Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Relevanta dokument
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Ryaverkets påverkan på statusklassningen

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk Biologiska och fysikalisk-kemiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Naturvårdsverkets författningssamling

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006

Långtidsserier på Husö biologiska station

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma Norrtälje

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Växtplankton och vattenkemi i Vänerns vikar Undersökningar 2012/2013

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN

Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Modellering av status och åtgärder i sjöar

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014

Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Långtidsutvärdering av det gemensamma miljökontrollprogrammet för fiskodlingarna på Åland

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Årsrapport Hydrografi 2008

Recipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun Kustområden, sjöar och vattendrag

Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket

Trender för vattenkvaliteten i Norrström och östra Mälaren

MEDDELANDE NR 2005:21. Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015

Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017

Recipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun Kustområden, sjöar och vattendrag

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016

Vattenkemiskundersökning av Edsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma Norrtälje

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Bällstaåns vattenkvalitet

Revidering av fysikaliska och kemiska bedömningsgrunder i kustvatten

Vattenkvalitativa undersökningar

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes

Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ.

Edsviken MKP Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening Årsrapport recipientkontroll

Synoptisk undersökning av Mälaren

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar

Oxundaåns vattenkvalitet

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening recipientkontroll 2011

Tillståndet i kustvattnet

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund

Vattenkvalitativa undersökningar

Vattenförekomsten Ivösjön

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

VELLINGEBÄCKARNA 2004

Ivösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version

Årsrapport 2007 Hydrografi & Växtplankton

Vattenkemiskundersökning av Edsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma Norrtälje

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk

TORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2016 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde

RAPPORT BILAGA 4. Årsrapport över vattenprovtagning Sweco Environment. MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning.

Vattendragskontroll

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

i Nordöstra Hälsingland

NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening Arbetsrapport Årsrapport år

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten 2011

TORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2017 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

Tillståndet längs kusten

Transkript:

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 42 76 73 Norrtälje 76 22 9 65 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 I 2 www.naturvatten.se Naturvatten 2

Inledning Naturvatten AB har på uppdrag av Edsvikens samverkan utfört vattenprovtagning och analys av vattenprover från Edsviken under 2. Kontrollprogrammet löper under åren 2-22 och denna rapport är en rapportering av 2 års resultat. Samtidigt utförs en jämförelse mellan tidigare års mätningar. Metodik Vid de jämförelser som presenteras i denna rapport har medelvärdet från djupintervallet -9 m och månaderna december, januari, februari och mars fått representera vintervärden. Sommarvärdena har hämtats från provtagningen i augusti och djupintervallet -3 m. Tidstrender och signifikansnivåer i utvecklingen testades med Pearson s korrelationskoefficient med tillhörande sannolikhetsvärde. Signifikansnivån redovisas med asterisk/-er (*p<,5, **p<,, ***p<,). Klorofyll Klorofyllhalten vid var 5 µg/l och vid 4 µg/l i augusti 2. För att uppnå god status skall klorofyllhalten vara högst 3, µg/l i augusti (salthaltsintervall 2-3 ). I figur visas den ekologiska kvalitetskvoten för klorofyll i augusti under perioden 973-2. Inga signifikanta skillnader uppmättes under perioderna 973-2 eller 2-2 vid och. EK klorofyll augusti,9,8,7,6,5,4,3,2, ög Figur. Klorofylls ekologiska kvalitetskvot (EK) under åren 973-2 vid och i Edsviken. Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 I 3 www.naturvatten.se Naturvatten 2

Siktdjup Siktdjupet vid och var ca 2,2 m i augusti 2. För att uppnå god status skall siktdjupet vara minst 4,4 m i augusti (salthaltsintervall 2-3 ). Under isen i februari var siktdjupet drygt 5 m vid båda platserna. I figur 2 visas den ekologiska kvalitetskvoten för siktdjup i augusti under perioden 973-2. Ett signifikant ökat siktdjup uppmättes vid (*) under perioden 973-2. Under den senaste tio-års perioden uppmättes inga signifikanta skillnader i siktdjup. EK siktdjup augusti,9,8,7,6,5,4,3,2, ög Figur 2. Siktdjupets ekologiska kvalitetskvot (EK) under åren 973-2 vid och i Edsviken. Näringsämnen Totalkväve vinter Totalkvävehalten (medelvärde -9 m) var 88 µg/l vid och 77 µg/l vid i mars 2. För att uppnå god status måste totalkvävehalten vara högst 35 µg/l (salthaltsintervall 2-3 ). I figur 3 visas den ekologiska kvalitetskvoten för totalkväve (vinter) under perioden 973-2. Inga signifikanta skillnader uppmättes under perioderna 973-2 eller 2-2 vid och. EK totalkväve vinter,9,8,7,6,5,4,3,2, ög Figur 3. Totalkvävets ekologiska kvalitetskvot (EK) vintertid under åren 973-2 vid och i Edsviken. Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 I 4 www.naturvatten.se Naturvatten 2

