiskt avfall 24% Förpackn./Returppr 25% Biologiskt avfall 95% Figur 8 Kärl- och säckavfallets sammansättning vid insamling i system med fyrfackskärl. Utsorterat brännbart FA/Batterier/elavfall 0,5% Förpackn./Returppr 9% Matavfall Övrigt 7% FA/Batterier/elavfall 0% Övrigt 32% Biologiskt avfall 22% Förpackn./Returppr 42% Biologiskt avfall 83% Figur 9 Kärl- och säckavfallets sammansättning vid insamling i system med optisk sortering. Av beräknade medianvärden enligt Bilaga 4 framgår bland annat följande: De lägsta renhetsgraderna på fraktionen matavfall (median 83 procent) har redovisats av kommuner med optisk sortering. Det felsorterade avfallet i matavfallsfraktionen utgörs i huvudsak av returpapper och förpackningar för samtliga tre typer av insamlingssystem. En skillnad mellan systemen i detta avseende är att medianvärdet för glasförpackningar i matavfallsfraktionen är 0 procent för insamling i separata kärl och fyrfackskärl men 1,4 procent för optisk sortering. Vid insamling med optisk sortering innehåller också matavfallsfraktionen en betydande andel övrigt brännbart och icke brännbart avfall (9 procent), vilket är många gånger högre än för de övriga två systemen. Medianvärdet för andelen farligt avfall i matavfallsfraktionen är noll för samtliga system. Andelen matavfall i utsorterad brännbar fraktion är ungefär lika stor vid insamling i system med fyrfackskärl som i system med optisk sortering (22 procent). Andelen är något högre vid insamling i separat kärl för matavfall (26 procent). Andelen förpackningar och returpapper i utsorterad brännbar fraktion är lägst vid insamling i system med fyrfackskärl (25 procent), högre vid insamling i system med separat kärl för matavfall (36 procent) och högst vid insamling i system med optisk sortering (42 procent). 15
I underlaget finns även uppgifter om vilken typ av påse som kommunerna använder vid insamling av matavfall. Insamling med separata kärl är en typ av system där både pappers- och majsstärkelsepåsar förekommer, vilket möjliggör en jämförelse av det utsorterade matavfallets kvalitet med avseende på påstyp. Vid insamling i system med separata kärl är renheten på matavfallet 2 procentenheter högre hos de kommuner som använder papperspåsar (96 procent) än hos de som använder majsstärkelsepåsar (94 procent). Redovisning i kg per hushåll och vecka i villa I Tabell 3 redovisas en sammanställning av beräknade medianvärden för sammansättningen hos kärl- och säckavfallet från villahushåll vid olika typer av insamlingssystem. Utsorterat brännbart och matavfall avser fraktioner som samlas in i kommuner/områden där insamlingssystem för matavfall har införts. Blandat brännbart avfall avser den brännbara fraktionen från kommuner/områden där insamlingssystem för matavfall inte har införts. Underlaget från enkätundersökningen har inte varit tillräckligt stort för att även göra beräkningar avseende lägenhetshushåll eller insamling med optisk sortering. I Bilaga 6 presenteras median-, min- och maxvärden som beräknats utifrån plockanalysresultat där avfallsslagen aggregerats till fyra med hänsyn till hur insamlingen vanligtvis är organiserad och hur behandlingen sker. Tabell 3 Sammansättning på insamlade fraktioner kärl- och säckavfall från villahushåll i svenska kommuner enligt plockanalyser 2007-2010. (kg per hushåll och vecka) 13 Utsorterat brännbart, sep. kärl Utsorterat brännbart, fyrfack. Matavfall, separat kärl Blandat brännbart, ett kärl Matavfall, fyrfackskärl Matavfall 1,3 0,8 3,3 3,0 3,9 Trädgårdsavfall 0,18 0,0 0,08 0,07 0,3 Returpapper 0,3 (0,2) 0,1 (0,06) - 0,05 (0,03) 0,5 (0,3) Pappersförpackningar 0,5 (0,3) 0,2 (0,1) - - 0,7 (0,4) Plastförpackningar 0,7 (0,4) 0,4 (0,2) - 0,03 (0,02) 1,1 (0,6) Glasförpackningar 0,1 0,1-0,00 0,2 Metallförpackningar 0,1 (0,04) 0,1 (0,04) - 0,00 (0,00) 0,2 (0,1) Övrigt icke 0,12 0,4-0,02 0,2 brännbart Övrigt brännbart 1,4 1,2 0,02 0,04 2,1 FA, exkl. 0,01 0,01 0,00 0,00 0,00 batterier och elavfall Batterier - - 0,00 - - Elavfall 0,02 0,02 0,00 0,00 0,03 Summa 4,7 3,1 3,4 3,2 9,2 13 Inom parentes redovisas medianvärden korrigerade för fukt och smuts med korrektionsfaktorer enligt Avfall Sveriges manual för plockanalys (plast- och pappersförpackningar 0,56; returpapper och metallförpackningar 0,65). 16
I Figur 10 redovisas sammansättningen på insamlat utsorterat brännbart avfall från villahushåll vid olika typer av insamlingssystem i kg per hushåll och vecka. Se även Figur 5 beträffande insamlat blandat brännbart avfall vid traditionell insamling i ett kärl utan matavfallsinsamling. Figur 10 Sammansättning på insamlat utsorterat brännbart avfall från villahushåll i svenska kommuner enligt plockanalyser 2007-2010. (kg per hushåll och vecka) 14 I Figur 11 redovisas sammansättningen på insamlat matavfall från villahushåll vid olika typer av insamlingssystem i kg per hushåll och vecka. Figur 11 Sammansättning på insamlat matavfall från villahushåll i svenska kommuner enligt plockanalyser 2007-2010. (kg per hushåll och vecka) 15 14 För insamling med optisk sortering saknas tillräckligt underlag för beräkning av medianvärden. 15 För insamling med optisk sortering saknas tillräckligt underlag för beräkning av medianvärden. 17
Av beräknade medianvärden enligt Bilaga 6 framgår bland annat följande: Mängden kärl- och säckavfall (matavfall och utsorterat brännbart avfall) i villahushåll är lägre vid insamling i system med fyrfackskärl (cirka 6,5 kg per hushåll och vecka) än i system med separat kärl för matavfall (cirka 8 kg per hushåll och vecka). Den enskilt viktigaste förklaringen till detta är att en större mängd förpackningar och returpapper sorteras ut vid insamling med fyrfackskärl men även den totala mängden matavfall är påtagligt lägre vid insamling i fyrfackskärl än i system med separata konventionella kärl. Källsorteringsgraden i villahushåll avseende matavfall är högre vid insamling av matavfall i system med fyrfackskärl (80 procent) än i system med separat kärl för matavfall (72 procent), baserat på beräknad sammansättning i kg per hushåll och vecka. Mängden förpackningar och returpapper i fraktionen utsorterat brännbart från villahushåll med insamling med fyrfackskärl är lägre än vid insamling i system med separata kärl och uppgår till 0,9 kg per hushåll och vecka vid insamling i fyrfackskärl och 1,7 kg per hushåll och vecka vid insamling i separata kärl. Motsvarande värden som är korrigerade för fukt och smuts är 0,6 respektive 1,0. 16 Mängden returpapper i fraktionen utsorterat brännbart ca 80 procent lägre vid insamling i fyrfackskärl än i system med separata kärl. Pappersförpackningar är närmare 70 procent lägre och mängden plastförpackningar 40 procent lägre. 2.2 Trender Någon motsvarande nationell kartläggning av plockanalysresultat innefattande samtliga kommuner och därmed underlag från flera olika insamlingssystem har aldrig tidigare gjorts. Avfall Sverige genomförde ett nationellt projekt om hushållsavfallets sammansättning, där plockanalyser av huvudsakligen blandat brännbart kärl- och säckavfall från sju svenska kommuner gjordes under 2004-2005. Utvalda kommuner hade tidigare medverkat i liknande projekt och då valts ut för att man i kommunen hade områden med utbyggt system för insamling av samtliga producentansvarsmaterial (förpackningar och returpapper). Projektet redovisades i Avfall Sveriges rapport 2005:5 Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall i sju svenska kommuner. Eftersom metodik och förutsättningar i det tidigare projektet skiljer sig från detta projekt är en direkt jämförelse med enskilda resultat i det tidigare projektet på en detaljnivå svår eller inte möjlig att göra. Dessutom innefattar det nu genomförda projektet inte bara fraktionen blandat brännbart avfall utan även utsorterat brännbart avfall och matavfall från kommuner som har infört matavfallsinsamling. I detta projekt har även tagits fram uppgifter om avfallets sammansättning vid olika typer av insamlingssystem, vilket inte tidigare har redovisats. 16 Korrektion utförd med korrektionsfaktorer enligt Avfall Sveriges manual för plockanalys (plast- och pappersförpackningar 0,56; returpapper och metallförpackningar 0,65). 18