Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler och verksamhetsområden

Transkript

1 2012:9 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler och verksamhetsområden Rapport till regeringen: kartläggning enligt IAF:s regleringsbrev för 2012 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

2 Dnr: 2012/188 T3 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler och verksamhetsområden Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2012 Regeringen har i regleringsbrevet för 2012 gett Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) följande uppdrag: IAF ska kartlägga omfattningen av arbetslöshetskassornas tillämpning av branschspecifika regler. Därtill ska IAF utreda om tillämpningen överensstämmer med gällande regelverk och föreslå eventuella förändringar i syfte att uppnå ett ändamålsenligt regelverk. I uppdraget ingår också att kartlägga hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och huruvida de överlappar varandra. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september Arbetslöshetskassorna har fått möjlighet att faktagranska de delar i rapporten som bygger på enkätsvar. Vidare har arbetslöshetskassorna också fått ta del av rapporten innan publicering. Beslut i detta ärende har fattats av Anne-Marie Qvarfort, generaldirektör. Beställare har varit Gunilla Wandemo, chef för granskningsenheten. Rapporten har utarbetats inom IAF av utredarna Jessica Edelbro Laurell, Leila Guici och Fredrik Karlman (uppdragsledare), granskningsenheten. Försäkringsjuristen Ingrid Boström, rättsenheten, har gjort rättsutredningen. I arbetet har även Eva Nordström, analysenheten, deltagit. I den slutliga beredningen har chefsjurist Lars Seger, rättsenheten och biträdande enhetschef Ulf Staffansson, rättsenheten deltagit. Katrineholm den 31 augusti 2012 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Gunilla Wandemo Chef för granskningsenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box Katrineholm 2 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Uppdraget Syfte och genomförande Bakgrund Regelstyrning Tillämpning av det branschspecifika regelverket i lag, förordning eller föreskrift Arbetslöshetskassornas tolkning av rättspraxis för anställda i bemanningsföretag Resultat av enkätundersökningen Arbetslöshetskassornas rutinbeskrivningar Kassaspecifika tillämpningar för vissa särskilda yrkesgrupper Särskilda yrkesgrupper Arbetslöshetskassornas uppskattningar av antalet ärenden Arbetslöshetskassornas underlag för kassaspecifika tillämpningar av regelverket Branschtillämpningsavtal Anser arbetslöshetskassorna att regelverket behöverförtydligas? Säsongsarbetslösa Förekomsten av säsongsarbetslöshet och tillämpning av regelverket Anser arbetslöshetskassorna att regelverket behöver förtydligas? Arbetslöshetskassornas verksamhetsområden Legal bakgrund Hur är arbetslöshetskassornas verksamhetsområden avgränsade? Slutdiskussion Regelstyrning Kassaspecifika tillämpningar för vissa särskilda yrkesgrupper Säsongsarbetslösa Arbetslöshetskassornas verksamhetsområden Käll- och litteraturförteckning Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 3

4 9 Bilagor Bilaga 1: IAF:s rättsutredning angående branschspecifika regler Bilaga 2: Förteckning över lagrum Bilaga 3: IAF:s enkätundersökning Arbetslöshetskassornas tillämpning av branschspecifika regler etc Bilaga 4: Sammanställning av arbetslöshetskassornas enkätsvar avseende jaoch nejfrågor samt antalsfrågor Bilaga 5: Sammanställning av arbetslöshetskassornas verksamhetsområden Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

5 Sammanfattning Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har i regleringsbrevet för 2012 fått i uppdrag att kartlägga omfattningen av arbetslöshetskassornas tillämpning av branschspecifika regler samt att utreda om dessa stämmer överens med gällande regler. I uppdraget ingick också att föreslå eventuella förändringar i syfte att uppnå ett ändamålsenligt regelverk. Det ingick också att kartlägga hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och om det finns några överlappningar. Kartläggning av branschspecifika regler För att utreda omfattningen och tillämpningen av branschspecifika regler har IAF genomfört en webbaserad enkät som samtliga 30 arbetslöshetskassor har besvarat. Av IAF:s kartläggning framgår bland annat följande: 20 arbetslöshetskassor tillämpar det branschspecifika regelverk som regleras i lag, förordning eller föreskrift. De yrkesgrupper som flest arbetslöshetskassor tillämpar det branschspecifika regelverket på är: personer som utövar ett konstnärligt arbete och andra yrkesgrupper med gage samt lärare och cirkelledare. 11 arbetslöshetskassor uppger att de gör kassaspecifika tillämpningar av regelverket för vissa yrkesutövare. Exempel på sådana yrkesutövare är: kulturarbetare, författare, bloggare, journalister, provisionsanställda, tolkar, arvoderade pastorer, sjöfolk och anställda inom bemanningsföretag. 18 arbetslöshetskassor uppger att de tolkar rättspraxis som att det går att få ersättningen mellan uppdragen i bemanningsföretagens uthyrningsverksamhet. De flesta av dessa arbetslöshetskassor uppger dock att en förutsättning är att anställningen har upphört. 14 arbetslöshetskassor svarar att det förekommer yrkesgrupper med återkommande säsongsarbetslöshet. Som exempel uppger arbetslöshetskassorna: trädgårdsarbetare, skogsarbetare, fönsterputsare, snöröjare, anställda inom turistsektorn och företagare med säsongsföretag. De flesta arbetslöshetskassorna har svårt att göra uppskattningar av den exakta omfattningen av antalet ärenden. Av de uppskattningar som arbetslöshetskassorna ändå gjort framkommer det att ärendena är ojämnt fördelade mellan de olika arbetslöshetskassorna i alla undersökta ärendekategorier. Angående tillämpningen av regelverket konstaterar IAF att arbetslöshetskassorna tillämpar branschspecifika regler i begränsad omfattning när det gäller beräkning av tid i arbetsvillkoret. Vidare skiljer sig förutsättningarna åt mellan de olika yr- Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 5

