Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk Biologiska och fysikalisk-kemiska undersökningar

Transkript

1 Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Biologiska och fysikalisk-kemiska undersökningar

2 Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Författare: Mia Arvidsson Rapport 2013:02 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma Norrtälje Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 2 av 30 Naturvatten 2013

3 SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 METODIK... 5 METEOROLOGISKA DATA... 5 BOTTENFAUNA... 5 VATTENKVALITET... 6 BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS... 6 Generella principer och statusklasser... 6 Bedömning av bottenfauna... 7 Bedömning av vattenfysikalisk kemiska data... 8 RESULTAT... 8 METEROLOGISKA DATA... 8 Temperatur... 8 Nederbörd... 9 BOTTENFAUNA Översiktliga resultat Edeboviken Galtfjärden Singöfjärden Längdfördelning hos östersjömussla och märlkräftor VATTENKVALITET Siktdjup Syreförhållanden Organiskt kol (TOC) ph värde Konduktivitet Grumlighet Fosfor Kväve EKOLOGISK STATUS Sammanvägd status Bottenfauna Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer REFERENSER Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 3 av 30 Naturvatten 2013

4 Sammanfattning Denna rapport redovisar 2012 års resultat av den fortlöpande kontrollen av ekosystemet i Hallsta Pappersbruks recipient Edeboviken och de utanförliggande havsområdena Galtfjärden och Singöfjärden. År 2012 omfattade recipientkontrollprogrammet undersökning av bottenfauna och vattenkvalitet. Dessutom redovisas data för Skeboån som mynnar i Edeboviken. Resultaten har sammanställts och utvärderats av Naturvatten i Roslagen AB på uppdrag av Holmen Paper. I tabellen nedan redovisas ekologisk status baserad på årets undersökningar samt med klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. En sammanvägd bedömning visar på dålig status för Edeboviken, otillfredsställande status för Galtfjärden och måttlig för Singöfjärden. Bedömning av Edeboviken till dålig ekologisk status motiveras av bottenfaunans tillstånd. Oaktat bottenfaunan skulle viken bedömas till otillfredsställande status med stöd av läget för fastsittande vegetation (undersökt 2011) samt näringsämnen och siktdjup. Bedömningen av Galtfjärden till otillfredsställande status motiveras även den av bottenfaunans tillstånd. Övriga biologiska kvalitetsfaktorer (vegetation och växtplankton) som undersöktes 2011 samt näringsämnen och siktdjup indikerade en måttlig status. Singöfjärden uppvisade god status avseende bottenfauna samt 2011 års undersökningar av vegetation och växtplankton. Enligt principen sämst styr blir den sammanvägda bedömningen dock måttlig. Den sammanvägda bedömningen av Edeboviken och Singöfjärden är samstämmig med den som gjordes föregående år (2011) medan Galtfjärden på grund av en försämrad status vad gäller bottenfauna sänktes från måttlig till otillfredsställande jämfört med föregående år (2011). Edeboviken Galtfjärden Singöfjärden Ekologisk status: dålig otillfredsställande måttlig Biologiska kvalitetsfaktorer: Fastsittande vegetation (2011) Bottenfauna (2012) Växtplankton (2011) Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer: Näringsämnen Siktdjup Syrgas Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 4 av 30 Naturvatten 2013

5 Inledning Rapporten redovisar 2012 års resultat av den fortlöpande kontrollen av ekosystemet i Hallsta Pappersbruks recipient Edeboviken och de utanförliggande havsområdena Galtfjärden och Singöfjärden omfattade recipientkontrollprogrammet undersökning av bottenfauna och vattenkvalitet. Dessutom redovisas data för Skeboån som mynnar i Edeboviken. Resultaten har sammanställts och utvärderats av Naturvatten i Roslagen AB på uppdrag av Holmen Paper. Metodik Meteorologiska data Meteorologiska data (stationen Svanberga) erhölls från SMHI. Bottenfauna Provtagning av bottenfauna utfördes den 24 april 2012 från båt. Vid provtagningstillfället var hela området isfritt. År 2012 är det andra året då bottenfaunaundersökning utfördes enligt Naturvårdsverkets nuvarande riktlinjer för kustvatten. Tidigare har bottenfaunaprover tagits med så kallad Ekmanhuggare vid tre stationer (nr 1, 2 och 6) i Edeboviken, två i Galtfjärden (nr 4 och 5) och en i Singöfjärden (nr 3). Vid varje station togs då 5-13 hugg. Årets undersökning (utförd enligt brukets reviderade kontrollprogram) omfattade fem provtagningsstationer vardera i havsområdena Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden. Stationernas läge och benämning visas på kartor i bilaga 1. Provtagningen omfattade de gamla stationerna och läge samt djup för nya stationer slumpades ut så att djupintervallet 5-20 meter fanns representerat. Provtagning utfördes med så kallad van Veen-hämtare enligt SS-EN ISO 16665:2006 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Mjukbottenlevande makrofauna, trend och områdesövervakning ( ). Ett hugg per stations togs enligt standard. Proven okulärbesiktigades och sedimentets beskaffenhet bestämdes. Därefter sållades proverna genom såll (1 mm) och Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 5 av 30 Naturvatten 2013

6 konserverades i 70 procent etanol. Proverna sorterades och artbestämdes under stereolupp på laboratorium. Efter artbestämning räknades djuren för beräkning av ungefärlig täthet (individer/m 2 ) och totalbiomassa (våtvikt g/m 2 ). Samtliga analyser utfördes av Naturvatten AB. Vattenkvalitet Vattenprover togs vid nio stationer vars läge och benämning visas på karta i bilaga 1. Proverna togs med så kallad Ruttnerhämtare på sju olika djup vid vardera stationen (0,5, 2,5, 5, 10, 15, 20 och 25 meter där så var möjligt). Bottenprover togs cirka en halvmeter ovan botten. I tillägg till detta togs prover i Skeboåns utflöde i Edeboviken (Å0). Denna del av programmet samordnas med recipientkontroll för Veolia Vatten AB. Provtagningen utfördes av personal från Hallsta Pappersbruk och Naturvatten AB. Analyser av syrgashalt och -mättnad, konduktivitet, ph och grumlighet utfördes vid Hallsta Pappersbruks laboratorium. Fosfor och kväve analyserades vid Erkenlaboratoriet. För Skeboån (punkt Å0) utfördes analys av ph, grumlighet, konduktivitet, alkalinitet, syrgashalt och - mättnad, absorbans, fosfor och kväve samt TOC av Erkenlaboratoriet. I april och oktober analyserades kalcium, magnesium och klorid i ån av ALS. Parametrarna används i första hand till att räkna fram jämförelsevärden vid beräkning av ekologisk status för näringsämnen i vattendrag. Denna typ av redovisning omfattas inte av denna rapport. Samtliga tre analyslaboratorier är ackrediterade av SWEDAC. Resultaten för de olika provpunkterna redovisas för Edeboviken som medelvärden från punkterna D, F och H, för sunden som medelvärden från punkt I och J samt för fjärdarna som medelvärden från punkterna K, N och R. Detta redovisningssätt följer de principer som tillämpats i tidigare rapporter och innebär att data kan jämföras över åren. Vid beskrivningen av halter användes så långt som möjligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007). Bedömning av ekologisk status Generella principer och statusklasser I december 2007 fastställde Naturvårdsverket nya bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Bedömningen utförs genom klassificering av ekologisk status för ett antal kvalitetsfaktorer och fokuserar på de biologiska parametrarna fastsittande vegetation, bottenfauna och växtplankton. Vid bedömning av ekologisk status gäller alltid den strängaste bedömningen. Detta innebär att ett havsområde där exempelvis bottenfauna bedöms till god status och växtplankton till Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 6 av 30 Naturvatten 2013

7 måttlig status bedöms till måttlig ekologisk status. Den slutliga statusbedömningen tar även hänsyn till vattenkemiska och -fysikaliska parametrar (näringsämnen, siktdjup och syrgas). De olika statusklasserna definieras enligt följande: Hög status - God status - Måttlig status - ingen eller mycket liten mänsklig påverkan kan påvisas uppvisar små störningar av mänsklig påverkan men endast avviker litet vid jämförelse med opåverkade referensvärden avviker måttligt från ytvattenförekomster vid opåverkade förhållanden Otillfredsställande status - uppvisar större förändringar och avviker väsentligt från ytvattenförekomst vid opåverkade förhållanden Dålig status - uppvisar tecken på allvarliga förändringar där biologiska samhällen som vid opåverkade förhållanden förknippas med denna ytvattentyp saknas Statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder sker utifrån en jämförelse mellan uppmätt halt och beräknade eller observerade referensvärden. Jämförelsen utmynnar i en så kallad ekologisk kvalitetskvot med ett värde mellan 0 och 1. Baserat på denna ekologiska kvalitetskvot klassificeras sedan status. Bedömningen sker för enskilda så kallade vattenförekomster. Berörda vattenförekomster i det aktuella recipientkontrollprogrammet är Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden. Bedömning av bottenfauna Bottenfaunans status klassificerades utifrån ett så kallat Benthic Quality Index (BQI) som är framtaget för mjuka bottnar (Naturvårdsverket 2007). Indexet baseras på de tre variablerna artsammansättning (känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer. Indexet bygger på att dessa variabler förändras vid ökad organisk belastning och/eller försämrade syrgasförhållanden. Tyngdpunkten i indexet ligger i arternas känslighet och tolerans mot störningar. BQI-index beräknades enligt formeln 1. Formel 1. Beräkning av BQI-index. Där S = totala antalet arter, S klassade = antal känslighetsklassade arter, N tot = totalt antal individer per 0,1 m 2, N totklassade = totalt antal känslighetsklassade individer och N i = antal individer av art i. Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 7 av 30 Naturvatten 2013

8 Bedömning av vattenfysikalisk-kemiska data De flesta klassificeringar ska enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder baseras på treårsmedelvärden. Så är även fallet med de aktuella variablerna, undantaget syrgas som bedöms utifrån lägsta värden. Vid bedömning av näringsämnen ( ) användes uppmätta halter totalfosfor, DIP (fosfatfosfor), totalkväve och DIN (summan av nitratkväve och ammoniumkväve) från 0-10 meters djup (0-5 meter i Edeboviken) under sommar (juni och augusti) och vinter (december och februari). Därefter utfördes en sammanvägd bedömning av status avseende näringsämnen. Vid beräkningen av ekologisk status för syrgas antogs att vattenförekomsterna Edeboviken, Galt- och Singöfjärden hade en säsongsmässig syrgasbrist (förekomst av halter mindre än 5 mg/l), så som indikeras av tidigare datamaterial. Den aktuella bedömningen baserades på data från perioden Siktdjupet statusklassificerades med ledning av juni- och augustivärden Resultat Meterologiska data Temperatur Januari var något varmare än normalt medan medeltemperaturen i februari var normal (figur 1 och bilaga 2). Den 4:e februari uppmättes den lägsta dygnsmedeltemperaturen under året (-23,3 C). Mars var mycket varmare än normalt. Den högsta dygnsmedeltemperaturen i månaden uppmättes den 27:e till 8,4 C. Under vårmånaderna april och maj var dygnsmedeltemperaturen endast någon grad högre än normalt. Juni var kall, framförallt i början av månaden där temperaturen den 1: och 2:a juni låg endast på 6,0 respektive 6,3 C. I juli och augusti var medeltemperaturen högre än normalt och den varmaste perioden inträffade under slutet av juli då dygnsmedeltemperaturen vid ett flertal tillfällen översteg 20 C. Den högsta dygnsmedeltemperaturen uppmättes till 21,9 C den 25:e juli. Även september var något varmare än normalt och den 11:e i månaden uppmättes dygnsmedeltemperaturen till hela 16,8 C. Den första veckan i oktober var varm med dygnsmedeltemperaturer mellan 6,8 och 11,5 C medan den sista veckan var kall med ett par dagars medeltemperaturer under fryspunkten. Den 27:e oktober låg dygnsmedeltemperaturen på -0,2 C, följt av -3,8 C dagen efter. Medeltemperaturen var överlag normal i oktober medan Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 8 av 30 Naturvatten 2013

