Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler och verksamhetsområden

Transkript

1 2012:9 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler och verksamhetsområden Rapport till regeringen: kartläggning enligt IAF:s regleringsbrev för 2012 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

2 Dnr: 2012/188 T3 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler och verksamhetsområden Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2012 Regeringen har i regleringsbrevet för 2012 gett Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) följande uppdrag: IAF ska kartlägga omfattningen av arbetslöshetskassornas tillämpning av branschspecifika regler. Därtill ska IAF utreda om tillämpningen överensstämmer med gällande regelverk och föreslå eventuella förändringar i syfte att uppnå ett ändamålsenligt regelverk. I uppdraget ingår också att kartlägga hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och huruvida de överlappar varandra. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september Arbetslöshetskassorna har fått möjlighet att faktagranska de delar i rapporten som bygger på enkätsvar. Vidare har arbetslöshetskassorna också fått ta del av rapporten innan publicering. Beslut i detta ärende har fattats av Anne-Marie Qvarfort, generaldirektör. Beställare har varit Gunilla Wandemo, chef för granskningsenheten. Rapporten har utarbetats inom IAF av utredarna Jessica Edelbro Laurell, Leila Guici och Fredrik Karlman (uppdragsledare), granskningsenheten. Försäkringsjuristen Ingrid Boström, rättsenheten, har gjort rättsutredningen. I arbetet har även Eva Nordström, analysenheten, deltagit. I den slutliga beredningen har chefsjurist Lars Seger, rättsenheten och biträdande enhetschef Ulf Staffansson, rättsenheten deltagit. Katrineholm den 31 augusti 2012 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Gunilla Wandemo Chef för granskningsenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box Katrineholm 2 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Uppdraget Syfte och genomförande Bakgrund Regelstyrning Tillämpning av det branschspecifika regelverket i lag, förordning eller föreskrift Arbetslöshetskassornas tolkning av rättspraxis för anställda i bemanningsföretag Resultat av enkätundersökningen Arbetslöshetskassornas rutinbeskrivningar Kassaspecifika tillämpningar för vissa särskilda yrkesgrupper Särskilda yrkesgrupper Arbetslöshetskassornas uppskattningar av antalet ärenden Arbetslöshetskassornas underlag för kassaspecifika tillämpningar av regelverket Branschtillämpningsavtal Anser arbetslöshetskassorna att regelverket behöverförtydligas? Säsongsarbetslösa Förekomsten av säsongsarbetslöshet och tillämpning av regelverket Anser arbetslöshetskassorna att regelverket behöver förtydligas? Arbetslöshetskassornas verksamhetsområden Legal bakgrund Hur är arbetslöshetskassornas verksamhetsområden avgränsade? Slutdiskussion Regelstyrning Kassaspecifika tillämpningar för vissa särskilda yrkesgrupper Säsongsarbetslösa Arbetslöshetskassornas verksamhetsområden Käll- och litteraturförteckning Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 3

4 9 Bilagor Bilaga 1: IAF:s rättsutredning angående branschspecifika regler Bilaga 2: Förteckning över lagrum Bilaga 3: IAF:s enkätundersökning Arbetslöshetskassornas tillämpning av branschspecifika regler etc Bilaga 4: Sammanställning av arbetslöshetskassornas enkätsvar avseende jaoch nejfrågor samt antalsfrågor Bilaga 5: Sammanställning av arbetslöshetskassornas verksamhetsområden Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

5 Sammanfattning Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har i regleringsbrevet för 2012 fått i uppdrag att kartlägga omfattningen av arbetslöshetskassornas tillämpning av branschspecifika regler samt att utreda om dessa stämmer överens med gällande regler. I uppdraget ingick också att föreslå eventuella förändringar i syfte att uppnå ett ändamålsenligt regelverk. Det ingick också att kartlägga hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och om det finns några överlappningar. Kartläggning av branschspecifika regler För att utreda omfattningen och tillämpningen av branschspecifika regler har IAF genomfört en webbaserad enkät som samtliga 30 arbetslöshetskassor har besvarat. Av IAF:s kartläggning framgår bland annat följande: 20 arbetslöshetskassor tillämpar det branschspecifika regelverk som regleras i lag, förordning eller föreskrift. De yrkesgrupper som flest arbetslöshetskassor tillämpar det branschspecifika regelverket på är: personer som utövar ett konstnärligt arbete och andra yrkesgrupper med gage samt lärare och cirkelledare. 11 arbetslöshetskassor uppger att de gör kassaspecifika tillämpningar av regelverket för vissa yrkesutövare. Exempel på sådana yrkesutövare är: kulturarbetare, författare, bloggare, journalister, provisionsanställda, tolkar, arvoderade pastorer, sjöfolk och anställda inom bemanningsföretag. 18 arbetslöshetskassor uppger att de tolkar rättspraxis som att det går att få ersättningen mellan uppdragen i bemanningsföretagens uthyrningsverksamhet. De flesta av dessa arbetslöshetskassor uppger dock att en förutsättning är att anställningen har upphört. 14 arbetslöshetskassor svarar att det förekommer yrkesgrupper med återkommande säsongsarbetslöshet. Som exempel uppger arbetslöshetskassorna: trädgårdsarbetare, skogsarbetare, fönsterputsare, snöröjare, anställda inom turistsektorn och företagare med säsongsföretag. De flesta arbetslöshetskassorna har svårt att göra uppskattningar av den exakta omfattningen av antalet ärenden. Av de uppskattningar som arbetslöshetskassorna ändå gjort framkommer det att ärendena är ojämnt fördelade mellan de olika arbetslöshetskassorna i alla undersökta ärendekategorier. Angående tillämpningen av regelverket konstaterar IAF att arbetslöshetskassorna tillämpar branschspecifika regler i begränsad omfattning när det gäller beräkning av tid i arbetsvillkoret. Vidare skiljer sig förutsättningarna åt mellan de olika yr- Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 5

6 keskategorier som arbetslöshetskassorna organiserar avseende omräkningen av redovisad tid i arbetsgivarintygen eller kontrakten så att även förberedelsetid inkluderas. Detta gäller även förutsättningarna för att omvandla en arbetsprestation till arbetad tid. Mot bakgrund av vad som kommit fram i kartläggningen av branschspecifika regler blir IAF:s slutsatser dessa: IAF föreslår att regeringen överväger att reglera i lag att även tid med annan ersättning på grund av att anställningen har upphört ska räknas med i arbetsvillkoret. I nuvarande reglering gäller detta för avgångsvederlag och ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön. IAF kommer mot bakgrund av vad kartläggningen visar att utvärdera om IAF:s föreskrifter om bland annat godkännande av branschtillämpningsavtal verkligen åstadkommer en nödvändig samordning av rättstillämpningen. Det gäller bland annat frågor om hur arbete som kräver exempelvis förberedelse- eller repetitionstid för vissa grupper av yrkesutövare ska tillgodoräknas vid prövning om arbetsvillkoret är uppfyllt. Kartläggning av arbetslöshetskassornas verksamhetsområden IAF:s kartläggning av arbetslöshetskassornas verksamhetsområden visar att det finns skillnader kring hur dessa är utformade. Vissa arbetslöshetskassor kan organisera stora delar av arbetsmarknaden medan andra bara kan organisera arbetstagare i en avgränsad bransch. Sammanslagningar av arbetslöshetskassor har framförallt under senare år också skapat bredare verksamhetsområden, där en naturlig gemensam branschtillhörighet ofta saknas. Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden gör att gränsdragningen mellan olika yrkesgrupper blir allt mer utsuddad. IAF konstaterar därför att den nuvarande gränsdragningen mellan arbetslöshetskassornas verksamhetsområden därmed börjar spela ut sin roll. 6 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

7 1 Inledning 1.1 Uppdraget Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har i regleringsbrevet för 2012 fått följande uppdrag: IAF ska kartlägga omfattningen av arbetslöshetskassornas tillämpning av branschspecifika regler. Därtill ska IAF utreda om tillämpningen överensstämmer med gällande regelverk och föreslå eventuella förändringar i syfte att uppnå ett ändamålsenligt regelverk. I uppdraget ingår också att kartlägga hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och huruvida de överlappar varandra. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september Denna rapport är IAF:s återrapportering av uppdraget från regeringen. 1.2 Syfte och genomförande Syfte Uppdraget har tre syften: att kartlägga omfattningen av arbetslöshetskassornas tillämpning av branschspecifika regler. att utreda om tillämpningen av branschspecifika regler överensstämmer med gällande regelverk och föreslå eventuella förändringar för att uppnå ett ändamålsenligt regelverk. att kartlägga hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och om de överlappar varandra. IAF har kartlagt om och i vilka situationer arbetslöshetskassorna tillämpar branschspecifika regler. Kartläggningen omfattade både arbetslöshetskassornas tillämpning utifrån det branschspecifika regelverket och om det finns branschspecifik tillämpning av regelverket när det gäller yrkesutövare som inte omfattas av de branschspecifika reglerna. IAF har även kompletterat kartläggningen med tillämpningen av regelverket vid säsongsarbetslöshet Genomförande För att svara på regeringsuppdraget har IAF i huvudsak arbetat utifrån följande frågor: Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 7

8 1. I vilken omfattning tillämpar arbetslöshetskassorna branschspecifika regler och hur ser tillämpningen av de branschspecifika reglerna ut? 2. Förekommer det branschspecifik tillämpning av regelverket när det gäller yrkesutövare som inte omfattas av de branschspecifika reglerna och hur ser den tillämpningen i så fall ut? 3. I vilken omfattning förekommer säsongsarbetslösa ersättningstagare och hur ser arbetslöshetskassornas tillämpning av regelverket ut i dessa fall? 4. Hur är arbetslöshetskassornas verksamhetsområden avgränsade och vilka överlappningar finns? För att kunna leverera en så heltäckande och kostnadseffektiv kartläggning som möjligt inom utsatta tidsramar har IAF genomfört en enkätundersökning för att besvara frågorna. Enkäten var webbaserad och riktade sig till samtliga arbetslöshetskassor. För att ytterligare ta hänsyn till effektivitetsperspektivet samordnades enkätutskicket med ett annat regleringsbrevsuppdrag om hur det säkerställs att personer med arbetslöshetsersättning inte samtidigt får ersättning från socialförsäkringen. Enkäten (se bilaga 3) var uppdelad i tre delar: I den första delen ställde IAF frågor om det branschspecifika regelverk som finns i lag, förordning eller föreskrift eller där viss rättspraxis utvecklats i förhållande till det förstnämnda. I den andra delen ställde IAF frågor kring kassaspecifika tillämpningar som utvecklats för sådana särskilda yrkesgrupper som inte omfattas av det branschspecifika regelverket. Slutligen ställde IAF i den tredje delen frågor om arbetslöshetskassornas handläggning av sådana yrkesgrupper som har återkommande säsongsarbetslöshet. IAF bad också arbetslöshetskassorna att i förekommande fall bifoga eventuella rutiner, branschöverenskommelser etc. separat. Kartläggningen har skett på en övergripande nivå och någon bedömning i det enskilda fallet har inte gjorts. Samtliga 30 arbetslöshetskassor har besvarat enkäten. Det insamlade materialet har varit en del av underlaget för en rättsutredning. Kartläggningen av hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och om de överlappar varandra har IAF gjort utifrån de uppgifter som myndigheten har registrerade i IAF:s databas Akreg Begrepp IAF har utgått från följande begrepp vid arbetet med rapporten: Regelstyrning arbetslöshetsförsäkringen regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) med kompletterande förordning och föreskrifter. Regelverket innehåller ett antal specialregler för vissa grupper av yrkesutövare och 1 I Akreg registreras bl.a. arbetslöshetskassornas stadgar, däribland verksamhetsområdet. 8 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

9 branscher. Föreskrifter och praxis kompletterar i första hand bestämmelserna om de grundläggande villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning i 9 ALF, reglerna för tillgodoräknande av tid vid beräkning av arbetsvillkoret enligt ALF samt beräkningen av antalet dagpenningbelopp som ska betalas ut när en sökande har arbetat under en del av ersättningsveckan enligt 38 ALF. IAF har bland annat utfärdat föreskrifter om att lärare, cirkelledare och SFI-lärare med ferielön inte har rätt till arbetslöshetsersättning under ferieuppehåll och tjänstgöringsfri tid samt omräkning av undervisningstimmar till klocktimmar för vissa lärare och cirkelledare. IAF har också utfärdat föreskrifter för tillgodoräknande av tid för vissa yrkesgrupper vars arbete kräver förberedelse- och repetitionstid. Det finns också föreskrifter med särskilda regler för hur inkomsten omvandlas till timmar och beräkningen av antalet ersättningsdagar per vecka för dem med konstnärligt arbete i vissa situationer. För företagare som är yrkesfiskare finns vissa särregler i förordning och föreskrift som rör rätten till arbetslöshetsersättning vid vissa väderförhållanden m.m. Utöver det som framkommit ovan har det också utvecklats viss rättspraxis som i första hand berör vissa yrkesutövare och branscher. Exempelvis har detta skett när det gäller deltidsarbetslösa inom vissa branscher som tillämpar speciella arbetstidsystem. Den rättspraxis som utvecklats angående sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet öppnar i viss mån för tolkningsmöjligheter. Branschspecifika regler Inom arbetslöshetsförsäkringen finns vissa föreskrifter och det förekommer viss tillämpning med stöd i rättspraxis eller kassaspecifika tillämpningar hos arbetslöshetskassorna - som mer eller mindre specifikt rör vissa branscher eller yrkeskategorier. Kassaspecifika tillämpningar angående vissa särskilda yrkesgrupper Det förekommer kassaspecifika tillämpningar av regelverket för vissa yrkesutövare och branscher. Med kassaspecifika tillämpningar menas sådana tillämpningar som utvecklats för särskilda yrkesgrupper men som inte omfattas av det branschspecifika regelverket. Säsongsarbetslösa är yrkesutövare med återkommande säsongsarbetslöshet. IAF har ett bemyndigande som ger rätt att utfärda regler som begränsar rätten till ersättning för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrken där arbetslöshet återkommer årligen Rapportens disposition Rapporten inleds med en resultatsammanställning som är indelad i fyra avsnitt baserad på IAF:s enkät till arbetslöshetskassorna. I det första avsnittet (kapitel 2) behandlar IAF regelstyrningen vid tillämpning av branschspecifika regler. Det andra avsnittet (kapitel 3) innehåller en redogörelse för arbetslöshetskassornas Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 9

10 handläggning av ärenden inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. I nästa avsnitt (kapitel 4) finns en redogörelse för kassaspecifika tillämpningar för vissa yrkesgrupper. Följande avsnitt (kapitel 5) behandlar säsongsarbetslöshet. Efter den enkätbaserade resultatsammanställningen följer en kartläggning av hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och hur de överlappar varandra (kapitel 6). I slutdiskussion (kapitel 7) analyserar IAF resultatet av kartläggningen och föreslår förändringar i syfte att uppnå ett ändamålsenligt regelverk. I bilaga 1 finns IAF:s rättsutredning om branschspecifika regler. Aktuellt lagrum redovisas i bilaga 2. Övriga bilagor är den enkät som IAF skickat till arbetslöshetskassorna (bilaga 3), deras svar på ja- och nejfrågor samt antalsfrågor (bilaga 4) samt en sammanställning av arbetslöshetskassornas stadgereglerade verksamhetsområden (bilaga 5). 1.3 Bakgrund Inom arbetslöshetsförsäkringen finns vissa föreskrifter och det förekommer viss tillämpning med stöd i rättspraxis eller kassaspecifik praxis hos arbetslöshetskassorna - som mer eller mindre specifikt rör vissa branscher eller yrkeskategorier. Föreskrifterna och praxis kompletterar i första hand bestämmelserna om de grundläggande villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning i 9 ALF, reglerna för tillgodoräknande av tid vid beräkning av arbetsvillkoret enligt ALF samt beräkningen av antalet dagpenningbelopp som ska betalas ut när en sökande har arbetat under en del av ersättningsveckan enligt 38 ALF. IAF har bland annat utfärdat föreskrifter om att lärare, cirkelledare och SFI-lärare med ferielön inte har rätt till arbetslöshetsersättning under ferieuppehåll samt omräkning av undervisningstimmar till klocktimmar för vissa lärare och cirkelledare. IAF har också utfärdat föreskrifter för tillgodoräknande av tid för vissa grupper av yrkesutövare vars arbete kräver förberedelse- och repetitionstid. Det finns också föreskrifter med särskilda regler för hur inkomst omvandlas till timmar och beräkningen av antalet ersättningsdagar per vecka för dem med konstnärligt arbete i vissa situationer. För företagare som är yrkesfiskare finns vissa särregler i förordning och föreskrift som rör rätten till arbetslöshetsersättning vid vissa väderförhållanden m.m. Vad gäller yrkesutövare med återkommande säsongsarbetslöshet har IAF ett bemyndigande som ger rätt att utfärda regler för att begränsa rätten till ersättning för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrken där arbetslöshet återkommer med årlig regelbundenhet 2. IAF har hittills inte använt sig av detta bemyndigande. Av IAF:s tidigare undersökningar angående säsongsarbetslöshet går det att utläsa att arbetslöshetsförsäkringen inte fungerar som en omställ ALF och 29 ALFFo 10 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

11 ningsförsäkring för denna grupp, utan som en yrkesförsäkring. Både IAF:s studie från 2008 och Riksrevisionens studie från 2010 visar att gruppen säsongsarbetslösa är relativt liten. IAF:s rapport visar också att gruppen är heterogen och det är därmed svårt att reglera ersättningsrätten. Dessutom blir gruppen allt mindre sedan de förändringar som skedde i arbetslöshetsförsäkringen under 2007 som innebär att ramtiden beräknas på de senaste tolv månaderna före arbetslösheten, istället för de tidigare sex månaderna. Det innebär att den som arbetat heltid under bara sex av de tolv senaste månaderna inte kan få ut ersättning som motsvarar den anställningen 3. Det förekommer även kassaspecifika tillämpningar av regelverket för vissa särskilda yrkesgrupper. I vilken omfattning detta förekommer och vilka branscher det gäller kommer att kartläggas i detta uppdrag. Arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är i huvudsak avgränsade till vissa branscher. Det förekommer dock vissa avvikelser från detta. IAF:s kartläggning kommer att belysa detta mer ingående. 3 RiR2011:1 Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen omställning eller yrkesförsäkring? s.34. Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 11