Totalfosfor vinter Totalfosforhalten (medelvärde -9 m) var 75 µg/l vid och 46 µg/l vid i mars 2. För att uppnå god status måste totalfosforhalten vara högst 9 µg/l. I figur 4 visas den ekologiska kvalitetskvoten för totalfosfor (vinter) under perioden 973-2. En signifikant minskad totalfosforhalt uppmättes vid (*) och (**) under perioden 973-2. Under den senaste tio-års perioden uppmättes inga signifikanta skillnader. EK totalfosfor vinter,9,8,7,6,5,4,3,2, ög Figur 4. Totalkvävets ekologiska kvalitetskvot (EK) vintertid under åren 973-2 vid och i Edsviken. DIN (löst kväve) vinter Summan av nitrat- och ammoniumkväve (medelvärde -9 m) var 59 µg/l vid och 47 µg/l vid i mars 2. För att uppnå god status måste mängden löst kväve vara högst 8 µg/l (salthaltsintervall 2-3 ). I figur 5 visas den ekologiska kvalitetskvoten för DIN under perioden 977-2. Under den senaste tio-års perioden uppmättes inga signifikanta skillnader i mängden löst kväve. EK DIN vinter,9,8,7,6,5,4,3,2, ög Figur 5. Det lösta kvävets ekologiska kvalitetskvot (EK) vintertid under åren 977-2 vid och i Edsviken. Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 I 5 www.naturvatten.se Naturvatten 2

DIP (löst fosfor) vinter Fosfatfosforhalten (medelvärde -9 m) var 6 µg/l vid och 36 µg/l vid i mars 2. För att uppnå god status måste mängden löst fosfor vara högst µg/l (salthaltsintervall 2-3 ). I figur 6 visas den ekologiska kvalitetskvoten för DIP under perioden 973-2. Inga signifikanta skillnader uppmättes under perioderna 973-2 eller 2-2 vid och. EK DIP vinter,9,8,7,6,5,4,3,2, ög Figur 6. Den lösta fosforns ekologiska kvalitetskvot (EK) vintertid under åren 973-2 vid och i Edsviken. Totalkväve sommar Totalkvävehalten (medelvärde -3 m) var 66 µg/l vid och 62 µg/l vid i augusti 2. För att uppnå god status måste totalkvävehalten vara högst 35 µg/l (salthaltsintervall 2-3 ). I figur 7 visas den ekologiska kvalitetskvoten för totalkväve (vinter) under perioden 973-2. En signifikant minskad totalkvävehalt uppmättes vid (**) och (*) under perioden 973-2. Under den senaste tioårs perioden uppmättes inga signifikanta skillnader. EK totalkväve sommar,9,8,7,6,5,4,3,2, ög Figur 7. Totalkvävets ekologiska kvalitetskvot (EK) sommartid (augusti) under åren 973-2 vid och i Edsviken. Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 I 6 www.naturvatten.se Naturvatten 2

Totalfosfor sommar Totalfosforhalten (medelvärde -3 m) var 53 µg/l vid och 46 µg/l vid i augusti 2. För att uppnå god status måste totalfosforhalten vara högst 5 µg/l. I figur 8 visas den ekologiska kvalitetskvoten för totalfosfor (vinter) under perioden 973-2. En signifikant minskad totalfosforhalt uppmättes vid (***) och (**) under perioden 973-2. Under den senaste tio-års perioden uppmättes inga signifikanta skillnader. EK totalfosfor sommar,9,8,7,6,5,4,3,2, ög Figur 8. Totalfosforns ekologiska kvalitetskvot (EK) sommartid (augusti) under åren 973-2 vid och i Edsviken. Sammanvägt resultat näringsämnen För att kunna klassificera kvalitetsfaktorn näringsämnen måste de enskilda parametrarna vägas samman. Sammanvägningen baseras på statusklasserna för de olika ämnen och perioder som beskrivs ovan. Vid beräkning omvandlas den ekologiska kvoten till numeriska värden mellan -5, medelvärden av sommar- och vintervärden beräknas och slutligen beräknas ett medelvärde från sommar- och vintermedelvärdet. I figur 9 visas en sammanvägning av näringsämneshalter från vinter och sommar under åren 973-2. En signifikant minskad näringsämneshalt uppmättes vid (*) och (*) under perioden 973-2. Under den senaste tio-års perioden uppmättes inga signifikanta skillnader. Näringsämnen sammanfattning 5 4 3 2 ög Figur 9. En sammanvägning av näringsämneshalter från vinter- och sommar under åren 973-2 vid och i Edsviken. Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 I 7 www.naturvatten.se Naturvatten 2

Rerferenser Naturvårdsverket. 27. Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. andbok 27:4. Utgåva. Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 I 8 www.naturvatten.se Naturvatten 2