9 medeltemperaturen i november återigen var varmare än normalt. December var några grader kallare än normalt med endast tre dygnsmedelvärden över nollstrecket (den 27:e, 30:e och den 31:a). Det kyligaste dygnet i december var den 9:e då medeltemperaturen var 18,6 C. I figur 1 visas medeltemperaturen under 2012 i Svanberga jämfört med normalmedeltemperaturen i Svanberga (SMHI 2001) Medeltemperatur C jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 1. Medeltemperaturen ( C) under 2012 i Svanberga jämfört med normalmedeltemperaturen i Svanberga (SMHI 2001). Nederbörd År 2012 var ett nederbördsrikt år, speciellt april och sommarmånaderna juni, juli och augusti. Vintermånaderna januari och framförallt februari hade mer nederbörd än normalt medan mars var nederbördsfattig (figur 2 och bilaga 2). Mars hade 20 nederbördsfria dagar och ytterligare två dagar med så lite nederbörd att det inte var mätbart. I april regnade det mycket, hela 84 mm jämfört med normalnederbörden 31 mm. Under maj var nederbörden normal medan det under sommarmånaderna juni, juli och augusti föll stora mängder regn. Endast fem dagar i juni var regnfria. Den enskilt största dygnsnederbörden föll den 31 augusti med mer än 46 mm regn. Under hösten i september och oktober samt i november var nederbörden något över normalt. Nästan hälften av nederbörden i november föll under två dagar i slutet av månaden. Även december var nederbördsrik men eftersom temperaturen låg under noll under nästan hela månaden föll dock allt som snö och under julafton låg snön vit. I figur 2 visas nederbörden under 2012 i Svanberga jämfört med normalnederbörden i Svanberga (SMHI 2001). Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 9 av 30 Naturvatten 2013

10 2012 Normalnederbörd mm jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 2. Nederbörden (mm) under 2012 i Svanberga jämfört med normalnederbörden i Svanberga (SMHI 2001). Bottenfauna Översiktliga resultat Vid undersökningen påträffades bottenfauna vid samtliga femton stationer (bilaga 1). Det totala antalet arter uppgick till sex i Edeboviken, 15 i Galtfjärden och 13 i Singöfjärden (figur 3). Samtliga havsområden dominerades av arter som kan betraktas som tåliga mot belastning av organiskt material och låga syrgashalter. I Edeboviken förekom endast en något mer känslig art, nämligen nyzeeländsk tusensnäcka. I Galtfjärden och Singöfjärden förekom även den än mer känsliga båtsnäckan och i Singöfjärden dessutom vitmärla. Sett till biomassa uppvisade de tre havsområdena tydliga skillnader (figur 4). Edeboviken utmärkte sig med en i relation till fjärdarna mycket låg biomassa. Vidare var biomassan i Singöfjärden betydligt högre än den i Galtfjärden. Samtliga bottenfaunaresultat redovisas i bilaga 3. Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 10 av 30 Naturvatten 2013

11 Antal taxa Edeboviken Galtfjärden Singöfjärden Figur 3. Totalt antal taxa i Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden. Biomassa (g/m 2 ) Edeboviken Galtfjärden Singöfjärden Figur 4. Biomassa (g/m 2 ) i Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden. Biomassan visas med felstaplar (standardavvikelse) baserat på de fem undersökta stationerna. Edeboviken Vid undersökningen påträffades organismer vid samtliga fem stationer (figur 5). Sammantaget noterades sex taxa i Edeboviken. Med fyra taxa var bottenfaunasamhället vid station 8 i vikens yttre del det mest artrika. Havsborstmasken Marenzelleria neglecta var totalt sett den vanligast förekommande arten i Edeboviken, följt av östersjömussla och fåborstmaskar en grupp som är mycket tålig mot organisk belastning och Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 11 av 30 Naturvatten 2013

12 låga syrgashalter. Även östersjömussla och havsborstmasken Marenzelleria neglecta är tåliga arter. Nyzeeländsk tusensnäcka som förekom vid station 1, 6 och 8 var den enda något mer känsliga art som noterades i Edeboviken. Tätheten låg generellt kring individer/m 2 undantaget station 2 (yttre Edeboviken) där den var knappt hälften så hög och vid station 6 (inre Edeboviken) där tätheten var anmärkningsvärt hög (cirka 530 individer/m 2 ). Sett till biomassa är östersjömusslans dominans på vikens bottnar mycket tydlig (figur 6). De högsta biomassorna (> 5 g/m 2 ) noterades i vikens inre del Täthet (ind/m 2 ) Fjädermyggor Fåborstmaskar Havsborstmaskar Snäckor Östersjömussla 0 Station 1 Station 2 Station 6 Station 7 Station 8 Figur 5. Täthet (ind/m 2 ) och artsammansättning vid fem stationer i Edeboviken Biomassa (g/m 2 ) Station 1 Station 2 Station 6 Station 7 Station 8 Figur 6. Bottenfaunans biomassa (g/m 2 ) vid fem stationer i Edeboviken Fjädermyggor Fåborstmaskar Havsborstmaskar Snäckor Östersjömussla Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 12 av 30 Naturvatten 2013

13 Galtfjärden Vid undersökningen påträffades bottenfauna vid samtliga fem stationer (figur 7). Sammantaget noterades 15 taxa i Galtfjärden. Vid två av stationerna (4 och 10) noterades enbart havsborstmasken Marenzelleria neglecta och östersjömussla. Vid station 5 och 9 observerades förutom dessa två arter ytterligare en art per station (fåborstmaskar respektive nyzeeländsk tusensnäcka). Station 11 i fjärdens södra del skiljde sig från övriga genom att vara betydligt mer artrik. Detta förklaras av att provet togs på ett grundare djup än övriga prov samt att sedimentet bestod av grus och sand istället för finare sediment som noterades vid de andra stationerna. Förutom samtliga av de ovan nämnda arterna noterades ytterligare fyra snäckarter (bukig tusensnäcka, båtsnäcka, oval dammsnäcka och stor tusensnäcka), mörk virvelmask, rundmaskar, grön slemmask, havsborstmasken Hediste diversicolor, hjärtmusslor och saxgråsugga. Två av fjärdens tre typarter (havsborstmasken och östersjömussla) betraktas som tämligen tåliga mot organisk belastning och låga syrgashalter medan tusensnäckan är något mer känslig. Mest känslig är båtsnäckan som enbart noterades vid station 11. Bottenfaunans totala täthet varierade mellan 210 och 720 individer/m 2, undantaget station 11 där den var över 3000 individer/m 2. Sett till biomassa är östersjömusslans dominans på fjärdens bottnar mycket tydlig (figur 8). Biomassan varierade från cirka g/m 2. Täthet (ind/m 2 ) Station 4 Station 5 Station 9 Station 10 Station 11 Fjädermyggor Fåborstmaskar Grön slemmask Havsborstmaskar Hjärtmusslor Mörk virvelmask Rundmaskar Saxgråsugga Snäckor Östersjömussla Figur 7. Täthet (ind/m 2 ) och artsammansättning vid fem stationer i Galtfjärden Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 13 av 30 Naturvatten 2013

14 Biomassa (g/m 2 ) Station 4 Station 5 Station 9 Station 10 Station 11 Figur 8. Bottenfaunans biomassa (g/m 2 ) vid fem stationer i Galtfjärden Fjädermyggor Fåborstmaskar Grön slemmask Havsborstmaskar Hjärtmusslor Mörk virvelmask Rundmaskar Saxgråsugga Snäckor Östersjömussla Singöfjärden Vid undersökningen påträffades organismer vid samtliga fem stationer (figur 9). Sammantaget noterades 13 taxa i Singöfjärden. Mest artrikt var bottenfaunasamhället vid station 13 och 14 (vid sydvästra Singö samt söder om Fogdö) där åtta taxa påträffades. Östersjömussla var den generellt sett vanligast förekommande arten i Singöfjärden följt av havsborstmaskar. Samtliga dessa organismer är tåliga mot organisk belastning och låga syrgashalter. Bland de mer känsliga arterna noterades nyzeeländsk tusensnäcka, vitmärla, båtsnäcka och skorv. Bottenfaunans totala täthet låg generellt sett kring individer/m 2 förutom vid station 14 (söder om Fogdö) där tätheten uppgick till cirka 2200 individer/m 2. Sett till biomassa är östersjömusslans dominans på fjärdens bottnar mycket tydlig (figur 10). Biomassan varierade mellan cirka 100 och 200 g/m 2. Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 14 av 30 Naturvatten 2013

15 2500 Täthet (ind/m 2 ) Station 3 Station 12 Station 13 Station 14 Station 15 Figur 9. Täthet (ind/m 2 ) och artsammansättning vid fem stationer i Singöfjärden Havsborstmaskar Hjärtmusslor Korvmask Rovfjädermygga Rundmaskar Skorv Snäckor Vitmärla Östersjömussla 250 Biomassa (g/m 2 ) Station 3 Station 12 Station 13 Station 14 Station 15 Figur 10. Bottenfaunans biomassa (g/m 2 ) vid fem stationer i Singöfjärden Havsborstmaskar Hjärtmusslor Korvmask Rovfjädermygga Rundmaskar Skorv Snäckor Vitmärla Östersjömussla Längdfördelning hos östersjömussla och märlkräftor Östersjömusslans längdfördelning redovisas i figur 11 med fördelning på respektive havsområde. Totalt 545 östersjömusslor ingick i analysen. I proverna från Edeboviken fanns endast 28 individer av östersjömussla vilket är för lågt antal för att medge någon relevant analys av storleks/åldersfördelning. De minsta mussellängderna (0-2 mm) representerar föregående års reproduktion. I denna klass fanns överlag relativt få individer (framförallt i Edeboviken) vilket tyder på att reproduktionen 2011 varit mindre framgångsrik. Att musslor i denna storlek saknas kan också bero på att de gått igenom maskorna i det såll som används enligt standard. Dominerande storlekar är istället musslor i längden 2-6 mm. Dessa individer härrör antagligen från 2010 och Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 15 av 30 Naturvatten 2013

16 möjligen 2009 års reproduktion. Ett liknande resultat förelåg i föregående års undersökningar vilket tyder på att detta kan vara fallet. Förekomsten av mindre musslor beror av hur väl reproduktion och kolonisering lyckas samt på miljöförhållanden av abiotisk (ex. syrgasförhållanden, föroreningspåverkan) och biotisk (ex. predation, konkurrens) karaktär. De största musslorna påträffades i de båda fjärdarna. Att döma av datamaterialet är populationerna i Galt- och Singöfjärden normalt fungerande. Det faktum att musslan förekom i så låga antal i Edeboviken är i sig ett tecken på att populationen i någon mån är störd. Antal Antal Antal Edeboviken (n=28) Galtfjärden (n=159) Singöfjärden (n=358) Figur 11. Östersjömusslans (Macoma baltica) längdfördelning i Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden. Fem individer av vitmärla (Monoporeia affinis) påträffades i Singöfjärden. Vid tidigare inventeringar noterades arten 1997, 2003, 2004, 2010 och 2011 vid samtliga tillfällen i enstaka exemplar. De individer som påträffades vid årets undersökning var mellan 5,8 och 8,1 mm långa. Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 16 av 30 Naturvatten 2013

17 Vattenkvalitet Samtliga analysdata redovisas i bilaga 4. Siktdjup Siktdjupet varierade på årsbasis från 1,5 meter i de inre delarna av Edeboviken till 4,0 meter i Singöfjärden. Det minsta siktdjupet uppmättes vid punkt D under juni och vid punkt F under augusti, medan det största siktdjupet uppmättes vid punkt R i mars. Siktdjupet kan förmodas vara störst då växtplanktonproduktionen var liten. Det låga siktdjup som registrerades i Edeboviken beror dock troligen på annan typ av påverkan, sannolikt humusämnen från Skeboån, Gråskaån och Tulkaströmmen och/eller resuspension (uppgrumling från bottnarna). Syreförhållanden Vid provtagningarna i mars och maj var vattenmassan syresatt genom tillförsel av syrerikt vatten från utanförliggande fjärdar och hav genom vattenståndsförändringar. I juli och augusti registrerades en skiktning av vattenmassan vid samtliga stationer med varierande minskning av syrgashalten vid bottnarna. Sämst var situationen vid punkt H i Edeboviken i augusti (1,5 mg/l). Endast i Singöfjärden var situationen god (halter >5 mg/l) under augusti. Vid provtagningarna i oktober var vattenmassan omblandad och syrgasförhållandena oförändrat goda. Ett vertikalsnittdiagram över syrgasmättnaden (%) i Edeboviken samt fjärdarna i augusti 2012 redovisas i figur 12. Den ljusblå delen av diagrammet representerar ytvattnet (epilimnion), den mörkblå bottenvattnet (hypolimnion) och den gråa delen botten. De vita linjerna avgränsar det ungefärliga djupet för respektive angiven mättnadshalt (%). Syrgasmättnaden i vattnet ökar successivt längre ut i Edeboviken och fjärdarna. Vattnet i Skeboån var syrerikt under större delen av året. Vid provtagningen i juli uppmättes den lägsta syrgashalten under året till 6,3 mg/l. Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 17 av 30 Naturvatten 2013