12 2 Regelstyrning Detta kapitel innehåller en redovisning av arbetslöshetskassornas tillämpning av de branschspecifika regler som regleras i lag, förordning eller föreskrift samt den praxis som utvecklats i anslutning till dessa. Till grund för redogörelsen ligger de svar som arbetslöshetskassorna har lämnat på IAF:s enkät samt i vissa fall de kompletterande rutinbeskrivningar som några arbetslöshetskassor skickat in till IAF. Arbetslöshetskassornas svar på ja- och nejfrågor samt antalsfrågor redovisas i bilaga Tillämpning av det branschspecifika regelverket i lag, förordning eller föreskrift I enkäten ställde IAF frågan om arbetslöshetskassorna tillämpar något av det branschspecifika regelverk som regleras i lag, förordning eller föreskrift. 20 arbetslöshetskassor svarade att de tillämpade detta regelverk, medan 10 arbetslöshetskassor svarade att de inte gjorde det. Av svaren framgår att arbetslöshetskassornas vanligaste tillämpningar av regelverket rör: personer som utövar konstnärligt arbete och yrkesgrupper med gage, förberedelse och repetitionstid (13 arbetslöshetskassor). lärare (12 arbetslöshetskassor). cirkelledare (7 arbetslöshetskassor). Arbetslöshetskassorna har haft svårt att uppskatta antalet ärenden som handlagts enligt det branschspecifika regelverk som regleras i lag, förordning och föreskrift. Tio arbetslöshetskassor har försökt att uppskatta antalet handlagda ärenden enligt detta regelverk för IAF noterar att det finns en stor spridning bland enkätsvaren, där exempelvis Journalisternas arbetslöshetskassa uppskattade att den hade handlagt 2 ärenden medan Lärarnas arbetslöshetskassa uppskattade att den hade handlagt 1300 ärenden Svårigheter vid tillämpning av det branschspecifika regelverk som regleras i lag, förordning eller föreskrift IAF har frågat arbetslöshetskassorna om de upplever att det branschspecifika regelverk som regleras i lag, förordning eller föreskrift är mer komplext än regelverket i stort. Sju arbetslöshetskassor upplever att det branschspecifika regelverk som regleras i detta regelverk är mer komplext att tillämpa än regelverket i stort. I enkätsvaren framkommer bland annat att regelverket för beräkning av uppehållslön och ferielön för lärare och annan skolpersonal samt tillämpningen av regelverket för konstnärligt arbete är det som arbetslöshetskassorna upplever som mest komplicerat. När det gäller beräkningen av ferielönen består svårigheten i att beräkna hur länge avslaget med ferielön, alltså den period då den sökande inte har rätt till arbetslöshetsersättning på grund av ferielön, ska sträcka 12 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

13 sig samt i beräkningen av normalarbetstid och dagsförtjänst efter det att avslagsperioden har passerat. Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa anser också att det är särskilt svårt att beräkna avslagstiden vid sänkt arbetsutbud enligt IAF:s föreskrift. Arbetslöshetskassan svarar vidare att det som gör regelverket svårt att tillämpa är att detta inte är utformat för att passa handläggningen för medlemmar där anställningen avslutas tidigare än i samband med sommaruppehållet. Avstängningen ska i dessa fall först läggas ut i samband med sommaruppehållet och arbetslöshetskassan anser att det är svårt för den enskilde vilket kan leda till riskmoment i handläggningen och till felaktiga utbetalningar. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa menar att regelverket kring lärare och ferielön är det mest komplexa och tekniskt svårbegripliga i arbetslöshetsförsäkringen. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa uppger också att det är svårare att få fram beslutsunderlag för medlemmar som utför konstnärligt arbete än för andra typer av ärenden. Flera arbetslöshetskassor upplever också att det finns en otydlighet kring vilka yrkesutövare som ska bedömas utifrån det schabloniserade timlönebeloppet för konstnärligt arbete. 4 Arbetslöshetskassorna uttrycker därför ett önskemål om en tydligare definition. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa ifrågasätter i detta sammanhang rimligheten i att hantera ett arvode eller gage för en etablerad dirigent eller artist på samma sätt som för en birollsinnehavare i en nyårsrevy. I enkätsvaren belyser flera arbetslöshetskassor problematiken med att ansökningarna om arbetslöshetsersättning kan vara förlagda till vissa perioder på året, som till exempel vid terminsluten för lärare. I enkätsvaren framkommer också problematiken med att denna typ av ärenden förekommer relativt sällan i arbetslöshetskassornas handläggning. Detta skapar problem med att bibehålla kompetensen hos arbetslöshetskassorna, särskilt då arbetslöshetskassorna menar att rättspraxis inte alltid är så tydlig Arbetslöshetskassornas enkätsvar angående rättspraxis Tidigare i rapporten har det framkommit att det utvecklats viss rättspraxis som i första hand berör vissa yrkesutövare och branscher. IAF har i enkäten frågat arbetslöshetskassorna om de tillämpar några av dessa tolkningar arbetslöshetskassor svarade att de tillämpar sådana branschspecifika tolkningar. Arbetslöshetskassorna uppger att de för följande grupper använder branschspecifika tolkningar som utvecklats i rättspraxis: Kontaktperson/kontaktfamilj, stödfamilj, ledsagare, god man Vid speciella arbetssystem/arbetstidsavtal som inte i förväg är bestämda Deltidsanställda brandmän och anställningar med jourtid 4 Se IAF:s rättsutredning, bilaga 1, s. 53 ff 5 Observera att frågan inte gällde anställda inom bemanningsföretag, som behandlades i en särskild fråga. Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 13

14 Förtroendevalda och politiska uppdrag 6 Konstnärligt arbete och musiker Lärare Idrottsmän. En majoritet av de åtta arbetslöshetskassor som svarar att de inte tillämpar några av de branschspecifika tolkningar som utvecklats i rättspraxis uppger att den bransch där deras medlemmar ingår inte är så specifik att särskilda tolkningar utvecklats i rättspraxis. 19 arbetslöshetskassor har uppskattat hur många ärenden som handlagts enligt någon av de branschspecifika tolkningar som utvecklats i rättspraxis för Uppskattningarna visar på stort spridning, allt från 0 ärenden 7 till 850 ärenden 8. I enkäten ställde IAF frågan om arbetslöshetskassorna upplever att rättspraxis har klarlagt hur arbetslöshetskassan ska handlägga ärenden som berör branschspecifika tolkningar. 15 arbetslöshetskassor uppger att de upplever att rättspraxis har klarlagt hur kassan ska handlägga ärenden som berör branschspecifika tolkningar. 15 arbetslöshetskassor uppger däremot att de inte upplever att rättspraxis har klarlagt hur kassan ska handlägga ärenden som berör branschspecifika tolkningar. Av de 15 arbetslöshetskassor som svarat att de inte upplever att rättspraxis klarlagt hur arbetslöshetskassan ska handlägga ärenden som berör branschspecifika tolkningar framkommer följande: 12 arbetslöshetskassor anser att rättspraxis inte är tillräckligt tydlig. 9 7 arbetslöshetskassor anser att domstolarna inte ger entydigt svar på hur en fråga ska hanteras IAF konstaterar i detta sammanhang att det finns domar där en sökande som har varit förtroendevald och ersatts med arvode i vissa fall har fått tillgodoräkna sig tid för förtroendeuppdraget i arbetsvillkoret. Vilka förtroendeuppdrag som får tillgodoräknas i arbetsvillkoret har dock inte preciserats i rättspraxis. Frågeställningarna har också varit föremål för utredning i betänkandet Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda (SOU 2011:54). I betänkandet föreslås att förtroendevalda som har uppdrag som enligt lag berättigar till ledighet från anställning, t.ex. fackligt förtroendevalda och nämndemän ska likställas med arbetstagare och företagare i arbetslöshetsförsäkringen. Även andra som har offentliga uppdrag som regleras i lag eller annan författning, t.ex. god man, kontaktperson eller familjehemsförälder föreslås omfattas av dessa regler. 7 Farmacitjänstemännens, Finans- och försäkringsbranschens, Hamnarbetarnas, Hotell- och restauranganställdas, Journalisternas, Lärarnas och Sveriges entreprenörers (nytt namn på Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa från och med den 16 augusti 2012) arbetslöshetskassor. 8 Handelsanställdas arbetslöshetskassa 9 Arbetslöshetskassan Alfa, Akademikernas erkända, Elektrikernas, Hotell- och restauranganställdas, IF Metalls, Kommunalarbetarnas, Lärarnas, Småföretagarnas, STs, Svensk handels och arbetsgivarnas, Sveriges arbetares och Unionens arbetslöshetskassor. 10 Arbetslöshetskassan Alfa, Elektrikernas, Hotell- och restauranganställdas, IF Metalls, STs, Svensk handels och arbetsgivarnas och Unionens arbetslöshetskassor. 14 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

15 Bland arbetslöshetskassornas enkätsvar om vad som är otydligt i rättspraxis framkommer bland annat följande. Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa uppger att för till exempel deltidsbrandmän och medlemmar med förtroendeuppdrag är praxis begränsad. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa ansåg att den inte fått tydliga svar eller besked i rättspraxis för hanteringen av medlemmar som utfört konstnärligt arbete. I övrigt framgår det av enkätsvaren att det finns en stor andel ärenden med avvikande fall inom dessa grupper av ärenden och att flera arbetslöshetskassor anser att antalet domar är för få för att kunna dra slutsatser Anser arbetslöshetskassorna att regelverket i lag, förordning eller föreskrift behöver förtydligas? I enkäten ställde IAF frågan om arbetslöshetskassan anser att regelverket kan förtydligas. 23 arbetslöshetskassor svarar att de anser att regelverket kan förtydligas. Av de arbetslöshetskassor som svarat att regelverket kan förtydligas framkom att: 10 arbetslöshetskassor önskade tydligare regelverk exempelvis genom tydligare lagar, föreskrifter och förordningar. 7 arbetslöshetskassor önskade förenklingar av regelverket, genom att detta görs mer detaljerat och lättbegripligt. Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa anser att regelverket borde uppdateras enligt aktuell rättspraxis. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa anser att det bör göras en översyn kring hanteringen av olika anställningsformer istället för olika branscher. Arbetslöshetskassan menar att problemen kring hanteringen av arbetad tid, värdet av utfört arbete både gällande tid och inkomst samt kassakortsredovisning snarare är knutet till nya och oklara anställningsformer än till vilken bransch en ersättningssökande hör. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa anser också att det är allt vanligare att arbete påbörjas utan att något skriftligt anställningsavtal finns, eller ens upprättas senare. Vidare ansåg arbetslöshetskassan att en anställning allt oftare inte kan definieras som varken tillsvidare-, prov- eller tidsbegränsad anställning samt att det dessutom är svårt att fastslå överenskommen arbetstid. Unionens arbetslöshetskassa svarade att problematiken kring de specifika branscherna företrädesvis finns vid tillämpning av 9,12, 23b, 25 a och 39 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 15

16 3 Arbetslöshetskassornas tolkning av rättspraxis för anställda i bemanningsföretag I detta kapitel finns IAF:s redogörelse för enkätsvaren kring hur arbetslöshetskassorna tolkar den rättspraxis som utvecklats för sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. Som nämnts tidigare öppnar denna praxis i viss mån för tolkningar. 3.1 Resultat av enkätundersökningen I enkäten frågade IAF arbetslöshetskassorna hur de tolkat rättspraxis för sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet samt deltidsanställda i sådan verksamhet. 18 arbetslöshetskassor uppgav att det går att få ersättning mellan uppdragen, men inte under den tid en ersättningssökande är deltidsanställd i ett bemanningsföretag. Flera av dessa 18 arbetslöshetskassor påpekar dock att anställningen måste ha upphört helt mellan anställningarna och hänvisar här i vissa fall till gällande rättspraxis 11. De övriga tolv arbetslöshetskassorna som svarade på enkäten hade olika uppfattningar om ersättningsrätten för sökande anställda i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. Skogs- och lantbrukstjänstemännens arbetslöshetskassa uppger till exempel att den som har upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet inte har någon ersättningsrätt. GS arbetslöshetskassa uppger att den, liksom de ovanstående 18 arbetslöshetskassorna, betalar ut ersättning mellan uppdrag om anställningen upphört. Arbetslöshetskassan anger dock även att om den sökande har en fastställd veckoarbetstid på deltid så betalar arbetslöshetskassan ut ersättning för resterande tid. Arbetslöshetskassan Alfa uppger att deras policy är att bevilja ersättning så länge arbetet inte ses som ett hinder för den sökande att åta sig andra arbeten. I enkäten bad IAF arbetslöshetskassorna uppskatta antalet ärenden för 2011 rörande sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda i sådan verksamhet. 5 av arbetslöshetskassorna uppskattar antalet till ärenden. Finans- och försäkringsbranschens-, Transportarbetarnas- och Sveriges arbetares arbetslöshetskassor uppskattar att det rör sig om cirka ärenden, Elektrikernas- och Livsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassor uppger att det rör sig om cirka ärenden per kassa medan 5 av arbetslöshetskassorna uppger att det rör sig om enstaka ärenden. Skogs- och lantbrukstjänstemännens och Musikernas arbetslöshetskassor uppger i enkäten att de inte hade några sådana ärenden under Tolv av arbetslöshetskassorna kunde inte svara på frågan. 11 Se rättsutredningen i bilaga 1, s. 48 ff 16 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

17 3.2 Arbetslöshetskassornas rutinbeskrivningar Av rutinbeskrivningarna som arbetslöshetskassorna lämnat till IAF framgår att anställda anses som heltidsanställda eller anställda motsvarande sitt arbetsutbud inom yrken där arbetstidens omfattning varierar eller är oreglerad anställningar i vilka arbetstiden anses vara omöjlig att kontrollera anställningar inom yrkesområden där kollektivavtalen föreskriver heltidsanställning. Därmed är en arbetssökande med en sådan anställning inte ersättningsberättigad även om denne de facto arbetar mindre än sin fastställda normalarbetstid eller arbetsutbud. Flera av arbetslöshetskassorna hänvisar också till SO:s 12 handläggarstöd och till bestämmelser enligt LAS och kollektivavtal. Av SO:s handläggarstöd framgår att det inte finns stöd för några särskilda begränsningar i ersättningsrätten efter avslutade anställningar som uthyrd, under förutsättning att anställningarna varit förenliga med LAS och kollektivavtal. Detta gäller både tillsvidareanställningar och visstidsanställningar. I SO:s handläggarstöd framgår också att om det visar sig att anställningen att hyras ut inte har varit förenlig med LAS och gällande kollektivavtal ska arbetslöshetskassorna pröva om det finns anledning att tillämpa de särskilda begränsningsreglerna. Om det framgår av ärendet att uthyrningsföretaget försöker belasta arbetslöshetsförsäkringen med sina personalkostnader mellan uthyrningstillfällena kan det enligt SO:s handläggarstöd finnas anledning att avslå ersättningsanspråket. Av några arbetslöshetskassors rutinbeskrivningar framgår det att kassorna inte kontrollerar om anställningen som upphört har varit förenlig med LAS eller gällande kollektivavtal. 12 Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 17

18 4 Kassaspecifika tillämpningar för vissa särskilda yrkesgrupper Det förekommer att arbetslöshetskassorna gör kassaspecifika tillämpningar angående vissa särskilda yrkesgrupper. I enkäten har IAF ställt frågor till arbetslöshetskassorna om detta. Redogörelsen för arbetslöshetskassornas svar finns i detta kapitel. I kapitlet redogör IAF också för de branschtillämpningsavtal som finns, och som godkänts enligt IAF:s föreskrift Särskilda yrkesgrupper I enkäten ställde IAF frågan till arbetslöshetskassorna om det förekommer kassaspecifik tillämpning av regelverket för vissa yrkesutövare, som inte omfattas av de branschspecifika regler som regleras i lag, förordning, föreskrift eller omfattas av rättspraxis. Av enkätsvaren framgår att elva arbetslöshetskassor uppger att det förekommer sådana tillämpningar. I tabellen nedan redogör IAF för vad den kassaspecifika tillämpningen avser. Tabell 1: Kassaspecifika tillämpningar av regelverket Antal arbetslöshetskassor som svarat ja Förekommer kassaspecifika tillämpningar av regelverket? 11 Avser tillämpningen rätten till ersättning? 11 Avser tillämpningen beräkning av ersättningens storlek? 7 14 Arbetslöshetskassorna har i enkätsvaren gett exempel på vilka yrkesutövare den kassaspecifika tillämpningen avser när det gäller rätten till ersättning och nämner bland annat: konstnärligt arbete och musiker 13 2 kap. 7 IAFFS 2009:1 (senast ändrad genom IAFFS 2011:4). Föreskriften berör avtal som reglerar hur arbete som kräver exempelvis förberedelse- eller repetitionstid för vissa grupper av yrkesutövare ska tillgodoräknas när arbetslöshetskassan prövar om arbetsvillkoret är uppfyllt. Regler som följer av sådana avtal tillämpas på de aktuella yrkesgrupperna oberoende av vilken arbetslöshetskassa den sökande är medlem i. Paragrafen är tillämplig bara om antalet timmar inte redovisas i arbetsgivarintyg eller liknande. För mer information se rättsutredningen i bilaga 1, s. 54 ff. 14 Observera att kassorna kan ha branschspecifika tolkningar som avser både rätten till ersättning och beräkningen av ersättningens storlek. 18 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

19 författare bloggare journalister provisionsanställda deltidsbrandmän tolkar arvoderade pastorer sjöfolk anställda inom bemanningsföretag personer inom yrken med speciella arbetstidssystem lärare med ferielön. Angående hanteringen av dessa ärenden nämner Hotell- och restaurangsanställdas arbetslöshetskassa att den konsulterar och inhämtar sakkunskap om yrkesgruppen från branschkassorna eftersom den har mycket få sådana ärenden. Unionens arbetslöshetskassa uppger att det för samtliga grupper handlar om tillämpningen av förfogande frågor (9 ALF) under anställning eller kontraktstid. För kulturarbetare, provisionssäljare och sjöfolk aktualiseras även frågan om beräkning av arbetsvillkor (12 ALF). För provisionssäljare med oreglerad arbetstid, deltidsbrandmän och sjöfolk, uppkommer även frågor kring tillämpningen av 39 ALF, när det gäller bisysslor. Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa uppger att den har en särtolkning när det gäller kassakortsdeklaration. Denna tolkning gäller för det fåtal fall där en person som är anställd som räddningsman i beredskap inte får sin anställning godkänd som bisyssla och som har en beredskapsperiod som sträcker sig t.ex. onsdag till onsdag. Medlemmen ska i dessa fall deklarera sin beredskapsvecka med åtta timmar arbete per dag på kassakorten. Arbetslöshetskassan uppgav att denna tolkning omfattade ett mycket begränsat antal ärenden. Angående sjöfolk uppgav Arbetslöshetskassan för service och kommunikation att vid anställningens upphörande kan sjövederlag 15 betalas ut eller utgå som tid. Denna tid måste arbetslöshetskassan styrka på kassakorten innan någon ersättning kan börja betalas ut För mer information om vederlagstid för sjöfolk, se IAF:s rättsutredning bilaga 1, s.52 ff 16 Enligt kollektivavtalet har sjöfolk möjlighet att då anställningen upphört har kvar sin anställning till dess innestående kompensationsledighet och semester lagts ut i form av ledig avlönad tid, s.k. vederlagstid. Detta gäller vid egen uppsägning, uppsägning till följd av arbetsbrist eller fullgjort vikariat. Övertid och arbete under obekväm arbetstid kompenseras genom kontant ersättning eller kompensationsledighet. Tidigare ansågs den som valt att sluta sin anställning före vederlagstidens slut och tagit ut vederlagsersättning inte ha rätt till arbetslöshetsersättning under den tid som han eller hon haft rätt att kvarstå i sin anställning. Arbetslöshetskassorna skulle lägga ut vederlagstiden Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 19

20 Enligt vad som framgår av Arbetslöshetskassan för service och kommunikations rutinbeskrivning läggs vederlagstiden numera inte ut efter anställningens slut. Den sökande anses istället som arbetslös när tjänsten har upphört enligt arbetsgivarintyg. Intjänad vederlagstid som kvarstår vid anställningens slut fördelas på anställningsmånaden. Denna tillämpning sker med stöd av en dom från Kammarrätten i Stockholm 17. Gällande tolkar och/eller arvoderade pastorer uppger Arbetslöshetskassan Vision att den måste göra en bedömning om dessa grupper är självständiga uppdragstagare, det vill säga företagare i försäkringens mening. Journalisternas arbetslöshetskassa uppgav att de jämställer författare med företagare så länge författaren är verksam inom detta yrke. Arbetslöshetskassan ser även bloggare som företagare. Dessa yrkesgrupper är alltså inte ersättningsberättigade så länge verksamheten pågår. De sju arbetslöshetskassor som svarade att den kassaspecifika tillämpningen av regelverket gällde beräkning av ersättningens storlek gav följande exempel på yrkesgrupper där detta var aktuellt: kulturarbetare sjöfolk tolkar arvoderade pastorer provisionssäljare deltidsbrandmän. Unionens, Hotell- och restauranganställdas och Musikernas arbetslöshetskassor uppger att tillämpningen om ersättningens storlek gäller för kulturarbetare 18. Musikernas arbetslöshetskassa preciserar detta genom att förklara att gaget måste läggas ut i tid under veckan. Unionens arbetslöshetskassa och Arbetslöshetskassan för service och kommunikation uppger att detta också gäller sjöfolk. Arbetstiden ombord måste räknas om innan kassan kan beräkna normalarbetstiden. Angående tolkar och arvoderade pastorer uppger Arbetslöshetskassan Vissom arbetad tid och räkna in tiden i arbetsvillkoret. Detta enligt ett tidigare AMS-meddelande (meddelande nr. 7/2002). 17 Kammarrätten i Stockholm i mål nr Till exempel musiker, sångare, skådespelare, dansare, mimare, musikalartister och andra artister. Dessa grupper får ofta ett fast arvode eller ett gage för en föreställning eller ett uppträdande istället för timlön. Gaget ska även täcka förberedelsetid. IAF fastställer ett schablonbelopp, en timlön, för att underlätta omvandlingen av arvodet till arbetade timmar för personer med konstnärligt arbete. Schablonbeloppet beräknas med utgångspunkt i de avtal som gäller för motsvarande anställda. För närvarande uppgår schablonbeloppet till 148 kr per timme. Detta enligt beslut av IAF den 1 december Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

21 ion att man måste ta hänsyn till sådan ersatt tid som förberedelsetid, restid och spilltid. Lärarnas arbetslöshetskassa uppger i sitt enkätsvar att ersättningen kan komma att påverkas för exempelvis lärare med ferielön beroende på utlägget av avslagstiden. Det spelar till exempel roll om man lägger ut ferieavslaget från anställningens faktiska slut eller från ett generellt datum. Av arbetslöshetskassornas inskickade handläggningsrutiner för lärare med ferielön framgår också att Lärarnas arbetslöshetskassa lägger ut ferietiden från dagen efter att anställningen upphört i de fall anställningen upphör vid läsårets slut. Om anställningen har avslutats tidigare under läsåret läggs ferieperioden ut från och med måndagen i vecka 24 och som längst till och med vecka 33. Även Unionens arbetslöshetskassa lägger ut ferielöneperioden på detta sätt, alternativt tar handläggaren reda på när läsåret slutar och börjar på den aktuella arbetsplatsen. Av Akademikernas erkända arbetslöshetskassas inskickade handläggningsrutiner kan IAF utläsa att ferielöneperioden läggs ut från dagen efter att anställningen upphört, dock inte tidigare än 1 juni. Om anställningen har avslutats före den 31 maj läggs ferielöneperioden ut från och med måndagen i vecka 23 och som längst till och med vecka 33. Enligt inskickade rutiner från Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa kontaktar handläggaren den tidigare arbetsgivaren för att ta reda på när terminen avslutas där och lägger ut ferielöneperioden från när anställningen skulle ha avslutats om den hade avslutats vid läsårets slut. Det framgår av Teaterverksammas arbetslöshetskassas (numera Unionens arbetslöshetskassa) handläggningsrutiner att omräkningsreglerna för de olika yrkeskategorierna i hög grad skiljer sig åt. Tiden för talboksinläsning räknas om för att även inkludera förberedelsetid, genom att tiden för inläsning på ljudband respektive tid i studio multipliceras med vissa omräkningstal. Omräkning av timmar för musiker och korister med podietjänst (anställda enligt SYMFs 19 avtal) till 40 timmars vecka, sker på samma sätt som gäller för omräkning av lektionstimmar till 40-timmarsvecka för lärare 20. Arbetsinsatsen för regissörer, koreografer, scenografer och kostymtecknare omräknas till hela arbetade veckor med utgångspunkt från hur lång tid pjäsen eller dansverket varar, respektive hur många som medverkar i pjäsen eller dansverket. För film, TV och liknande arbeten sker omräkningen till tid som ska tillgodoräknas i arbetsvillkoret utifrån antalet arbetade kalenderdagar respektive antalet utsändningar i radio eller TV under en kalendermånad. 19 Sveriges Yrkesmusikerförbund 20 Av flera arbetslöshetskassors rutinbeskrivningar framgår att arbetslöshetskassorna även räknar om timarvoderade undervisningstimmar för lärare vid universitet och högskolor med vissa omräkningsfaktorer. Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 21

22 4.2 Arbetslöshetskassornas uppskattningar av antalet ärenden IAF har frågat arbetslöshetskassorna om de kan uppskatta antalet ärenden som handläggs enligt kassaspecifika tillämpningar av regelverket. Endast Arbetslöshetskassan för service och kommunikation, Hotell och restauranganställdas, Musikernas och Lärarnas arbetslöshetskassor har besvarat enkätfrågan. Lärarnas arbetslöshetskassa uppgav att det omfattade cirka 1300 ärenden som gäller avslag p.g.a. intjänad ferie- eller uppehållslön, i övrigt saknar arbetslöshetskassan möjlighet att söka ut antalet ärenden i systemet. Arbetslöshetskassan för service och kommunikation uppgav att omfattningen var 740 ärenden, Musikernas uppgav 380 ärenden och Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa uppgav att de inte hade några ärenden. 4.3 Arbetslöshetskassornas underlag för kassaspecifika tillämpningar av regelverket Säljarnas- och Svensk handels- och arbetsgivarnas arbetslöshetskassor menar att de grundar den kassaspecifika tolkningen av regelverket på praxis. Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa och Arbetslöshetskassan för service och kommunikation refererar till praxis framtagen av dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) 21. Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa uppger att AMS hade utarbetat en praxis för deltidsbrandmännen för att dessa skulle kunna ha kvar sitt arbete utan att bli av med sin arbetslöshetsersättning. Det saknas dock särreglering för kassakortsdeklarationen för dessa medlemmar vilket ger en orimlig kassakortsdeklaration för de deltidsbrandmän som har sin tjänst förlagd exempelvis onsdag till onsdag. Arbetslöshetskassan för service och kommunikation uppger att den har en fastställd rutin för sjöfolkärenden som är baserad på gamla överenskommelser med AMS och den har sedan reviderats i den mån arbetslöshetskassan har fått domar på området. Arbetslöshetskassan uppger dock att den har få domar att förhålla sig till. Tabellerna för omräkning av vederlagstiden för sjöfolk är baserade på en analys av anställningsvillkoren enligt kollektivavtal för att arbetslöshetskassan ska kunna göra en rimlig beräkning. I enkätsvaren uppger Unionens arbetslöshetskassa att den inom kultursektorn och för sjöfolk sedan länge tillämpar en kassaspecifik praxis. För provisionssäljare och deltidbrandmän följer denna arbetslöshetskassa SO:s rekommendationer på området. GS arbetslöshetskassa uppger att den inte anser att det finns lagstöd för att inte betala ut ersättning mellan anställningar i bemanningsföretag eller att inte betala ut fyllnadsersättning till den som har en deltidsanställning i ett bemanningsföretag. 21 Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) utövade tillsynen över arbetslöshetskassorna fram till år 2004 och hade då också föreskriftsrätten. 22 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

23 Lärarnas arbetslöshetskassa uppger i enkäten att tillämpningen av hur de lägger ferielönsperioden för lärare har blivit accepterad enligt tidigare underhandskontakter med AMS och övriga branschkassor. 4.4 Branschtillämpningsavtal Under senare år har det funnits två branschtillämpningsavtal. Dessa avtal tillämpas på de yrkesgrupper de omfattar oavsett vilken arbetslöshetskassa den ersättningssökande är medlem i Branschtillämpningsavtal för Teaterverksammas arbetslöshetskassa 23 IAF övertog i samband med myndighetens bildande 2004 ett ärende om ett branschtillämpningsavtal för Teaterverksammas arbetslöshetskassa (nuvarande Unionens arbetslöshetskassa). Teaterverksammas arbetslöshetskassas styrelse hade antagit detta avtal den 1 oktober Av avtalet framgår att det vid prövning av arbetsvillkoret för en medlem som utför ett konstnärligt arbete vid tillfälliga kortare engagemang hos en arbetsgivare ska, om tid för förberedelser och repetitioner inte framgår antingen av arbetsgivareintyg eller av kontrakt, beräkning av tid i arbetsvillkoret ske enligt följande. IAF beslutade att godkänna Teaterverksammas arbetslöshetskassas branschtillämpningsavtal den 7 februari Ersättningen för framträdandet omvandlas till timmar genom att den divideras med det schabloniserade timlönebeloppet. Den framräknade arbetstiden för framträdandet tillgodoräknas medlemmen vid prövningen av arbetsvillkoret. Tillgodoräkningsbar tid per framträdande begränsas till högst en kalendermånad. Principen är att reglerna om användning av omräkningstabellen vid konstnärligt arbete tillämpas omvänt vid beräkning av arbetad tid, så att tillgodoräkningsbar tid i arbetsvillkoret och tid som dras av från ersättningen helt överensstämmer och tilllämpas i konsekvens med varandra. Dock gäller att om förberedelsetid vid enstaka framträdande inte framgår av arbetsgivarintyg eller kontrakt ska ett framträdande lägst utgöra två hela arbetsdagar, dvs. 16 timmar vid prövningen av arbetsvillkoret Branschtillämpningsavtal för Musikernas arbetslöshetskassa Dåvarande AMS beslutade den 24 juni 1999 att godkänna ett branschtillämpningsavtal gällande musiker för Musikernas arbetslöshetskassa med motsvarande innehåll som Teaterverksammas arbetslöshetskassa avseende korta engagemang som kräver förberedelsetid och som inte redovisas på arbetsgivarintyg 22 För mer information se IAF:s rättsutredning i bilaga 1, s. 54 ff 23 Efter sammanslagning Unionens arbetslöshetskassa. Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 23

24 eller kontrakt. Musikernas arbetslöshetskassa har dock meddelat IAF den 1 februari 2012 att kassans styrelse den 13 december 2011 beslutade att ta bort specialregeln att man får tillgodoräkna 16 timmar (2 dagar). All arbetad tid ska istället tas fram genom att bruttogaget divideras med gällande timlönebelopp. Detta ska gälla både framtagandet av arbetade timmar i arbetsvillkoret och deklarationen av arbetad tid på kassakorten. 4.5 Anser arbetslöshetskassorna att regelverket behöverförtydligas? I enkäten ställde IAF frågan till arbetslöshetskassorna om det behövs någon form av förtydligande av det regelverk som idag är föremål för kassaspecifika tillämpningar. 18 arbetslöshetskassor 24 anser att det behövs ett förtydligande. 6 arbetslöshetskassor anser att regelverket är svårtolkat och tror att arbetslöshetskassorna därmed gör på olika sätt. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa uppger att det är önskvärt att hanteringen av anställda i bemanningsföretag lagregleras för att skapa en mer likvärdig tillämpning mellan arbetslöshetskassorna. Arbetslöshetskassan för service och kommunikation uppger att det inte finns riktlinjer och i princip ingen praxis på området när det gäller hanteringen av ärenden med sjöfolk. Denna arbetslöshetskassa har utarbetat en rutin som den konsekvent följer, men skulle gärna se att det fanns lagregler på området. Ett antal arbetslöshetskassor uppger att de önskar förtydligande när det gäller provisionsanställda med oreglerad arbetstid, ersättningsrätten för anställda i bemanningsföretag, prövning av företagares och uppdragstagares ersättningsrätt samt förtydliganden av vad som gäller för författare. När det gäller konstnärligt arbete önskar Akademikernas erkända arbetslöshetskassa en bättre definition av i vilka fall det schabloniserade timlönebeloppet ska användas. Denna arbetslöshetskassa ser ett större behov av förtydliganden när det gäller hanteringen av olika anställningsformer istället för reglering per bransch. Musikernas arbetslöshetskassa vill ha ett förtydligande när det gäller hur arbetsvillkor ska räknas, vilka avrundningar som ska göras och hur arbetet ska deklareras av den sökande. 24 Arbetslöshetskassan Alfa, Arbetslöshetskassan för service och kommunikation, Akademikernas erkända, Finans- och försäkringsbranschens, Hotell- och restauranganställdas, Journalisternas, Ledarnas, Lärarnas, Musikernas, Skogs- och lantbrukstjänstemännens, Småföretagarnas, STs, Svensk handels och arbetsgivarnas, Sveriges arbetares, Sveriges entreprenörers (nytt namn på Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa från och med den 16 augusti 2012), Säljarnas, Transportarbetarnas och Unionens arbetslöshetskassor. 24 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

25 Elva arbetslöshetskassor ansåg inte att regelverket behövde förtydligas. En del av kassorna menar att det är ett fåtal eller inga av deras ersättningssökande som berörs av detta, och andra menar att dessa ärenden är sådana specialfall att det skulle vara svårt att reglera dessa i lag. Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 25

26 5 Säsongsarbetslösa I detta kapitel redovisar IAF arbetslöshetskassornas enkätsvar angående ersättningssökande med årligen återkommande säsongsanställningar med samma arbetsgivare. Som framgår tidigare i rapporten har detta varit föremål för tidigare undersökningar hos såväl IAF som Riksrevisionen. IAF har ett bemyndigande att utfärda föreskrifter inom detta område 25. IAF har inte utnyttjat detta bemyndigande då man hittills inte ansett det nödvändigt men har däremot drivit frågan i domstol. 5.1 Förekomsten av säsongsarbetslöshet och tillämpning av regelverket 14 arbetslöshetskassor 26 svarade att det förekommer yrkesgrupper med återkommande säsongsarbetslöshet medan 15 svarade att det inte förekommer sådana yrkesgrupper. En arbetslöshetskassa kunde inte svara på frågan. Endast 7 av arbetslöshetskassorna som svarade att det förekom sådana yrkesgrupper har kunnat uppskatta antalet ärenden. Av uppskattningarna framgår att det totalt berör ett fåtal ärenden och att dessa är koncentrerade till vissa arbetslöshetskassor. De arbetslöshetskassor som svarat att det förekommer yrkesgrupper med återkommande säsongsarbetslöshet har också fått lämna exempel på vilka grupper det gäller. Följande exempel har framkommit: anställda inom kyrkogårdsförvaltningen parkarbetare trädgårdsarbetare skogsarbetare fönsterputsare anställda inom golfsektorn (till exempel golftränare och restauranganställda på golfanläggningar) anställda inom turistnäringen, på campingar och semesterorter (skid/bad) snöröjare idrottsmän fotografer (t.ex. skolfotografer) revisorer ALF och 29 ALFFo 26 Även Lärarnas arbetslöshetskassa svarade här att det förekommer branschspecifik tillämpning för lärare med ferielön, men poängterade samtidigt att lärare med ferielön inte är att betrakta som en yrkesgrupp med återkommande arbetslöshet, varför dessa inte är inräknade i svaren. Även Unionens och STs arbetslöshetskassa har angett lärare som säsongsarbetslösa. 26 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

27 vägarbetare 27 egna företagare med säsongsföretag. Av de 14 arbetslöshetskassorna som i enkäten uppger att de har sökande från yrkesgrupper med återkommande säsongsarbetslöshet uppger endast Unionens arbetslöshetskassa 28 att det förekommer branschspecifik tillämpning av regelverket för yrkesutövare som omfattas av återkommande säsongsarbetslöshet. Unionens arbetslöshetskassa uppger att det förekommer branscher där anställningsavtalet är utformat så att den anställde arbetar olika mycket under olika delar av året. Anställningsavtalet kan till exempel vara utformat så att den anställde arbetar heltid under halva året och halvtid den andra halvan. Anställningsavtalet kan i dessa fall vara utformat så att arbetstiden redovisas som ett genomsnitt i procent. Arbetslöshetskassan bedömer detta som relativt ovanligt men menar att det kan ses ibland för till exempel revisorer. Arbetslöshetskassan har angett att tillämpningen har sitt ursprung i diverse domstolsavgöranden som inte har varit prejudicerande (Avsnitt 10 rättspraxis, RÅ 2003 ref 101, mål nr ) och menar att dessa grupper enligt Arbetsförmedlingen står till arbetsmarknadens förfogande, inte uppbär någon förhöjd lön under tid i arbete och inte är garanterade en fortsatt anställning. 5.2 Anser arbetslöshetskassorna att regelverket behöver förtydligas? 5 av 14 arbetslöshetskassor har svarat att de önskar förtydliganden av regelverket för yrkesgrupper med återkommande säsongsarbetslöshet. Livsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassa önskar förtydligande när det gäller vad som tolkas som säsong. Småföretagarnas arbetslöshetskassa menar att företagare inte kan vara säsongsarbetslösa (mer än en gång vart 5:e år), men det är mycket vanligt att familjemedlemmar som bedöms som anställda enbart arbetar i familjens säsongsverksamhet och får arbetslöshetsersättning resten av året. Arbetslöshetskassan uppger att dessa inte söker några andra arbeten och att Arbetsförmedlingen inte verkar kontrollera deras arbetssökande i någon större utsträckning. Småföretagarnas arbetslöshetskassa menar att arbetslöshetsförsäkringen i dessa fall inte fungerar som en omställningsförsäkring utan som en löneutfyllnad under helåret. Svensk handels- och arbetsgivarnas arbetslöshetskassa önskar förtydligande när det gäller i vilken omfattning det är tillåtet med säsongsarbetslöshet. Såvitt arbetslöshetskassan uppfattat situationen har IAF haft möjlighet att utfärda före- 27 Många av dessa har numera tillsvidareanställningar men de sägs upp vid arbetsbrist enligt enkätsvar från Arbetslöshetskassan för service och kommunikation. 28 Lärarnas arbetslöshetskassa svarade ja även på denna fråga men med förbehållningen att lärare med ferielön inte betraktas som en yrkesgrupp med återkommande säsongsarbetslöshet, och är därför inte inräknade i svaret. Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 27

28 skrifter på området men inte gjort detta, men ändå drivit en linje att det inte skulle vara tillåtet med upprepade säsongsanställningar. Arbetslöshetskassan Vision menar att det vore bra om IAF utnyttjade sin rätt att meddela en föreskrift till 40 ALF och där ange vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för ersättning vid återkommande säsongsarbetslöshet. Bland de nio arbetslöshetskassor som svarade att det inte finns något behov av förtydligande av regelverket var den vanligaste åsikten att gruppen av ersättningstagare var så liten att det inte upplevdes som ett problem. Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa ansåg att det inte ska finnas särregler för säsongsanställda. 28 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

29 6 Arbetslöshetskassornas verksamhetsområden I detta kapitel redogör IAF för kartläggningen av hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och hur de överlappar varandra. Uppgifterna är hämtade ur IAF:s databas Akreg 29. Samtliga arbetslöshetskassors fullständiga verksamhetsområden redovisas i bilaga Legal bakgrund De föreningsrättsliga bestämmelserna kring arbetslöshetskassorna regleras sedan den 1 januari 1998 i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK). Att denna lag infördes berodde på ett utredningsförslag 30 om att arbetslöshetsförsäkringen skulle regleras i två separata lagar, en som innehöll regler om ersättningsfrågor 31 och en som innehöll regler om bland annat arbetslöshetskassornas organisation. Bestämmelserna om arbetslöshetskassornas organisation var innan LAK knutna till den tidigare ALF-lagen 32 och dessförinnan till 1951 års lag om ekonomiska föreningar. I den tidigare ALF-lagen fanns en hänvisning 33 till lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar med innebörden att den lagens bestämmelser om rätt att vägra registrering av uppgifter i vissa fall skulle ha motsvarande tillämpning på arbetslöshetskassorna. Detta innebar att dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) 34 hade möjlighet att vägra registrering av bl.a. stadgeändringar eller beslut som inte hade tillkommit i föreskriven ordning eller som stred mot någon lag eller annan författning. I sådana fall kunde alltså Arbetsmarknadsstyrelsen under vissa förutsättningar 35 vägra att registrera ändringen. Efter det att 1951 års lag om ekonomiska föreningar upphävts 1987 och ersatts av en ny lag omarbetades ALF-lagen 36 i syfte att separera reglerna om arbetslöshetskassornas organisation från andra föreningsrättsliga bestämmelser. De hänvisningar som fanns till den 29 I Akreg registreras bl.a. arbetslöshetskassors stadgereglerade verksamhetsområden. 30 SOU 1996:150, En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (ARBOM-utredningen) 31 Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 32 Lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 34 Som under denna tid var den myndighet som hade tillsynsansvaret över arbetslöshetskassorna. 35 Arbetsmarknadsstyrelsen kunde förelägga arbetslöshetskassan att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Om kassan underlät att efterkomma föreläggandet hade Arbetsmarkandsstyrelsen rätt att avskriva ansökan om registrering. Om hinder mot registrering förelåg även efter att kassan yttrat sig, kunde Arbetsmarknadsstyrelsen vägra registrering, om kassan haft tillfälle att yttra sig över hindret. 36 ALF 1973:370 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 29

30 upphävda lagen om ekonomiska föreningar togs bort i ALF-lagen och ersattes av föreskrifter som självständigt reglerade arbetslöshetskassornas verksamhet. Dessa regler trädde i kraft den 1 januari I samband med denna översyn fastställdes inte i lag Arbetsmarknadsstyrelsens rätt att vägra registrering i vissa fall. 37 Sedan LAK infördes framgår det av 1 andra stycket denna lag att en arbetslöshetskassas verksamhetsområde ska omfatta ett visst verksamhetsområde. Av 8 LAK framgår att en förutsättning för att bevilja ändring av registrering av arbetslöshetskassans verksamhetsområde är att verksamhetsområdet inte helt eller delvis sammanfaller med det registrerade verksamhetsområdet för en annan arbetslöshetskassa. Angivet lagrum gäller enligt 87 andra stycket LAK inte för den kompletterande arbetslöshetskassan 38. Flera av de verksamhetsområden som arbetslöshetskassorna har idag har registrerats långt innan LAK infördes. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, startade sin verksamhet den 1 januari Denna myndighet har sedan dess ansvaret för tillsyn över arbetslöshetskassorna. 6.2 Hur är arbetslöshetskassornas verksamhetsområden avgränsade? Majoriteten av arbetslöshetskassorna har verksamhetsområden som utgörs av en bransch eller flera angränsande branscher som deras medlemmar verkar inom. Arbetslöshetskassan Alfa och Sveriges arbetares arbetslöshetskassa 39 har verksamhetsområden som i princip omfattar hela arbetsmarknaden. Det bör i detta sammanhang noteras att Arbetslöshetskassan Alfa har ett särskilt uppdrag att lämna ersättning med grundbelopp till de ersättningssökande som inte är medlemmar i någon annan arbetslöshetskassa. En ersättningssökande kan också vara ansluten 40 till Arbetslöshetskassan Alfa, som då ska pröva om den anslutne ska få inkomstbortfallsersättning. Arbetslöshetskassan Alfas verksamhetsområde rymmer inga begränsningar sett till vilket bransch eller yrkesområde som den ersättningssökande verkar inom eller om denne är anställd eller företagare. Av verksamhetsområdet framgår dock att kassan ska lämna information till 37 Prop. 1996/97:107, En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring, s. 139ff 38 Arbetslöshetskassan Alfa, som inledde sin verksamhet den 1 januari Sveriges arbetares arbetslöshetskassa registrerades första gången av Kungliga Arbetsmarknadsstyrelsen den 1 januari Arbetslöshetskassan Alfa har bara en medlem, Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO). Att vara ansluten till Arbetslöshetskassan Alfa innebär att en ersättningssökande kan få inkomstrelaterad ersättning på samma villkor som de som är medlemmar i de andra arbetslöshetskassorna. 30 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

31 den enskilde om vilka andra arbetslöshetskassor som är verksamma inom dennes yrkesområde 41. Sveriges arbetares arbetslöshetskassa har också ett verksamhetsområde som i princip omfattar hela arbetsmarknaden. En begränsning finns dock eftersom arbetslöshetskassan inte organiserar företagare som har anställda. Akademikernas erkända arbetslöshetskassas 42 verksamhetsområde utgår inte från bransch utan istället från utbildning. Arbetslöshetskassans verksamhetsområde begränsas av kravet på att medlemmen ska vara akademiker. Begreppet akademiker definieras inte i verksamhetsområdet. Överlappningar förekommer här främst gentemot de olika branschorganiserade tjänstemannakassorna 43. Lärarnas arbetslöshetskassa organiserar anställda och företagare verksamma som lärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare. Bland dessa grupper har man ofta en universitets- eller högskoleutbildning och skulle därmed också i stor utsträckning kunna organiseras av Akademikernas erkända arbetslöshetskassa. Unionens arbetslöshetskassa har ett brett verksamhetsområde som utifrån hur det är formulerat kan omfatta även andra delar av de verksamhetsområden som andra tjänstemannakassor omfattar. Unionens arbetslöshetskassa 44 och Musikernas arbetslöshetskassa organiserar arbetstagare och företagare inom kulturarbetsmarknaden. Kulturarbetsmarknaden avser i detta sammanhang både personer med konstnärliga yrken och personer med andra yrken inom kulturbranschen. Här är den främsta skillnaden att Unionens arbetslöshetskassa ställer högre krav på utbildning än Musikernas arbetslöshetskassa, som nyligen har breddat sitt verksamhetsområde. 45 Den som är verksam inom kulturarbetsmarknaden kan också välja Akademikernas erkända arbetslöshetskassa om personen har en akademisk utbildning eller någon mer branschspecifik arbetslöshetskassa om personen också arbetar parallellt inom någon annan sektor på arbetsmarknaden. Lärarnas arbetslöshetskassa har ett verksamhetsområde som omfattar kyrkomusiker. 41 Det framgår av 88 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor att alla arbetslöshetskassor ska lämna information till den enskilde om vilka arbetslöshetskassor som är verksamma inom dennes område. Det är dock bara Arbetslöshetskassan Alfa som har detta inskrivet i stadgarna. 42 Akademikernas erkända arbetslöshetskassa registrerades för första gången av Kungliga arbetsmarknadsstyrelsen den 1 januari Arbetslöshetskassan Vision, Farmacitjänstemännens, Finans- och försäkringsbranschens, Journalisternas, Ledarnas, Skogs- och lantbrukstjänstemännens, STs och Unionens arbetslöshetskassor. 44 Unionens arbetslöshetskassa gick ihop med Teaterverksammas arbetslöshetskassa den 1 januari 2012 under namnet Unionens arbetslöshetskassa. 45 IAF godkände den 23 maj 2012 Musikernas arbetslöshetskassa begäran om registrering av ändring i stadgarna angående verksamhetsområdet. Stadgeändringen innebar att kulturarbetare inom scenkonst, film, television och andra yrkesutövare i nöjesområdet lades till kassans tidigare verksamhetsområde i Sverige verksamma musiker, såväl anställda som företagare. Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 31

32 De flesta arbetslöshetskassorna har stadgereglerade verksamhetsområden som är avgränsade till en specifik del av arbetsmarknaden och som framkommit ovan i vissa fall bara till anställda. Särskilt de arbetslöshetskassor som är närstående till fackliga organisationer inom Landsorganisationen (LO) utmärker sig i detta avseende. Även arbetslöshetskassor som är närstående Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har mer avgränsade verksamhetsområden i förhållande till de arbetslöshetskassor som organiserar företagare och akademiker. Ett antal sammanslagningar av arbetslöshetskassor under de senaste åren har dock vidgat verksamhetsområdena hos vissa av de arbetslöshetskassor som tillhör de två förstnämnda grupperna 46. Ett antal arbetslöshetskassor organiserar mindre yrkesgrupper som inte tillhör kassans huvudsakliga verksamhetsområde. Det kan då till exempel röra sig om arbetstagare som arbetar på närstående fackliga organisationer, eller andra organisationer som av historiska skäl står närstående fackliga organisationer nära Företagare En majoritet av arbetslöshetskassorna har verksamhetsområden som inte bara omfattar anställda utan också företagare. Ett antal arbetslöshetskassor har verksamhetsområden som huvudsakligen omfattar företagare och deras make eller maka. Småföretagarnas arbetslöshetskassa har ett verksamhetsområde som i princip omfattar företagare inom alla verksamhetsområden på arbetsmarknaden. Även Svensk handels och arbetsgivarnas arbetslöshetskassa har ett brett verksamhetsområde, men detta är något mer avgränsat än Småföretagarnas arbetslöshetskassa. Ledarnas arbetslöshetskassa har också ett verksamhetsområde som omfattar de flesta företagare, men har också grupper av anställda. Verksamhetsområdet för Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa (till och med 16 augusti 2012 Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa) är mer avgränsat och omfattar i princip bara petroleumhandeln samt franchisetagare inom alla sektorer. Säljarnas arbetslöshetskassa har också ett verksamhetsområde som omfattar företagare inom arbetslöshetskassans verksamhetsområde, vilket omfattar personer som utför säljverksamhet av varor och tjänster. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa, Arbetslöshetskassan Alfa och Sveriges arbetares arbetslöshetskassa har också verksamhetsområden som i varje fall i formell mening omfattar de flesta företagare. Den sistnämnda omfattar dock inte företagare med anställda. 46 Sedan LAK infördes 1998 har antalet arbetslöshetskassor minskat från 40 till 30, det vill säga en minskning med 25%. Det är idagsläget känt för IAF att Handelsanställdas och Musikernas arbetslöshetskassor planerar att gå ihop. 32 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

33 Sex arbetslöshetskassor organiserar företagare inom det egna verksamhetsområdet. 47 Arbetslöshetskassan för service och kommunikation har ett verksamhetsområde som avgränsas till Facket för service och kommunikations verksamhetsområde utan att man anger någon begränsning till anställda. Unionens arbetslöshetskassa har också ett verksamhetsområde som inte anger någon begränsning till anställda. Unionens arbetslöshetskassas verksamhetsområden inom kultursektorn har dock en mer direkt skrivelse vad gäller företagare. I 14 arbetslöshetskassors 48 stadgereglerade verksamhetsområden framgår uttryckligen att verksamhetsområdet omfattar anställda och inget nämns om företagare. Handelsanställdas arbetslöshetskassa som är en av dessa 14 organiserar dock en mycket begränsad företagargrupp, nämligen fiskare 49. Detta gäller även för Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa vars verksamhetsområde omfattar företagare som utövar måleriyrket i företag med tre eller färre ägare utan andra yrkesutövare Farmacitjänstemännens, Finans- och försäkringsbranschens, Journalisternas, Lärarnas, Musikernas samt Skogs- och lantbrukstjänstemännens arbetslöshetskassor. 48 Byggnadsarbetarnas, Hotell- och restauranganställdas, Elektrikernas, Fastighetsanställdas, GS, Hamnarbetarnas, Handelsanställdas, IF Metalls, Kommunalarbetarnas, Livsmedelsarbetarnas, Pappersindustriarbetarnas, STs, Transportarbetarnas samt Visions arbetslöshetskassor 49 Organiserades tidigare av Fiskarnas arbetslöshetskassa som gick upp i Handelsanställdas arbetslöshetskassa den 4 april Dessa företagare organiserades tidigare av Målarnas arbetslöshetskassa som gick upp i Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa i september Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 33

34 7 Slutdiskussion 7.1 Regelstyrning IAF:s kartläggning visar att två tredjedelar av arbetslöshetskassorna tillämpar de specialregler som finns för vissa grupper av yrkesutövare och branscher, och som regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och förordning och föreskrifter som hör till denna. Flest arbetslöshetskassor tillämpar detta regelverk på de yrkesgrupper som utför konstnärligt arbete och andra yrkesgrupper med gage, förberedelsetid och repetitionstid samt lärare och cirkelledare. Flera arbetslöshetskassor har dock svårt att uppskatta hur många ärenden det rör sig om. Bland de arbetslöshetskassor som ändå uppskattat antalet ärenden uppger dock huvuddelen att det rör sig om några få ärenden per år. Någon kassa uppger att det rör sig om fler än tusen ärenden per år. Sammantaget är det mot bakgrund av vad som framkommit rimligt att anta att denna ärendekategori är liten sett till det totala antalet ärenden som handläggs av arbetslöshetskassorna varje år. IAF har också frågat arbetslöshetskassorna om tillämpningen av den rättspraxis som finns i detta sammanhang. Drygt två tredjedelar av arbetslöshetskassorna uppger att de tillämpar sådan praxis. Det har visat sig att detta främst rör ärenden angående bl.a. kontaktpersoner, stödfamiljer, personer som arbetar under speciella arbetstidsystem, personer som utför konstnärligt arbete och musiker, förtroendevalda och idrottsmän. Även här rör det sig enligt arbetslöshetskassornas uppskattningar i enkätsvaren om ett relativt litet antal ärenden. Arbetslöshetskassorna har i sina enkätsvar angående rättspraxis bland annat påtalat att regelverket för beräkning av uppehållslön och ferielön för lärare m.fl. samt tillämpningen av regelverket för konstnärligt arbete är mer komplext att tilllämpa än regelverket i stort. Arbetslöshetskassor har också ansett att praxis är oklar när det gäller konstnärliga yrken, deltidsbrandmän och personer med förtroendeuppdrag. Drygt två tredjedelar av arbetslöshetskassorna anser att det författningsreglerade regelverket kan förtydligas. Här har bland annat framkommit att arbetslöshetskassorna upplever att regelverket är svårt att tillämpa när det gäller arbetad tid. Dessutom anser arbetslöshetskassorna att värdet av utfört arbete både när det gäller tid och inkomst snarare är knutet till nya och oklara anställningsformer än till vilken bransch den ersättningssökande hör. Det har också framkommit synpunkter på att det finns problem med att avgöra vad sökanden har för typ av anställning och att fastslå överenskommen arbetstid. I uppdraget ingick att utreda om tillämpningen av branschspecifika regler överensstämmer med gällande regelverk och att föreslå förändringar i syfte att uppnå ett ändamålsenligt regelverk. Mot bakgrund av vad som framkommit i kartläggningen har IAF identifierat och utrett vad som skulle kunna göras för att förenkla regelverket. 34 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

35 7.1.1 Arbetslös samt stå till arbetsmarknadens förfogande IAF:s kartläggning visar att begreppen arbetslöshet respektive stå till arbetsmarknadens förfogande ofta används synonymt. Om begreppet arbetslöshet även definierades för arbetstagare i ALF skulle detta kanske bidra till att göra det enklare att förstå systematiken i lagen. I rättspraxis anses en sökande som är intermittent anställd som arbetslös mellan arbetstillfällena, medan en sökande som är tillsvidareanställd med varierande arbetstid däremot inte anses som arbetslös 51. Den sökande anses i ett sådant fall ha accepterat den varierande arbetstiden. Vissa arbetslöshetskassor anser att en person som är deltidsanställd med fast arbetstid i ett bemanningsföretag för att hyras ut, t.ex. 20 timmar, är arbetslös resterande del, medan ingen av de arbetslöshetskassor som svarat på enkäten anser att en person som står till bemanningsföretagets förfogande för att hyras ut mellan 0-20 timmar per vecka är arbetslös till någon del. Båda personerna kan ha lika svårt att förutse när de kommer att tjänstgöra om arbetstidens förläggning inte är reglerad. Personer som är anställda av vanliga arbetsgivare med fast arbetstid, men för vilka arbetstidens förläggning till viss del är flytande på grund av att man på deras arbetsplatser tillämpar särskilda arbetstidssystem anses i vissa fall stå till arbetsmarknadens förfogande och i vissa fall inte. Vid bedömningen av om personer som arbetar deltid på arbetsplatser med den sortens arbetstidssystem har rätt till arbetslöshetsersättning eller inte, har domstolarna lagt vikt vid omfattningen av den flytande tiden, möjligheterna att påverka förläggningen av tiden, samt rätten att säga nej till tjänstgöring vid ett visst tillfälle. 52 Det är enligt IAF:s mening inte helt enkelt att av domstolarnas praxis utläsa när sökanden, som arbetar i anställningar där arbetstiden varierar i omfattning, eller där förläggningen av arbetstiden är mer eller mindre oförutsebar, ska anses arbetslösa respektive stå till arbetsmarknadens förfogande. IAF bedömer att det borde vara möjligt att konstruera generella regler i ALF som reglerar rätten till arbetslöshetsersättning för sökanden som arbetar under ovanstående förutsättningar, oberoende av inom vilka yrken eller branscher sökanden är verksamma. Rätten till ersättning skulle i så fall bedömas utifrån faktorer som: anställningsform skyldighet att stå till arbetsgivarens förfogande förutsebarhet när det gäller arbetets omfattning och förläggning i tid möjlighet att säga nej till tjänstgöring arbetsgivarens möjlighet att kontrollera den anställdes arbetstid. En sådan reglering skulle möjligen kunna bidra till en förenkling av regelverket. 51 Se IAF:s rättsutredning bilaga 1, s.47 ff 52 KRNS i mål nr , KRNG i mål nr Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 35

36 7.1.2 Anställda inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet Av IAF:s kartläggning framgår en viss skillnad mellan hur arbetslöshetskassorna bedömer ersättningsrätten för anställda inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. 18 av arbetslöshetskassorna bedömer att det går att få ersättning mellan uppdrag, men inte under den tid en ersättningssökande är deltidsanställd i ett bemanningsföretag. Flera av arbetslöshetskassorna påpekar dock att anställningen måste ha upphört helt mellan anställningarna och hänvisar här i vissa fall till gällande rättspraxis. IAF bad arbetslöshetskassorna uppskatta antalet ärenden som gäller sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. Många av arbetslöshetskassorna hade svårt att uppge ett antal eftersom arbetslöshetskassornas handläggningssystem gör det svårt att söka ut den typen av information. Uppskattningsvis rör det sig dock om relativt få ärenden. De arbetslöshetskassor som försökte uppskatta antalet uppgav allt från ett par stycken till ett par hundra för år Tidigare har det i praxis uppställts begränsningar i ersättningsrätten när det gäller sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretag. I domar som kommit under senare tid har dock denna inställning ändrats 53. Mot bakgrund av denna utveckling av rättspraxis torde det inte finnas några skäl att behandla en sökande med återkommande uppdrag inom bemanningsföretag annorlunda än övriga anställda när det gäller rätt att få fyllnadsersättning. 7.2 Kassaspecifika tillämpningar för vissa särskilda yrkesgrupper IAF:s kartläggning visar att en tredjedel av arbetslöshetskassorna uppger att det förekommer kassaspecifika tillämpningar av regelverket. Elva av dessa arbetslöshetskassor uppger att tolkningen avser rätten till ersättning. Sju arbetslöshetskassor att det rör sig om beräkning av ersättningens storlek. Exempel på grupper där kassaspecifika tillämpningar förekommer är personer som utför: konstnärligt arbete och musiker, journalister, provisionsanställda, deltidsbrandmän, sjöfolk, personer med yrken med speciella arbetstidssystem och lärare med ferielön. Av de branschtillämpningsavtal och rutinbeskrivningar som arbetslöshetskassorna har lämnat framgår det att branschspecifika regler tillämpas i begränsad omfattning, när det gäller beräkning av tid vid prövning av arbetsvillkoret. Vidare följer att förutsättningarna för att räkna om redovisad tid i arbetsgivarintygen eller kontrakten så att även förberedelsetid inkluderas skiljer sig åt i stor utsträckning mellan olika yrkeskategorier. Detta gäller även förutsättningarna för att omvandla en arbetsprestation till arbetad tid. IAF:s kartläggning visar att det knappast är möjligt att formulera några generella omräkningsregler som gäller berörda sökande, oberoende av inom vilket yrkes- 53 Se IAF:s rättsutredning bilaga 1, s. 48 ff 36 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

37 område dessa har varit verksamma. Kartläggningen visar också på ett behov av att närmare utvärdera om IAF:s nuvarande föreskrifter om godkännande av branschtillämpningsavtal verkligen åstadkommer en nödvändig samordning av rättstillämpningen. Det gäller m.a.o. frågor om hur arbete som kräver exempelvis förberedelse- eller repetitionstid för vissa grupper av yrkesutövare ska tillgodoräknas vid prövningen av om arbetsvillkoret är uppfyllt. Det framgår inte uttryckligen av lagtexten i 13 ALF att tid med intjänad ferieoch uppehållslön, under vilken en sökande inte anses som arbetslös, får tillgodoräknas vid prövning av arbetsvillkoret. De grupper som berörs är lärare och annan personal inom läsårsanknuten verksamhet samt SFI-lärare och cirkelledare 54. IAF anser att det är önskvärt att lagtexten förtydligas i detta avseende. I sammanhanget kan tilläggas att motsvarande förtydligande i lagtexten även vore önskvärt när det gäller utbetald statlig lönegaranti vid konkurs. 7.3 Säsongsarbetslösa IAF:s kartläggning visar i likhet med tidigare utredningar både av IAF och Riksrevisionen att ersättningstagare inom yrkesgrupper med återkommande säsongsarbetslöshet är relativt ovanliga på den svenska arbetsmarknaden. Bedömningen kvarstår att de regelförändringar som gjordes 2007 fortsatt kommer att minska antalet ersättningstagare inom denna grupp. 7.4 Arbetslöshetskassornas verksamhetsområden IAF:s kartläggning av arbetslöshetskassornas verksamhetsområden visar att det finns skillnader kring hur dessa är utformade. Vissa arbetslöshetskassor kan organisera stora delar av arbetsmarknaden medan andra bara kan organisera arbetstagare i en avgränsad bransch. Sammanslagningar av arbetslöshetskassor har framförallt under senare år också skapat bredare verksamhetsområden, där en naturlig gemensam branschtillhörighet ofta saknas. Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden gör att gränsdragningen mellan olika yrkesgrupper blir allt mer utsuddad. IAF konstaterar därför att den nuvarande gränsdragningen mellan arbetslöshetskassornas verksamhetsområden därmed börjar spela ut sin roll. 54 Se IAF:s rättsutredning bilaga 1, s. 49 ff Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 37

38 38 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

39 8 Käll- och litteraturförteckning Lagar och andra rättskällor Lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring Lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor Förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2004:3), IAFFS 2011:4, Regeringsrättens årsbok (RÅ) 2003, ref. 101 RÅ 2005 ref. 90 RÅ 2007 ref. 20 l-ii Domar Kammarrätten i Stockholm, mål nr Kammarrätten i Stockholm, mål nr Kammarrätten i Stockholm, mål nr Kammarrätten i Stockholm, mål nr Kammarrätten i Stockholm, mål nr Kammarrätten i Göteborg, mål nr Kammarrätten i Göteborg, mål nr Kammarrätten i Jönköping, mål nr Kammarrätten i Jönköping, mål nr Regeringsrättens dom i mål nr Regeringsrättens dom i mål nr Regeringsrättens dom i mål nr Offentligt tryck Proposition 1973:56, Lag om arbetslöshetsförsäkring m.m. Proposition 1996/97:107, En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring Proposition 2005/2006:152, Behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, m.m. Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 39

40 SOU 1996:150, En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (ARBOMutredningen) SOU 2011:54, Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda Övrig källor AMS meddelande nr 7/2002, Arbete inom sjöfart IAF informerar nr. 4/2007, Vikariat i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2007), Säsongsarbetslöshet omfattning och kostnader en förstudie, IAF rapport 2007:2 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring (2008), Arbetslöshetsersättning vid återkommande säsongsarbetslöshet, IAF rapport 2008:5 Riksrevisionen (2011) Säsongsarbetslöshet och arbetslöshetsförsäkringen omställningsförsäkring eller yrkesförsäkring, RiR 2011:1 Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO): Arbetslöshetsersättning för uthyrd arbetskraft Ett handläggarstöd för arbetslöshetskassor, oktober Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

41 9 Bilagor Bilaga 1: IAF:s rättsutredning angående branschspecifika regler Branschspecifika regler Inom arbetslöshetsförsäkringen finns vissa föreskrifter, samt förekommer viss tillämpning med stöd i rättspraxis eller intern praxis hos arbetslöshetskassorna, som mer eller mindre specifikt rör vissa branscher eller yrkeskategorier. Föreskrifterna och praxis kompletterar i första hand bestämmelserna om de grundläggande villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning i 9 ALF, reglerna för tillgodoräknande av tid vid beräkning av arbetsvillkoret enligt ALF, samt beräkningen av antalet dagpenningbelopp som ska betalas ut när en sökande har arbetat under en del av ersättningsveckan enligt 38 ALF. Arbetslös Arbetslöshetsbegreppet Att den som söker arbetslöshetsersättning är arbetslös är en förutsättning för att personen ska ha rätt till arbetslöshetsersättning enligt 9 ALF. Vem som är arbetslös i försäkringens mening preciseras dock inte i lagen, utom vad gäller företagare. Arbetslöshetskassorna måste när de prövar en sökandes rätt till ersättning bestämma om personen är arbetstagare eller företagare i försäkringens mening. Vilken av de båda kategorierna den sökande ska anses tillhöra styr sedan vad som gäller för att personen ska anses arbetslös. Under vilka arbetsformer en sökande har utfört sitt förvärvsarbete - som anställd, uppdragstagare, egenanställd, fri yrkesutövare eller som företagare - har betydelse för om han eller hon ska anses som arbetstagare eller företagare. Vem som är företagare definieras i 34 ALF. Vem som är arbetstagare definieras däremot inte i ALF. Det har utvecklats en rättspraxis vad gäller frågan till vilken kategori företagare eller arbetstagare som uppdragstagare ska hänföras. I betänkandet SOU 2011:52 Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen har man gjort en översyn över vad som gäller för uppdragstagare inom arbetslöshetsförsäkringen. Utredningen lämnar förslag som syftar till att underlätta bedömningen av om en uppdragstagare ska anses som arbetstagare eller företagare. Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 41

42 I förarbetena till den tidigare gällande lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 55 uttalade regeringen att en arbetstagare får anses som arbetslös, när han på grund av arbetsbrist inte kan utföra avlönat arbete för annans räkning och inte heller utför arbete för egen räkning i affärsmässigt, vinstgivande syfte. Ytterligare en förutsättning för att arbetslöshet ska anses föreligga är att sökanden inte har någon inkomst av förvärvsarbetet. Detta krav får betydelse för den som bl.a. uppbär ferielön, permitteringslön eller annan ersättning från arbetsgivaren under perioder då arbete inte utförs. I förarbetena till den nu gällande ALF-lagen 56 uttalar regeringen att endast den som saknar förvärvsinkomster betraktas som arbetslös i ALF- och KAS-lagarnas mening. Till förvärvsinkomster räknas lön, uppsägningslön, avgångsvederlag och andra ersättningar som utbetalas av arbetsgivaren på grund av anställningsförhållandet. Under den tid som sådana förvärvsinkomster lämnas är vederbörande inte berättigad till arbetslöshetsersättning, men ska å andra sidan tillgodoräknas tiden för uppfyllandet av arbetsvillkoret, som uppställs som kvalifikationsgrund för en ersättningsperiod. I ALF och ALFFo regleras vilka villkor som måste var uppfyllda för att en företagare ska anses som arbetslös. 57. Företagaren ska antingen ha lagt sin verksamhet vilande under vissa förutsättningar eller upphört definitivt med verksamheten för att anses som arbetslös. Det finns dock vissa specifika regler för företagare som bedriver fiske för sin huvudsakliga försörjning, och som är medlem i en arbetslöshetskassa med yrkesfiske som verksamhetsområde. Regler som tillåter att dessa får arbetslöshetsersättning under tillfälliga avbrott i verksamheten på grund av väderleksförhållande eller ishinder 58. Yrkesfiskarna ska enligt förordningstexten betraktas som arbetslösa under sådana avbrott. En sökande kan alltså enligt definitionen av begreppet arbetslöshet i förarbetstuttalandena anses som arbetslös i försäkringens mening och berättigad till arbetslöshetsersättning, även under tid han eller hon är anställd. Tidigare var det t.ex. möjligt för en sökande att få arbetslöshetersättning under permittering utan lön. Av 10 ALF följer dock att sökande inte är berättigad till ersättning under tid han eller hon är permitterad utan lön eller är tjänstledig utan lön - utom i vissa undantagsfall. Utifrån definitionen av begreppet arbetslös är å andra sidan en sökande inte alltid att anse som arbetslös i försäkringens mening när hans eller hennes anställning har upphört på grund av arbetsbrist. 55 Prop. 1973:56 Lag om arbetslöshetsförsäkring m.m. s Prop. 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring s. 93 f a ALF och 5-5 b ALFFo b ALFFo 42 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

43 Begränsningar i ersättningsrätten vid arbetslöshet Det finns enligt ALF-lagen möjligheter att i vissa fall begränsa ersättningsrätten för den som har blivit arbetslös. Säsongsarbetslöshet Det finns bl.a. bestämmelser som gör det möjligt att begränsa ersättningsrätten vid säsongsarbetslöshet. IAF har ett bemyndigande att utfärda sådana föreskrifter, om det finns särskilda skäl, för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrken inom vilka arbetslöshet årligen regelbundet förekommer. 59 IAF har inte utnyttjat detta bemyndigande. IAF har däremot drivit frågan i domstol - om en sökande med årligen återkommande säsongsanställningar hos samma arbetsgivare kan anses arbetslös efter säsongens slut. Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har prövat frågan. 60 Den sökande hade i det aktuella fallet endast arbetat under sommarhalvåret under de senaste sex åren. Hon och arbetsgivaren hade kommit överens om anställning även nästkommande sommarsäsong. HFD fann att den sökandes anställningsförhållande fick anses ha reglerats genom upprepade anställningsavtal, som sträckte sig från varje säsongs början till dess slut. HFD konstaterade att den sökande uppenbarligen hade ansett sig skyldig att säga upp sig, när hon inte längre önskade fortsätta arbeta som säsongsanställd. Domstolen ansåg dock att utredningen i målet inte visade på att någon sådan skyldighet hade förelegat, eller att hon genom sitt anställningsavtal skulle ha varit försäkrad för annan rätt till arbete under kommande sommarsäsong än den som följer av 25 och 25 a lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Inte heller i övrigt talade något för att hon direkt efter varje säsongs slut skulle ha varit förhindrad att åta sig ett annat arbete. Därför kunde hennes säsongsarbete inte anses ha varit av sådan karaktär att hon var att betrakta som tjänstledig under tiden mellan säsongerna, eller att det varit fråga om annan ledighet under en tillsvidareanställning. HFD fann därför att den sökande var att betrakta som arbetslös och att hon hade rätt till arbetslöshetsersättning efter säsongens slut. Detta under förutsättning att hon i övrigt uppfyllde villkoren för sådan ersättning. HFD:s avgörande har klarlagt rättsläget. Ersättningsrätten kan inte begränsas efter avslutad säsongsanställning. Ingen av de arbetslöshetskassor som har svarat på IAF:s enkät, att de har säsongsanställda som medlemmar, har uppgett att de begränsar ersättningsrätten vid återkommande säsongsanställningar ALF och 29 ALFFo 60 RÅ 2003 ref 101 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 43

44 Begränsning i ersättningsrätten under mellanliggande arbetslöshetsperioder vid återkommande anställningar i ett bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. Av ALF framgår inte att ersättningsrätten kan begränsas specifikt för sökande med anställningar i bemanningsföretag för att hyras ut. Ersättningsrätten har ändå begränsats för denna kategori av arbetstagare, i syfte att förhindra att arbetslöshetsförsäkringen utnyttjas för att subventionera bemanningsföretagens personalkostnader. Detta med stöd av ett antal avgöranden från Försäkringsöverdomstolen (FÖD). FÖD har ansett att en sökande, som vid återkommande tillfällen anlitats av ett bemanningsföretag, ska anses som tillsvidareanställd i företaget i den omfattning som svarar mot personens arbetsutbud. Detta oavsett hur anställningsavtalet har varit utformat i det enskilda fallet. Sökanden har därför inte haft rätt till ersättning. HFD har senare i två rättsfall från år bedömt rätten till arbetslöshetsersättning under mellanliggande perioder mellan återkommande visstidsanställningar i ett bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. I det första avgörandet hade den sökande haft två tidsbegränsade vikariat för att ersätta ordinarie personal i företaget. HFD fann att den sökande, efter det andra vikariatet hade upphört, var berättigad till arbetslöshetsersättning. I det andra avgörandet hade personen avslutat en tredje tidsbegränsad anställning i företaget. Domstolen fann att personen var berättigad till ersättning även efter att den tredje anställningen hade upphört. Av avgörandena framgår att HFD har tillmätt det förhållandet att det inte framkommit annat än att anställningarna varit förenliga med LAS och kollektivavtal betydelse för utgången. Det har funnits delade meningar om hur domarna från HFD ska tolkas. IAF har tidigare dragit slutsatsen att domstolen inte tagit ställning till den principiella frågan. Det vill säga om rätt till ersättning föreligger vid upprepade tidsbegränsade anställningar i samma bemanningsföretag, där den visstidsanställde sedan hyrs ut av företaget 62. IAF:s tolkning har motiverats med att i de aktuella rättsfallen avsåg de tidsbegränsade anställningarna vikariat som hänförde sig till bemanningsföretagets egen personalstyrka. Flera av arbetslöshetskassorna hänvisar i enkätsvaren till SO:s handläggarstöd 63. SO anför att det inte finns stöd för några särskilda begränsningar i ersättningsrätten efter avslutade anställningar som uthyrd, under förutsättning att anställningarna varit förenliga med LAS och kollektivavtal. Detta gäller både tillsvidareanställningar och visstidsanställningar. SO lägger dock till att om det visar sig att 61 RÅ 2007 ref 20 I-II 62 IAF Informerar Nr 4/2007, Vikariat i bemanningsföretagens uthyrningsverksamhet 63 SO, Arbetslöshetsersättning för uthyrd arbetskraft Ett handläggarstöd för arbetslöshetskassor 44 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

45 anställningen för att hyras ut inte har varit förenlig med LAS och gällande kollektivavtal ska arbetslöshetskassorna pröva om det finns anledning att tillämpa de särskilda begränsningsreglerna. Om det framgår av ärendet att uthyrningsföretaget försöker belasta arbetslöshetsförsäkringen med sina personalkostnader mellan uthyrningstillfällena kan det enligt SO finnas anledning att avslå ersättningsanspråket. Av några arbetslöshetskassors rutinbeskrivningar framgår att kassorna inte kontrollerar om anställningen som upphört har varit förenlig med LAS eller gällande kollektivavtal. IAF har senare i ett yttrande till Kammarrätten i Stockholm, i mål nr , intagit ståndpunkten att det inte finns anledning att begränsa ersättningsrätten under mellanliggande perioder av arbetslöshet. Detta förutsatt att den sökande söker och är beredd att ta arbete hos annan arbetsgivare. 64 Begränsningar i ersättningsrätten jämsides med anställning Arbetslöshetskassorna begränsar i vissa fall rätten till ersättning i samband med deltidsanställningar eller timanställningar vid behov inom vissa yrken eller branscher. Detta gäller bl.a. anställda i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. Av rutinbeskrivningarna som arbetslöshetskassorna har lämnat till IAF framgår att kassorna listar olika yrken, och betraktar sökanden som är sysselsatta inom dessa som heltidsanställda, eller anställda motsvarande sitt arbetsutbud, och därför inte ersättningsberättigade. Detta även om personerna de facto arbetar mindre än sin fastställda normalarbetstid alternativt arbetsutbud (det lägsta i detta fall). Detta gäller sökanden med anställningar för vilken arbetstidens omfattning varierar eller är oreglerade, anställningar i vilka arbetstiden anses omöjlig att kontrollera och anställningar inom yrkesområden där kollektivavtalen föreskriver heltidsanställning. Ersättning jämsides med anställning i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet Anställda inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet har i rättspraxis, ansetts som anställda motsvarande sitt arbetsutbud och därför inte haft rätt till fyllnadsersättning jämsides med anställningen 65. Detta har även gällt sökanden som varit anställd på deltid med fast arbetstid. 64 KRNS dom den 4 april 2012 i mål nr T.ex. KRNG , mål nr , KRNS mål nr , Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 45

46 SO har i sitt handläggarstöd 66 - som vissa av arbetslöshetskassorna hänvisar till - uttalat att någon rätt till fyllnadsersättning i normalfallet inte torde föreligga när den sökande är anställd för att hyras ut, varken jämsides med en anställning med varierande arbetstid eller en anställning med fast veckoarbetstid. Om den sökande har arbetat åt annan arbetsgivare, under den tidsperiod som anställningen för att hyras ut pågår, får arbetslöshetskassan göra en bedömning av om detta innebär att den sökande kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta med hänvisning till en dom från Kammarrätten i Jönköping. 67 I det aktuella fallet hade den sökande faktiskt arbetat för andra arbetsgivare under den tid den sökande var anställd vid behov hos bemanningsföretaget. Kammarrätten fann inte några skäl att vägra ersättning. IAF fick inte prövningstillstånd av HFD i fallet. Några av arbetslöshetskassorna har svarat att de betalar fyllnadsersättning till dem med fasta deltidsanställningar. Flertalet arbetslöshetskassor uppger dock att de överhuvudtaget inte betalar ut fyllnadsersättning till sökanden med anställning i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. En arbetslöshetskassa har i sin rutinbeskrivning anfört att sökanden som är timanställda kan få arbetslöshetsersättning, under förutsättning att de inte står till bemanningsföretagets förfogande på hel- eller deltid. Av kontraktet eller anställningsbeviset ska framgå om den sökande står till företagets förfogande viss tid, och därmed inte kan anses aktivt arbetssökande, eller om det är en vanlig timanställning som innebär att sökande också kan åta sig arbete hos andra företag. För deltidsanställda, dvs. inte timanställda, ska sökandes kontrakt med företaget kontrolleras för att fastställa hur mycket hinder kontraktet ger. Om kontraktet anger att sökande står till företagets förfogande på t.ex. halvtid kan sökande ha möjlighet att få utfyllnad från kassan. Rättspraxis har modifierats enligt en nyligen meddelad dom från Kammarrätten i Stockholm, mål nr , som vunnit laga kraft. IAF har yttrat sig i målet, se ovan. Av kammarrättens avgörande framgår att om en sökande är anställd vid behov i ett bemanningsföretags uthyrningsverksamhet är det av avgörande betydelse om anställningen är att anse som intermittent. Det vill säga att varje uppdrag anses utgöra en separat visstidsanställning där något anställningsförhållande inte föreligger mellan tjänstgöringstillfällena. Kammarrätten tog som en följd av HFD:s avgörande om återkommande visstidsanställning i bemanningsföretag 69 först 66 SO, Arbetslöshetsersättning för uthyrd arbetskraft Ett handläggarstöd för arbetslöshetskassor, oktober KRNJ dom i mål nr KRNS dom den 4 april 2012 i mål nr RÅ 2007 ref 20 I-II 46 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

47 ställning till om den sökandes anställning var att betrakta som intermittent, och fann att anställningen fick anses som en sådan. Kammarrätten konstaterade att det inte framkommit annat än att den sökandes intermittenta anställning varit förenlig med LAS och gällande kollektivavtal på området. Den sökande fick därför anses som arbetslös mellan uppdragen. Under sin arbetslösa tid hade den sökande varit oförhindrad att söka och anta arbete hos andra arbetsgivare och inte varit bunden att anta erbjudande från bemanningsföretaget. Kammarrätten fann alltså att den sökande fick anses ha varit arbetslös och stått till arbetsmarknadens förfogande under den aktuella perioden. Mot bakgrund av den senaste utvecklingen av rättspraxis torde det inte finnas några skäl att behandla sökanden, som är anställda i bemanningsföretag för att hyras ut, annorlunda än övriga anställda när det gäller rätten att fyllnadsmarkera. Ersättningsrätt jämsides med anställning som provisionsanställd En provisionsförsäljare med oreglerad arbetstid anses enligt vissa arbetslöshetskassors rutinbeskrivningar, inneha en heltidsanställning om det inte går att kontrollera hur mycket han eller hon arbetar. Om arbetsgivaren har kontroll över arbetad tid kan ersättning utgå för den arbetslösa tiden. Ersättningsrätt jämsides med anställning inom kulturarbetaryrken Av inlämnade rutinbeskrivningar framgår att arbetslöshetskassorna betraktar sökanden inom vissa kulturarbetaryrken, bl.a. skådespelare, som heltidsanställda under den tid de är kontrakterade - och alltså inte ersättningsberättigade under tiden. Denna branschtillämpning bygger, enligt vad som har anförts av Teaterverksammas arbetslöshetskassa (TAK) i vissa domar, på att kollektivavtalen föreskriver att konstnärlig personal alltid ska vara anställd på heltid och inte är utbytbar. Dessa kan därför inte anses stå till förfogande på sådant sätt som krävs för rätt till arbetslöshetsersättning enligt 9 ALF. Denna tillämpning har stöd i rättspraxis. En skådespelare ansågs i ett avgörande från Kammarrätten i Stockholm som heltidsarbetande från första repetitionsdagen till sista föreställningsdagen och därför inte berättigad till arbetslöshetsersättning under ett sex veckors uppehåll mellan repetitionerna och föreställningarna. 70 I ett annat avgörande från Kammarrätten i Stockholm ansågs en skådespelare som var kontrakterad på deltid med schemalagd arbetstid - inte stå till arbetsmarkandens förfogande enligt 9 ALF. 71 Av rutinbeskrivningar från Unionens arbetslöshetskassa, som bl.a. försäkrar teaterverksamma och musiker som omfattas av Sveriges Yrkesmusikers, SYMFs, avtal och från Musikernas arbetslöshetskassa, framgår att verksamma inom ett 70 KRNS i mål nr KRNS i mål nr Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 47

48 antal övriga yrken inom kulturbranschen också betraktas som heltidsanställda under kontraktstiden och därför inte berättigade till ersättning jämsides med anställning. Det gäller både konstnärlig och teknisk personal. Motivet till detta synes åtminstone i vissa fall vara att arbetslöshetskassorna anser att det är omöjligt att kontrollera i vilken omfattning de sökande är verksamma. En viss åtskillnad tycks göras mellan anställda hos olika arbetsgivare. Av Unionens arbetslöshetskassas rutinbeskrivning följer att tekniker på fria teatrar anses som heltidsanställda under kontraktstiden, medan tekniker på stora institutioner som Dramaten och Operan behandlas som vanliga anställda. Det vill säga timlön är faktiskt lön. Arbetsvillkoret Förvärvsarbete Den som söker arbetslöshetsersättning måste för att vara berättigad till sådan ersättning ha förvärvsarbetat i en viss omfattning under en viss ramtid före arbetslöshetens inträde. Det vill säga den sökande måste ha uppfyllt det s.k. arbetsvillkoret. 72. Vad som avses med förvärvsarbete definieras dock inte närmare i lagen. Av förarbetsuttalanden till den tidigare gällande ALF-lagen framgår att med förvärvsarbete avses avlönat arbete för annans räkning eller arbete för egen räkning i affärsmässigt vinstgivande syfte. 73 Det senare ledet återkommer om än med andra ord - i definitionen i 34 ALF av vem som är att betrakta som företagare i försäkringens mening. Det ska också vara fråga om reguljärt arbete. 74 Av rättspraxis 75 följer också att arbete som är helt baserat på provision, och där den sökande inte har fått någon betalning, ändå kan betraktas som förvärvsarbete i bedömningen av arbetsvillkoret. Detta förutsatt att den provisionsbaserade anställningen har varit ett reguljärt och seriöst arbete och att den sökande har arbetat i syfte att få en inkomst. Av 13 ALF framgår att viss tid jämställs med förvärvsarbete vid prövning av arbetsvillkoret. I förarbetena till ALF 76 uttalade regeringen att endast den som saknar förvärvsinkomster betraktas som arbetslös i ALF- och KAS-lagarnas mening. Till förvärvsinkomster räknas lön, uppsägningslön, avgångsvederlag och andra ersättningar som utbetalas av arbetsgivaren på grund av anställningsförhållandet. Un ALF 73 Prop. 1973:56 s. 174 och ALF 75 RÅ 2005 ref 90, mål nr Prop. 1996/97:107 s. 93 f 48 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

49 der den tid som sådana förvärvsinkomster lämnas är vederbörande inte berättigad till arbetslöshetsersättning, men ska å andra sidan tillgodoräknas tiden för uppfyllandet av arbetsvillkoret, som uppställs som kvalifikationsgrund för en ersättningsperiod. Regeringen uttalade vidare att en viss ändring borde ske när det gällde samordningen mellan arbetslöshetsersättning och avgångsvederlag i förhållande till den praxis som utvecklats, på så sätt att den tid med avgångsvederlag som ska räknas som förvärvsarbete i fråga om tillgodoräkningsbar tid i arbetsvillkoret borde förlängas. I övrigt framgår inte av förarbetena att regeringen avsåg någon ändring. Av 13 första stycket 2 ALF framgår att med förvärvsarbete avses även sådan tid då den sökande varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön av någon annan anledning än sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller barns födelse. Vid införandet av ALF hade 13 första stycket 3 lydelsen att med förvärvsarbete avses även sådan tid då den sökande fått annan ersättning än pension på grund av anställningens upphörande (avgångsvederlag). Med annan ersättning än pension på grund av anställningens upphörande torde förutom avgångsvederlag även intjänad ferie- och uppehållslön, som den sökande haft rätt till vid anställningens upphörande, ha avsetts. Den nya lagen föranledde inte några ändringar av de branschspecifika föreskrifter som Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) utfärdat avseende lärare och annan skolpersonal som haft rätt till lön under ferieuppehåll. Dessa regler har numera överförts till IAF:s föreskrifter. Lärare och annan personal inom läsårsanknuten verksamhet samt SFI-lärare och cirkelledare har enligt IAF:s föreskrifter 77 inte rätt till arbetslöshetsersättning under ferieuppehåll, även om anställningen har upphört i samband med läsårets slut eller tidigare. Detta under förutsättning att dessa haft rätt till ferie- eller uppehållslön eller, när det gäller cirkelledare och SFI-lärare, kan anses ersatta med ferielön under ferieuppehållet. Någon ofrivillig inkomstförlust föreligger inte under sådan tid. Tiden med ferie- eller uppehållslön som ska läggas ut- under vilken den sökande inte anses som arbetslös i försäkringens mening - beräknas utifrån särskilda formler för respektive yrkesgrupp. Tiden läggs ut under ferieuppehållet från en viss bestämd tidpunkt för respektive yrkesgrupp. Ovanstående yrkesgrupper tillgodoräknas å andra sidan den utlagda tiden med ferie- eller uppehållslön i arbetsvillkoret kap. 2-8 IAFFS 2009:4 (senast ändrade genom 2011:4) Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 49

50 Lagtexten i 13 första stycket 3 ALF har ändrats sedan ALF trädde ikraft. 78 Orden annan ersättning än pension på grund av anställningens upphörande har ersatts med avgångsvederlag och ekonomiskt skadestånd. Det följer inte av förarbetena 79 att avsikten har varit att sådan tid med intjänad ferie- och uppehållslön, under vilken en sökande inte anses som arbetslös, inte längre skulle få tillgodoräknas i arbetsvillkoret. 13 första stycket 3 ALF får därmed även fortsättningsvis anses vara tillämplig på sådana situationer som regleras i de nyss redovisade IAF-föreskrifterna. Vederlagstid för sjöfolk Sjöfolk har enligt kollektivavtal möjlighet att vid anställningens upphörande, på grund av egen uppsägning eller på grund av uppsägning till följd av arbetsbrist eller fullgjort vikariat, rätt att kvarstanna i anställningen till dess innestående kompensationsledighet och semester lagts ut i form av ledig avlönad tid, s.k. vederlagstid. Övertid och arbete under obekväm arbetstid kompenseras genom kontant ersättning eller kompensationsledighet. Tidigare ansågs den som valt att sluta sin anställning före vederlagstidens slut, och istället tog ut vederlagsersättning, inte ha rätt till arbetslöshetsersättning under den tid som han eller hon haft rätt att kvarstå i sin anställning. Arbetslöshetskassorna skulle lägga ut vederlagstiden som arbetad tid och räkna in tiden i arbetsvillkoret. Detta enligt ett tidigare AMS- meddelande 80. Numera anses sökande som arbetslös när tjänsten har upphört enligt arbetsgivarintyget. Detta med stöd av en dom från Kammarrätten i Stockholm 81. Intjänad vederlagstid, som kvarstår vid anställningstidens slut fördelas på den sista anställningsmånaden enligt rutinbeskrivning från Arbetslöshetskassan för Service och Kommunikation. Denna hanteringsordning skiljer sig från hur tid med ferie- och uppehållslön hanteras inom arbetslöshetsförsäkringen Förtroendevalda m.fl. Av praxis följer att en sökande som har varit förtroendevald och ersatts med arvode i vissa fall kan få tillgodoräkna sig nedlagd tid på uppdraget i arbetsvillkoret. Praxis är dock inte helt tydlig när det gäller förutsättningarna för vilka förtroendeuppdrag som får tillgodoräknas i arbetsvillkoret. Frågeställningarna har varit föremål för utredning i betänkandet SOU 2011:54 Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda.. I betänkandet föreslås att förtroendevalda som har uppdrag som enligt lag berättigar till ledighet från anställning t.ex. fackligt förtroende- 78 Genom SFS 2006: Prop. 2005/2006:152 s. 44 f och 63 f 80 AMS meddelande nr 7/ Kammarrätten i Stockholm i mål nr Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

51 valda och nämndemän - eller annars har ett offentligt uppdrag som regleras i lag eller annan författning t.ex. som god man, kontaktperson eller familjehemsförälder ska likställas med arbetstagare och företagare i arbetslöshetsförsäkringen. Mot den bakgrunden finns det inte anledning att närmare gå in på arbetslöshetskassornas tillämpning av praxis avseende politiskt och fackligt förtroendevalda, nämndemän, gode män, kontaktpersoner m.fl. - i den mån man kan se denna grupp som en särskild bransch eller yrkeskategori. En arbetslöshetskassa uppger dock i sin rutinbeskrivning att uppdrag som familjehemsförälder under vissa förutsättningar kan tillgodoräknas i arbetsvillkoret. Uppdrag som familjehemsförälder eller jourhemsförälder är dock inte att jämställa med förvärvsarbete enligt gällande rättspraxis 82. Däremot är tid med sådant uppdrag överhoppningsbar vid beräkning av ramtiden enligt ALF. 83 Tillgodoräknande av tid i arbetsvillkoret för särskilda grupper av yrkesutövare Det är vanligt att musiker, sångare, skådespelare, dansare, mimare, musikalartister och andra artister får ett fast arvode eller ett gage för en föreställning eller ett uppträdande, istället för timlön. Gaget ska även täcka förberedelsetid. Regeringen uttalade i förarbeten till ALF i fråga om prövning av arbetsvillkoret 84 att vissa grupper av arbetstagare vanligtvis inte får lön för ett visst antal timmar, utan för en viss arbetsinsats som kan kräva ett stor mått av förberedelsetid. Att beräkna arbetsvillkoret utifrån t.ex. ett kort framträdande ger därför ofta inte en rättvisande bild av den verkliga arbetsinsatsen. Hänsyn bör därför vid prövning av arbetsvillkoret tas till bl.a. repetitionstid och annan förberedelsetid. Ett stöd för att utforma sådana regler kan vara den omräkningstabell som AMS tillämpar för att fastställa antalet ersättningsdagar för konstnärligt arbete. Det säger sig självt att för sådan --- tid som bör få tillgodoräknas i arbetsvillkoret inte samtidigt får lämnas arbetslöshetsersättning. Regeringen ansåg att med hänsyn till de skiftande villkor som gäller för uppdragstagare och arbetstagare med liknande arbetsförhållande i detta avseende, att detta inte borde regleras i lag, utan var en fråga för de rättstillämpande myndigheterna. Användning av omräkningstabellen vid konstnärligt arbete IAF fastställer ett schablonbelopp, en timlön, för att underlätta omvandlingen av arvodet till arbetade timmar för personer med konstnärligt arbete. Schablonbeloppet beräknas med utgångspunkt i de avtal som gäller för motsvarande an- 82 Regeringsrättens domar den 3 december i mål nr och ALF 84 Prop. 1996/97:107 s. 109 f Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 51

52 ställda. 85 För närvarande uppgår schablonbeloppet till 148 kr per timme. Detta enligt beslut av IAF den 1 december När det gäller beräkning av antalet dagpenningbelopp som ska utgå under en ersättningsvecka, ska en sökande som omfattas av IAF:s föreskrifter avseende tillämpningen av omräkningstabellen vid konstnärligt arbete 86, redovisa både arbetad tid och det gage som han eller hon haft av sådant arbete på kassakortet. Om inkomsten under en dag understiger schablonbeloppet x 8 ska arbetslöshetskassorna utgå från den deklarerade arbetstiden. Om inkomsten uppgår till 8 gånger schablonloppet eller mer ska inkomsten divideras med timlönebeloppet. Antalet framräknade timmar dras av från normalarbetstiden eller arbetsutbudet (det lägsta) vid beräkningen av antalet ersättningsdagar enligt omräkningstabellen. Om timantalet överstiger 40 timmar ska överskjutande timmar dras av när antalet ersättningsdagar för nästa kassakortsvecka beräknas. Eventuella återstående timmar räknas av från följande kasskortsperioder. Branschtillämpningsavtal I 2 kap. 7 IAFFS 2009:1 (senast ändrad genom IAFFS 2011:4) föreskrivs att IAF ska godkänna vissa typer av branschtillämpningsavtal. Det gäller avtal som reglerar hur arbete som kräver exempelvis förberedelse- eller repetitionstid för vissa grupper av yrkesutövare ska tillgodoräknas när arbetslöshetskassan prövar om arbetsvillkoret är uppfyllt. Regler som följer av sådana avtal ska tillämpas på de aktuella yrkesgrupperna oberoende av vilken arbetslöshetskassa den sökande är medlem i. Paragrafen är tillämplig bara om antalet timmar inte redovisas i arbetsgivarintyg eller liknande. De problem som uppmärksammats i de nyss återgivna förarbetsuttalandena utgör bakgrunden till bestämmelserna i 2 kap. 7 IAFFS. Motsvarande bestämmelser fanns tidigare intagna i en av AMS beslutad föreskrift. Enligt uppgift i AMS regelbok för arbetslöshetkassor Försäkringsbestämmelser har AMS godkänt två branschtillämpningsavtal inom musiker- och teaterområdet. I samband med att IAF bildades övertogs ett ärende från AMS som gällde godkännande av ett branschtillämpningsavtal. IAF fattade beslut om att godkänna avtalet den 7 februari 2005 (dnr 03/011694). Därefter har IAF inte tillämpat bestämmelsen i 2 kap. 7 IAFFS 2009:1. Det avtal som IAF har godkänt antogs av TAK:s styrelse den 1 oktober Av avtalet följer att vid prövning av arbetsvillkoret för medlem som utför konstnärligt 85 7 kap. 5 IAFFS 2009:1 (senast ändrad genom IAFFS 2011:4) 86 7 kap. 5-6 IAFFS 2009:1 (senast ändrad genom IAFFS 2011:4) 52 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

53 arbete vid tillfälliga kortare engagemang hos en arbetsgivare för enstaka arbetstillfälle ska, om tid för förberedelser och repetitioner inte framgår antingen av arbetsgivareintyg eller av kontrakt, beräkning av tid i arbetsvillkoret ske enligt följande. Ersättningen för framträdandet omvandlas till timmar genom att den divideras med det schabloniserade timlönebeloppet. Den framräknade arbetstiden för framträdandet tillgodoräknas medlemmen vid prövningen av arbetsvillkoret. Tillgodoräkningsbar tid per framträdande begränsas till högst en kalendermånad. Principen är att reglerna om användning av omräkningstabellen vid konstnärligt arbete tillämpas omvänt vid beräkning av arbetad tid, så att tillgodoräkningsbar tid i arbetsvillkoret och tid som dras av från ersättningen helt överensstämmer och tilllämpas i konsekvens med varandra. Dock gäller att om förberedelsetid vid enstaka framträdande inte framgår av arbetsgivarintyg eller kontrakt ska ett framträdande lägst utgöra två hela arbetsdagar, dvs. 16 timmar vid prövningen av arbetsvillkoret. AMS har enligt beslut den 24 juni 1999 på framställan av Musikernas arbetslöshetskassa godkänt ett branschtillämpningsavtal avseende musiker med motsvarande innehåll avseende korta engagemang som kräver förberedelsetid och som inte redovisas på arbetsgivarintyg eller kontrakt. Arbetslöshetskassan har senare i en skrivelse till IAF den 1 februari 2012 meddelat att kassans styrelse den 13 december 2011 beslutade att ta bort specialregeln att man får tillgodoräkna minst 16 timmar (2 dagar). All arbetad tid ska istället tas fram genom att bruttogaget divideras med gällande timlönebelopp. Detta ska gälla både framtagandet av arbetade timmar i arbetsvillkoret och deklarationen av arbetad tid kassakorten. I övrigt framgår av TAK:s, numera Unionens arbetslöshetskassas, branschregler, att omräkningsreglerna för olika yrkeskategorier i hög grad skiljer sig åt. Tiden för talboksinläsning räknas om för att även inkludera förberedelsetid, genom att tiden för inläsning på ljudband respektive tid i studio multipliceras med vissa omräkningstal. Omräkning av timmar med podietjänst till 40 timmars vecka för musiker och korister, anställda enligt SYMFs avtal, sker på samma sätt som gäller för omräkning av lektionstimmar till 40 timmarsvecka för lärare. Arbetsinsatsen för regissörer, koreografer, scenografer och kostymtecknare omräknas till hela arbetade veckor med utgångspunkt från hur lång tid pjäsen eller dansverket varar, respektive hur många som medverkar i pjäsen eller dansverket. För film, TV och liknande arbeten sker omräkningen till tid som ska tillgodoräknas i arbetsvillkoret utifrån antalet arbetade kalenderdagar respektive antalet utsändningar i radio eller TV under en kalendermånad. Förutsättningarna för att räkna om redovisad tid i arbetsgivarintygen eller kontrakten så att även förberedelsetid inkluderas skiljer sig alltså i stor utsträckning åt mellan olika yrkeskategorier. Detta gäller även förutsättningarna för att omvandla en arbetsprestation till arbetad tid. Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 53

54 Förberedelsetid för lärare För lärare och cirkelledare som har varit anställda med undervisningsskyldighet har IAF en föreskrift 87 om hur antalet lektionstimmar ska räknas om till fyrtiotimmarsvecka. Av arbetslöshetskassornas rutinbeskrivningar framgår att arbetslöshetkassorna även räknar om timarvoderade undervisningstimmar för lärare vid universitet och högskola med vissa omräkningsfaktorer kap. 9 IAFFS 2009:1 (senast ändrad genom IAFFS 2011:4) 54 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

55 Bilaga 2: Förteckning över lagrum Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring Allmänna villkor för rätt till ersättning 9 Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som 1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, 2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan, 3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 4. medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och 5. aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete. Den som avvisar en anvisning till jobbgarantin för ungdomar har inte rätt till ersättning vid fortsatt arbetslöshet. Lag (2007:810). Övriga villkor för rätt till ersättning Arbetsvillkoret 12 Rätt till ersättning vid arbetslöshet har en sökande som under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde 1. haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört arbetet under minst 80 timmar per kalendermånad, eller 2. haft förvärvsarbete i minst 480 timmar under en sammanhängande tid av 6 kalendermånader och utfört arbetet under minst 50 timmar under var och en av dessa månader (arbetsvillkor). För att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning ska den sökande ha uppfyllt arbetsvillkoret efter det senaste inträdet i arbetslöshetskassan. För den som omfattas av 7 a ska dock arbetsvillkoret ha uppfyllts inom ett tidigare medlemskap. Vid bedömning av om arbetsvillkoret är uppfyllt får en sökande som omedelbart före inträdet i arbetslöshetskassan har varit medlem i en annan arbetslöshetskassa tillgodoräkna sig tid i den kassan. Lag (2009:1596). 13 Som tid med förvärvsarbete anses även tid då den sökande 1. haft semester, 2. varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön av någon annan anledning än sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller barns födelse, eller Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 55

56 3. på grund av anställningens upphörande får avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön. Tid med avgångsvederlag beräknas med utgångspunkt i avgångsvederlagets storlek i förhållande till den sökandes genomsnittliga inkomst per månad i anställningen under en viss period. Tid med ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön beräknas till det antal månader som ersättningen avser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om beräkningen. Lag (2006:470). 13 a I den mån det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret jämställs med förvärvsarbete även tid då den sökande har fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningsförmån enligt socialförsäkringsbalken, dock tillsammans under högst två kalendermånader. Vid tillämpning, i fall som avses i första stycket, av 12 första stycket 2 ska minst 330 av de där angivna 480 timmarna avse förvärvsarbete under minst 4 kalendermånader som har utförts med minst 50 timmar under var och en av dessa månader. Under var och en av de återstående högst 2 månaderna ska sökanden ha utfört förvärvsarbete, fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningsförmån enligt socialförsäkringsbalken under tid som motsvarar minst 50 timmar. Lag (2010:1267). Normalarbetstid 23 a För den som är ersättningsberättigad fastställs en normalarbetstid. Lag (2009:666). 23 b Normalarbetstiden utgör den genomsnittliga arbetstiden under den sökandes ramtid. Vid bestämmande av normalarbetstid ska utöver arbetad tid även beaktas tid som ersatts med sjuklön eller ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, eller med graviditetspenning, föräldrapenningsförmån, sjukpenning, rehabiliteringspenning, smittbärarpenning eller närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken. Det som sägs i andra stycket gäller endast månader som ingår i den fastlagda ramtiden och som innehåller förvärvsarbete i sådan omfattning att de skulle kunna tillgodoräknas i ett arbetsvillkor. Lag (2010:2030). Inkomstrelaterad ersättning 25 Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning). Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning bestäms utifrån sökandens dagsförtjänst, normalarbetstid och det högsta respektive lägsta belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer av denna lag. Lag (2009:666). 56 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

57 25 a Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst, som den sökande haft under ramtiden. För den som omfattas av 23 b andra stycket ska dagsförtjänsten beräknas på sökandens förvärvsinkomst och det ersättningsbelopp som lämnats. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om omräkning av dagsförtjänst. Bestämmelser om beräkningen av dagsförtjänsten för företagare finns i 37 och 37 a. Lag (2010:445). Deltid och bisyssla 39 Med bisyssla avses i denna lag sådant arbete i anställning eller näringsverksamhet som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst tolv månader utfört vid sidan av sin heltidssysselsättning. För att en anställning ska anses som bisyssla enligt första stycket, får inkomsten från anställningen under ramtiden i genomsnitt inte överstiga ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka. Lag (2010:445). 39 a Vid beräkning av dagpenningbelopp enligt 38 a ska hänsyn inte tas till sådan bisyssla som avses i 39. Detta gäller dock under förutsättning att bisysslan inte 1.utvidgas under arbetslösheten, och 2.hindrar personen från att ta ett lämpligt heltidsarbete. Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka, ska hela det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen. Lag (2010:445). 40 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om begränsningar i ersättningsrätten och om karenstid utöver vad som följer av denna lag för personer som utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa. Lag (2008:33). Begränsning vid säsongarbetslöshet 42 Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer begränsa rätten till ersättning för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrke där arbetslöshet årligen regelbundet förekommer. Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 29 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får, om det finns särskilda skäl, meddela föreskrifter om att rätten till ersättning kan begränsas för sådana arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i ett yrke inom vilket arbetslöshet årligen regelbundet förekommer. Förordning (2003:1110). Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 57

58 Bilaga 3: IAF:s enkätundersökning Arbetslöshetskassornas tillämpning av branschspecifika regler etc. Enkäten bestod av två block, A och B. I block A behandlades frågor om hur arbetslöshetskassorna säkerställde att personer med arbetslöshetsersättning inte samtidigt får ersättning från socialförsäkringen. Detta block avser ett annat regleringsbrevsuppdrag och redovisas i detta uppdrag. I block B, som redovisas här, behandlades frågor om arbetslöshetskassornas tillämpning av branschspecifika regler etc. Block B Block B är uppdelat i tre delar. Den första delen avser det branschspecifika regelverk som fastslås i lag, förordning eller föreskrift alternativt där viss rättspraxis utvecklats till det förstnämnda. Den andra delen avser kassaspecifika tillämpningar som utvecklats gällande sådana särskilda yrkesgrupper som inte omfattas av det branschspecifika regelverket. Den tredje delen behandlar arbetslöshetskassans handläggning av sådana yrkesgrupper som har återkommande säsongsarbetslöshet. Arbetslöshetskassan ska bifoga eventuella rutiner, branschöverenskommelser etc. separat. Underlaget kan skannas och skickas via e-post till: [email protected] alternativt skickas via vanlig post till: IAF, Box 210, Katrineholm. Vänligen ange alltid diarienummer 2012/188 T3. Del 1 Regelstyrning Regelverket för arbetslöshetsförsäkringen innehåller ett antal specialregler för vissa grupper av yrkesutövare/branscher. IAF har bland annat utfärdat föreskrifter om att lärare, cirkelledare och SFI-lärare med ferielön inte har rätt till arbetslöshetsersättning under ferieuppehåll/tjänstgöringsfri tid samt omräkning av undervisningstimmar till klocktimmar för vissa lärare och cirkelledare. IAF har också utfärdat föreskrifter för tillgodoräknande av tid för vissa grupper av yrkesutövare vars arbete kräver förberedelse- och repetitionstid. Vidare finns också föreskrifter med särskilda regler för hur inkomst omvandlas till timmar och beräkningen av antalet ersättningsdagar per vecka för dem med konstnärligt arbete i vissa situationer. För företagare som är yrkesfiskare finns vissa särregler i förordning och föreskrift som rör rätten till arbetslöshetsersättning vid vissa väderförhållanden m.m. Utöver vad som framkommit ovan har det också utvecklats viss rättspraxis som i första hand berör vissa yrkesutövare/branscher. Exempelvis har detta skett vad gäller deltidsarbetslösa inom vissa branscher som tillämpar speciella arbetstidsy- 58 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

59 stem. Den rättspraxis som utvecklats angående sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet öppnar i viss mån för tolkningsmöjligheter. 1. Tillämpar arbetslöshetskassan något av det branschspecifika regelverk som regleras i förordning eller föreskrift? Ja, ange vad Nej, gå vidare till fråga 5 2. Har arbetslöshetskassan några skriftliga rutiner angående tillämpningen av det branschspecifika regelverk som regleras i förordning eller föreskrift? Ja (bifogas) Nej 3. Försök att uppskatta antalet ärenden handlagda enligt det branschspecifika regelverk som regleras i förordning eller föreskrift för 2011? 4. Upplever arbetslöshetskassan att det branschspecifika regelverk som regleras i förordning eller föreskrift är mer komplexa att tillämpa än regelverket i stort? Ja Nej, gå vidare till fråga nr Vad är det som gör regelverket svårt att tillämpa? (flera svarsalternativ möjliga) Regelverket är otydligt, eftersom Rättspraxis är i förhållande till det branschspecifika regelverket är oklart, eftersom Det är svårt att få fram fullständigt beslutsunderlag, eftersom Regelverket är inte utformat för att passa handläggningen av följande yrkeskategorier bland arbetslöshetskassans medlemmar, ange vilka Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 59

60 Annat, ange vad 6. Tillämpar arbetslöshetskassan några av de branschspecifika tolkningar som utvecklats i rättspraxis? (obs frågan avser inte anställda i bemanningsföretag, som behandlas separat i fråga nr. 9) Ja, ange vad Nej, ange varför 7. Försök att uppskatta antalet ärenden handlagda enligt någon av de branschspecifika tolkningar som utvecklats i rättspraxis för 2011? 8. Upplever arbetslöshetskassan att rättspraxis klarlagt hur kassan ska handlägga ärenden som berör branschspecifika tolkningar? Ja, motivera varför Nej, motivera varför 9. Anser arbetslöshetskassan att regelverket kan förtydligas? Ja, på vilket sätt Nej, motivera varför 10. Hur tolkar arbetslöshetskassan rättspraxis vad gäller sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet? (Beakta särskilt utbetalning av ersättning mellan uppdragen och i vilka fall som deltidsanställda kan få ersättning, bifoga eventuella rutiner) 11. Försök att uppskatta antalet ärenden med sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet för 2011? 60 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

61 Del 2 Kassaspecifika tillämpningar angående vissa särskilda yrkesgrupper Enligt vad som är känt för IAF har det tidigare förekommit kassaspecifika tillämpningar angående vissa yrkesutövare/branscher. För att IAF ska kunna utreda om tillämpningen överensstämmer med gällande regelverk och föreslå eventuella förändringar i syfte att uppnå ett ändamålsenligt regelverk är det viktigt att IAF får information från arbetslöshetskassorna i denna fråga. Det är också viktigt att eventuellt skriftligt underlag skickas in till IAF, såsom exempelvis interna dokument för handläggning av denna typ av ärenden, korrespondens med tidigare Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) etc. 12. Förekommer det hos arbetslöshetskassan branschspecifik tillämpning av regelverket för yrkesutövare, som inte omfattas av de branschspecifika regler som regleras i föreskrift, förordning eller omfattas av rättspraxis? Ja, redogör för vilka yrkesutövare som avses Nej, gå vidare till fråga nr Gäller tillämpningen rätten till ersättning? Ja, ange hur Nej 14. Gäller tillämpningen beräkning av ersättningens storlek? Ja, ange hur Nej 15. Vilken grund har arbetslöshetskassan för ovanstående tillämpning? (Bifoga eventuellt skriftligt underlag angående detta separat) 16. Försök att uppskatta antalet ärenden med branschspecifik tillämpning av regelverket för ärenden som inte omfattas av de branschspecifika reglerna i förordning och föreskrift för 2011? 17. Anser arbetslöshetskassan att det behövs någon form av förtydligande av regelverket? Ja, ange vad Nej, motivera varför Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 61

62 Del 3-Säsongsarbetslösa Vad gäller yrkesutövare med återkommande säsongsarbetslöshet har IAF ett bemyndigande som ger rätt att utfärda regler för att begränsa rätten till ersättning för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrken där arbetslöshet återkommer med årlig regelbundenhet. IAF har hittills inte använt detta bemyndigande men detta ställningstagande kan eventuellt komma att omprövas. Intressant i detta sammanhang är bland annat vilka anställningsvillkor som förekommer och hur årsarbetstiden är förlagd samt om högre lön betalas ut för att ersätta tjänstgöringsfri tid. 18. Förekommer det yrkesgrupper med återkommande säsongsarbetslöshet hos arbetslöshetskassan? Ja, redogör för vilka yrkesgrupper som avses Nej, gå vidare till block B. 19. Förekommer det hos arbetslöshetskassan branschspecifik tillämpning av regelverket för yrkesutövare som omfattas av återkommande säsongsarbetslöshet? Ja, redogör för vilka branscher och tillämpningar som avses samt hur anställningsvillkoren ser ut? Nej 20. Vilken grund har arbetslöshetskassan för ovanstående tillämpning? (bifoga eventuell skriftlig information angående detta separat enligt ovan) 21. Försök att uppskatta antalet ärenden med yrkesgrupper med återkommande säsongsarbetslöshet för 2011? 22. Önskar arbetslöshetskassan någon form av förtydligande av regelverket? Ja, ange vad Nej, motivera varför 23. Övriga kommentarer till någon av enkätdelarna? Uppge vilka dokument er arbetslöshetskassa avser bifoga 62 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

63 Bilaga 4: Sammanställning av arbetslöshetskassornas enkätsvar avseende ja- och nejfrågor samt antalsfrågor Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5: Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 Fråga 11 Arbetslöshetskassa Ja Nej Ja Nej Antal ärenden Ja Nej Ja Nej Antal Ja Nej Ja Nej Antal ärenden Akademikernas erkända J J J J J J N N J Arbetslöshetskassan Alfa J N J J J N J Arbetslöshetskassan för service och kommunikation J (N) J J Ej svar 160 Bensinhandlarnas N N 0 N J 1 Byggnadsarbetarnas N J 2 J J 24 Elektrikernas N J 15 N N 15 Farmacitjänstemännens N 0 J 0 N J 2 Fastighetsanställdas N N 4 J J 20 Finans- och försäkringsbranschen J N 5 N J 0 J J 45 GS J N 5 N J J J Hamnarbetarnas J N N J 0 J N 1 Handelsanställdas J J 1100 N J 850 J N 100 Hotell- och restauranganställdas J N 5 N J 0 N N 200 IF Metall J N N J 50 N N 100 Journalisternas J N 2 N N 0 J J Kommunalarbetarnas J J J J J J J J N J Ledarnas J N N J J J Livsmedelsarbetarnas N N 5 J J 10 Lärarnas J J N N 0 N J Musikernas J J J J J 380 J J 0 Pappersindustriarbetarnas N N 1 J J 2 Skogs- och lantbrukstjänstemännnen N J 3 J J 0 Småföretagarnas J N 50 J J J 10 N J 100 Svensk handels- och arbetsgivararnas J N 20 J J J N J STs J N N J N J Sveriges arbetares J N 120 N J 60 N J 50 Säljarnas N N N J Transportarbetarnas N J 15 J J 90 Vision J N N J J N Unionens J J J N J J N J Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 63

64 Fråga 12 Fråga 13 Fråga 14 Fråga 16 Fråga 17 Fråga 18 Fråga 19 Fråga 21 Fråga 22 Arbetslöshetskassa Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ange antal Ja Nej Akademikernas erkända N N J N Arbetslöshetskassan Alfa N J J N N Arbetslöshetskassan för service och kommunikation J J J 740 J J N N Bensinhandlarnas N N J N Byggnadsarbetarnas N J J N N Elektrikernas N N N N Farmacitjänstemännens N N N N Fastighetsanställdas N N N J N N Finans- och försäkringsbranschen N N J N GS J J N N J N N Hamnarbetarnas N N N N Handelsanställdas N N N N Hotell- och restauranganställdas J J J 0 J J N 500 N IF Metall N N N N Journalisternas J J N J N Kommunalarbetarnas J J N N J N N Ledarnas N N J N Livsmedelsarbetarnas N N N J N 50 J Lärarnas J J J 1300 J N J 1300 N Musikernas J J J 380 J N Pappersindustriarbetarnas N N N N Skogs- och lantbrukstjänstemännnen N N J J N 130 N Småföretagarnas N N J J N 1000 J Svensk handels- och arbetsgivararnas J J N J J N J STs N N J J N J Sveriges arbetares N N J J N 60 N Säljarnas J J J J N Transportarbetarnas N N J N Vision J J J N J N J Unionens J J J J J J N 64 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

65 Bilaga 5: Sammanställning av arbetslöshetskassornas verksamhetsområden Arbetslöshetskassorna redovisas i bokstavsordning. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa (AEA) AEA:s verksamhetsområde omfattar i Sverige verksamma akademiker. Arbetslöshetskassan Alfa Alfakassans verksamhetsområde är avsedd för både anställda och företagare i Sverige. Kassans huvudsakliga uppgift är att utge ersättning med grundbelopp till dem som inte är medlemmar i annan arbetslöshetskassa samt utge inkomstbortfallsersättning till dem som är anslutna till kassan. Kassan ska lämna information till den enskilde om vilka andra arbetslöshetskassor som är verksamma inom hans eller hennes yrkesområde. Arbetslöshetskassan för service och kommunikation (SEKO) Kassans verksamhetsområde begränsas till Facket för Service och Kommunikations verksamhetsområde. Organisationsområdet omfattar verksamheter inom: - postbranschen och därtill kompletterande verksamheter, underhåll och service - tele- och databranschen och därtill kompletterande verksamheter, underhåll och service - järnvägstrafik och därtill kompletterande verksamheter, underhåll och service - järnvägs-, väg- och brobyggnationer samt underhåll av dessa - luft- och sjöfartsväsendena vad avser servicetjänster samt kanalföretag - energibranschen och därtill kompletterande verksamheter, underhåll, anläggning och service - försvarsområdet inklusive tillverkning, underhåll och service - sjöfartsbranschen innefattande den svenska handelsflottan och därtill kompletterande verksamhet - civil statsförvaltning andra allmänna inrättningar som - riksdagsförvaltning - hovförvaltning Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 65

66 - penning- och värdepappersframställning - arbetsmarknadsutbildning samt - annan till organisationsområdets nära anknuten verksamhet Till organisationsområdet hör även ovan uppräknad verksamhet som bedrivs med stöd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetslöshetskassan Vision Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda som arbetar med administrativa funktioner i kommuner, landsting, regioner, bolag och stiftelser inom det kommunala området samt Svenska kyrkan, andra trossamfund och ekumeniska organisationer. För vård, skola och omsorg gäller detta även i privatägda verksamheter. Vidare ingår anställda vid Vision, Allt om jobbet Media Sverige AB och Arbetslöshetskassan Vision. Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde är begränsat till byggnadsarbetare samt målare och företagare inom måleriyrket. Medlem i egenskap av företagare kan den vara som utövar måleriyrket i företag med tre eller färre ägare utan andra yrkesutövare. Elektrikernas arbetslöshetskassa (EAK) Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige inom den elektriska installationsverksamheten sysselsatta arbetstagare såsom starkströms-, svagströms-, hiss- och servicemontörer, radio-, TV- och elektroniktekniker samt anställda vid kraftverks och distributionsföretag för elektrisk kraft, värme och gas inom i huvudsak den privata sektorn. Obs! Nytt beslut om ändring av 2: Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige, inom elteknikbranschen, sysselsatta arbetstagare såsom starkströms-, svagströms-, hiss-, service-, data-, elektronik-, larm- och energibranschen. 66 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

67 Farmacitjänstemännens arbetslöshetskassa (FAK) Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda/verksamma inom apoteks- och läkemedelsverksamhet såsom försäljning både på apotek och i annan näringsverksamhet, distribution, framställning och tillverkning samt lokalvård, även företagare verksamma inom apoteks-/läkemedelsområdet eller med dessa liknande verksamheter. Vidare inom Sverige anställda/verksamma inom forskning vid universitet, högskolor och hos läkemedelstillverkare eller med dessa närstående verksamheter. Fastighets arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom Fastighetsanställdas Förbunds avtalsområde enligt LOs organisationsplan Finans- och Försäkringsbranschens arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda tjänstemän inom finans- och försäkringsområdet och företagare i egenskap av entreprenörer inom finans- och försäkringsområdet. GS Arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom grafisk produktion samt inom träförädlingsindustrin, skogsbruket och därmed sammanhängande verksamheter. Hamnarbetarnas arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom hamnoch stuverinäringen samt arbetare i magasin och godsterminaler Handelsanställdas arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom detalj- och partihandel inkl tjänstemän, folkrörelseanställda, cirkelledare, anställda inom Folksams säljorganisation i Sverige, frisörbranschen samt i Sverige bosatta yrkesfiskare som är företagare eller anställda och därmed närbesläktade områden. Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa (HRAK) Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom hotell, restauranger, casinon, kaféer, konditorier, turistanläggningar, spa, bowling, catering, bingoföretag, samt andra nöjesföretag. IF Metalls arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom Industrifacket Metalls verksamhetsområde. Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 67

68 Journalisternas arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige redaktionellt anställda, företagare och frilansmedarbetare vid tidningar, tidskrifter, nyhets- och bildbyråer, radio och television. Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda hos kommuner, landsting, församlingar och hos andra arbetsgivare som i huvudsak bedriver skatte- och avgiftsfinansierad samhällsservice samt anställda inom naturbruksområdet. Ledarnas arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde är begränsat till dem som i Sverige innehar ledande funktion i näringsliv eller offentlig förvaltning som anställda eller företagare. Rätt att bli medlem tillkommer även företagares make och maka och övriga familjemedlemmar som deltar i verksamheten. Livsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom livsmedelsindustrin. Lärarnas arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde är begränsat till anställda och företagare i Sverige, verksamma som lärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare inom det kommunala och statliga utbildningsområdet samt inom motsvarande fristående och enskild utbildningsverksamhet samt kyrkomusiker. Musikernas arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde omfattar i Sverige verksamma musiker. Kulturarbetare inom scenkonst, film, television och andra yrkesutövare inom nöjesområdet, såväl anställda som företagare. Pappersindustriarbetarnas arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom pappersoch massaindustrin. Skogs- och lantbrukstjänstemännens arbetslöshetskassa (SLAK) Kassans verksamhetsområde är begränsat till inom skogs, lantbruk och miljöområdet jämte i direkt anslutning därtill anställda tjänstemän och egenföretagare i Sverige. 68 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

69 Småföretagarnas arbetslöshetskassa (SmåA) Kassans verksamhetsområde omfattar företagare, företagares make/maka och övriga familjemedlemmar som arbetar inom små- och medelstora företag verksamma i Sverige. Rätt att bli medlem har även personer i ledande ställning inom med arbetslöshetskassan samverkande näringslivsorganisationer. STs arbetslöshetskassa Arbetslöshetskassans verksamhetsområde är begränsat till personer anställda hos stat, kommun, landsting, företag eller inrättning vars verksamhet utgörs av samhällsservice och helt eller delvis finansieras av skatter eller avgifter. Vidare omfattar verksamhetsområdet personer i verksamheter som bedrivs på uppdrag av staten samt anställda inom understödsföreningar. Svensk Handels och arbetsgivarnas arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde omfattar företagare, företagsledare, ägare och delägare inom detalj- och grossisthandel samt service, tillverkning, tjänster, jordbruk, skogsbruk, jakt, gruvor och mineralutvinning. Rätt att bli medlem tillkommer även företagares make eller maka och övriga familjemedlemmar som deltar i verksamheten samt inom ovanstående verksamhetsområdens bransch- eller arbetsgivarorganisationer anställda personer i ledande ställning. Sveriges arbetares arbetslöshetskassa (SAAK) Kassans verksamhetsområde är begränsat till anställda och företagare utan anställda, verksamma i Sverige. Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa (t.o.m. den augusti 2012 Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa) Kassans verksamhetsområde omfattar ägare/delägare till företag som i Sverige säljer och distribuerar bensin, andra motordrivmedel och övriga petroleumprodukter, eller bedriver annan närliggande verksamhet samt anställda föreståndare vid sådana företag. Vidare omfattar verksamhetsområdet rörelseidkare som är franchisetagare, eller har en liknande ställning. Verksamhetsområdet omfattar även maka/make eller annan medlem av ägares familj, som aktivt deltar i driften av företaget samt inom petroleumhandelns organisationer anställda personer. Säljarnas arbetslöshetskassa Kassans verksamhetsområde omfattar anställda och företagare i Sverige som utför säljverksamhet av varor och tjänster. Transportarbetarnas arbetslöshetskassa Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 69

70 Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda i transportverksamhet. Unionens arbetslöshetskassa Unionens arbetslöshetskassas verksamhetsområde är begränsat till, dels i Sverige verksamma inom de teknik- och kunskapsbaserade sektorerna av arbetsmarknaden, dels i Sverige verksamma tjänstemän vid företag och organisationer inom handel, transport, ideella organisationer och övrig servicenäring jämte dessa närstående områden. dels personer yrkesverksamma inom svensk scenkonst, film, radio, television och därmed jämförlig verksamhet samt till musiker och korister yrkesverksamma i svenska symfoniorkestrar, kammarensembler, musikteatrar, teaterföretag, statlig och regional musikverksamhet samt radio och television. Med yrkesverksam avses även de personer som bedriver egen verksamhet inom kassans verksamhetsområde. Artister, musiker, och korister skall ha genomgått statlig teater- eller musikhögskola eller ha annan jämförbar utbildning alternativt yrkesverksamhet som styrelsen bedömer som likvärdig. 70 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF