2012:17 Tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012 Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen
Dnr: 2012/108 T1 Arbetsförmedlingen, Samtliga arbetslöshetskassor För kännedom till Arbetsmarknadsdepartementet, SO Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012 Granskning initierad av IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har granskat tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna har fått möjlighet att faktagranska och lämna synpunkter på rapporten. IAF har presenterat rapporten för Arbetsförmedlingen vid ett möte den 12 december 2012, samt erbjudit berörda arbetslöshetskassor och SO en presentation. Beslut i detta ärende har fattats av Anne-Marie Qvarfort, generaldirektör. Rapporten har utarbetats inom IAF av utredarna Joakim Lindström, uppdragsledare och Patricia Söderström, granskningsenheten, samt Eva Nordström utredare, analysenheten. I arbetet har även utredarna Jessica Edelbro Laurell, Manuela Eriksson, Sofia Biglert och Caroline Renås vid granskningsenheten deltagit. I den slutliga beredningen har Ingrid Boström, verksjurist och Lorraine Davidsson, biträdande enhetschef granskningsenheten, deltagit. Katrineholm den 20 december 2012 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm www.iaf.se 2 Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF
Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 9 1.3 Avgränsning... 9 1.4 Målgrupp och urval... 10 1.5 Frågeställningar... 10 1.6 Metod och genomförande... 12 2 Arbetsförmedlingen Kultur Medias och Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen... 13 2.1 Arbetsförmedlingen Kultur Medias organisation... 13 2.2 Arbetsförmedlingens ledning och styrning avseende uppdraget i arbetslöshetsförsäkringen... 14 2.3 Arbetsförmedlingen Kultur Medias insatser för arbetet med arbetslöshetsförsäkringen sedan IAF:s rapport 2008:4... 18 3 Arbetslöshetskassornas handläggning och arbetsrutiner... 19 3.1 Arbetslöshetskassornas arbetsrutiner för ersättningsärenden där ersättningstagaren arbetat inom kulturarbetsmarknaden... 19 4 Inskrivna ersättningstagare hos Arbetsförmedlingen Kultur Media... 24 4.1 Ersättningstagare och ersättningsdagar... 24 4.2 Återkommande ersättningstagare... 26 4.3 Anvisningar till arbete... 27 4.4 Manuella avanmälningar... 28 4.5 Lämnade underrättelser... 28 5 Ärendegranskning... 28 5.1 Ärendegranskning Arbetsförmedlingen Kultur Media... 29 5.2 Ärendegranskning arbetslöshetskassor... 33 5.3 Antal ersättningsperioder i granskade ärenden... 39 5.4 Ärendegranskning av underrättelser... 40 6 Slutdiskussion... 44 7 Käll- och litteraturförteckning... 47 Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF 3
8 Bilagor... 50 Bilaga 1: Tabeller... 50 Bilaga 2: Förteckning över lagrum... 52 Bilaga 3: Enkät till arbetslöshetskassorna... 57 Bilaga 4: Arbetslöshetskassornas enkätsvar... 60 Bilaga 5: Kompletterande frågor till Arbetsförmedlingen... 61 Bilaga 6: Granskningsmall ärendegranskning Arbetsförmedlingen Kultur Media... 64 Bilaga 7: Granskningsmall ärendegranskning arbetslöshetskassor... 65 Bilaga 8: Granskningsmall ärendegranskning underrättelser Arbetsförmedlingen Kultur Media... 66 Bilaga 9: Granskningsmall ärendegranskning underrättelser arbetslöshetskassor... 67 Bilaga 10: Tolkningsram för ärendegranskning... 68 Bilaga 11: Yrkesbenämningar som tillhör Arbetsförmedlingen Kultur Media... 70 4 Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF
Sammanfattning Denna rapport är redovisningen av IAF:s egeninitierade uppdrag att granska tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden. Syftet med granskningen har även varit att följa upp IAF:s granskning 2008:4 Tillämpningen av reglerna för arbetslöshetsförsäkringen vid Arbetsförmedlingen Kultur. Arbetsförmedlingen har utifrån förutsättningarna på kulturarbetsmarknaden en anpassad platsförmedlingsservice till arbetsgivare och arbetssökande inom kulturarbetsmarknaden genom specialarbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Kultur Media. Bakgrunden är ett regeringsbeslut om avgränsningskriterier för arbetsmarknadspolitiska åtgärder på kulturarbetsmarknaden som bland annat innebär att arbetssökande med en yrkesbakgrund inom kulturarbetsmarknaden ska skrivas in på Arbetsförmedlingen Kultur Media. Kulturarbetsmarknaden är i stora delar annorlunda eftersom den består av en relativt hög andel tillfälliga arbeten. Detta förhållande påverkar arbetssökandes förutsättningar och beteende. Däremot finns det inga skillnader i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen för arbetssökande med en yrkesbakgrund inom kulturarbetsmarknaden. Arbetslöshetskassornas roll inom arbetslöshetsförsäkringen är att handlägga och betala ut arbetslöshetsersättningen. Varje arbetslöshetskassa har ett verksamhetsområde som ska omfatta en viss yrkeskategori eller bransch eller vissa närbesläktade sådana. Arbetssökande som har en yrkesbakgrund inom kulturarbetsmarknaden återfinns hos flera arbetslöshetskassor. IAF har i detta uppdrag granskat ett urval ersättningsärenden 2011/2012 från Arbetsförmedlingen Kultur Media och arbetslöshetskassorna, samt sammanställt olika uppgifter från Arbetsförmedlingen och IAF. IAF har även genomfört en enkätundersökning riktad till arbetslöshetskassorna. IAF:s granskning inom kulturarbetsmarknaden visar att: Arbetsförmedlingen Kultur Media har genomfört ett antal insatser efter IAF:s tidigare granskning 2008. Andelen deltidsarbetslösa och timanställda var högre bland inskrivna ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur Media än samtliga ersättningstagare. Andelen ersättningstagare 2011, som även fick ersättning under 2008-2010, var betydligt högre för ersättningstagare inskrivna hos Arbetsförmedlingen Kultur Media än för samtliga ersättningstagare. Arbetsförmedlingen Kultur Media lämnade färre anvisningar till lämpligt arbete till inskrivna ersättningstagare än vad Arbetsförmedlingen gjorde Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF 5