6 keskategorier som arbetslöshetskassorna organiserar avseende omräkningen av redovisad tid i arbetsgivarintygen eller kontrakten så att även förberedelsetid inkluderas. Detta gäller även förutsättningarna för att omvandla en arbetsprestation till arbetad tid. Mot bakgrund av vad som kommit fram i kartläggningen av branschspecifika regler blir IAF:s slutsatser dessa: IAF föreslår att regeringen överväger att reglera i lag att även tid med annan ersättning på grund av att anställningen har upphört ska räknas med i arbetsvillkoret. I nuvarande reglering gäller detta för avgångsvederlag och ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön. IAF kommer mot bakgrund av vad kartläggningen visar att utvärdera om IAF:s föreskrifter om bland annat godkännande av branschtillämpningsavtal verkligen åstadkommer en nödvändig samordning av rättstillämpningen. Det gäller bland annat frågor om hur arbete som kräver exempelvis förberedelse- eller repetitionstid för vissa grupper av yrkesutövare ska tillgodoräknas vid prövning om arbetsvillkoret är uppfyllt. Kartläggning av arbetslöshetskassornas verksamhetsområden IAF:s kartläggning av arbetslöshetskassornas verksamhetsområden visar att det finns skillnader kring hur dessa är utformade. Vissa arbetslöshetskassor kan organisera stora delar av arbetsmarknaden medan andra bara kan organisera arbetstagare i en avgränsad bransch. Sammanslagningar av arbetslöshetskassor har framförallt under senare år också skapat bredare verksamhetsområden, där en naturlig gemensam branschtillhörighet ofta saknas. Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden gör att gränsdragningen mellan olika yrkesgrupper blir allt mer utsuddad. IAF konstaterar därför att den nuvarande gränsdragningen mellan arbetslöshetskassornas verksamhetsområden därmed börjar spela ut sin roll. 6 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

7 1 Inledning 1.1 Uppdraget Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har i regleringsbrevet för 2012 fått följande uppdrag: IAF ska kartlägga omfattningen av arbetslöshetskassornas tillämpning av branschspecifika regler. Därtill ska IAF utreda om tillämpningen överensstämmer med gällande regelverk och föreslå eventuella förändringar i syfte att uppnå ett ändamålsenligt regelverk. I uppdraget ingår också att kartlägga hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och huruvida de överlappar varandra. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september Denna rapport är IAF:s återrapportering av uppdraget från regeringen. 1.2 Syfte och genomförande Syfte Uppdraget har tre syften: att kartlägga omfattningen av arbetslöshetskassornas tillämpning av branschspecifika regler. att utreda om tillämpningen av branschspecifika regler överensstämmer med gällande regelverk och föreslå eventuella förändringar för att uppnå ett ändamålsenligt regelverk. att kartlägga hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och om de överlappar varandra. IAF har kartlagt om och i vilka situationer arbetslöshetskassorna tillämpar branschspecifika regler. Kartläggningen omfattade både arbetslöshetskassornas tillämpning utifrån det branschspecifika regelverket och om det finns branschspecifik tillämpning av regelverket när det gäller yrkesutövare som inte omfattas av de branschspecifika reglerna. IAF har även kompletterat kartläggningen med tillämpningen av regelverket vid säsongsarbetslöshet Genomförande För att svara på regeringsuppdraget har IAF i huvudsak arbetat utifrån följande frågor: Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 7