18 Figur 12. Vertikalsnittdiagram över syrgasmättnaden (%) i Edeboviken samt Galt- och Singöfjärden (augusti 2012). Organiskt kol (TOC) Totalhalten organiskt kol (TOC) analyserades i ytvatten. Halterna och variationen under året minskade med avståndet från de inre delarna av Edeboviken (punkt D). Den högsta halten uppmättes i inre Edeboviken under juli i samband med kraftiga regn. Skeboåns TOC-halter uppvisade en relativt liten variation och låg i intervallet mg/l. I figur 13 visas TOC-halter som medelvärden samt max- och minvärden under 2012 vid samtliga provpunkter. Figuren visar tydligt hur halterna avtar med ökande avstånd från Edebovikens inre del. I figur 14 visas årsmedelvärden för Skeboån (punkt Å0), Edeboviken (punkt D, F och H) och fjärdarna (punkt K och R) under den senaste 20-årsperioden ( ). Inga tydliga trender kan utläsas av datamaterialet för Skeboån och fjärdarna men TOC-halten i Edeboviken har ökat sedan 1991 (Pearson s *, p<0,05). Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 18 av 30 Naturvatten 2013

19 25 20 TOC (mg/l) Å0 D F H K R Figur 13. Årsmedelvärden (TOC) samt min och max värden under året vid de undersökta provtagningspunkterna TOC (mg/l) Skeboån Edeboviken Galt och Singöfjärden Figur 14. Årsmedelvärden TOC (mg/l) från Skeboån, Edeboviken och fjärdarna ph-värde ph-värdet varierade mellan 7,0 och 8,5 i Edeboviken och fjärdarna. Lägst ph uppmättes generellt sett i Edebovikens bottenvatten i augusti och de högsta ph-värdena i ytvattnet i juli i samband med växtplanktonblomning. I Skeboån varierade ph-värdet som mest mellan 7,1 och 7,8 (i juni respektive maj). Det högsta värdet i maj beror antagligen på växtplanktonblomning i ovanliggande sjöar. Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 19 av 30 Naturvatten 2013

20 Konduktivitet Konduktivitetsmätningarna visade att även de inre delarna av Edeboviken (station D) har tydlig brackvattenkaraktär. Variationen under året var störst i Edebovikens inre delar. I Singöfjärden noterades jämförelsevis låga halter vid provtagningen i mars vilket är svårförklarat. Möjligtvis skulle detta kunna bero på att en nordlig ström av vatten med lägre salinitet passerat provtagningspunkten eller på grund av ett mätinstrumentfel. Konduktiviteten i Skeboån varierade under större delen av året mellan cirka 240 och 300 µs/cm. Inga halter pekar mot påverkan av brackvatten. I figur 15 visas årsmedelvärden samt max- och minvärden vid samtliga provpunkter. Konduktivitet (µs/cm) Å0 D F H K R Figur 15. Årsmedelvärden samt max- och minvärden för konduktivitet (µs/cm) under Grumlighet Grumligheten har liksom tidigare år angetts i ZP-enheter för kontinuitetens skull. Grumligheten uppvisade en relativt stor variation under året. Generellt sett var grumligheten högst i inre Edeboviken och minskade med ökande avstånd från vikens inre delar. Variationen var genomgående högst i bottenvattnet. Högst grumlighet uppmättes i Edeboviken i maj då höga flöden från Skeboån, Gråskaån och Tulkaströmmen med grumligt vatten påverkade ytvattnet i viken. Även i fjärdarna var grumligheten störst i maj, troligtvis i samband med växtplanktonblomning. Höga halter uppmättes i bottenvattnet vid ett flertal tillfällen vid i Edeboviken (punkt D, F och H). Troligen beror detta på en uppgrumling av bottensedimentet vid provtagningstillfället. Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 20 av 30 Naturvatten 2013

21 Oftast styrs grumligheten liksom siktdjupet av växtplanktonproduktionen i vattnet, men grumligheten kan även påverkas av vårflod, humus och resuspension (uppgrumling). Halter och variation förklaras huvudsakligen av påverkan från de vattendrag som avbördas till Edeboviken och av växtplanktonproduktionen. Som påpekats i tidigare rapporter om recipienten Edeboviken är variationer av grumlighet i en omblandad vattenmassa ibland stor. Den metod som används för grumlighetsmätningar bör kontrolleras mot metodik i svensk standard. I Skeboån varierade grumligheten mellan 241 ZP i augusti och hela 2910 ZP i oktober. Grumlighetens variation i Skeboån styrs till största delen av vattenflödet men kan också påverkas av växtplanktonproduktionen i uppströms liggande sjöar. I figur 16 visas medelvärden samt max- och minvärden under I figur 17 visas årsmedelvärden av grumlighet under perioden från Skeboån, Edeboviken (punkt D, F och H) och fjärdarna (punkt K och R). Inga tydliga trender kan skönjas i datamaterialet Grumlighet (ZP) Å0 D F H K R Figur 16. Medel-, max- och minvärden för grumlighet (ZP) under Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 21 av 30 Naturvatten 2013

22 Grumlighet (ZP) Skeboån Edeboviken Galt och Singöfjärden Figur 17. Årsmedelvärden av grumlighet (ZP) från Skeboån, Edeboviken och fjärdarna under perioden Fosfor Vid beskrivning av fosforhalter användes medelvärden från epilimnion (0-10 m i fjärdarna och 0-5 m i Edeboviken). De bedömningar av haltnivåer som görs bygger på Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). För att enkelt kunna förstå begreppen gavs statusklasserna liksom i tidigare rapporter benämningar där hög status kallas låga halter och dålig status höga halter (se metodikavsnittet). Mars representerar vintern och juni och augusti sommaren. Halterna under april och oktober beskrivs utifrån medelvärdet av Naturvårdsverkets haltnivåer för vinter och sommarvärden. Vid marsprovtagningen var både fosfatfosfor- och totalfosforhalterna låga till måttliga i Edeboviken och låga fjärdarna. Inga förhöjda halter uppmättes i bottenvattnet vid någon station. I maj hade växtplanktonsamhället tagit upp det mesta av fosfatfosforn i Edebovikens, Galtfjärdens och Singöfjärdens hela vattenpelare. I bottenvattnet uppmättes halten från 2-6 µg/l i Edeboviken och från 2-3 µg/l i fjärdarna. Totalfosforhalten var måttlig till hög i Edeboviken och låg i fjärdarna. Även i juni, juli och augusti var fosfatfosforhalterna i Edebovikens, Galtfjärdens och Singöfjärdens ytvatten låga. Endast i bottenvattnet uppmättes högre halter (mellan 3 och 97 µg/l). Högst var halterna i augusti och den högsta halten uppmättes i juni i yttre Edeboviken (punkt H). Vid detta provtagningstillfälle beror den höga halten troligen på en uppgrumling av bottensedimentet vid provtagningen. Totalfosforhalten Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 22 av 30 Naturvatten 2013

23 varierade mellan hög och mycket hög i Edeboviken. I Galt- och Singöfjärden var halterna måttliga. Vid oktoberprovtagningen fanns fosfat åter tillgängligt i ytvattnet, om än i låga halter. Totalfosforhalterna var måttliga till höga i Edeboviken och låga i Galt- och Singöfjärden. Skeboån är en näringsrik å där fosforhalterna varierar beroende av flöde, påverkan från närområdet och växtplanktonproduktionen i uppströms liggande sjöar. Under 2012 varierade totalfosforhalten från cirka 30 µg/l i mars till 141 µg/l i oktober. Vid det senare tillfället var även fosfathalten kraftigt förhöjd och låg på 58 µg/l. Sannolikt förklaras de förhöjda halterna av kortvarig påverkan från dagvatten i närområdet. I figur 18 visas årsmedelvärden av totalfosfor för Skeboån, Edeboviken (punkt D, F och H) och fjärdarna (punkt K och R) sedan Sett till hela perioden kan en tydlig trend av ökande fosforhalter iakttas för Edeboviken och fjärdarna (Pearson s ***, p<0,001 respektive *, p=0,05). Sett till den senaste tioårsperioden kunde inga trender statistiskt säkerhetsställas. Totalfosfor (µg/l) Skeboån Edeboviken Galt och Singöfjärden Figur 18. Årsmedelvärden av totalfosfor (µg/l) i Skeboån, Edeboviken och Galt- och Singöfjärden under åren Kväve Beskrivningen av kvävehalter utförs på ett liknande sätt som för fosfor (se även metodikavsnittet). Växttillgängligt löst oorganiskt kväve redovisas som DIN, det vill säga summan av nitrat- och ammoniumkväve. Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 23 av 30 Naturvatten 2013

24 Vid provtagningen i mars var halterna DIN höga till mycket höga i Edeboviken, höga i Galtfjärden och måttliga i Singöfjärden. Totalkvävehalterna var mycket höga i Edeboviken och måttliga till höga i fjärdarna. I maj uppmättes mycket låga halter DIN i både Edeboviken och fjärdarna. Totalkvävehalterna var måttliga i Edeboviken och låga till måttliga i fjärdarna. I juni och juli hade växtplanktonsamhället tagit upp det mesta av det lösta kvävet i fjärdarna. I inre Edeboviken fanns fortfarande löst kväve tillgängligt även om halterna hade minskat betydligt jämfört med provtagningen i april. I augusti ökade åter halterna DIN vid samtliga provpunkter, troligen beroende av transporter från kringliggande marker i samband med stor nederbörd. I bottenvattnet i Edebovikens yttre del (station H) förekom en viss ackumulering av ammoniumkväve från nedbrytningsprocesser i sedimenten. Halten totalkväve var hög i Edeboviken och måttlig i Galtfjärden och i Singöfjärden. Vid provtagningen i oktober var vattenmassan omblandad vid alla stationer men kvävehalterna minskade nedåt i vattenmassan i Edeboviken och ökade med ökat djup i fjärdarna. Medelhalterna av DIN varierade från 39 µg/l i Singöfjärden till 164 µg/l i Edeboviken. Totalkvävehalterna var höga till mycket höga i Edeboviken och måttliga i fjärdarna. Totalkvävehalten i Skeboån samvarierade under större delen av året med halten av nitrat- och ammoniumkväve. Halten av dessa kväveformer var högst under vinterhalvåret då tillrinningen från kringliggande marker var stor samtidigt som upptaget från växtsamhället i ån var litet. Den 6:e mars uppmättes en hög halt nitrit- och nitratkväve (cirka 900 µg/l). Troligen beror den höga halten på någon form av kortvarigt utsläpp i samband med låg vattenföring i ån. Totalkvävehalten varierade under året mellan cirka 1100 och 1800 µg/l med de högsta halterna i mars och december. I figur 19 visas årsmedelvärden av totalkväve i Skeboån, Edeboviken och fjärdarna. En tydlig trend av ökande kvävehalter kan iakttas för Skeboån, Edeboviken samt fjärdarna (Pearson s *, p<0,05, * p<0,05 respektive *** p<0,001). Sett till den senaste tioårsperioden kunde inga trender statistiskt säkerhetsställas. Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 24 av 30 Naturvatten 2013

25 Totalkväve (µg/l) Skeboån Edeboviken Galt och Singöfjärden Figur 19. Årsmedelvärden av totalkväve (µg/l) i Skeboån, Edeboviken och Galt- och Singöfjärden under åren Ekologisk status I detta avsnitt redovisas bedömningar av ekologisk status i Edeboviken, Galt- och Singöfjärden baserad på 2012 års biologiska respektive fysikalisk-kemiska undersökningar. Samtliga bedömningar är utförda enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). De fem olika statusklasserna som används enligt vattendirektivet visas i figur 20. Figur 20. Benämning och färgkoder för de fem statusklasser som används enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007). Sammanvägd status I tabell 1 sammanfattas statusklassificeringen i de undersökta vattenförekomsterna Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden. Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 25 av 30 Naturvatten 2013

26 Benämningar och färgkoder för statusklasser visas i figur 20. Edeboviken klassades till dålig ekologisk status baserat på bedömning av bottenfauna. Oaktat denna undersökning skulle viken bedömas till otillfredsställande status med stöd av situationen för fastsittande vegetation samt näringsämnen och siktdjup. I Galtfjärden indikerade samtliga biologiska kvalitetsfaktorer måttlig status, förutom bottenfauna vilket gör att fjärden bedöms till otillfredsställande status. Singöfjärden klassades till måttlig ekologisk status. Fjärden uppvisade dock god status avseende vegetation, bottenfauna och växtplankton. Enligt principen sämst styr blir den sammanvägda bedömningen dock måttlig. Den sammanvägda bedömningen är samstämmig med den som gjordes 2011 för Edeboviken och Singöfjärden. Tabell 1. Statusklassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) för Edeboviken, Galt- och Singöfjärden Edeboviken Galtfjärden Singöfjärden Ekologisk status: dålig otillfredsställande måttlig Biologiska kvalitetsfaktorer: Fastsittande vegetation (2011) Bottenfauna (2012) Växtplankton (2011) Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer: Näringsämnen Siktdjup Syrgas Bottenfauna Med ledning av data från de fem stationer som undersökts per havsområde klassades bottenfaunan till dålig status i Edeboviken, otillfredsställande status i Galtfjärden och god status i Singöfjärden (tabell 2). Det innebär för Galtfjärden en försämring och för Singöfjärden en förbättring av status sedan föregående års bedömning (2011). För Edeboviken var det ett oförändrat tillstånd jämfört med föregående år. Tabell 2. Underlag för beräkning av ekologisk status avseende bottenfauna i Edeboviken och utanförliggande fjärdar Edeboviken Galtfjärden Singöfjärden BQI 1,1 2,5 4,5 Antal taxa Medelbiomassa (g/m 2 ) status Dålig Otillfredsställande God Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 26 av 30 Naturvatten 2013

27 Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Näringsämnen Ekologisk kvalitetskvot för näringsämnen beräknades från sommar- och vintervärden (juni, juli och augusti respektive februari och december) Vid beräkningarna användes data från 0-5 meter i Edeboviken och 0-10 meter i fjärdarna. Bedömningen klassificerar Edeboviken till otillfredsställande status sett till hela året. Löst oorganisk fosfor (DIP) bedömdes till måttlig status under vintern, medan totalfosforhalten bedömdes till otillfredsställande under samma period. Sommarens totalfosforhalter bedömdes till dålig status och totalkvävehalten bedömdes till otillfredsställande i Edeboviken. Galt- och Singöfjärden bedömdes på årsbasis till måttlig status. Under sommaren visade Galtfjärden tecken på en mer uttalad påverkan i form av förhöjda totalfosfor- och totalkvävehalter och bedömdes då till otillfredsställande respektive måttlig status medan Singöfjärden bedömdes till otillfredsställande respektive god status. Under vintern var skillnaden mellan de två fjärdarna mindre och båda bedömdes i allmänhet till måttlig status med undantag för mängden löst fosfor (DIP) som bedömdes till god status i Galtfjärden medan de totala kvävehalterna under vintern pekade mot otillfredsställande status. En sammanvägd bedömning av samtliga näringsämnesparametrar under perioden redovisas i figur 21. Figur 21. Sammanvägd status för näringsämnen i Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden Siktdjup Siktdjupet i Edeboviken och fjärdarna påverkas av planktonproduktion, humusämnen och resuspension (uppgrumling från bottnar). Edeboviken klassificerades till otillfredsställande status och Galt- och Singöfjärden till måttlig status under perioden Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 27 av 30 Naturvatten 2013

28 Syrgas Djupvattnet i Edeboviken och de båda fjärdarna drabbas tidvis av syrgasbrist med halter som understiger 5 mg/l. Vattenförekomsterna tillhör därmed den kategori vatten som drabbas av säsongsmässig syrgasbrist där låga halter endast förekommer under sommaren/hösten. Mätningar under perioden visade dock på hög status (det vill säga goda syrgasförhållanden) för samtliga tre vattenförekomster. Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 28 av 30 Naturvatten 2013

29 Referenser Arvidsson, M Bottenfaunaundersökning i Hallstaviksområdet Naturvatten Rapport 2009:28. Arvidsson, M Bottenfaunaundersökning i Hallstaviksområdet Naturvatten Rapport 2010:16. Gustafsson, A., U. Lindqvist & E. Rydin Del av MKB för Hallstaviks avloppsreningsverk - påverkan på vattenrecipienten. Naturvatten Rapport 2004: 7. Gustafsson, A. & U. Lindqvist Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk Naturvatten Rapport 2011:6. Lindqvist, U. Naturvatten i Roslagen AB, Rapport 2002:1 Recipientundersökningar i Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden Lindqvist, Ulf. Naturvatten i Roslagen AB, Rapport 2003:3 Recipientundersökningar i Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden Lindqvist, U Recipientundersökningar i Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden Naturvatten i Roslagen AB rapport 2004:2 Lindqvist, U Recipientundersökningar i Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden Naturvatten i Roslagen AB rapport 2005:7 Lindqvist, U Recipientundersökningar i Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden Naturvatten i Roslagen AB rapport 2006 Lindqvist, U Recipientundersökningar i Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden Naturvatten i Roslagen AB rapport 2007 Lindqvist, U Recipientundersökningar i Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden Naturvatten i Roslagen AB rapport 2008 Lindqvist, U Recipientundersökningar i Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden Naturvatten i Roslagen AB rapport Lindqvist, U Recipientundersökningar i Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden Naturvatten i Roslagen AB rapport 2010:3. Lindqvist, Ulf. Naturvatten i Roslagen AB, Rapport 2003:7 Limnologisk undersökning av Skeboån Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 29 av 30 Naturvatten 2013

30 Lindqvist, Ulf. Naturvatten i Roslagen AB, Rapport 2004:9 Limnologisk undersökning av Skeboån Lindqvist, Ulf. Naturvatten i Roslagen AB, Rapport 2005:9 Limnologisk undersökning av Skeboån Lindqvist, Ulf. Naturvatten i Roslagen AB, Rapport 2006:8 Limnologisk undersökning av Skeboån Lindqvist, Ulf. Naturvatten i Roslagen AB, Rapport 2007 Limnologisk undersökning av Skeboån Lindqvist, Ulf. Naturvatten i Roslagen AB, Rapport 2008: Limnologisk undersökning av Skeboån Lindqvist, Ulf. Naturvatten i Roslagen AB, Rapport 2009: Limnologisk undersökning av Skeboån Narurvårdverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4 Naturvårdsverket. Temperatur och nederbörd i Sverige SMHI Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk 2012 Sidan 30 av 30 Naturvatten 2013

31 Bilaga 1. Kartor Provtagningspunkter som ingår i bottenfaunaundersökningen för Hallsta Pappersbruk sedan 2011.

32 Provtagningspunkter som ingår i vattenkemiskt och fysikaliskt recipientkontrollprogram för Hallsta Pappersbruk K R I J N H F D 0

33 Edeboviken 8 Edeboviken 2 Edeboviken 7 Edeboviken 1 Edeboviken 6

34 Galtfjärden 10 Galtfjärden 9 Galtfjärden 4 Galtfjärden 5 Galtfjärden 11

35 Singöfjärden 15 Singöfjärden 3 Singöfjärden 13 Singöfjärden 12 Singöfjärden 14

36 Bilaga 2. Meteorologiska data Meteorologiska data från Svanberga Tabellen redogör för temperatur (dygnsmedelvärden), nederbörd (total dygnsvis), vindriktning (värde kl 12) och vindhastighet (värde kl 12). Under nederbörd betyder 0,0 att det fallit nederbörd men att denna inte var mätbar och - betyder ingen nederbörd. Datum Temperatur Nederbörd Vindriktning Vindhastighet ( C) (mm) (360 ) (m/s) ,2 3, , ,0 4, , ,6 8, , ,7 4, , ,4 0,5 0 0, , , , , ,3 37 1, ,3 0, , ,2 1, , ,7 0, , ,4 5, , ,9 3, , ,7 0, , ,0 0, , ,0 3,6 0 0, ,5 0, , ,0 2, , , , , , ,2 0, , ,6 3,0 82 4, ,3 1,2 7 1, ,4 0,1 15 1, ,3 0,5 0 0, ,2 1, , ,9 0, , , , , , ,5 0 0, ,3 0 0,0

37 Datum Temperatur Nederbörd Vindriktning Vindhastighet ( C) (mm) (360 ) (m/s) ,4 0,2 86 1, ,3 2,1 56 3, ,1 9,7 87 2, ,3 0,4 0 0, ,8 0, , , , ,1 0, , ,1 1,0 19 0, ,3 0,1 80 2, ,6 0, , ,0 0, , , , ,7 0,3 0 0, ,4 5, , ,8 1, , ,6 0, , ,9 0, , ,3 6, , ,0 1, , ,4 1, , ,0 0, , ,0 14, , ,5 0, , ,9 0, , ,4 0, , , , ,0 4, , ,5 0, , , ,7

38 Datum Temperatur Nederbörd Vindriktning Vindhastighet ( C) (mm) (360 ) (m/s) ,2 0, , , , ,7 0,0 38 2, ,3 75 0, ,1 81 3, ,7 66 0, , , , , , , ,9 2, , , , , , , , ,1 0, , , , , , , , , , ,3 2, , , , , , , , ,6 0, , ,0 0, , , , , , , , ,9 8, , ,0 0, , ,4 3, , ,5 2,6 18 3,9

39 Datum Temperatur Nederbörd Vindriktning Vindhastighet ( C) (mm) (360 ) (m/s) ,4 4, , ,7 3, , , , , , ,6 3, , ,1 0,2 27 2, ,2 44 5, ,3 0, , ,4 0, , ,4 5, , ,0 1, , ,3 0,2 0 0, ,7 23,2 8 2, ,3 9, , ,4 79 3, ,3 48 2, ,6 1, , , , ,1 1, , ,5 11,9 45 4, ,6 0, , ,7 7,1 50 2, , , ,8 0, , ,8 7, , ,0 1, , , , , , ,4 21 3, , ,3

40 Datum Temperatur Nederbörd Vindriktning Vindhastighet ( C) (mm) (360 ) (m/s) ,6 6 2, ,8 73 3, ,4 0,0 29 2, ,7 0, , ,7 0, , , , , , , , ,9 3, , ,1 4, , ,6 4, , ,1 0, , , , , , , , ,0 5,1 58 2, , , , , ,1 0, , ,3 0, , ,5 63 4, ,5 61 4, ,3 58 3, , , ,2 1,0 53 2, ,6 9 2, , , ,6 0,0 15 3, ,2 22 2, , , ,9 6, ,1

41 Datum Temperatur Nederbörd Vindriktning Vindhastighet ( C) (mm) (360 ) (m/s) ,0 13,2 31 3, ,3 29, , ,6 1, , ,1 5, , ,1 0, , ,0 6, , ,8 1,9 56 1, ,2 5, , ,5 0, , ,4 0, , , , , , ,1 2, , , , , , ,3 2, , ,0 7, , ,4 8, , ,3 0, , ,6 1,1 25 1, ,8 59 3, ,0 0,2 84 4, ,0 1, , ,4 3, , ,1 15,6 76 7, ,9 0,7 55 3, ,1 3, , ,9 1, , ,4 0, , ,0 0, ,9

42 Datum Temperatur Nederbörd Vindriktning Vindhastighet ( C) (mm) (360 ) (m/s) ,8 0, , , , , , ,4 67 3, ,8 69 3, ,2 0,1 76 5, ,9 0, , ,9 4, , ,0 0, , ,9 12, , ,2 1, , , , ,0 0, , ,1 5, , ,4 10, , ,1 4, , ,7 5,8 0 0, , , , , ,0 24,9 33 2, ,7 0, , ,3 0, , ,3 0, , , , ,9 0, , ,6 0, , ,7 81 4, , , ,0 11, , ,9 0, , ,4 10, ,8