för samtliga ersättningstagare. Av de anvisningar som lämnats var cirka en fjärdedel anvisningar till arbeten utanför kulturarbetsmarknaden. I fler än hälften av de granskade handlingsplanerna saknades tidssatta aktiviteter. Cirka en fjärdedel av de tidsatta aktiviteterna var inte uppföljda. Arbetsförmedlingen Kultur Media lämnade färre underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt till arbetslöshetskassorna och gjorde färre avanmälningar för inskrivna ersättningstagare än vad som gjordes för samtliga ersättningstagare. Det fanns stora skillnader mellan Arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas registrerade uppgifter om ersättningstagarnas möjligheter att ta uppdrag där F-skattsedel krävs, samt om ersättningstagarnas pågåendeoch tidigare arbete i egen verksamhet. IAF har konstaterat att ersättningstagare inom Arbetsförmedlingen Kultur Media var mer beroende av arbetslöshetsförsäkringen än samtliga ersättningstagare. Resultaten i IAF:s granskning visar att arbetslöshetsförsäkringen inte fullt ut fungerar som en omställningsförsäkring för ersättningstagare inom Arbetsförmedlingen Kultur Media, vilket är särskilt tydligt för de arbetssökande som är inskrivna som timanställda med ersättning. Dokumentation saknades i hög grad i arbetslöshetskassornas uppföljning och kontroll av ersättningstagarnas arbetade tid jämsides ersättning. Avsaknaden av dokumentation i flera ärenden försvårar IAF:s tillsyn av arbetslöshetskassornas handläggning. 6 Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF
1 Inledning Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ansvarar för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen, arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen. 1 Inför planeringen 2012 beslutade IAF att granska tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden. IAF har tidigare granskat Arbetsförmedlingen Kultur Medias handläggning av ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen, resultatet redovisades i rapporten 2008:4 Tillämpningen av reglerna för arbetslöshetsförsäkringen vid Arbetsförmedlingen Kultur. Föreliggande rapport redovisar IAF:s granskning av hur arbetslöshetsförsäkringen tillämpas inom kulturarbetsmarknaden 2011 till 2012. Syftet var dels att granska tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden hos Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna, dels att följa upp IAF:s tidigare granskning. 1.1 Bakgrund 1.1.1 Arbetsförmedlingens uppdrag i arbetslöshetsförsäkringen Arbetsförmedlingens uppdrag i arbetslöshetsförsäkringen är att kontrollera att personer som får arbetslöshetsersättning uppfyller de allmänna villkor som anges i 9 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF). Detta kallas ofta för kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen. I regeringens instruktion till Arbetsförmedlingen framgår även att Arbetsförmedlingen ska säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. 2 För ytterligare information om de delar av regelverket som är aktuellt för denna granskning, se bilaga 2. 1.1.2 Arbetsförmedlingen Kultur Media Arbetsförmedlingen har sedan 1948 arbetat med en särskilt anpassad platsförmedlingsservice på kulturområdet. Sedan mitten av 70-talet har verksamheten omfattat samtliga konstnärsgrupper och samordnats från särskilda förmedlingskontor. 3 1998 beslutade regeringen om avgränsningskriterier för 1 1 förordningen (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 2 4 1. förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. 3 SOU 1997:183, Arbete åt konstnärer, sid 41. Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF 7
arbetsmarknadspolitiska åtgärder på kulturarbetsmarknaden. Beslutet innebär bland annat att arbetssökande med en yrkesbakgrund inom kultur och mediaområdet ska skrivas in av Arbetsförmedlingen Kultur Media. Beslutet fattades också för att komma tillrätta med obalansen och överetableringen på kulturarbetsmarknaden. 4 1.1.3 Arbetslöshetskassornas uppdrag i arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetskassornas uppdrag är att administrera arbetslöshetsförsäkringen. Det innebär att arbetslöshetskassorna utreder, beslutar om och betalar ut arbetslöshetsersättningen till den enskilda arbetssökande. Arbetslöshetskassorna är privaträttsliga föreningar och i december 2012 finns det 29 arbetslöshetskassor. 5 1.1.4 Förutsättningarna på kulturarbetsmarknaden Konkurrensen om uppdrag och anställningar på kulturarbetsmarknaden är i allmänhet hård. Uppdragen är många gånger kortvariga, uppdragsgivarna många och det förekommer perioder med arbetslöshet. Konstnärsnämndens rapport Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster från 2011, som innefattar yrkesutövare inom områdena musikal, ord, musik, dans, bild och form, teater samt film, visar att 25 procent av den undersökta gruppen varit arbetslös någon gång under 2008. Konstnärsnämnden redovisar inga uppgifter om hur många inom konstnärsgruppen som varit registrerat arbetslösa, men uppger att under 2004 hade 13 procent i befolkningen och 30 procent i konstnärsgruppen haft arbetsmarknadsstöd. Vidare konstaterar Konstnärsnämnden att även väl etablerade konstnärer ibland måste ta kompletterande arbeten utanför sitt huvudsakliga verksamhetsområde för att klara sin försörjning. 6 Det är också vanligt att konstnärliga yrkesutövare driver eget företag. Av de konstnärer som deltog i Konstnärsnämndens undersökning har nästan varannan enskild firma, vilket är en betydligt högre andel än i befolkningen, där det handlar om var tionde person. 7 Arbetsförmedlingens prognosarbete visar att arbetsgivare på kulturarbetsmarknaden i ökad grad efterfrågar arbetstagare med F/FA-skattsedel. Arbetsför- 4 Arbetsförmedlingen Vis: Arbetsförmedlingen Kultur Media en riksorganisation, 2008-08-11. 5 IAF:s granskning genomfördes på ärenden från 2011. Den 1 januari 2012 har Teaterverksammas arbetslöshetskassa genom fusion gått upp i Unionens arbetslöshetskassa, och den 5 november 2012 har Musikernas arbetslöshetskassa genom fusion gått upp i Handelsanställdas arbetslöshetskassa. 6 Konstnärsnämnden Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster, Flisbäck Marita (Stockholm 2011), sid 19 ff. 7 Konstnärsnämnden, sid 27. 8 Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF
medlingen skriver: kulturarbetare är till stor del både arbetstagare och egenföretagare och pendlar mellan att arbeta med uppdrag, kortare engagemang och projektanställningar. Många kulturarbetare har F/FA-skatt och kan växla mellan att vara anställda och att fakturera via eget företag. 8 I regelverket för arbetslöshetsförsäkringen finns det inga skillnader eller undantag för arbetssökande som har en yrkesbakgrund inom kulturarbetsmarknaden. 1.1.5 IAF:s tidigare granskning av Arbetsförmedlingen Kultur Media IAF granskade 2007-2008 Arbetsförmedlingen Kultur Medias handläggning avseende kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen och om arbetslöshetsförsäkringen fungerade som en omställningsförsäkring inom kulturarbetsmarknaden. Granskningen visade att Arbetsförmedlingens kontroll av grundvillkoren brast inom i huvudsak följande områden: dokumentation i ärenden som har betydelse för arbetslöshetsförsäkringen, hanteringen av situationer som bör leda till underrättelser, och ersättningstagarens individuella handlingsplan och uppföljning av att ersättningstagaren uppfyller grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Resultatet av granskningen redovisades i rapporten 2008:4 Tillämpningen av reglerna för arbetslöshetsförsäkringen vid Arbetsförmedlingen Kultur. 9 1.2 Syfte Syftet med granskningen 2012 var att granska hur Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna tillämpar arbetslöshetsförsäkringen för arbetssökande som dels har en yrkesbakgrund på kulturarbetsmarknaden, dels får arbetslöshetsersättning. I uppdraget ingick även att följa upp IAF:s iakttagelser från rapport 2008:4 samt att kartlägga de åtgärder som Arbetsförmedlingen Kultur Media hade vidtagit sedan 2008. 1.3 Avgränsning Granskningen omfattar individer som under 2011 var inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen Kultur Media och hade fått arbetslöshetsersättning utbetald för arbetslös tid under 2011. 8 Arbetsförmedlingen Vis Handläggarstöd för order inom Kultur Media, ordertyp 13, 2011-05-19 9 IAF 2007:4 Arbetsförmedlingen Kultur en förstudie, samt IAF 2008:4 Tillämpningen av reglerna för arbetslöshetsförsäkringen vid Arbetsförmedlingen Kultur. Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF 9
Avgränsningen valdes dels för att ge en tydlig och definierbar målgrupp för granskningen, dels för att IAF skulle kunna följa upp iakttagelserna i rapporten 2008:4. I denna rapport används begreppet kulturarbetsmarknad för att beteckna det verksamhetsområde som omfattar de yrkeskategorier som tillhör Arbetsförmedlingen Kultur Media. För vidare information och beskrivning av Arbetsförmedlingen Kultur Medias verksamhetsområde rörande yrkeskategorier, se avsnitt 2.1.1 och bilaga 11. 1.4 Målgrupp och urval IAF har använt två kriterier för urvalet till 2012 års granskning. Kriterierna innebär att de arbetssökande under 2011 ska ha: fått arbetslöshetsersättning minst 30 dagar för arbetslös tid, och varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media som heltidsarbetslösa, deltid- eller timanställda. Den totala populationen var enligt ovanstående definition 4 470 personer. Utifrån denna grupp gjorde IAF ett obundet slumpmässigt urval (OSU) och fick på så sätt en urvalsgrupp på 367 personer som IAF sedan har granskat. IAF har jämfört den totala populationen (som i det här fallet bestod av samtliga ersättningstagare enligt ovanstående definition) och urvalsgruppen med avseende på kön, ålder, sökandekategori och region. Det finns en viss skillnad mellan den totala populationen och urvalet när det gäller fördelningen av kvinnor och män, IAF bedömer dock att skillnaderna inte påverkar granskningsresultatet nämnvärt. I övrigt är de två populationerna överensstämmande. Se även tabell 1, bilaga 1. 1.5 Frågeställningar I genomförandet av uppdraget 2012 har IAF utgått från sju frågeställningar med tillhörande delfrågor: 1) Hur ser ledning och styrning av Arbetsförmedlingen Kultur Media ut när det gäller kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen? 2) Vilka arbetsformer och rutiner har Arbetsförmedlingen Kultur Media för att säkerställa kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen för arbetssökande med arbetslöshetsersättning? 3) Vilka åtgärder har Arbetsförmedlingen Kultur Media vidtagit med anledning av de iakttagelser som gjordes i IAF:s rapport 2008:4? 4) Arbetsförmedlingen Kultur Media lämnade 25 underrättelser till arbetslöshetskassorna för arbetssökande som fått ersättning för arbetslös tid under 10 Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF
2011. Vilka åtgärder har de berörda arbetslöshetskassorna vidtagit med anledning av underrättelserna? 5) Hur såg målgruppen inskrivna arbetssökande på Arbetsförmedlingen Kultur Media som fick arbetslöshetsersättning för arbetslös tid under 2011 ut? Frågeställningen besvaras genom en redogörelse av följande statistikuppgifter från IAF:s databas Astat och Arbetsförmedlingens databas Datalagret: a. antalet arbetssökande fördelade på sökandekategori 11(heltidsarbetslösa), 21 (deltidsarbetslösa), 22 (timanställda) och arbetssökande som har redovisat möjlighet att ta uppdrag där F- skattsedel krävs, b. antal ersättningsdagar 2011 för arbetssökande fördelade på sökandekategori 11, 21 och 22, c. inskrivna arbetssökande som fått ersättning för arbetslös tid 2011, samt för åren 2008, 2009 respektive 2010 fördelade på sökandekategori 11, 21 och 22, d. anvisningar till arbete mot yrken inom Arbetsförmedlingen Kultur Medias verksamhetsområden respektive mot yrken utanför verksamhetsområdet, e. Arbetsförmedlingen Kultur Medias manuella avanmälningar till berörda arbetslöshetskassor för inskrivna arbetssökande, f. redovisning av från vilka arbetslöshetskassor som den aktuella målgruppen fått arbetslöshetsersättning, och g. eventuella skillnader i ersättningsperiodernas längd för arbetssökande inom Arbetsförmedlingen Kultur Medias olika branschområden (Scen och ton, Bild och form, samt Ord och Media). 6) Hur tillämpade Arbetsförmedlingen Kultur Media kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen för arbetssökande som fick arbetslöshetsersättning för arbetslös tid under 2011 och som har en yrkesbakgrund inom kulturarbetsmarkanden? Frågeställningen besvaras genom ärendegranskning utifrån följande delfrågor: a. Hur arbetade Arbetsförmedlingen Kultur Media med handlingsplaner och följde man upp aktiviteterna i dessa? b. Hur arbetade Arbetsförmedlingen Kultur Media med anvisningar till arbete och följde man upp gjorda anvisningar? c. Innebar Arbetsförmedlingen Kultur Medias användning av verktygen handlingsplan och anvisning att kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen upprätthölls? 7) Hur tillämpade arbetslöshetskassorna regelverket för arbetslöshetsförsäkringen på arbetssökande som fick arbetslöshetsersättning för Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF 11