8 1. I vilken omfattning tillämpar arbetslöshetskassorna branschspecifika regler och hur ser tillämpningen av de branschspecifika reglerna ut? 2. Förekommer det branschspecifik tillämpning av regelverket när det gäller yrkesutövare som inte omfattas av de branschspecifika reglerna och hur ser den tillämpningen i så fall ut? 3. I vilken omfattning förekommer säsongsarbetslösa ersättningstagare och hur ser arbetslöshetskassornas tillämpning av regelverket ut i dessa fall? 4. Hur är arbetslöshetskassornas verksamhetsområden avgränsade och vilka överlappningar finns? För att kunna leverera en så heltäckande och kostnadseffektiv kartläggning som möjligt inom utsatta tidsramar har IAF genomfört en enkätundersökning för att besvara frågorna. Enkäten var webbaserad och riktade sig till samtliga arbetslöshetskassor. För att ytterligare ta hänsyn till effektivitetsperspektivet samordnades enkätutskicket med ett annat regleringsbrevsuppdrag om hur det säkerställs att personer med arbetslöshetsersättning inte samtidigt får ersättning från socialförsäkringen. Enkäten (se bilaga 3) var uppdelad i tre delar: I den första delen ställde IAF frågor om det branschspecifika regelverk som finns i lag, förordning eller föreskrift eller där viss rättspraxis utvecklats i förhållande till det förstnämnda. I den andra delen ställde IAF frågor kring kassaspecifika tillämpningar som utvecklats för sådana särskilda yrkesgrupper som inte omfattas av det branschspecifika regelverket. Slutligen ställde IAF i den tredje delen frågor om arbetslöshetskassornas handläggning av sådana yrkesgrupper som har återkommande säsongsarbetslöshet. IAF bad också arbetslöshetskassorna att i förekommande fall bifoga eventuella rutiner, branschöverenskommelser etc. separat. Kartläggningen har skett på en övergripande nivå och någon bedömning i det enskilda fallet har inte gjorts. Samtliga 30 arbetslöshetskassor har besvarat enkäten. Det insamlade materialet har varit en del av underlaget för en rättsutredning. Kartläggningen av hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och om de överlappar varandra har IAF gjort utifrån de uppgifter som myndigheten har registrerade i IAF:s databas Akreg Begrepp IAF har utgått från följande begrepp vid arbetet med rapporten: Regelstyrning arbetslöshetsförsäkringen regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) med kompletterande förordning och föreskrifter. Regelverket innehåller ett antal specialregler för vissa grupper av yrkesutövare och 1 I Akreg registreras bl.a. arbetslöshetskassornas stadgar, däribland verksamhetsområdet. 8 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

9 branscher. Föreskrifter och praxis kompletterar i första hand bestämmelserna om de grundläggande villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning i 9 ALF, reglerna för tillgodoräknande av tid vid beräkning av arbetsvillkoret enligt ALF samt beräkningen av antalet dagpenningbelopp som ska betalas ut när en sökande har arbetat under en del av ersättningsveckan enligt 38 ALF. IAF har bland annat utfärdat föreskrifter om att lärare, cirkelledare och SFI-lärare med ferielön inte har rätt till arbetslöshetsersättning under ferieuppehåll och tjänstgöringsfri tid samt omräkning av undervisningstimmar till klocktimmar för vissa lärare och cirkelledare. IAF har också utfärdat föreskrifter för tillgodoräknande av tid för vissa yrkesgrupper vars arbete kräver förberedelse- och repetitionstid. Det finns också föreskrifter med särskilda regler för hur inkomsten omvandlas till timmar och beräkningen av antalet ersättningsdagar per vecka för dem med konstnärligt arbete i vissa situationer. För företagare som är yrkesfiskare finns vissa särregler i förordning och föreskrift som rör rätten till arbetslöshetsersättning vid vissa väderförhållanden m.m. Utöver det som framkommit ovan har det också utvecklats viss rättspraxis som i första hand berör vissa yrkesutövare och branscher. Exempelvis har detta skett när det gäller deltidsarbetslösa inom vissa branscher som tillämpar speciella arbetstidsystem. Den rättspraxis som utvecklats angående sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet öppnar i viss mån för tolkningsmöjligheter. Branschspecifika regler Inom arbetslöshetsförsäkringen finns vissa föreskrifter och det förekommer viss tillämpning med stöd i rättspraxis eller kassaspecifika tillämpningar hos arbetslöshetskassorna - som mer eller mindre specifikt rör vissa branscher eller yrkeskategorier. Kassaspecifika tillämpningar angående vissa särskilda yrkesgrupper Det förekommer kassaspecifika tillämpningar av regelverket för vissa yrkesutövare och branscher. Med kassaspecifika tillämpningar menas sådana tillämpningar som utvecklats för särskilda yrkesgrupper men som inte omfattas av det branschspecifika regelverket. Säsongsarbetslösa är yrkesutövare med återkommande säsongsarbetslöshet. IAF har ett bemyndigande som ger rätt att utfärda regler som begränsar rätten till ersättning för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrken där arbetslöshet återkommer årligen Rapportens disposition Rapporten inleds med en resultatsammanställning som är indelad i fyra avsnitt baserad på IAF:s enkät till arbetslöshetskassorna. I det första avsnittet (kapitel 2) behandlar IAF regelstyrningen vid tillämpning av branschspecifika regler. Det andra avsnittet (kapitel 3) innehåller en redogörelse för arbetslöshetskassornas Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 9