43 Datum Temperatur Nederbörd Vindriktning Vindhastighet ( C) (mm) (360 ) (m/s) ,6 1, , ,4 0, , ,0 0, , , , , , ,9 27, , ,6 0, , ,0 4,2 32 1, ,9 38 3, ,5 81 3, ,6 1, , ,9 0, , , , ,3 72 4, ,8 65 2, , , , , ,3 4, , ,2 0, , ,5 77 3, ,9 0, , ,4 19, , ,9 3, , ,5 4, , ,5 0, , ,3 9, , ,1 0, , ,2 1, , , , ,2 0, , ,7 46, ,8

44 Datum Temperatur Nederbörd Vindriktning Vindhastighet ( C) (mm) (360 ) (m/s) ,9 15, , ,1 0, , , , ,7 0, , , , ,6 0, , , , ,9 0, , , , , , ,8 0, , , , , , ,0 2, , , , , , ,0 1, , ,5 9, , ,2 1, , ,4 0, , ,6 10, , ,6 6, , ,7 4, , ,1 9 2, ,9 1,7 50 3, ,1 14, , ,9 0, , ,2 1, , ,6 1, , ,1 1, ,0

45 Datum Temperatur Nederbörd Vindriktning Vindhastighet ( C) (mm) (360 ) (m/s) ,5 1, , ,5 0, , ,6 1, , ,9 5, , , , , , ,1 0, , , , ,2 1,1 20 1, ,0 0, , ,4 0, , ,4 0,3 13 1, ,8 0,0 76 3, ,1 3,5 98 2, ,7 18,4 77 3, , , ,2 1, , ,5 3, , ,6 0, , ,3 9,0 65 3, ,6 0,0 25 2, ,5 75 2, , , , , , , ,0 0, , ,2 0, , , , ,8 7, , ,9 4, , , ,3

46 Datum Temperatur Nederbörd Vindriktning Vindhastighet ( C) (mm) (360 ) (m/s) ,4 3, , ,7 0, , ,6 0, , ,2 0, , ,9 2,7 39 2, ,7 0, , , , , , ,2 0,1 0 0, ,0 2, , ,3 3, , , , , , ,6 6, , , , ,6 0, , ,2 0, , , , , , ,7 0, , , , ,1 0, , , , ,7 2, , , , ,8 0,1 75 4, ,8 16,4 73 6, ,7 13,1 54 7, ,6 7,7 45 4, ,6 5,0 61 6,6

47 Datum Temperatur Nederbörd Vindriktning Vindhastighet ( C) (mm) (360 ) (m/s) ,6 0,2 34 2, ,4 0, , ,0 0, , ,0 7, , ,5 11,8 41 8, ,6 1,6 83 1, ,2 1,4 0 0, ,9 0, , ,6 0,8 0 0, ,9 0,1 76 2, ,2 8,4 29 3, ,3 1, , ,8 1, , ,8 2, , ,7 8, , ,4 3, , ,6 2, , ,2 3,5 41 2, ,0 0,4 67 2, ,3 0,2 0 0, ,5 3,2 54 4, ,0 1,8 75 3, ,4 0, , ,7 1,5 86 1, ,3 3,7 67 5, ,1 4, , ,3 0, , , , ,9 1, , ,9 0, , ,3 3, ,6

48 Bilaga 3. Bottenfauna

49 Undersökningstyp Protokoll bottenfauna profundal Län Vattenområdesuppgifter 01 Stockholms län Provtagningsdatum Provtagningsuppgifter Kommun Norrtälje Tid Organisation Naturvatten i Roslagen AB Topografisk karta Syfte Recipientkontroll (RK) Edeboviken Vattendrag/Vattenförekomst Huvudavrinningsområde Metodik Provtagning med VanVeen-hämtare Provpunkt/nr Edeboviken, E Vattenkemiskt prov ja nej Väder Provtagningspunkt Vindriktning Nordost Vindhastighet (m/s) 1 Våghöjd (m) 0 Lokalkoordinater Djup (m) 5,0 Sedimentbeskrivning x y Sedimentbeskrivning Findetritusgyttja med inslag av grovdetritus och oxiderad yta. Svavelväte ja nej Bottenfaunaprovtagare Van Veen Volym Full skopa Kommentar Regn vid provtagningstillfället Underskrift

50 Undersökningstyp Protokoll bottenfauna profundal Län Vattenområdesuppgifter 01 Stockholms län Provtagningsdatum Provtagningsuppgifter Kommun Norrtälje Tid Organisation Naturvatten i Roslagen AB Topografisk karta Syfte Recipientkontroll (RK) Edeboviken Vattendrag/Vattenförekomst Huvudavrinningsområde Metodik Provtagning med VanVeen-hämtare Provpunkt/nr Edeboviken, E Vattenkemiskt prov ja nej Väder Provtagningspunkt Vindriktning Nordost Vindhastighet (m/s) 2 Våghöjd (m) 0 Lokalkoordinater Djup (m) 16,0 Sedimentbeskrivning x y Sedimentbeskrivning Svart findetritusgyttja med oxiderad yta. Svavelväte ja nej Bottenfaunaprovtagare Van Veen Volym Full skopa Kommentar Underskrift

51 Undersökningstyp Protokoll bottenfauna profundal Län Vattenområdesuppgifter 01 Stockholms län Provtagningsdatum Provtagningsuppgifter Kommun Norrtälje Tid Organisation Naturvatten i Roslagen AB Topografisk karta Syfte Recipientkontroll (RK) Singöfjärden Vattendrag/Vattenförekomst Huvudavrinningsområde Metodik Provtagning med VanVeen-hämtare Provpunkt/nr Singöfjärden, S Vattenkemiskt prov ja nej Väder Provtagningspunkt Vindriktning Nordost Vindhastighet (m/s) 3-4 Våghöjd (m) 0 Lokalkoordinater Djup (m) 20 Sedimentbeskrivning x y Sedimentbeskrivning Lergyttja med tunn oxiderad yta och inslag av grovdetritus. Svavelväte ja nej Bottenfaunaprovtagare Van Veen Volym Full skopa Kommentar Underskrift

52 Undersökningstyp Protokoll bottenfauna profundal Län Vattenområdesuppgifter 01 Stockholms län Provtagningsdatum Provtagningsuppgifter Kommun Norrtälje Tid Organisation Naturvatten i Roslagen AB Topografisk karta Syfte Recipientkontroll (RK) Galtfjärden Vattendrag/Vattenförekomst Huvudavrinningsområde Metodik Provtagning med VanVeen-hämtare Provpunkt/nr Galtfjärden, G Vattenkemiskt prov ja nej Väder Provtagningspunkt Vindriktning Nordost Vindhastighet (m/s) 4-5 Våghöjd (m) 0,2 Lokalkoordinater Djup (m) 18 Sedimentbeskrivning x y Sedimentbeskrivning Gråsvart findetritusgyttja med oxiderat ytskikt. Svavelväte ja nej Bottenfaunaprovtagare Van Veen Volym Full skopa Kommentar Underskrift

53 Undersökningstyp Protokoll bottenfauna profundal Län Vattenområdesuppgifter 01 Stockholms län Provtagningsdatum Provtagningsuppgifter Kommun Norrtälje Tid Organisation Naturvatten i Roslagen AB Topografisk karta Syfte Recipientkontroll (RK) Galtfjärden Vattendrag/Vattenförekomst Huvudavrinningsområde Metodik Provtagning med VanVeen-hämtare Provpunkt/nr Galtfjärden, G Vattenkemiskt prov ja nej Väder Provtagningspunkt Vindriktning Nordost Vindhastighet (m/s) 5 Våghöjd (m) 0,3 Lokalkoordinater Djup (m) 16 Sedimentbeskrivning x y Sedimentbeskrivning Gråsvart findetritusgyttja med oxiderad yta. Svavelväte ja nej Bottenfaunaprovtagare Van Veen Volym Full skopa Kommentar Underskrift

54 Undersökningstyp Protokoll bottenfauna profundal Län Vattenområdesuppgifter 01 Stockholms län Provtagningsdatum Provtagningsuppgifter Kommun Norrtälje Tid Organisation Naturvatten i Roslagen AB Topografisk karta Syfte Recipientkontroll (RK) Edeboviken Vattendrag/Vattenförekomst Huvudavrinningsområde Metodik Provtagning med VanVeen-hämtare Provpunkt/nr Edeboviken, E Vattenkemiskt prov ja nej Väder Provtagningspunkt Vindriktning Nordost Vindhastighet (m/s) 0-1 Våghöjd (m) 0 Lokalkoordinater Djup (m) 9 Sedimentbeskrivning x y Sedimentbeskrivning Gyttjelera med inslag av grovdetritus, grus och slagg. Svavelväte ja nej Bottenfaunaprovtagare Van Veen Volym Full skopa Kommentar Underskrift

55 Undersökningstyp Protokoll bottenfauna profundal Län Vattenområdesuppgifter 01 Stockholms län Provtagningsdatum Provtagningsuppgifter Kommun Norrtälje Tid Organisation Naturvatten i Roslagen AB Topografisk karta Syfte Edeboviken Vattendrag/Vattenförekomst Huvudavrinningsområde Metodik Provtagning med VanVeen-hämtare Provpunkt/nr Edeboviken, E Vattenkemiskt prov ja nej Väder Provtagningspunkt Vindriktning Nordost Vindhastighet (m/s) 0-1 Våghöjd (m) 0 Lokalkoordinater Djup (m) 12 Sedimentbeskrivning x y Sedimentbeskrivning Lös findetritusgyttja med oxiderad yta och grovderitus. Svavelväte ja nej Bottenfaunaprovtagare Van Veen Volym Full skopa Kommentar Underskrift

56 Undersökningstyp Protokoll bottenfauna profundal Län Vattenområdesuppgifter 01 Stockholms län Provtagningsdatum Provtagningsuppgifter Kommun Norrtälje Tid Organisation Naturvatten i Roslagen AB Topografisk karta Syfte Recipientkontroll (RK) Edeboviken Vattendrag/Vattenförekomst Huvudavrinningsområde Metodik Provtagning med VanVeen-hämtare Provpunkt/nr Edeboviken, E Vattenkemiskt prov ja nej Väder Provtagningspunkt Vindriktning Nordost Vindhastighet (m/s) 5-6 Våghöjd (m) 0 Lokalkoordinater Djup (m) 8 Sedimentbeskrivning x y Sedimentbeskrivning Findetritusgyttja med oxiderad yta på grovleregyttja. Svavelväte ja nej Bottenfaunaprovtagare Van Veen Volym Full skopa Kommentar Underskrift

57 Undersökningstyp Protokoll bottenfauna profundal Län Vattenområdesuppgifter 01 Stockholms län Provtagningsdatum Provtagningsuppgifter Kommun Norrtälje Tid Organisation Naturvatten i Roslagen AB Topografisk karta Syfte Recipientkontroll (RK) Galtfjärden Vattendrag/Vattenförekomst Huvudavrinningsområde Metodik Provtagning med VanVeen-hämtare Provpunkt/nr Galtfjärden, G Vattenkemiskt prov ja nej Väder Provtagningspunkt Vindriktning Nordost Vindhastighet (m/s) 4 Våghöjd (m) 0 Sedimentbeskrivning Lokalkoordinater Djup (m) 10 Sedimentbeskrivning Silt och finfetritusgyttja på gyttjelera. x y Svavelväte ja nej Bottenfaunaprovtagare Van Veen Volym Full skopa Kommentar Underskrift

58 Undersökningstyp Protokoll bottenfauna profundal Län Vattenområdesuppgifter 01 Stockholms län Provtagningsdatum Provtagningsuppgifter Kommun Norrtälje Tid Organisation Naturvatten i Roslagen AB Topografisk karta Syfte Recipientkontroll (RK) Galtfjärden Vattendrag/Vattenförekomst Huvudavrinningsområde Metodik Provtagning med VanVeen-hämtare Provpunkt/nr Galtfjärden, G Vattenkemiskt prov ja nej Väder Provtagningspunkt Vindriktning Nordost Vindhastighet (m/s) 5-6 Våghöjd (m) 0 Lokalkoordinater Djup (m) 7 Sedimentbeskrivning x y Sedimentbeskrivning Gyttjelera med inslag av grovdetritus och silt samt findetritusgyttja på ytan med oxiderat ytlager. Svavelväte ja nej Bottenfaunaprovtagare Van Veen Volym Full skopa Kommentar Underskrift

59 Undersökningstyp Protokoll bottenfauna profundal Län Vattenområdesuppgifter 01 Stockholms län Provtagningsdatum Provtagningsuppgifter Kommun Norrtälje Tid Organisation Naturvatten i Roslagen AB Topografisk karta Syfte Recipientkontroll (RK) Galtfjärden Vattendrag/Vattenförekomst Huvudavrinningsområde Metodik Provtagning med VanVeen-hämtare Provpunkt/nr Galtfjärden, G Vattenkemiskt prov ja nej Väder Provtagningspunkt Vindriktning Sydväst Vindhastighet (m/s) 2 Våghöjd (m) 0 Sedimentbeskrivning Lokalkoordinater Djup (m) 6-7 Sedimentbeskrivning Grusblandad sand. x y Svavelväte ja nej Bottenfaunaprovtagare Van Veen Volym Halv skopa Kommentar Flera hugg fick göras på grund av häll och stenbotten. Underskrift

60 Undersökningstyp Protokoll bottenfauna profundal Län Vattenområdesuppgifter 01 Stockholms län Provtagningsdatum Provtagningsuppgifter Kommun Norrtälje Tid Organisation Naturvatten i Roslagen AB Topografisk karta Syfte Recipientkontroll (RK) Singöfjärden Vattendrag/Vattenförekomst Huvudavrinningsområde Metodik Provtagning med VanVeen-hämtare Provpunkt/nr Singöfjärden, S Vattenkemiskt prov ja nej Väder Provtagningspunkt Vindriktning Sydväst Vindhastighet (m/s) 2 Våghöjd (m) 0 Sedimentbeskrivning Lokalkoordinater Djup (m) 9 Sedimentbeskrivning Lera med inslag av grus och sten. x y Svavelväte ja nej Bottenfaunaprovtagare Van Veen Volym Halv skopa Kommentar Flera hugg fick göras på grund av större sten som fastnade i skopan. Underskrift

61 Undersökningstyp Protokoll bottenfauna profundal Län Vattenområdesuppgifter 01 Stockholms län Provtagningsdatum Provtagningsuppgifter Kommun Norrtälje Tid Organisation Naturvatten i Roslagen AB Topografisk karta Syfte Recipientkontroll (RK) Singöfjärden Vattendrag/Vattenförekomst Huvudavrinningsområde Metodik Provtagning med VanVeen-hämtare Provpunkt/nr Singöfjärden, S Vattenkemiskt prov ja nej Väder Provtagningspunkt Vindriktning Nordost Vindhastighet (m/s) 3-4 Våghöjd (m) 0 Lokalkoordinater Djup (m) 15 Sedimentbeskrivning x y Sedimentbeskrivning Oxiderad findetritusgyttja på lera med inslag av sand, grus och sten. Svavelväte ja nej Bottenfaunaprovtagare Van Veen Volym Full skopa Kommentar Underskrift

62 Undersökningstyp Protokoll bottenfauna profundal Län Vattenområdesuppgifter 01 Stockholms län Provtagningsdatum Provtagningsuppgifter Kommun Norrtälje Tid Organisation Naturvatten i Roslagen AB Topografisk karta Syfte Recipientkontroll (RK) Singöfjärden Vattendrag/Vattenförekomst Huvudavrinningsområde Metodik Provtagning med VanVeen-hämtare Provpunkt/nr Singöfjärden, S Vattenkemiskt prov ja nej Väder Provtagningspunkt Vindriktning Nordväst Vindhastighet (m/s) 3 Våghöjd (m) 0 Sedimentbeskrivning Lokalkoordinater Djup (m) 6 Sedimentbeskrivning Lera med inslag av grus och sten. x y Svavelväte ja nej Bottenfaunaprovtagare Van Veen Volym Full skopa Kommentar Underskrift

63 Undersökningstyp Protokoll bottenfauna profundal Län Vattenområdesuppgifter 01 Stockholms län Provtagningsdatum Provtagningsuppgifter Kommun Norrtälje Tid Organisation Naturvatten i Roslagen AB Topografisk karta Syfte Recipientkontroll (RK) Singöfjärden Vattendrag/Vattenförekomst Huvudavrinningsområde Metodik Provtagning med VanVeen-hämtare Provpunkt/nr Singöfjärden, S Vattenkemiskt prov ja nej Väder Provtagningspunkt Vindriktning Nordost Vindhastighet (m/s) 3-4 Våghöjd (m) 0 Lokalkoordinater Djup (m) 17 Sedimentbeskrivning x y Sedimentbeskrivning Gråsvart findetritusgyttja med oxiderad yta och inslag av silt och grovdetritus. Svavelväte ja nej Bottenfaunaprovtagare Van Veen Volym Halv skopa Kommentar Underskrift

64 Edeboviken, E1, Bf provnummer provtagningsdatum tom Provplats Kartskiss Sveriges kustvatten typområde 16: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Tillståndsklassning Totalt antal taxa Abundans (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) ,5 medelhögt antal taxa (3-5) låg abundans (1-149) medelhög biomassa (10-45) BQI-index 1,89 Otillfredställande status (1,3-2,7) BQI-index Statusen av bottenfauna bedöms utifrån ett index (BQI, Benthic Quality Index) som är framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på tre parametrar; artsamman- sättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning på bottnarna. Tyngdpunkten i indexet ligger hos arternas känslighet för störning. BQI varierar mellan 0 (döda bottnar) och cirka 22 (hög status). De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Rödlistade arter eller annan information

65 Edeboviken, E2, Bf provnummer provtagningsdatum tom Provplats Kartskiss Sveriges kustvatten typområde 16: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Tillståndsklassning Totalt antal taxa Abundans (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) 2 <50,58 lågt antal taxa (1-2) låg abundans (1-149) låg biomassa (0-10) BQI-index 0,23 Dålig status (<1,3) BQI-index Statusen av bottenfauna bedöms utifrån ett index (BQI, Benthic Quality Index) som är framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på tre parametrar; artsamman- sättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning på bottnarna. Tyngdpunkten i indexet ligger hos arternas känslighet för störning. BQI varierar mellan 0 (döda bottnar) och cirka 22 (hög status). De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Rödlistade arter eller annan information

66 Singöfjärden, S3, Bf provnummer provtagningsdatum tom Provplats Kartskiss Sveriges kustvatten typområde 16: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Tillståndsklassning Totalt antal taxa Abundans (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) medelhögt antal taxa (3-5) medelhög abundans ( ) hög biomassa (>45) BQI-index 3,49 Måttlig status (2,7-4,0) BQI-index Statusen av bottenfauna bedöms utifrån ett index (BQI, Benthic Quality Index) som är framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på tre parametrar; artsamman- sättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning på bottnarna. Tyngdpunkten i indexet ligger hos arternas känslighet för störning. BQI varierar mellan 0 (döda bottnar) och cirka 22 (hög status). De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Rödlistade arter eller annan information

67 Galtfjärden, G4, Bf provnummer provtagningsdatum tom Provplats Kartskiss Sveriges kustvatten typområde 16: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Tillståndsklassning Totalt antal taxa Abundans (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) lågt antal taxa (1-2) medelhög abundans ( ) hög biomassa (>45) BQI-index 2,08 Otillfredställande status (1,3-2,7) BQI-index Statusen av bottenfauna bedöms utifrån ett index (BQI, Benthic Quality Index) som är framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på tre parametrar; artsamman- sättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning på bottnarna. Tyngdpunkten i indexet ligger hos arternas känslighet för störning. BQI varierar mellan 0 (döda bottnar) och cirka 22 (hög status). De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Rödlistade arter eller annan information

68 Galtfjärden, G5, Bf provnummer provtagningsdatum tom Provplats Kartskiss Sveriges kustvatten typområde 16: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Tillståndsklassning Totalt antal taxa Abundans (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) medelhögt antal taxa (3-5) medelhög abundans ( ) hög biomassa (>45) BQI-index 2,35 Otillfredställande status (1,3-2,7) BQI-index Statusen av bottenfauna bedöms utifrån ett index (BQI, Benthic Quality Index) som är framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på tre parametrar; artsamman- sättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning på bottnarna. Tyngdpunkten i indexet ligger hos arternas känslighet för störning. BQI varierar mellan 0 (döda bottnar) och cirka 22 (hög status). De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Rödlistade arter eller annan information

69 Edeboviken, E6, Bf provnummer provtagningsdatum tom Provplats Kartskiss Sveriges kustvatten typområde 16: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Tillståndsklassning Totalt antal taxa Abundans (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) medelhögt antal taxa (3-5) medelhög abundans ( ) medelhög biomassa (10-45) BQI-index 2,90 Måttlig status (2,7-4,0) BQI-index Statusen av bottenfauna bedöms utifrån ett index (BQI, Benthic Quality Index) som är framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på tre parametrar; artsamman- sättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning på bottnarna. Tyngdpunkten i indexet ligger hos arternas känslighet för störning. BQI varierar mellan 0 (döda bottnar) och cirka 22 (hög status). De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Rödlistade arter eller annan information

70 Edeboviken, E7, Bf provnummer provtagningsdatum tom Provplats Kartskiss Sveriges kustvatten typområde 16: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Tillståndsklassning Totalt antal taxa Abundans (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) 2 130,91 lågt antal taxa (1-2) låg abundans (1-149) låg biomassa (0-10) BQI-index 0,34 Dålig status (<1,3) BQI-index Statusen av bottenfauna bedöms utifrån ett index (BQI, Benthic Quality Index) som är framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på tre parametrar; artsamman- sättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning på bottnarna. Tyngdpunkten i indexet ligger hos arternas känslighet för störning. BQI varierar mellan 0 (döda bottnar) och cirka 22 (hög status). De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Rödlistade arter eller annan information

71 Edeboviken, E8, Bf provnummer provtagningsdatum tom Provplats Kartskiss Sveriges kustvatten typområde 16: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Tillståndsklassning Totalt antal taxa Abundans (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) ,7 medelhögt antal taxa (3-5) låg abundans (1-149) låg biomassa (0-10) BQI-index 2,88 Måttlig status (2,7-4,0) BQI-index Statusen av bottenfauna bedöms utifrån ett index (BQI, Benthic Quality Index) som är framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på tre parametrar; artsamman- sättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning på bottnarna. Tyngdpunkten i indexet ligger hos arternas känslighet för störning. BQI varierar mellan 0 (döda bottnar) och cirka 22 (hög status). De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Rödlistade arter eller annan information

72 Galtfjärden, G9, Bf provnummer provtagningsdatum tom Provplats Kartskiss Sveriges kustvatten typområde 16: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Tillståndsklassning Totalt antal taxa Abundans (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) medelhögt antal taxa (3-5) medelhög abundans ( ) medelhög biomassa (10-45) BQI-index 3,23 Måttlig status (2,7-4,0) BQI-index Statusen av bottenfauna bedöms utifrån ett index (BQI, Benthic Quality Index) som är framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på tre parametrar; artsamman- sättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning på bottnarna. Tyngdpunkten i indexet ligger hos arternas känslighet för störning. BQI varierar mellan 0 (döda bottnar) och cirka 22 (hög status). De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Rödlistade arter eller annan information

73 Galtfjärden, G10, Bf provnummer provtagningsdatum tom Provplats Kartskiss Sveriges kustvatten typområde 16: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Tillståndsklassning Totalt antal taxa Abundans (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) lågt antal taxa (1-2) medelhög abundans ( ) medelhög biomassa (10-45) BQI-index 2,06 Otillfredställande status (1,3-2,7) BQI-index Statusen av bottenfauna bedöms utifrån ett index (BQI, Benthic Quality Index) som är framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på tre parametrar; artsamman- sättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning på bottnarna. Tyngdpunkten i indexet ligger hos arternas känslighet för störning. BQI varierar mellan 0 (döda bottnar) och cirka 22 (hög status). De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Rödlistade arter eller annan information

74 Galtfjärden, G11, Bf provnummer provtagningsdatum tom Provplats Kartskiss Sveriges kustvatten typområde 16: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Tillståndsklassning Totalt antal taxa Abundans (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) högt antal taxa (>5 ) hög abundans (>1000) hög biomassa (>45) BQI-index 8,20 God status (4,0-10,7) BQI-index Statusen av bottenfauna bedöms utifrån ett index (BQI, Benthic Quality Index) som är framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på tre parametrar; artsamman- sättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning på bottnarna. Tyngdpunkten i indexet ligger hos arternas känslighet för störning. BQI varierar mellan 0 (döda bottnar) och cirka 22 (hög status). De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Rödlistade arter eller annan information

75 Singöfjärden, S12, Bf provnummer provtagningsdatum tom Provplats Kartskiss Sveriges kustvatten typområde 16: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Tillståndsklassning Totalt antal taxa Abundans (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) medelhögt antal taxa (3-5) medelhög abundans ( ) hög biomassa (>45) BQI-index 5,32 God status (4,0-10,7) BQI-index Statusen av bottenfauna bedöms utifrån ett index (BQI, Benthic Quality Index) som är framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på tre parametrar; artsamman- sättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning på bottnarna. Tyngdpunkten i indexet ligger hos arternas känslighet för störning. BQI varierar mellan 0 (döda bottnar) och cirka 22 (hög status). De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Rödlistade arter eller annan information

76 Singöfjärden, S13, Bf provnummer provtagningsdatum tom Provplats Kartskiss Sveriges kustvatten typområde 16: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Tillståndsklassning Totalt antal taxa Abundans (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) högt antal taxa (>5 ) hög abundans (>1000) hög biomassa (>45) BQI-index 4,91 God status (4,0-10,7) BQI-index Statusen av bottenfauna bedöms utifrån ett index (BQI, Benthic Quality Index) som är framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på tre parametrar; artsamman- sättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning på bottnarna. Tyngdpunkten i indexet ligger hos arternas känslighet för störning. BQI varierar mellan 0 (döda bottnar) och cirka 22 (hög status). De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Rödlistade arter eller annan information

77 Singöfjärden, S14, Bf provnummer provtagningsdatum tom Provplats Kartskiss Sveriges kustvatten typområde 16: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Tillståndsklassning Totalt antal taxa Abundans (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) högt antal taxa (>5 ) hög abundans (>1000) hög biomassa (>45) BQI-index 6,18 God status (4,0-10,7) BQI-index Statusen av bottenfauna bedöms utifrån ett index (BQI, Benthic Quality Index) som är framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på tre parametrar; artsamman- sättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning på bottnarna. Tyngdpunkten i indexet ligger hos arternas känslighet för störning. BQI varierar mellan 0 (döda bottnar) och cirka 22 (hög status). De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Rödlistade arter eller annan information

78 Singöfjärden, S15, Bf provnummer provtagningsdatum tom Provplats Kartskiss Sveriges kustvatten typområde 16: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Tillståndsklassning Totalt antal taxa Abundans (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) högt antal taxa (>5 ) medelhög abundans ( ) hög biomassa (>45) BQI-index 4,30 God status (4,0-10,7) BQI-index Statusen av bottenfauna bedöms utifrån ett index (BQI, Benthic Quality Index) som är framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på tre parametrar; artsamman- sättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning på bottnarna. Tyngdpunkten i indexet ligger hos arternas känslighet för störning. BQI varierar mellan 0 (döda bottnar) och cirka 22 (hög status). De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Rödlistade arter eller annan information

79 Bottenfauna -artlista- RAPPORT Utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by Accredited Laboratory Provtagningsdatum Ankomstdatum Projekt Vattendrag Provpunkt Analystjänster Hallsta Pappersbruk 2011 Edeboviken E1, Bf Uppdragsgivare Holmen Paper AB Hallsta Pappersbruk Klass-Svenskt namn SE Hallstavik ordning / familj / släkte-art / auktor Oligochaeta - Fåborstmaskar / obest /Oligochaeta Gen. sp. / () Gastropoda - Nyzeelänsk tusensnäcka / Hydrobiidae /Potamopyrgus antipodarum / (J. E. Gray, 1843) Bivalvia - Östersjömussla / /Macoma Baltica / () Provsvar Följesedel Provnummer Rapporterad Abundans (ind./m 2 ) Biomassa* (g/m 2 ) 40 0, , ,4 * ej ackrediterad analys Den angivna osäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet beräknad med en täckningsfaktor k=2 Provtagning med VanVeen-hämtare Antal taxa 3 ± <1 Abundans (ind./m 2 ) 120 ± 10 Biomassa (g/m 2 )* 9,5 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Naturvatten i Roslagen AB i förväg skriftligen godkänt annat. Postadress Telefon Fax Signatur Norr Malma / / Norrtälje Org. nr sida (1)

80 Bottenfauna -artlista- RAPPORT Utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by Accredited Laboratory Provtagningsdatum Ankomstdatum Projekt Vattendrag Provpunkt Analystjänster Hallsta Pappersbruk 2011 Edeboviken E2, Bf Uppdragsgivare Holmen Paper AB Hallsta Pappersbruk Klass-Svenskt namn SE Hallstavik ordning / familj / släkte-art / auktor Oligochaeta - Fåborstmaskar / obest /Oligochaeta Gen. sp. / () Insecta - Fjädermyggor Diptera / Chironomidae /Chironomidae Gen. sp. / () Provsvar Följesedel Provnummer Rapporterad Abundans (ind./m 2 ) Biomassa* (g/m 2 ) 30 0, ,48 * ej ackrediterad analys Den angivna osäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet beräknad med en täckningsfaktor k=2 Provtagning med VanVeen-hämtare Antal taxa 2 ± <1 Abundans (ind./m 2 ) 50 ± 4 Biomassa (g/m 2 )* 0,58 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Naturvatten i Roslagen AB i förväg skriftligen godkänt annat. Postadress Telefon Fax Signatur Norr Malma / / Norrtälje Org. nr sida (2)

81 Bottenfauna -artlista- RAPPORT Utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by Accredited Laboratory Provtagningsdatum Ankomstdatum Projekt Vattendrag Provpunkt Analystjänster Hallsta Pappersbruk 2011 Singöfjärden S3, Bf Uppdragsgivare Holmen Paper AB Hallsta Pappersbruk Klass-Svenskt namn SE Hallstavik ordning / familj / släkte-art / auktor Polychaeta - Havsborstmaskar / /Marenzellaria neglecta / () Gastropoda - Nyzeelänsk tusensnäcka / Hydrobiidae /Potamopyrgus antipodarum / (J. E. Gray, 1843) Bivalvia - Östersjömussla / /Macoma Baltica / () - Korvmask / Priapuloidea /Halicryptus spinulosus / (Siebold, 1849) Provsvar Följesedel Provnummer Rapporterad Abundans (ind./m 2 ) Biomassa* (g/m 2 ) , <15 0,18 * ej ackrediterad analys Den angivna osäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet beräknad med en täckningsfaktor k=2 Provtagning med VanVeen-hämtare Antal taxa 4 ± <1 Abundans (ind./m 2 ) 890 ± 70 Biomassa (g/m 2 )* 110 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Naturvatten i Roslagen AB i förväg skriftligen godkänt annat. Postadress Telefon Fax Signatur Norr Malma / / Norrtälje Org. nr sida (3)

82 Bottenfauna -artlista- RAPPORT Utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by Accredited Laboratory Provtagningsdatum Ankomstdatum Projekt Vattendrag Provpunkt Analystjänster Hallsta Pappersbruk 2011 Galtfjärden G4, Bf Uppdragsgivare Holmen Paper AB Hallsta Pappersbruk Klass-Svenskt namn SE Hallstavik ordning / familj / släkte-art / auktor Polychaeta - Havsborstmaskar / /Marenzellaria neglecta / () Bivalvia - Östersjömussla / /Macoma Baltica / () Provsvar Följesedel Provnummer Rapporterad Abundans (ind./m 2 ) Biomassa* (g/m 2 ) 170 4, * ej ackrediterad analys Den angivna osäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet beräknad med en täckningsfaktor k=2 Provtagning med VanVeen-hämtare Antal taxa 2 ± <1 Abundans (ind./m 2 ) 350 ± 30 Biomassa (g/m 2 )* 71 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Naturvatten i Roslagen AB i förväg skriftligen godkänt annat. Postadress Telefon Fax Signatur Norr Malma / / Norrtälje Org. nr sida (4)

83 Bottenfauna -artlista- RAPPORT Utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by Accredited Laboratory Provtagningsdatum Ankomstdatum Projekt Vattendrag Provpunkt Analystjänster Hallsta Pappersbruk 2011 Galtfjärden G5, Bf Uppdragsgivare Holmen Paper AB Hallsta Pappersbruk Klass-Svenskt namn SE Hallstavik ordning / familj / släkte-art / auktor Oligochaeta - Fåborstmaskar / obest /Oligochaeta Gen. sp. / () Polychaeta - Havsborstmaskar / /Marenzellaria neglecta / () Bivalvia - Östersjömussla / /Macoma Baltica / () Provsvar Följesedel Provnummer Rapporterad Abundans (ind./m 2 ) Biomassa* (g/m 2 ) <15 0, , * ej ackrediterad analys Den angivna osäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet beräknad med en täckningsfaktor k=2 Provtagning med VanVeen-hämtare Antal taxa 3 ± <1 Abundans (ind./m 2 ) 210 ± 20 Biomassa (g/m 2 )* 58 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Naturvatten i Roslagen AB i förväg skriftligen godkänt annat. Postadress Telefon Fax Signatur Norr Malma / / Norrtälje Org. nr sida (5)

84 Bottenfauna -artlista- RAPPORT Utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by Accredited Laboratory Provtagningsdatum Ankomstdatum Projekt Vattendrag Provpunkt Analystjänster Hallsta Pappersbruk 2011 Edeboviken E6, Bf Uppdragsgivare Holmen Paper AB Hallsta Pappersbruk Klass-Svenskt namn SE Hallstavik ordning / familj / släkte-art / auktor Polychaeta - Havsborstmaskar / /Marenzellaria neglecta / () Gastropoda - Nyzeelänsk tusensnäcka / Hydrobiidae /Potamopyrgus antipodarum / (J. E. Gray, 1843) Bivalvia - Östersjömussla / /Macoma Baltica / () Provsvar Följesedel Provnummer Rapporterad Abundans (ind./m 2 ) Biomassa* (g/m 2 ) , * ej ackrediterad analys Den angivna osäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet beräknad med en täckningsfaktor k=2 Provtagning med VanVeen-hämtare Antal taxa 3 ± <1 Abundans (ind./m 2 ) 530 ± 40 Biomassa (g/m 2 )* 43 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Naturvatten i Roslagen AB i förväg skriftligen godkänt annat. Postadress Telefon Fax Signatur Norr Malma / / Norrtälje Org. nr sida (6)

85 Bottenfauna -artlista- RAPPORT Utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by Accredited Laboratory Provtagningsdatum Ankomstdatum Projekt Vattendrag Provpunkt Analystjänster Hallsta Pappersbruk 2011 Edeboviken E7, Bf Uppdragsgivare Holmen Paper AB Hallsta Pappersbruk Klass-Svenskt namn SE Hallstavik ordning / familj / släkte-art / auktor Oligochaeta - Fåborstmaskar / obest /Oligochaeta Gen. sp. / () Insecta - Fjädermyggor Diptera / Chironomidae /Chironomidae Gen. sp. / () Provsvar Följesedel Provnummer Rapporterad Abundans (ind./m 2 ) Biomassa* (g/m 2 ) 100 0, ,49 * ej ackrediterad analys Den angivna osäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet beräknad med en täckningsfaktor k=2 Provtagning med VanVeen-hämtare Antal taxa 2 ± <1 Abundans (ind./m 2 ) 130 ± 10 Biomassa (g/m 2 )* 0,91 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Naturvatten i Roslagen AB i förväg skriftligen godkänt annat. Postadress Telefon Fax Signatur Norr Malma / / Norrtälje Org. nr sida (7)

86 Bottenfauna -artlista- RAPPORT Utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by Accredited Laboratory Provtagningsdatum Ankomstdatum Projekt Vattendrag Provpunkt Analystjänster Hallsta Pappersbruk 2011 Edeboviken E8, Bf Uppdragsgivare Holmen Paper AB Hallsta Pappersbruk Klass-Svenskt namn SE Hallstavik ordning / familj / släkte-art / auktor Polychaeta - Havsborstmaskar / /Marenzellaria neglecta / () Gastropoda - Bukig tusensnäcka / Hydrobiidae /Hydrobia ventrosa / (M. Ontagu, 1803) Gastropoda - Nyzeelänsk tusensnäcka / Hydrobiidae /Potamopyrgus antipodarum / (J. E. Gray, 1843) Bivalvia - Östersjömussla / /Macoma Baltica / () Provsvar Följesedel Provnummer Rapporterad Abundans (ind./m 2 ) Biomassa* (g/m 2 ) 20 1,2 <15 0, , ,45 * ej ackrediterad analys Den angivna osäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet beräknad med en täckningsfaktor k=2 Provtagning med VanVeen-hämtare Antal taxa 4 ± <1 Abundans (ind./m 2 ) 130 ± 10 Biomassa (g/m 2 )* 1,7 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Naturvatten i Roslagen AB i förväg skriftligen godkänt annat. Postadress Telefon Fax Signatur Norr Malma / / Norrtälje Org. nr sida (8)

87 Bottenfauna -artlista- RAPPORT Utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by Accredited Laboratory Provtagningsdatum Ankomstdatum Projekt Vattendrag Provpunkt Analystjänster Hallsta Pappersbruk 2011 Galtfjärden G9, Bf Uppdragsgivare Holmen Paper AB Hallsta Pappersbruk Klass-Svenskt namn SE Hallstavik ordning / familj / släkte-art / auktor Polychaeta - Havsborstmaskar / /Marenzellaria neglecta / () Gastropoda - Nyzeelänsk tusensnäcka / Hydrobiidae /Potamopyrgus antipodarum / (J. E. Gray, 1843) Bivalvia - Östersjömussla / /Macoma Baltica / () Provsvar Följesedel Provnummer Rapporterad Abundans (ind./m 2 ) Biomassa* (g/m 2 ) , * ej ackrediterad analys Den angivna osäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet beräknad med en täckningsfaktor k=2 Provtagning med VanVeen-hämtare Antal taxa 3 ± <1 Abundans (ind./m 2 ) 720 ± 60 Biomassa (g/m 2 )* 19 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Naturvatten i Roslagen AB i förväg skriftligen godkänt annat. Postadress Telefon Fax Signatur Norr Malma / / Norrtälje Org. nr sida (9)

88 Bottenfauna -artlista- RAPPORT Utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by Accredited Laboratory Provtagningsdatum Ankomstdatum Projekt Vattendrag Provpunkt Analystjänster Hallsta Pappersbruk 2011 Galtfjärden G10, Bf Uppdragsgivare Holmen Paper AB Hallsta Pappersbruk Klass-Svenskt namn SE Hallstavik ordning / familj / släkte-art / auktor Polychaeta - Havsborstmaskar / /Marenzellaria neglecta / () Bivalvia - Östersjömussla / /Macoma Baltica / () Provsvar Följesedel Provnummer Rapporterad Abundans (ind./m 2 ) Biomassa* (g/m 2 ) 120 1, * ej ackrediterad analys Den angivna osäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet beräknad med en täckningsfaktor k=2 Provtagning med VanVeen-hämtare Antal taxa 2 ± <1 Abundans (ind./m 2 ) 320 ± 30 Biomassa (g/m 2 )* 32 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Naturvatten i Roslagen AB i förväg skriftligen godkänt annat. Postadress Telefon Fax Signatur Norr Malma / / Norrtälje Org. nr sida (10)

89 Bottenfauna -artlista- RAPPORT Utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by Accredited Laboratory Provtagningsdatum Ankomstdatum Projekt Vattendrag Provpunkt Analystjänster Hallsta Pappersbruk 2011 Galtfjärden G11, Bf Uppdragsgivare Holmen Paper AB Hallsta Pappersbruk Klass-Svenskt namn SE Hallstavik ordning / familj / släkte-art / auktor Turbellaria - Mörk virvelmask Tricladida / Planariidae /Planaria torva / () Nematoda - Rundmaskar obest / obest /obest / () Nemertini - Grön slemmask / /Cyanophthalma obscura / () Oligochaeta - Fåborstmaskar / obest /Oligochaeta Gen. sp. / () Polychaeta - Havsborstmaskar / /Hediste diversicolor / (Malmgren, 1867) Polychaeta - Havsborstmaskar / /Marenzellaria neglecta / () Gastropoda - Bukig tusensnäcka / Hydrobiidae /Hydrobia ventrosa / (M. Ontagu, 1803) Gastropoda - Stor tusensnäcka / Hydrobiidae /Peringia ulvae / (Pennant, 1777) Gastropoda - Nyzeelänsk tusensnäcka / Hydrobiidae /Potamopyrgus antipodarum / (J. E. Gray, 1843) Gastropoda - Oval dammsnäcka / Lymnaeidae /Radix balthica / (Linné, 1758) Gastropoda - Båtsnäcka / Neritidae /Theodoxus fluviatilis / (Linné, 1758) Bivalvia - Hjärtmusslor / /Cerastoderma glaucum / (Bruguiére, 1789) Bivalvia - Östersjömussla / /Macoma Baltica / () Crustacea - Saxgråsugga Tanaidacea / Tanaidae /Heterotanais oerstedi / () Insecta - Fjädermyggor Diptera / Chironomidae /Chironomidae Gen. sp. / () Provsvar Följesedel Provnummer Rapporterad Abundans (ind./m 2 ) Biomassa* (g/m 2 ) <15 0, ,058 <15 0, , , , ,65 <15 0, ,9 20 0,1 20 0, , , ,034 * ej ackrediterad analys Den angivna osäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet beräknad med en täckningsfaktor k=2 Provtagning med VanVeen-hämtare Antal taxa 15 ± 2 Abundans (ind./m 2 ) 3100 ± 300 Biomassa (g/m 2 )* 71 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Naturvatten i Roslagen AB i förväg skriftligen godkänt annat. Postadress Telefon Fax Signatur Norr Malma / / Norrtälje Org. nr sida (11)

90 Bottenfauna -artlista- RAPPORT Utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by Accredited Laboratory Provtagningsdatum Ankomstdatum Projekt Vattendrag Provpunkt Analystjänster Hallsta Pappersbruk 2011 Singöfjärden S12, Bf Uppdragsgivare Holmen Paper AB Hallsta Pappersbruk Klass-Svenskt namn SE Hallstavik ordning / familj / släkte-art / auktor Polychaeta - Havsborstmaskar / /Hediste diversicolor / (Malmgren, 1867) Polychaeta - Havsborstmaskar / /Marenzellaria neglecta / () Gastropoda - Bukig tusensnäcka / Hydrobiidae /Hydrobia ventrosa / (M. Ontagu, 1803) Gastropoda - Nyzeelänsk tusensnäcka / Hydrobiidae /Potamopyrgus antipodarum / (J. E. Gray, 1843) Bivalvia - Östersjömussla / /Macoma Baltica / () Provsvar Följesedel Provnummer Rapporterad Abundans (ind./m 2 ) Biomassa* (g/m 2 ) 30 2,6 60 0,67 <15 0, * ej ackrediterad analys Den angivna osäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet beräknad med en täckningsfaktor k=2 Provtagning med VanVeen-hämtare Antal taxa 5 ± <1 Abundans (ind./m 2 ) 910 ± 70 Biomassa (g/m 2 )* 96 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Naturvatten i Roslagen AB i förväg skriftligen godkänt annat. Postadress Telefon Fax Signatur Norr Malma / / Norrtälje Org. nr sida (12)

91 Bottenfauna -artlista- RAPPORT Utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by Accredited Laboratory Provtagningsdatum Ankomstdatum Projekt Vattendrag Provpunkt Analystjänster Hallsta Pappersbruk 2011 Singöfjärden S13, Bf Uppdragsgivare Holmen Paper AB Hallsta Pappersbruk Klass-Svenskt namn SE Hallstavik ordning / familj / släkte-art / auktor Nematoda - Rundmaskar obest / obest /obest / () Polychaeta - Havsborstmaskar / /Hediste diversicolor / (Malmgren, 1867) Polychaeta - Havsborstmaskar / /Marenzellaria neglecta / () Gastropoda - Nyzeelänsk tusensnäcka / Hydrobiidae /Potamopyrgus antipodarum / (J. E. Gray, 1843) Bivalvia - Östersjömussla / /Macoma Baltica / () Crustacea - Skorv Isopoda / Idotheidae /saduria entomon / ((Linné, 1758)) Crustacea - Kräftdjur / Haustoriidae /Monoporeia affinis / (Lindström, 1855) Insecta - Rovfjädermygga Diptera / Chironomidae /Procladius sp. / () Provsvar Följesedel Provnummer Rapporterad Abundans (ind./m 2 ) Biomassa* (g/m 2 ) 20 0,0019 <15 1,2 40 0,26 <15 0, ,9 30 0,11 <15 0,0077 * ej ackrediterad analys Den angivna osäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet beräknad med en täckningsfaktor k=2 Provtagning med VanVeen-hämtare Antal taxa 8 ± <1 Abundans (ind./m 2 ) 1000 ± 100 Biomassa (g/m 2 )* 170 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Naturvatten i Roslagen AB i förväg skriftligen godkänt annat. Postadress Telefon Fax Signatur Norr Malma / / Norrtälje Org. nr sida (13)

92 Bottenfauna -artlista- RAPPORT Utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by Accredited Laboratory Provtagningsdatum Ankomstdatum Projekt Vattendrag Provpunkt Analystjänster Hallsta Pappersbruk 2011 Singöfjärden S14, Bf Uppdragsgivare Holmen Paper AB Hallsta Pappersbruk Klass-Svenskt namn SE Hallstavik ordning / familj / släkte-art / auktor Polychaeta - Havsborstmaskar / /Hediste diversicolor / (Malmgren, 1867) Polychaeta - Havsborstmaskar / /Marenzellaria neglecta / () Gastropoda - Bukig tusensnäcka / Hydrobiidae /Hydrobia ventrosa / (M. Ontagu, 1803) Gastropoda - Stor tusensnäcka / Hydrobiidae /Peringia ulvae / (Pennant, 1777) Gastropoda - Nyzeelänsk tusensnäcka / Hydrobiidae /Potamopyrgus antipodarum / (J. E. Gray, 1843) Gastropoda - Båtsnäcka / Neritidae /Theodoxus fluviatilis / (Linné, 1758) Bivalvia - Hjärtmusslor / /Cerastoderma glaucum / (Bruguiére, 1789) Bivalvia - Östersjömussla / /Macoma Baltica / () Provsvar Följesedel Provnummer Rapporterad Abundans (ind./m 2 ) Biomassa* (g/m 2 ) 70 5,1 80 2,8 20 0, , , , * ej ackrediterad analys Den angivna osäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet beräknad med en täckningsfaktor k=2 Provtagning med VanVeen-hämtare Antal taxa 8 ± <1 Abundans (ind./m 2 ) 2200 ± 200 Biomassa (g/m 2 )* 190 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Naturvatten i Roslagen AB i förväg skriftligen godkänt annat. Postadress Telefon Fax Signatur Norr Malma / / Norrtälje Org. nr sida (14)

93 Bottenfauna -artlista- RAPPORT Utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by Accredited Laboratory Provtagningsdatum Ankomstdatum Projekt Vattendrag Provpunkt Analystjänster Hallsta Pappersbruk 2011 Singöfjärden S15, Bf Uppdragsgivare Holmen Paper AB Hallsta Pappersbruk Klass-Svenskt namn SE Hallstavik ordning / familj / släkte-art / auktor Polychaeta - Havsborstmaskar / /Marenzellaria neglecta / () Gastropoda - Stor tusensnäcka / Hydrobiidae /Peringia ulvae / (Pennant, 1777) Bivalvia - Östersjömussla / /Macoma Baltica / () Crustacea - Skorv Isopoda / Idotheidae /saduria entomon / ((Linné, 1758)) Crustacea - Kräftdjur / Haustoriidae /Monoporeia affinis / (Lindström, 1855) - Korvmask / Priapuloidea /Halicryptus spinulosus / (Siebold, 1849) Provsvar Följesedel Provnummer Rapporterad Abundans (ind./m 2 ) Biomassa* (g/m 2 ) , <15 0, ,17 <15 0,89 * ej ackrediterad analys Den angivna osäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet beräknad med en täckningsfaktor k=2 Provtagning med VanVeen-hämtare Antal taxa 6 ± <1 Abundans (ind./m 2 ) 950 ± 80 Biomassa (g/m 2 )* 97 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Naturvatten i Roslagen AB i förväg skriftligen godkänt annat. Postadress Telefon Fax Signatur Norr Malma / / Norrtälje Org. nr sida (15)