arbetslös tid under 2011 och som har en yrkesbakgrund inom kulturarbetsmarkanden? Frågeställningen besvaras genom ärendegranskning utifrån följande delfrågor: a. Vilket underlag använde arbetslöshetskassorna vid beredningen av arbetssökandes ansökan om arbetslöshetsersättning? b. Hur dokumenterade arbetslöshetskassorna sina bedömningar vid ansökan om arbetslöshetsersättning? c. Innebar arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerverket vid ansökan om ersättning att arbetssökande fått rätt arbetslöshetsersättning utbetald? 1.6 Metod och genomförande Uppdraget inleddes med ett besök på Arbetsförmedlingen Kultur Medias ledningskansli i februari 2012. Syftet med mötet var att öka IAF:s kunskaper om kulturarbetsmarknaden och Arbetsförmedlingen Kultur Medias arbete med arbetslöshetsförsäkringen sedan IAF:s granskning 2008. Granskningen av ärenden från Arbetsförmedlingen Kultur Media gjordes i IAF:s lokaler i juni 2012 genom IAF:s direktåtkomst till Arbetsförmedlingens handläggningssystem AIS. Ärendena från arbetslöshetskassorna granskades i arbetslöshetskassornas lokaler under september och oktober 2012. IAF har även granskat samtliga underrättelser som Arbetsförmedlingen Kultur Media lämnade under 2011 och arbetslöshetskassornas handläggning av dem. Granskningen av underrättelser gjordes både i AIS och hos de aktuella arbetslöshetskassorna. Samma urval av ärenden granskades hos både Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna. Ärendena från både Arbetsförmedlingen Kultur Media och arbetslöshetskassorna granskades med en för respektive granskning framtagen granskningsmall, se bilaga 6, 7, 8 och 9. I bilaga 10 finns en tolkningsram för ärendegranskningen på Arbetsförmedlingen Kultur Media och arbetslöshetskassorna. I ett brev till Arbetsförmedlingen har IAF ställt kompletterande frågor om Arbetsförmedlingen Kultur Medias arbete med arbetslöshetsförsäkringen sedan granskningen 2008. I oktober 2012 genomförde IAF en webbenkät riktad till arbetslöshetskassorna med frågor om arbetslöshetskassornas rutiner som gäller ersättningstagare med en bakgrund inom kulturarbetsmarknaden och rutiner för uppföljning av ersättningstagarens arbetade tid vid tim- och deltidsarbete. För att beskriva hur målgruppen inskrivna ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur Media ser ut har IAF hämtat statistikuppgifter från IAF:s databas Astat och Arbetsförmedlingens databas Datalagret. 12 Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF
IAF har även hämtat information från Arbetsförmedlingens styrande dokument för att ge en bild av Arbetsförmedlingens ledning och styrning avseende arbetet med kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen. 2 Arbetsförmedlingen Kultur Medias och Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen 2.1 Arbetsförmedlingen Kultur Medias organisation Arbetsförmedlingen delar in sin operativa förmedlingsverksamhet i elva marknadsområden. Tio av dessa är indelade i arbetsmarknadsområden, det elfte utgörs av Arbetsförmedlingen Kundtjänst. Specialförmedlingen Arbetsförmedlingen Kultur Media ingick vid tidpunkten för denna granskning i marknadsområde Södra Götaland. 10 Arbetsförmedlingen Kultur Medias verksamhet är geografiskt uppdelad på fyra områden med kontor i Umeå, Stockholm, Malmö och Göteborg. Ledningskansliet är placerat i Stockholm där arbetsförmedlingschefen med områdesansvar finns. Till ledningskansliet hör även en verksamhetssamordnare med placering i Malmö samt en Euresrådgivare 11 som är placerad i Stockholm. De fyra kontoren har var sin chef. Stockholms och Göteborgskontoren har även var sin sektionschef. 12 Inom Arbetsförmedlingen Kultur Media är verksamheten uppdelad på branschområdena Scen och ton, Bild och form, samt Ord och media. 2.1.1 Inskrivningskriterier på Arbetsförmedlingen Kultur Media För att skrivas in som arbetssökande på Arbetsförmedlingen Kultur Media ska den arbetssökande uppfylla inskrivningskriterierna. Arbetsförmedlingen Kultur Media gör en bedömning utifrån den arbetssökandes utbildning och erfarenhet för att bedöma om han eller hon är etablerad på kulturarbetsmarknaden. 13 10 Arbetsförmedlingen Vis: Arbetsförmedlingen Kultur Media, 2010-04-01. Från och med 1 januari 2013 kommer Arbetsförmedlingen Kultur Media att byta organisationstillhörighet och ingå i ett nytt nationellt marknadsområde. 11 Euresrådgivaren är en arbetsförmedlare med specialistkompetens inom arbete och rekrytering inom EU/EES och Schweiz. Arbetsförmedlingens Vis: Arbetsförmedlingens interna instruktioner, 2011-11-07. 12 Arbetsförmedlingen Vis: Arbetsförmedlingen Kultur Media, 2010-04-01 13 Arbetsförmedlingen Vis: Arbetsförmedlingen Kultur Media en riksorganisation, 2008-08-11 Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF 13
Inskrivningskriterierna har Arbetsförmedlingen tagit fram i samråd med branschoch intresseorganisationer på kulturarbetsmarknaden. I korthet innebär inskrivningskriterierna att: Den arbetssökande ska ha fullgjort en för yrket lämplig högre konstnärlig utbildning, till exempel en akademisk konstnärlig utbildning vid högskola eller universitet. Den arbetssökande ska under de senaste tre till fem åren huvudsakligen ägnat sin yrkesverksamma tid åt yrket genom återkommande engagemang som visar att den arbetssökande är etablerad inom yrkesområdet. 14 Utbildningar och yrkesverksamhet ska kunna styrkas. 15 Arbetsförmedlingen har sammanställt en lista med de yrken som tillhör Arbetsförmedlingen Kultur Medias verksamhetsområde för att komplettera inskrivningskriterierna, se bilaga 11. Denna lista utvecklas i samverkan med kulturarbetsmarknadens bransch- och intresseorganisationer och har inte förändrats sedan 2003. 16 2.2 Arbetsförmedlingens ledning och styrning avseende uppdraget i arbetslöshetsförsäkringen Arbetsförmedlingens uppdrag i arbetslöshetsförsäkringen innebär i korthet att: kontrollera att personer som får arbetslöshetsersättning uppfyller de allmänna villkor som anges i lagen om arbetslöshetsförsäkring, 17 säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. 18 De allmänna villkoren för rätt till ersättning i 9 ALF anger att den arbetssökande ska söka arbete aktivt, vara arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete samt tacka ja till erbjudet lämpligt arbete. Arbetsförmedlingen är skyldig att informera arbetslöshetskassorna om man bedömer att en arbetssökande inte uppfyller de allmänna villkoren för rätt till ersättning. I förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksam- 14 Beroende på inom vilken bransch den arbetssökande varit verksam inom, gäller olika krav för hur länge den arbetssökande sammanhängande ska ha arbetat inom respektive bransch. Arbetsförmedlingen Vis: Kriterier för inskrivning vid Arbetsförmedlingen Kultur Media, 2009-11-06. 15 Arbetsförmedlingen Vis: Kriterier för inskrivning vid Arbetsförmedlingen Kultur Media, 2009-11- 06. 16 Arbetsförmedlingen Vis: Yrkesbenämningar Arbetsförmedlingen Kultur Media, 2009-11-30 och möte på Arbetsförmedlingen Kultur Media i Malmö 2012-02-29. 17 16 Förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten 18 4 1. förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. 14 Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF
heten anges vilka åtgärder Arbetsförmedlingen ska vidta när en arbetssökande inte uppfyller de allmänna villkoren. I vissa fall ska Arbetsförmedlingen lämna en underrättelse om ifrågasatt arbetslöshetsersättning till den arbetslöshetskassa som den arbetssökande är anmäld till. Arbetslöshetskassan ska då utifrån underrättelsen utreda och fatta beslut om den arbetssökandes rätt till ersättning. I andra fall ska Arbetsförmedlingen avanmäla den arbetssökande hos arbetslöshetskassan. Det innebär att Arbetsförmedlingen elektroniskt meddelar den berörda arbetslöshetskassan att en arbetssökande inte längre är ersättningsanmäld. Mer information om regelverket för arbetslöshetsförsäkringen finns i bilaga 2. Arbetsförmedlingens samlade ledning och styrning när det gäller arbetslöshetsförsäkringen sker genom verksamhetsmål i verksamhetsplaneringen, kontrollplaner, styrkort, och resultatdialoger. 19 De senaste två åren har Arbetsförmedlingen på uppdrag av regeringen arbetat med ett särskilt fokus på arbetslöshetsförsäkringen och genomfört åtgärder för ett ökat fokus på kontrollfunktionen och en enhetlig tillämpning av regelverket. 20 Som ett stöd i arbetet med att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring har Arbetsförmedlingen under 2012 infört elva indikatorer. Indikatorerna syftar till att ge en bild av hur kontrollen av grundvillkoren och omställningen fungerar samt hur likabehandling och rättsäkerhet tillgodoses. 21 Indikatorerna kan även användas i resultatdialoger på olika nivåer inom myndigheten och för att följa upp resultat av genomförda insatser. 22 Resultatdialoger bedrivs på alla nivåer i Arbetsförmedlingens organisation och är centrala för att säkra att verksamheten bedrivs på ett enhetligt, effektivt och rättsäkert sätt. 23 2.2.1 Bedömningsstödet I januari 2012 införde Arbetsförmedlingen ett nytt verktyg: bedömningsstödet. Bedömningsstödet är ett hjälpmedel som ska ge Arbetsförmedlingen ökade möjligheter att tidigt identifiera arbetssökande som riskerar att bli långtidsarbetslösa. Bedömningsstödet ska användas när helt arbetslösa personer (sökandekategori 11) skrivs in på Arbetsförmedlingen. De arbetssökande som utifrån bedömningsstödet samt arbetsförmedlarens professionella arbetsmarknadspolitiska bedömning har behov av tidiga insatser ska få en handlingsplan upprättad inom 19 Arbetsförmedlingen Vis: Styrning och ledning 2012-02-23. 20 Arbetsförmedlingens webbplats, www.arbetsformedlingen.se: Arbetsförmedlingens återrapportering 2012. Samlad rapport för uppdrag 1, 3, 6 och 14, 2012-08-15. 21 Arbetsförmedlingen Vis: Indikatorer för uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen, 2012-05-10. 22 Arbetsförmedlingen Vis: Indikatorer för uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen, 2012-05-10. 23 Arbetsförmedlingen Vis: Styrning och ledning 2012-02-23. Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF 15
fem dagar från inskrivningstillfället. Hur länge handlingsplanen ska gälla utgår från den arbetssökandes behov men handlingsplanen ska uppdateras inom fyra månader. 24 2.2.2 Arbetsförmedlingens arbetsformer och rutiner för handläggningen av arbetslöshetsförsäkringen Arbetsförmedlingen Kultur Medias arbetsrutiner, handläggarstöd och metoder för arbetet med kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen överensstämmer med övriga Arbetsförmedlingen. Däremot arbetar Arbetsförmedlingen Kultur Media med andra metoder när det gäller matchningen mot yrken inom kulturarbetsmarknaden som speglar de särskilda förutsättningar som råder inom kulturarbetsmarknaden. Matchningen är i allmänhet det första steget i arbetet med kontrollfunktionen. Som stöd i arbetsförmedlarnas dagliga arbete finns Arbetsförmedlingens handläggarstöd. Handläggarstöden innehåller en sammanställning av reglerna och ska ge en helhetsbild av det aktuella området. Handläggarstöd som berör arbetet med arbetslöshetsförsäkringen är beslutade av chefen för Avdelningen Förmedlingsutveckling. 25 De handläggarstöd som berör arbetslöshetsförsäkringen finns samlade på Arbetsförmedlingens intranät Vis. De har rubriken Arbetslöshetsförsäkringen följt av sakfrågan, exempelvis anmälan till arbetslöshetskassan. Utöver de handläggarstöd som finns samlade under denna rubrik tillkommer ett antal handläggarstöd som också berör frågor med bäring på arbetslöshetsersättningen, exempelvis Handläggarstöd för handlingsplan och Handläggarstöd för matchningsarbetet. På Arbetsförmedlingens intranät Vis betonas att det dagliga arbetet med matchningsprocessen ger arbetsförmedlarna underlag för kontroll av grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. 26 Även Arbetsförmedlingen Kultur Media betonar vikten av matchningsprocessen som instrument. 27 Matchningsarbetet med de arbetssökande innebär bland annat att: 24 Arbetsförmedlingen Vis: Bedömningsstöd, Fastställ tjänst (Q) och dokumentation, 2012-11-01. I Arbetsförmedlingens handläggarstöd för handlingsplanen, anges att en ny handlingsplan ska upprättas eller revideras minst var sjätte månad. Arbetsförmedlingen Vis, Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 7/2010. Denna granskning genomförs på ärenden från 2011. Då var giltighetstiden för en handlingsplan, enligt vad IAF kan utläsa, upp till sex månader. 25 Arbetsförmedlingen Vis: Generaldirektörens arbetsordning för Arbetsförmedlingen 2011-07-14; Arbetsförmedlingens interna instruktion AFII 8/2010 Framtagande av handläggarstöd inom förmedlingsverksamheten 2011-04-18. 26 Arbetsförmedlingen Vis: Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen, 2010-10-08. 27 Möte med representanter för Arbetsförmedlingen Kultur Media 2012-02-29 16 Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF
utifrån registrerade uppgifter angående yrke och utbildningsbakgrund i AIS matcha den arbetssökande mot lediga arbeten i landet, och följa upp att den arbetssökande är aktiv i sitt arbetssökande Som ett stöd i arbetssökandet och som en planering mot målet ny anställning arbetar Arbetsförmedlingen med individuella handlingsplaner för de arbetssökande. Alla som skrivs in som arbetssökande ska ha en aktuell handlingsplan. Aktiviteter är av central betydelse i handlingsplanen och aktiviteterna ska som regel vara tidsatta. Resultatet av genomförda aktiviteter ska hjälpa den arbetssökande att få ett arbete. Handlingsplanen utgör även ett underlag för Arbetsförmedlingen i deras uppföljning av den arbetssökandes sökaktivitet. 28 Tidsatta aktiviteter för regelbunden kontakt och återkoppling är ett av Arbetsförmedlingens främsta verktyg för att kontrollera att grundvillkoren i 9 ALF uppfylls. Arbetsförmedlingen ska följa upp att den arbetssökande söker arbete enligt överenskommelserna i handlingsplanen. 29 Handlingsplanen ska följas upp vid varje kontakt med den arbetssökande och resultatet av de överenskomna aktiviteterna ska gås igenom. Arbetsförmedlingen ska dokumentera i en daganteckning vad som gjorts samt bedöma om den arbetssökande är aktivt arbetssökande. 30 I Arbetsförmedlingens handläggarstöd för handlingsplaner framgår det inte hur täta kontakterna med den arbetssökande ska vara eller hur många aktiviteter en handlingsplan bör innehålla. Om den arbetssökande uteblir från ett överenskommet personligt besök, eller inte kontaktar Arbetsförmedlingen enligt överenskommelse, ska Arbetsförmedlingen göra en avanmälan till den arbetssökandes arbetslöshetskassa. 31 Detta gäller även aktiviteter och överenskommelser i handlingsplanen. I de fall en arbetssökande, som är anmäld till arbetslöshetskassan, inte fullgör åtaganden i handlingsplanen och det därmed kan ifrågasättas om han eller hon är aktivt arbetssökande ska Arbetsförmedlingen lämna en underrättelse till aktuell arbetslöshetskassa. 32 Ett annat sätt för Arbetsförmedlingen att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringens krav på aktivt arbetssökande upprätthålls är att anvisa den arbetssökande till ett lämpligt arbete. 33 För en arbetssökande som är anmäld till 28 Arbetsförmedlingen Vis: Handläggarstöd för handlingsplan AFHS 7/2010, 2010-12-01. 29 Arbetsförmedlingen Vis: Följa upp Söka arbete (Q) - Metodbeskrivning 2011-12-05, samt Följa upp Söka arbete (Q) aktivitetsbeskrivning, 2012-06-06 30 Arbetsförmedlingen Vis: Handläggarstöd för handlingsplan AFHS 7/2010, 2010-12-01. 31 Arbetsförmedlingens Vis: Arbetslöshetsförsäkringen Avanmälan till arbetslöshetskassan, 2011-03-29. 32 Arbetsförmedlingen Vis: Handläggarstöd för handlingsplan AFHS 7/2010, 2010-12-01 33 Arbetsförmedlingen Vis: Anvisa till ledig plats - utgå från inskriven sökande (Q) - kvalitetskriterier, 2011-11-07. Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF 17
en arbetslöshetskassa eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program är det ett krav att söka arbetet. 34 2.3 Arbetsförmedlingen Kultur Medias insatser för arbetet med arbetslöshetsförsäkringen sedan IAF:s rapport 2008:4 Sedan 2010 pågår det inom Arbetsförmedlingen ett generellt arbete med fokus på uppdraget med arbetslöshetsförsäkringen (se avsnitt 2.2). Detta avsnitt fokuserar på de insatser som Arbetsförmedlingen Kultur Media uppger att de har genomfört sedan IAF:s granskning 2008. Uppgifterna har inhämtats vid möten med Arbetsförmedlingen Kultur Medias ledning och via skriftliga kompletterande frågor. 2.3.1 Utbildning av arbetsförmedlare och resurspersoner Sedan IAF:s rapport 2008:4 har Arbetsförmedlingen Kultur Media genomfört utbildningsinsatser för att stärka arbetet med kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen: Arbetsförmedlarna har utbildats i matchningsprocessen. Resurspersonerna har utbildats för att bli tryggare i sina arbetsroller. Arbetsförmedlingen Kultur Media ingår i flera nätverk kopplade till frågor som rör arbetslöshetsförsäkringen dels på marknadsområdesnivå, dels på arbetsmarknadsområdesnivå. Strategiska nätverket för arbetslöshetsförsäkringen har satt upp mål för verksamheten som är kopplade till arbetslöshetsförsäkringen. Workshoppar om arbetslöshetsförsäkringen har genomförts. Workshopparna är dels framtagna av Arbetsförmedlingens huvudkontor, dels i samarbete inom de nätverk som Arbetsförmedlingen Kultur Media ingår i. 35 2.3.2 Stickprovsgranskning av handlingsplaner Arbetsförmedlingen uppger i sitt svar på IAF:s kompletterande frågor att man sedan mars 2012 utför stickprovsgranskningar av arbetssökandes handlingsplaner. Uppdraget är att slumpmässigt välja ut 20 handlingsplaner per kontor och detaljgranska handlingsplanerna. Frågorna och svaren på de kompletterande frågorna finns i sin helhet i bilaga 5. 34 Arbetsförmedlingen Vis: Handläggarstöd för matchningsarbetet AFHS 22/2011, 2011-02-10. 35 Möte med representanter för Arbetsförmedlingen Kultur Media 2012-02-29, samt informationsmaterial översänt via e-post från Arbetsförmedlingen Kultur Media 2012-03-01. 18 Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF
Resultaten från stickprovsgranskningen följs kontinuerligt upp månad för månad och kombineras vid behov med särskilda insatser för att utveckla handläggarnas kompetens. Respektive chef ger återkoppling på granskningsresultaten i samband med interna möten och resultatdialoger, både i grupp och individuellt. 3 Arbetslöshetskassornas handläggning och arbetsrutiner Arbetslöshetskassornas uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen är att administrera arbetslöshetsförsäkringen. Det innebär att arbetslöshetskassorna utreder, beslutar om och betalar ut arbetslöshetsersättningen. Arbetslöshetskassorna är privaträttsliga föreningar och varje arbetslöshetskassa har ett verksamhetsområde som ska omfatta en viss yrkeskategori eller bransch eller vissa närbesläktade sådana. 36 De arbetssökande som har en yrkesbakgrund inom kultur och mediaområdet återfinns hos flera arbetslöshetskassor och inom flera verksamhetsområden. IAF:s kartläggning av ersättningstagare som har en yrkesbakgrund inom kulturarbetsmarknaden, visar att de arbetslöshetskassor som under 2011 hade flest ersättningstagare är i tur ordning Unionens, Akademikernas, Journalisternas och Alfa. Under 2011 fick 79 procent av ersättningstagarna som hade en yrkesbakgrund inom kulturarbetsmarknaden sin ersättning från någon av dessa fyra arbetslöshetskassor. Tolv arbetslöshetskassor betalade under 2011 ut ersättning till färre än tio ersättningstagare, se vidare bilaga 1, tabell 2. 3.1 Arbetslöshetskassornas arbetsrutiner för ersättningsärenden där ersättningstagaren arbetat inom kulturarbetsmarknaden Under 2012 kartlade IAF på uppdrag av regeringen branschspecifika regler inom arbetslöshetsförsäkringen. Resultatet redovisades i rapporten 2012:9 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler och verksamhetsområden. IAF samlade under kartläggningen in rutinbeskrivningar från arbetslöshetskassorna. Av de insamlade rutinbeskrivningarna framgår bland annat att arbetslöshetskassorna betraktar arbetssökande inom vissa kulturyrken, till exempel skådespelare, som heltidsanställda under den tid de är kontrakterade och att de inte är berättigade till arbetslöshetsersättning under kontraktstiden. Denna branschtillämpning bygger på att kollektivavtalen föreskriver att konstnärlig 36 1 Lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF 19
personal alltid ska vara anställd på heltid och inte är utbytbar. Konstnärlig personal kan därför inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande på ett sådant sätt som krävs för att ha rätt till arbetslöshetsersättning enligt 9 ALF. Tillämpningen har stöd i rättspraxis. 37 Av rutinbeskrivningar från Unionens arbetslöshetskassa, som bland annat försäkrar teaterversamma och musiker som omfattas av Sveriges Yrkesmusikers (SYMF) avtal och Musikernas arbetslöshetskassa, framgår att verksamma inom flera yrken inom kulturområdet också betraktas som heltidsanställda under kontraktstiden och därför inte är berättigade till ersättning jämsides med anställning. Av IAF:s kartläggning framgick att motivet till detta i åtminstone vissa fall är att arbetslöshetskassorna anser att det är omöjligt att kontrollera i vilken omfattning de arbetssökande arbetar. 38 Inom kulturområdet är det vanligt förekommande att musiker, sångare, skådespelare, dansare, mimare, musikalartister och andra artister får ett fast arvode eller gage för en föreställning eller ett uppträdande i stället för timlön. Arvodet eller gaget ska även täcka den förberedelsetid artisten anser sig behöva. För att beräkna den arbetade tiden för en person som har utfört konstnärligt arbete används ett schablonbelopp som motsvarar en timlön för att underlätta omvandlingen av arvodet till arbetad tid. Beräkningen utförs genom att arvodet divideras med timlönen, vilket ger den arbetade tiden. Schablonbeloppet godkänns av IAF och beräknas med utgångspunkt i de avtal som gäller för motsvarande anställda. 39 För närvarande uppgår schablonbeloppet till 148 kronor per timme. 40 Schablonbeloppet höjs till 158 kronor per timme från den 1:a januari 2013 enligt beslut av IAF den 15 november 2012. 41 Enligt IAF:s föreskrift 42 ska IAF godkänna branschtillämpningsavtal som reglerar hur arbete som kräver exempelvis förberedelse- eller repetitionstid för vissa grupper av yrkesutövare ska tillgodoräknas när arbetslöshetskassan prövar om arbetsvillkoret är uppfyllt. Regler som följer av ett sådant avtal ska tillämpas på de aktuella yrkesgrupperna oavsett vilken arbetslöshetskassa ersättningstagaren är medlem i. Paragrafen är tillämplig bara när antalet arbetade timmar inte redovisas i ett arbetsgivarintyg eller en liknande handling. Det avtal som IAF har godkänt antogs av Teaterverksammas arbetslöshetskassas (numera Unionens arbetslöshetskassa) styrelse den 1 oktober 2003. Av avtalet följer att vid ett kort tillfälligt engagemang hos en arbetsgivare som inte redovisar tid för förberedelser 37 IAF 2012:9 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler och verksamhetsområden, bilaga 1 sid 49. 38 IAF 2012:9 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler och verksamhetsområden, bilaga 1 sid 49-50. 39 7 kap. 5 IAFFS 2009:1 (senast ändrad genom IAFFS 2011:4) 40 IAF informerar nr 6/2009 41 IAF:s beslut 2012-11-15, dnr 2012/332:5 42 2 kap. 7 IAFFS 2009:1 (senast ändrad genom IAFFS 2011:4) 20 Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF
eller repetition på arbetsgivarintyg eller liknande, ska arbetad tid för beräkning av arbetsvillkoret beräknas på följande sätt: Ersättningen för framträdandet omvandlas till timmar genom att den divideras med det schabloniserade timlönebeloppet. Den framräknade arbetade tiden tillgodoräknas medlemmen vid prövningen av arbetsvillkoret. Reglerna för hur omräkningstabellen ska användas vid konstnärligt arbete tillämpas omvänt vid beräkning av arbetad tid, så att tillgodoräkningsbar tid i arbetsvillkoret och tid som dras av från ersättningen helt överensstämmer och tillämpas i konsekvens med varandra. Om förberedelsetid vid enstaka framträdande inte framgår av arbetsgivarintyg eller kontrakt ska ett framträdande lägst utgöra två hela arbetsdagar, det vill säga 16 arbetade timmar vid prövningen av arbetsvillkoret. 43 Detta kallas även för tvådagarsregeln. Dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) beslutade i juni 1999 på begäran av Musikernas arbetslöshetskassa att godkänna ett branschtillämpningsavtal för musiker med motsvarande innehåll. Musikernas arbetslöshetskassa har i en skrivelse till IAF den 1 februari 2012 meddelat att styrelsen beslutat att kassan inte ska tillämpa tvådagarsregeln. I stället ska all arbetad tid beräknas genom att bruttoarvodet ska divideras med gällande schablonbelopp. 44 IAF har inlett en utvärdering av sin nuvarande föreskrift om tillgodoräknande av förberedelse- och repetitionstid enligt branschtillämpningsavtal. Utvärderingen berör även föreskriften om schabloniserat timlönebelopp. 3.1.1 IAF:s webbenkät om arbetslöshetskassornas arbetsrutiner IAF genomförde under oktober 2012 en webbenkät om arbetslöshetskassornas arbetsrutiner när det gäller den så kallade tvådagarsregeln och arbetslöshetskassornas uppföljning av den arbetade tid som ersättningstagaren uppger på sina kassakort. 45 Enkäten ställdes till kassaföreståndarna och det var 28 arbetslöshetskassor som besvarade enkäten. Enkäten finns i bilaga 3 och arbetslöshetskassornas svar på flervalsfrågorna redovisas i bilaga 4. 43 IAF 2012:9 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler och verksamhetsområden, bilaga 1 sid 53-54. 44 IAF 2012:9 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler och verksamhetsområden, bilaga 1 sid 53. 45 När en arbetssökande gör anspråk på arbetslöshetsersättning lämnar denne uppgifter om sin arbetslösa tid på en särskild blankett, ett så kallat kassakort. Kassakortet omfattar en period om två veckor och den arbetssökande lämnar uppgifter rörande sin arbetslöshet för kassakortets alla dagar. Om den arbetssökande under enstaka timmar under en vecka - eller under delar av veckan - har arbetat, lämnar den arbetssökande uppgifter om utfört arbete på kassakortet. Blankettens utformning bestäms av IAF, det framgår av 30 förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring. Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF 21
I enkäten ställde IAF frågan om arbetslöshetskassan tillämpar tvådagarsregeln för att beräkna arbetad tid för arbetssökande som utfört konstnärligt arbete. För ytterligare information om tvådagarsregeln, se avsnitt 3.1. Tabell 1. Fråga: Tillämpar arbetslöshetskassan den s.k. tvådagarsregeln vid beräkning av arbetad tid för sökande som utfört konstnärligt arbete? Antal Andel Ja 7 25 % Nej 8 29 % Annat 13 46 % Totalt 28 100 % Av de 13 arbetslöshetskassor som svarade annat uppgav åtta att de saknar ärenden där ersättningstagaren utfört konstnärligt arbete, eller att de historiskt haft så få ärenden att tillämpningen av "tvådagarsregeln" aldrig varit aktuell. Totalt fyra arbetslöshetskassor uppgav att de inte känner till tvådagarsregeln, och en uppgav att de tidigare har tillämpat "tvådagarsregeln" men inte längre tillämpar den. En ersättningstagare ansöker om arbetslöshetsersättning på blanketten kassakort. På kassakortet lämnar ersättningstagaren bland annat uppgifter om hur mycket arbete han eller hon har utfört under den period som ersättningstagaren söker arbetslöshetsersättning. Ett sätt för arbetslöshetskassan att säkerställa att rätt ersättning utgår är att jämföra de uppgifter om arbetad tid som ersättningstagaren lämnar på kassakortet med de uppgifter som arbetsgivaren lämnar på blanketten arbetsgivarintyg. Se även not 45. I webbenkäten ställde IAF frågan om arbetslöshetskassan har några rutiner för att följa upp om ersättningstagaren deklarerar allt utfört arbete på sina kassakort. Tabell 2. Fråga: Har arbetslöshetskassan några rutiner för att följa upp om ersättningstagaren deklarerar all arbetad tid på sina kassakort? Antal Andel Skriftliga 10 36 % Muntliga 4 14 % Både skriftliga och muntliga rutiner 5 18 % Nej 9 32 % Totalt 28 100 % 22 Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF
19 arbetslöshetskassor uppgav att de har en rutin för uppföljning, antingen skriftlig eller muntlig. Det framgår av tabell 2. Av de uppgifter som har lämnades i kommentarsfältet till denna fråga, framgår att fem av de nio arbetslöshetskassor som hade svarat nej på frågan, besvarade frågan enbart utifrån rutiner för kulturarbetare. En arbetslöshetskassa som hade svarat nej på denna fråga, uppgav att de hade rutiner för att följa upp ersättningstagarens kassakortsdeklaration för andra ärendetyper. Av de som svarade nej är det fyra som inte hade uppgett någon entydig orsak, ytterligare förklaring eller kommentar till sitt svar. Detta kan innebära att åtminstone en av de nio arbetslöshetskassor som hade uppgett att de inte hade rutiner för att följa upp ersättningstagarens kassakortsdeklaration, trots allt hade sådana rutiner. I webbenkäten ställde IAF frågan om arbetslöshetskassan hade några rutiner för att dokumentera att arbetslöshetskassan följt upp att ersättningstagaren har deklarerat all arbetad tid på kassakorten. Tabell 3. Fråga: Har arbetslöshetskassan några rutiner för att dokumentera att man har följt upp ersättningstagarens deklaration av arbetad tid på kassakorten? Antal Andel Skriftliga 9 47 % Muntliga 2 11 % Både skriftliga och muntliga rutiner 5 26 % Nej 3 16 % Totalt 19 100 % Av tabell 3 framgår det att 16 arbetslöshetskassor hade rutiner för att dokumentera att ersättningstagarens arbetade tid följs upp. Av de arbetslöshetskassor som uppgav att de hade rutiner för att dokumentera att kassakortsdeklarationen har följts upp, hade tre arbetslöshetskassor förtydligat i kommentarsfältet att de har en rutin som anger att uppföljning av ersättningstagarens kassakortsdeklaration ska dokumenteras i ärendehandläggningssystemet ÄGA. Ytterligare två uppgav att de har rutiner som innebär att eventuella avvikelser mellan den arbetade tiden enligt insända arbetsgivarintyg och kassakortsdeklarationen dokumenteras. Granskning av tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen inom kulturarbetsmarknaden - 2012, IAF 23