10 handläggning av ärenden inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. I nästa avsnitt (kapitel 4) finns en redogörelse för kassaspecifika tillämpningar för vissa yrkesgrupper. Följande avsnitt (kapitel 5) behandlar säsongsarbetslöshet. Efter den enkätbaserade resultatsammanställningen följer en kartläggning av hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och hur de överlappar varandra (kapitel 6). I slutdiskussion (kapitel 7) analyserar IAF resultatet av kartläggningen och föreslår förändringar i syfte att uppnå ett ändamålsenligt regelverk. I bilaga 1 finns IAF:s rättsutredning om branschspecifika regler. Aktuellt lagrum redovisas i bilaga 2. Övriga bilagor är den enkät som IAF skickat till arbetslöshetskassorna (bilaga 3), deras svar på ja- och nejfrågor samt antalsfrågor (bilaga 4) samt en sammanställning av arbetslöshetskassornas stadgereglerade verksamhetsområden (bilaga 5). 1.3 Bakgrund Inom arbetslöshetsförsäkringen finns vissa föreskrifter och det förekommer viss tillämpning med stöd i rättspraxis eller kassaspecifik praxis hos arbetslöshetskassorna - som mer eller mindre specifikt rör vissa branscher eller yrkeskategorier. Föreskrifterna och praxis kompletterar i första hand bestämmelserna om de grundläggande villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning i 9 ALF, reglerna för tillgodoräknande av tid vid beräkning av arbetsvillkoret enligt ALF samt beräkningen av antalet dagpenningbelopp som ska betalas ut när en sökande har arbetat under en del av ersättningsveckan enligt 38 ALF. IAF har bland annat utfärdat föreskrifter om att lärare, cirkelledare och SFI-lärare med ferielön inte har rätt till arbetslöshetsersättning under ferieuppehåll samt omräkning av undervisningstimmar till klocktimmar för vissa lärare och cirkelledare. IAF har också utfärdat föreskrifter för tillgodoräknande av tid för vissa grupper av yrkesutövare vars arbete kräver förberedelse- och repetitionstid. Det finns också föreskrifter med särskilda regler för hur inkomst omvandlas till timmar och beräkningen av antalet ersättningsdagar per vecka för dem med konstnärligt arbete i vissa situationer. För företagare som är yrkesfiskare finns vissa särregler i förordning och föreskrift som rör rätten till arbetslöshetsersättning vid vissa väderförhållanden m.m. Vad gäller yrkesutövare med återkommande säsongsarbetslöshet har IAF ett bemyndigande som ger rätt att utfärda regler för att begränsa rätten till ersättning för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrken där arbetslöshet återkommer med årlig regelbundenhet 2. IAF har hittills inte använt sig av detta bemyndigande. Av IAF:s tidigare undersökningar angående säsongsarbetslöshet går det att utläsa att arbetslöshetsförsäkringen inte fungerar som en omställ ALF och 29 ALFFo 10 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

11 ningsförsäkring för denna grupp, utan som en yrkesförsäkring. Både IAF:s studie från 2008 och Riksrevisionens studie från 2010 visar att gruppen säsongsarbetslösa är relativt liten. IAF:s rapport visar också att gruppen är heterogen och det är därmed svårt att reglera ersättningsrätten. Dessutom blir gruppen allt mindre sedan de förändringar som skedde i arbetslöshetsförsäkringen under 2007 som innebär att ramtiden beräknas på de senaste tolv månaderna före arbetslösheten, istället för de tidigare sex månaderna. Det innebär att den som arbetat heltid under bara sex av de tolv senaste månaderna inte kan få ut ersättning som motsvarar den anställningen 3. Det förekommer även kassaspecifika tillämpningar av regelverket för vissa särskilda yrkesgrupper. I vilken omfattning detta förekommer och vilka branscher det gäller kommer att kartläggas i detta uppdrag. Arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är i huvudsak avgränsade till vissa branscher. Det förekommer dock vissa avvikelser från detta. IAF:s kartläggning kommer att belysa detta mer ingående. 3 RiR2011:1 Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen omställning eller yrkesförsäkring? s.34. Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 11

12 2 Regelstyrning Detta kapitel innehåller en redovisning av arbetslöshetskassornas tillämpning av de branschspecifika regler som regleras i lag, förordning eller föreskrift samt den praxis som utvecklats i anslutning till dessa. Till grund för redogörelsen ligger de svar som arbetslöshetskassorna har lämnat på IAF:s enkät samt i vissa fall de kompletterande rutinbeskrivningar som några arbetslöshetskassor skickat in till IAF. Arbetslöshetskassornas svar på ja- och nejfrågor samt antalsfrågor redovisas i bilaga Tillämpning av det branschspecifika regelverket i lag, förordning eller föreskrift I enkäten ställde IAF frågan om arbetslöshetskassorna tillämpar något av det branschspecifika regelverk som regleras i lag, förordning eller föreskrift. 20 arbetslöshetskassor svarade att de tillämpade detta regelverk, medan 10 arbetslöshetskassor svarade att de inte gjorde det. Av svaren framgår att arbetslöshetskassornas vanligaste tillämpningar av regelverket rör: personer som utövar konstnärligt arbete och yrkesgrupper med gage, förberedelse och repetitionstid (13 arbetslöshetskassor). lärare (12 arbetslöshetskassor). cirkelledare (7 arbetslöshetskassor). Arbetslöshetskassorna har haft svårt att uppskatta antalet ärenden som handlagts enligt det branschspecifika regelverk som regleras i lag, förordning och föreskrift. Tio arbetslöshetskassor har försökt att uppskatta antalet handlagda ärenden enligt detta regelverk för IAF noterar att det finns en stor spridning bland enkätsvaren, där exempelvis Journalisternas arbetslöshetskassa uppskattade att den hade handlagt 2 ärenden medan Lärarnas arbetslöshetskassa uppskattade att den hade handlagt 1300 ärenden Svårigheter vid tillämpning av det branschspecifika regelverk som regleras i lag, förordning eller föreskrift IAF har frågat arbetslöshetskassorna om de upplever att det branschspecifika regelverk som regleras i lag, förordning eller föreskrift är mer komplext än regelverket i stort. Sju arbetslöshetskassor upplever att det branschspecifika regelverk som regleras i detta regelverk är mer komplext att tillämpa än regelverket i stort. I enkätsvaren framkommer bland annat att regelverket för beräkning av uppehållslön och ferielön för lärare och annan skolpersonal samt tillämpningen av regelverket för konstnärligt arbete är det som arbetslöshetskassorna upplever som mest komplicerat. När det gäller beräkningen av ferielönen består svårigheten i att beräkna hur länge avslaget med ferielön, alltså den period då den sökande inte har rätt till arbetslöshetsersättning på grund av ferielön, ska sträcka 12 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

13 sig samt i beräkningen av normalarbetstid och dagsförtjänst efter det att avslagsperioden har passerat. Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa anser också att det är särskilt svårt att beräkna avslagstiden vid sänkt arbetsutbud enligt IAF:s föreskrift. Arbetslöshetskassan svarar vidare att det som gör regelverket svårt att tillämpa är att detta inte är utformat för att passa handläggningen för medlemmar där anställningen avslutas tidigare än i samband med sommaruppehållet. Avstängningen ska i dessa fall först läggas ut i samband med sommaruppehållet och arbetslöshetskassan anser att det är svårt för den enskilde vilket kan leda till riskmoment i handläggningen och till felaktiga utbetalningar. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa menar att regelverket kring lärare och ferielön är det mest komplexa och tekniskt svårbegripliga i arbetslöshetsförsäkringen. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa uppger också att det är svårare att få fram beslutsunderlag för medlemmar som utför konstnärligt arbete än för andra typer av ärenden. Flera arbetslöshetskassor upplever också att det finns en otydlighet kring vilka yrkesutövare som ska bedömas utifrån det schabloniserade timlönebeloppet för konstnärligt arbete. 4 Arbetslöshetskassorna uttrycker därför ett önskemål om en tydligare definition. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa ifrågasätter i detta sammanhang rimligheten i att hantera ett arvode eller gage för en etablerad dirigent eller artist på samma sätt som för en birollsinnehavare i en nyårsrevy. I enkätsvaren belyser flera arbetslöshetskassor problematiken med att ansökningarna om arbetslöshetsersättning kan vara förlagda till vissa perioder på året, som till exempel vid terminsluten för lärare. I enkätsvaren framkommer också problematiken med att denna typ av ärenden förekommer relativt sällan i arbetslöshetskassornas handläggning. Detta skapar problem med att bibehålla kompetensen hos arbetslöshetskassorna, särskilt då arbetslöshetskassorna menar att rättspraxis inte alltid är så tydlig Arbetslöshetskassornas enkätsvar angående rättspraxis Tidigare i rapporten har det framkommit att det utvecklats viss rättspraxis som i första hand berör vissa yrkesutövare och branscher. IAF har i enkäten frågat arbetslöshetskassorna om de tillämpar några av dessa tolkningar arbetslöshetskassor svarade att de tillämpar sådana branschspecifika tolkningar. Arbetslöshetskassorna uppger att de för följande grupper använder branschspecifika tolkningar som utvecklats i rättspraxis: Kontaktperson/kontaktfamilj, stödfamilj, ledsagare, god man Vid speciella arbetssystem/arbetstidsavtal som inte i förväg är bestämda Deltidsanställda brandmän och anställningar med jourtid 4 Se IAF:s rättsutredning, bilaga 1, s. 53 ff 5 Observera att frågan inte gällde anställda inom bemanningsföretag, som behandlades i en särskild fråga. Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 13

14 Förtroendevalda och politiska uppdrag 6 Konstnärligt arbete och musiker Lärare Idrottsmän. En majoritet av de åtta arbetslöshetskassor som svarar att de inte tillämpar några av de branschspecifika tolkningar som utvecklats i rättspraxis uppger att den bransch där deras medlemmar ingår inte är så specifik att särskilda tolkningar utvecklats i rättspraxis. 19 arbetslöshetskassor har uppskattat hur många ärenden som handlagts enligt någon av de branschspecifika tolkningar som utvecklats i rättspraxis för Uppskattningarna visar på stort spridning, allt från 0 ärenden 7 till 850 ärenden 8. I enkäten ställde IAF frågan om arbetslöshetskassorna upplever att rättspraxis har klarlagt hur arbetslöshetskassan ska handlägga ärenden som berör branschspecifika tolkningar. 15 arbetslöshetskassor uppger att de upplever att rättspraxis har klarlagt hur kassan ska handlägga ärenden som berör branschspecifika tolkningar. 15 arbetslöshetskassor uppger däremot att de inte upplever att rättspraxis har klarlagt hur kassan ska handlägga ärenden som berör branschspecifika tolkningar. Av de 15 arbetslöshetskassor som svarat att de inte upplever att rättspraxis klarlagt hur arbetslöshetskassan ska handlägga ärenden som berör branschspecifika tolkningar framkommer följande: 12 arbetslöshetskassor anser att rättspraxis inte är tillräckligt tydlig. 9 7 arbetslöshetskassor anser att domstolarna inte ger entydigt svar på hur en fråga ska hanteras IAF konstaterar i detta sammanhang att det finns domar där en sökande som har varit förtroendevald och ersatts med arvode i vissa fall har fått tillgodoräkna sig tid för förtroendeuppdraget i arbetsvillkoret. Vilka förtroendeuppdrag som får tillgodoräknas i arbetsvillkoret har dock inte preciserats i rättspraxis. Frågeställningarna har också varit föremål för utredning i betänkandet Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda (SOU 2011:54). I betänkandet föreslås att förtroendevalda som har uppdrag som enligt lag berättigar till ledighet från anställning, t.ex. fackligt förtroendevalda och nämndemän ska likställas med arbetstagare och företagare i arbetslöshetsförsäkringen. Även andra som har offentliga uppdrag som regleras i lag eller annan författning, t.ex. god man, kontaktperson eller familjehemsförälder föreslås omfattas av dessa regler. 7 Farmacitjänstemännens, Finans- och försäkringsbranschens, Hamnarbetarnas, Hotell- och restauranganställdas, Journalisternas, Lärarnas och Sveriges entreprenörers (nytt namn på Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa från och med den 16 augusti 2012) arbetslöshetskassor. 8 Handelsanställdas arbetslöshetskassa 9 Arbetslöshetskassan Alfa, Akademikernas erkända, Elektrikernas, Hotell- och restauranganställdas, IF Metalls, Kommunalarbetarnas, Lärarnas, Småföretagarnas, STs, Svensk handels och arbetsgivarnas, Sveriges arbetares och Unionens arbetslöshetskassor. 10 Arbetslöshetskassan Alfa, Elektrikernas, Hotell- och restauranganställdas, IF Metalls, STs, Svensk handels och arbetsgivarnas och Unionens arbetslöshetskassor. 14 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

15 Bland arbetslöshetskassornas enkätsvar om vad som är otydligt i rättspraxis framkommer bland annat följande. Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa uppger att för till exempel deltidsbrandmän och medlemmar med förtroendeuppdrag är praxis begränsad. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa ansåg att den inte fått tydliga svar eller besked i rättspraxis för hanteringen av medlemmar som utfört konstnärligt arbete. I övrigt framgår det av enkätsvaren att det finns en stor andel ärenden med avvikande fall inom dessa grupper av ärenden och att flera arbetslöshetskassor anser att antalet domar är för få för att kunna dra slutsatser Anser arbetslöshetskassorna att regelverket i lag, förordning eller föreskrift behöver förtydligas? I enkäten ställde IAF frågan om arbetslöshetskassan anser att regelverket kan förtydligas. 23 arbetslöshetskassor svarar att de anser att regelverket kan förtydligas. Av de arbetslöshetskassor som svarat att regelverket kan förtydligas framkom att: 10 arbetslöshetskassor önskade tydligare regelverk exempelvis genom tydligare lagar, föreskrifter och förordningar. 7 arbetslöshetskassor önskade förenklingar av regelverket, genom att detta görs mer detaljerat och lättbegripligt. Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa anser att regelverket borde uppdateras enligt aktuell rättspraxis. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa anser att det bör göras en översyn kring hanteringen av olika anställningsformer istället för olika branscher. Arbetslöshetskassan menar att problemen kring hanteringen av arbetad tid, värdet av utfört arbete både gällande tid och inkomst samt kassakortsredovisning snarare är knutet till nya och oklara anställningsformer än till vilken bransch en ersättningssökande hör. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa anser också att det är allt vanligare att arbete påbörjas utan att något skriftligt anställningsavtal finns, eller ens upprättas senare. Vidare ansåg arbetslöshetskassan att en anställning allt oftare inte kan definieras som varken tillsvidare-, prov- eller tidsbegränsad anställning samt att det dessutom är svårt att fastslå överenskommen arbetstid. Unionens arbetslöshetskassa svarade att problematiken kring de specifika branscherna företrädesvis finns vid tillämpning av 9,12, 23b, 25 a och 39 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 15

16 3 Arbetslöshetskassornas tolkning av rättspraxis för anställda i bemanningsföretag I detta kapitel finns IAF:s redogörelse för enkätsvaren kring hur arbetslöshetskassorna tolkar den rättspraxis som utvecklats för sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. Som nämnts tidigare öppnar denna praxis i viss mån för tolkningar. 3.1 Resultat av enkätundersökningen I enkäten frågade IAF arbetslöshetskassorna hur de tolkat rättspraxis för sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet samt deltidsanställda i sådan verksamhet. 18 arbetslöshetskassor uppgav att det går att få ersättning mellan uppdragen, men inte under den tid en ersättningssökande är deltidsanställd i ett bemanningsföretag. Flera av dessa 18 arbetslöshetskassor påpekar dock att anställningen måste ha upphört helt mellan anställningarna och hänvisar här i vissa fall till gällande rättspraxis 11. De övriga tolv arbetslöshetskassorna som svarade på enkäten hade olika uppfattningar om ersättningsrätten för sökande anställda i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. Skogs- och lantbrukstjänstemännens arbetslöshetskassa uppger till exempel att den som har upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet inte har någon ersättningsrätt. GS arbetslöshetskassa uppger att den, liksom de ovanstående 18 arbetslöshetskassorna, betalar ut ersättning mellan uppdrag om anställningen upphört. Arbetslöshetskassan anger dock även att om den sökande har en fastställd veckoarbetstid på deltid så betalar arbetslöshetskassan ut ersättning för resterande tid. Arbetslöshetskassan Alfa uppger att deras policy är att bevilja ersättning så länge arbetet inte ses som ett hinder för den sökande att åta sig andra arbeten. I enkäten bad IAF arbetslöshetskassorna uppskatta antalet ärenden för 2011 rörande sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda i sådan verksamhet. 5 av arbetslöshetskassorna uppskattar antalet till ärenden. Finans- och försäkringsbranschens-, Transportarbetarnas- och Sveriges arbetares arbetslöshetskassor uppskattar att det rör sig om cirka ärenden, Elektrikernas- och Livsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassor uppger att det rör sig om cirka ärenden per kassa medan 5 av arbetslöshetskassorna uppger att det rör sig om enstaka ärenden. Skogs- och lantbrukstjänstemännens och Musikernas arbetslöshetskassor uppger i enkäten att de inte hade några sådana ärenden under Tolv av arbetslöshetskassorna kunde inte svara på frågan. 11 Se rättsutredningen i bilaga 1, s. 48 ff 16 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

17 3.2 Arbetslöshetskassornas rutinbeskrivningar Av rutinbeskrivningarna som arbetslöshetskassorna lämnat till IAF framgår att anställda anses som heltidsanställda eller anställda motsvarande sitt arbetsutbud inom yrken där arbetstidens omfattning varierar eller är oreglerad anställningar i vilka arbetstiden anses vara omöjlig att kontrollera anställningar inom yrkesområden där kollektivavtalen föreskriver heltidsanställning. Därmed är en arbetssökande med en sådan anställning inte ersättningsberättigad även om denne de facto arbetar mindre än sin fastställda normalarbetstid eller arbetsutbud. Flera av arbetslöshetskassorna hänvisar också till SO:s 12 handläggarstöd och till bestämmelser enligt LAS och kollektivavtal. Av SO:s handläggarstöd framgår att det inte finns stöd för några särskilda begränsningar i ersättningsrätten efter avslutade anställningar som uthyrd, under förutsättning att anställningarna varit förenliga med LAS och kollektivavtal. Detta gäller både tillsvidareanställningar och visstidsanställningar. I SO:s handläggarstöd framgår också att om det visar sig att anställningen att hyras ut inte har varit förenlig med LAS och gällande kollektivavtal ska arbetslöshetskassorna pröva om det finns anledning att tillämpa de särskilda begränsningsreglerna. Om det framgår av ärendet att uthyrningsföretaget försöker belasta arbetslöshetsförsäkringen med sina personalkostnader mellan uthyrningstillfällena kan det enligt SO:s handläggarstöd finnas anledning att avslå ersättningsanspråket. Av några arbetslöshetskassors rutinbeskrivningar framgår det att kassorna inte kontrollerar om anställningen som upphört har varit förenlig med LAS eller gällande kollektivavtal. 12 Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 17

18 4 Kassaspecifika tillämpningar för vissa särskilda yrkesgrupper Det förekommer att arbetslöshetskassorna gör kassaspecifika tillämpningar angående vissa särskilda yrkesgrupper. I enkäten har IAF ställt frågor till arbetslöshetskassorna om detta. Redogörelsen för arbetslöshetskassornas svar finns i detta kapitel. I kapitlet redogör IAF också för de branschtillämpningsavtal som finns, och som godkänts enligt IAF:s föreskrift Särskilda yrkesgrupper I enkäten ställde IAF frågan till arbetslöshetskassorna om det förekommer kassaspecifik tillämpning av regelverket för vissa yrkesutövare, som inte omfattas av de branschspecifika regler som regleras i lag, förordning, föreskrift eller omfattas av rättspraxis. Av enkätsvaren framgår att elva arbetslöshetskassor uppger att det förekommer sådana tillämpningar. I tabellen nedan redogör IAF för vad den kassaspecifika tillämpningen avser. Tabell 1: Kassaspecifika tillämpningar av regelverket Antal arbetslöshetskassor som svarat ja Förekommer kassaspecifika tillämpningar av regelverket? 11 Avser tillämpningen rätten till ersättning? 11 Avser tillämpningen beräkning av ersättningens storlek? 7 14 Arbetslöshetskassorna har i enkätsvaren gett exempel på vilka yrkesutövare den kassaspecifika tillämpningen avser när det gäller rätten till ersättning och nämner bland annat: konstnärligt arbete och musiker 13 2 kap. 7 IAFFS 2009:1 (senast ändrad genom IAFFS 2011:4). Föreskriften berör avtal som reglerar hur arbete som kräver exempelvis förberedelse- eller repetitionstid för vissa grupper av yrkesutövare ska tillgodoräknas när arbetslöshetskassan prövar om arbetsvillkoret är uppfyllt. Regler som följer av sådana avtal tillämpas på de aktuella yrkesgrupperna oberoende av vilken arbetslöshetskassa den sökande är medlem i. Paragrafen är tillämplig bara om antalet timmar inte redovisas i arbetsgivarintyg eller liknande. För mer information se rättsutredningen i bilaga 1, s. 54 ff. 14 Observera att kassorna kan ha branschspecifika tolkningar som avser både rätten till ersättning och beräkningen av ersättningens storlek. 18 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

19 författare bloggare journalister provisionsanställda deltidsbrandmän tolkar arvoderade pastorer sjöfolk anställda inom bemanningsföretag personer inom yrken med speciella arbetstidssystem lärare med ferielön. Angående hanteringen av dessa ärenden nämner Hotell- och restaurangsanställdas arbetslöshetskassa att den konsulterar och inhämtar sakkunskap om yrkesgruppen från branschkassorna eftersom den har mycket få sådana ärenden. Unionens arbetslöshetskassa uppger att det för samtliga grupper handlar om tillämpningen av förfogande frågor (9 ALF) under anställning eller kontraktstid. För kulturarbetare, provisionssäljare och sjöfolk aktualiseras även frågan om beräkning av arbetsvillkor (12 ALF). För provisionssäljare med oreglerad arbetstid, deltidsbrandmän och sjöfolk, uppkommer även frågor kring tillämpningen av 39 ALF, när det gäller bisysslor. Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa uppger att den har en särtolkning när det gäller kassakortsdeklaration. Denna tolkning gäller för det fåtal fall där en person som är anställd som räddningsman i beredskap inte får sin anställning godkänd som bisyssla och som har en beredskapsperiod som sträcker sig t.ex. onsdag till onsdag. Medlemmen ska i dessa fall deklarera sin beredskapsvecka med åtta timmar arbete per dag på kassakorten. Arbetslöshetskassan uppgav att denna tolkning omfattade ett mycket begränsat antal ärenden. Angående sjöfolk uppgav Arbetslöshetskassan för service och kommunikation att vid anställningens upphörande kan sjövederlag 15 betalas ut eller utgå som tid. Denna tid måste arbetslöshetskassan styrka på kassakorten innan någon ersättning kan börja betalas ut För mer information om vederlagstid för sjöfolk, se IAF:s rättsutredning bilaga 1, s.52 ff 16 Enligt kollektivavtalet har sjöfolk möjlighet att då anställningen upphört har kvar sin anställning till dess innestående kompensationsledighet och semester lagts ut i form av ledig avlönad tid, s.k. vederlagstid. Detta gäller vid egen uppsägning, uppsägning till följd av arbetsbrist eller fullgjort vikariat. Övertid och arbete under obekväm arbetstid kompenseras genom kontant ersättning eller kompensationsledighet. Tidigare ansågs den som valt att sluta sin anställning före vederlagstidens slut och tagit ut vederlagsersättning inte ha rätt till arbetslöshetsersättning under den tid som han eller hon haft rätt att kvarstå i sin anställning. Arbetslöshetskassorna skulle lägga ut vederlagstiden Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 19

20 Enligt vad som framgår av Arbetslöshetskassan för service och kommunikations rutinbeskrivning läggs vederlagstiden numera inte ut efter anställningens slut. Den sökande anses istället som arbetslös när tjänsten har upphört enligt arbetsgivarintyg. Intjänad vederlagstid som kvarstår vid anställningens slut fördelas på anställningsmånaden. Denna tillämpning sker med stöd av en dom från Kammarrätten i Stockholm 17. Gällande tolkar och/eller arvoderade pastorer uppger Arbetslöshetskassan Vision att den måste göra en bedömning om dessa grupper är självständiga uppdragstagare, det vill säga företagare i försäkringens mening. Journalisternas arbetslöshetskassa uppgav att de jämställer författare med företagare så länge författaren är verksam inom detta yrke. Arbetslöshetskassan ser även bloggare som företagare. Dessa yrkesgrupper är alltså inte ersättningsberättigade så länge verksamheten pågår. De sju arbetslöshetskassor som svarade att den kassaspecifika tillämpningen av regelverket gällde beräkning av ersättningens storlek gav följande exempel på yrkesgrupper där detta var aktuellt: kulturarbetare sjöfolk tolkar arvoderade pastorer provisionssäljare deltidsbrandmän. Unionens, Hotell- och restauranganställdas och Musikernas arbetslöshetskassor uppger att tillämpningen om ersättningens storlek gäller för kulturarbetare 18. Musikernas arbetslöshetskassa preciserar detta genom att förklara att gaget måste läggas ut i tid under veckan. Unionens arbetslöshetskassa och Arbetslöshetskassan för service och kommunikation uppger att detta också gäller sjöfolk. Arbetstiden ombord måste räknas om innan kassan kan beräkna normalarbetstiden. Angående tolkar och arvoderade pastorer uppger Arbetslöshetskassan Vissom arbetad tid och räkna in tiden i arbetsvillkoret. Detta enligt ett tidigare AMS-meddelande (meddelande nr. 7/2002). 17 Kammarrätten i Stockholm i mål nr Till exempel musiker, sångare, skådespelare, dansare, mimare, musikalartister och andra artister. Dessa grupper får ofta ett fast arvode eller ett gage för en föreställning eller ett uppträdande istället för timlön. Gaget ska även täcka förberedelsetid. IAF fastställer ett schablonbelopp, en timlön, för att underlätta omvandlingen av arvodet till arbetade timmar för personer med konstnärligt arbete. Schablonbeloppet beräknas med utgångspunkt i de avtal som gäller för motsvarande anställda. För närvarande uppgår schablonbeloppet till 148 kr per timme. Detta enligt beslut av IAF den 1 december Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF