TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-06-22 Diarienummer TE/2014:243 Vattenförsörjningsplan för Kungsbacka kommun Förslag till beslut Nämnden för Teknik tar förvaltningens förslag till Vattenförsörjningsplan för Kungsbacka kommun 2015-04-29 som sitt eget och fastställer dokumentet. Sammanfattning Det huvudsakliga syftet med en vattenförsörjningsplan är att trygga behovet av dricksvatten i ett flergenerationsperspektiv. Det skiljs på regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner. Det finns en regional plan som arbetats fram av Göteborgsregionens kommunalförbund. Motsvarande arbete pågår också i Halland med Länsstyrelsen som initiativtagare. I föreliggande plan för Kungsbacka kommun har ambitionen varit att gå in i detalj på vilka vattenförekomster som finns i kommunen samt att prioritera dessa för att utvärdera vilka resurser som kan ha betydelse för vattenförsörjningen nu och i framtiden. Slutligen ges förslag till åtgärder och rekommendationer till översiktsplanen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-06-22 Vattenförsörjningsplan för Kungsbacka kommun, 2015-04-29 Beskrivning av ärendet Vattenförsörjningsplanen för Kungsbacka kommun omfattar både yt- och grundvatten. Parallellt med arbetet har det arbetats fram en regional vattenförsörjningsplan av Göteborgsregionens kommunalförbund. Ett liknande arbete pågår just nu i Halland på initiativ av Länsstyrelsen i Halmstad. Teknik Fredrik Suneson /RedigerareTelefon/ fredrik.suneson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Lokala vattenförsörjningsplaner går in mer i detalj på hur situationen ser ut i den enskilda kommunen och är ett komplement till de regionala vattenförsörjningsplanerna. Kommunala vattenförsörjningsplaner bör vara väl förankrade i kommunen det är viktigt att det finns en samsyn mellan fysisk planering, miljö och teknik. Kommunen bör därför i samverkan mellan berörda förvaltningar ta fram en VA-plan, där ställningstaganden görs utifrån flera dimensioner än enbart vattenförsörjning. En vattenförsörjningsplan kan vara ett av styrdokumenten i en kommunal VA-plan. För att kunna utgöra underlag till översiktsplanen krävs en tydligare koppling till avloppssituationen i kommunen och mer tydliga ställningstaganden, t ex genom en VA-plan. Vattenförsörjningsplanens innehåll består av två delar: Den första delen omfattar en inventering och redovisning av de vattenresurser, nuvarande och framtida, som kommunen har att tillgå samt de vattenskyddsområden som finns fastställda inom kommunen. Även tidigare vattentäkter, reservvattenförsörjning, vattensamfälligheter och enskilda vattentäkter av betydelse har beskrivits. En sållning har sedan gjorts av resurserna och lämnat kvar de som bedömts vara intressanta för kommunalt dricksvattenuttag. I den andra delen har kapacitet, vattenkvalitet, hot och påverkan, allmänna skydd samt befintliga värden (tillgångar i form av existerande infrastruktur) beskrivits för de utvalda resurserna en sammanställning av ovanstående parametrar har gjorts för samtliga intressanta yt- och grundvattenförekomster. Genom att redovisa ovanstående punkter i en vattenförsörjningsplan kan problematik förknippad med de beskrivna faktorerna synliggöras, vilket med hänsyn till syftet med planen är viktigt att beakta i kommunens framtida arbete. Karl Lundgren Verksamhetschef Planering VA David Johnson Enhetschef Planering VA
Vattenförsörjningsplan för Kungsbacka kommun Utarbetad av Teknik, VA-planering Mikael Lindgren Datum 2015-04-29
i INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING i-iii 1 INLEDNING 1 1.1 Syfte och avgränsning 1 1.2 Bakgrund 1 2 METODIK 2 3 NUVARANDE VATTENFÖRSÖRJNING 3 3.1 Fjärås Bräcka allmänna vattentäkt 3 3.1.1 Administrativa uppgifter 3 3.1.2 Vattentäkten 3 3.1.3 Hydrogeologiska förhållanden 3 3.1.4 Råvattenstatus 4 3.1.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution 4 3.1.6 Skyddsområde 5 3.2 Gällinge allmänna vattentäkt 5 3.2.1 Administrativa uppgifter 5 3.2.2 Vattentäkten 5 3.2.3 Hydrogeologiska förhållanden 6 3.2.4 Råvattenstatus 6 3.2.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution 6 3.2.6 Skyddsområde 6 3.3 Öjersbo allmänna vattentäkt 7 3.3.1 Administrativa uppgifter 7 3.3.2 Vattentäkten 7 3.3.3 Hydrogeologiska förhållanden 7 3.3.4 Råvattenstatus 7 3.3.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution 8 3.3.6 Skyddsområde 8 4 TIDIGARE ALLMÄNNA VATTENTÄKTER 9 5 FRAMTIDA FÖRBRUKNING OCH RESERVVATTENFÖRSÖRJNING 10 6 SAMFÄLLIGHETER OCH ENSKILDA VATTENTÄKTER 12 7 POTENTIELLA DRICKSVATTENFÖREKOMSTER 13 7.1 Sjöar 13 7.2 Vattendrag 13 7.3 Grundvatten 14
ii 8 REDOVISNING AV VATTENFÖREKOMSTER 15 8.1 Sjöar 15 8.1.1 Lygnern 15 8.1.2 Skärsjön 16 8.1.3 Stensjön 17 8.1.4 Stora Horredssjön 19 8.1.5 Sundsjön 20 8.2 Vattendrag 22 8.2.1 Bäck till Löftaån från Älgaremosse, Kroksjöbäcken och Löftaån söder om Rammbäcken 22 8.2.2 Fälån 23 8.2.3 Getabäcken och Lillån 24 8.2.4 Rolfsån mynningen till Stensjön 25 8.2.5 Stockaån 26 8.2.6 Sundtorpsån 27 8.2.7 Kullagärdsbäcken, Skärbäck, Rambäcken och Löftaån Norr om Rambäcken 28 8.2.8 Kungsbackaån mynningen till Lindome 29 8.3 Grundvatten 30 8.3.1 Fjärås Bräcka 30 8.3.2 Gällinge 31 8.3.3 Öjersbo 32 8.3.4 Förlanda 32 9 BEDÖMNING AV INTRESSANTA VATTENFÖREKOMSTER 34 9.1 Kapacitet 37 9.1.1 Kapacitet för intressanta sjöar 37 9.1.2 Kapacitet för intressanta vattendrag 38 9.1.3 Kapacitet för intressanta grundvattenförekomster 38 9.2 Vattenkvalitet 39 9.2.1 Vattenkvalitet för intressanta sjöar 39 9.2.2 Vattenkvalitet för intressanta vattendrag 39 9.2.3 Vattenkvalitet för intressanta grundvattenförekomster 40 9.3 Hot och påverkan 40 9.3.1 Hot och påverkan för intressanta sjöar 42 9.3.1.1 Lygnern 42 9.3.1.2 Stora Horredssjön 43 9.3.2 Hot och påverkan för intressanta vattendrag 44 9.3.2.1 Kungsbackaån 44 9.3.2.2 Lillån 45 9.3.2.3 Löftaån 46 9.3.2.4 Sundtorpsån 47 9.3.3 Hot och påverkan för intressanta grundvattenförekomster 49 9.3.3.1 Fjärås Bräcka 49 9.3.3.2 Förlanda 50 9.3.3.3 Gällinge 51 9.3.3.4 Öjersbo 52
iii 9.4 Allmänna skydd 53 9.4.1 Allmänna skydd för intressanta sjöar 55 9.4.1.1 Lygnern 55 9.4.1.2 Stora Horredssjön 55 9.4.2 Allmänna skydd för intressanta vattendrag 56 9.4.2.1 Kungsbackaån 56 9.4.2.2 Lillån 57 9.4.2.3 Löftaån 58 9.4.2.4 Sundtorpsån 58 9.4.3 Allmänna skydd för intressanta grundvattenförekomster 59 9.4.3.1 Fjärås Bräcka 59 9.4.3.2 Förlanda 60 9.4.3.3 Gällinge 60 9.4.3.4 Öjersbo 61 9.5 Befintliga värden 61 9.5.1 Befintliga värden för intressanta sjöar 61 9.5.1.1 Lygnern 61 9.5.1.2 Stora Horredssjön 62 9.5.2 Befintliga värden för intressanta vattendrag 62 9.5.2.1 Kungsbackaån 62 9.5.2.2 Lillån 62 9.5.2.3 Löftaån 62 9.5.2.4 Sundtorpsån 62 9.5.3 Befintliga värden för intressanta grundvattenförekomster 62 9.5.3.1 Fjärås Bräcka 62 9.5.3.2 Förlanda 63 9.5.3.3 Gällinge 63 9.5.3.4 Öjersbo 63 9.6 Sammanställning intressanta ytvattenförekomster 64 9.7 Sammanställning intressanta grundvattenförekomster 65 10 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 66 10.1 Förslag till åtgärder 66 10.2 Rekommendationer till översiktsplanen 66 REFERENSER 67 BILAGOR 1. Kapacitetsberäkning sjöar 2. Kapacitetsberäkning vattendrag
1 1. INLEDNING 1.1 Syfte och avgränsning Det övergripande syftet med en vattenförsörjningsplan är att trygga behovet av dricksvatten i ett flergenerationsperspektiv. Lämplig tidshorisont för vattenförsörjningsplanen är år 2100. Vattenförsörjning måste nämligen planeras långsiktigt eftersom investeringar i anläggningar och ledningsnät ofta kan förväntas ha lång livslängd. I planen skall yt- och grundvattenresurser inom kommunen inventeras. De förekomster som kan vara av intresse för en framtida allmän dricksvattenförsörjning skall identifieras och sedan bedömas med avseende på kapacitet, kvalitet, hot, skydd och befintliga värden. I samband med arbetet kan eventuella problemområden uppmärksammas och lämpliga mål och åtgärder rekommenderas. Vattenförsörjningsplanen bör utgöra ett av underlagen till den kommunala översiktsplanen. Denna rapport har utarbetats för att få en uppfattning om vilka alternativa vattenresurser som finns för kommunens vattenförsörjning jämte förekomsten i Fjärås Bräcka/Lygnern. Rapporten följer i stort sett Länsstyrelsen Västra Götalands Län rapport 2006:99 om vattenförsörjningsplaner i uppställning och innehåll. 1.2 Bakgrund Vattenförsörjningsplaner omfattas av det nationella och regionala miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Det är kommunernas ansvar att ta fram lokala vattenförsörjningsplaner. Det är lämpligt att ett och samma dokument omfattar yt-, grund- och konstgjort grundvatten. Länsstyrelser, kommunalförbund och vattenmyndigheter kan sedan använda materialet för att ta fram regionala vattenförsörjningsplaner. Göteborgsregionens kommunalförbund har tagit fram en sådan plan och i Halland har arbetet påbörjats under 2013 på initiativ av länsstyrelsen. Enligt vattendirektivet ska samtliga vattenförekomster ha uppnått god status senast år 2015, eller senast till år 2027. Arbetet med direktivet sker parallellt med det arbete som görs enligt miljömålen. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt har beslutat om Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2009-2015. De åtgärder som här föreslås för skydd av dricksvatten förväntas medföra att långsiktiga vattenförsörjningsplaner som också inbegriper reservvattenberedskap tas fram i alla berörda kommuner. På sikt kommer Kungsbackas dricksvattenförsörjningsplan att utgöra underlag för en övergripande kommunal VA-plan.
2 2. METODIK Metodiken som används i denna rapport följer flödesschemat enligt figur 1. Nuvarande vattenförsörjning Bedömning Behov idag och fram till 2100 Naturliga förutsättningar Bedömning kapacitet, vattenkvalitet, hot och påverkan, allmänna skydd, befintliga värden Potentiella dricksvattenförekomster i Kungsbacka kommun Sjöar, vattendrag och grundvatten Intressanta dricksvattenförekomster Sjöar, vattendrag och grundvatten Förslag till mål och åtgärder, slutsatser, prioriteringar, rekommendationer till översiktsplanen Figur 1. Metodik för vattenförsörjningsplanens genomförande.
3 3. NUVARANDE VATTENFÖRSÖRJNING 3.1 Fjärås Bräcka allmänna vattentäkt 3.1.1 Administrativa uppgifter Huvudman: Kungsbacka kommun Driftstart: Sent 60-tal Verksamhetsområde: Fjärås, Åsa, Frillesås, Kungsbacka, Anneberg, Onsala, Vallda och Kullavik Producerat vatten: 5091943 m 3 eller 160 l/s (år 2014) Antal anslutna personer: 68814 (år 2014) Skyddsområde fastställt: 2012 (Började gälla 1 nov 2013 och ersatte äldre skyddsbestämmelser från 1985.) Tillstånd för vattenverksamhet: Vattendom VA 49/81 3.1.2 Vattentäkten Fjärås Bräcka är huvudvattentäkt för Kungsbacka kommun och är belägen ungefär 1 mil sydost om Kungsbacka. Det är en grundvattentillgång som förstärks med infiltration av sjövatten från sjön Lygnern. Intagsdjupet på råvattenledningen är ca 25 m. Vattnet pumpas upp till 6 stycken bassänger, vardera med arean 500 m 2, belägna på andra sidan åsen där det infiltrerar ner till grundvattnet i marken. Vattnet filtreras i marken på sin väg mot sex grundvattenbrunnar som ligger nära stranden. Från anläggningen pumpas vatten som är en blandning av inducerat- och infiltrerat vatten från sjön samt naturligt grundvatten. Innan distribution alkaliseras vattnet till ph ca 8,0. Dricksvattnet passerar också UV-ljus för desinfektion. Dricksvattnet kloreras normalt inte i Kungsbacka, men anläggningen är förberedd för klordosering. Det finns indikationer på att det i södra delen av Fjärås Bräcka eventuellt finns en separat grundvattenförekomst. Teknik har under 2012 erhållit en offert gällande utredning av eventuell förekomst från ett konsultföretag. Kostnaden för utredningen bedömdes vid tillfället inte som rimlig i förhållande till nyttan. Frågan bör eventuellt tas upp i framtiden. 3.1.3 Hydrogeologiska förhållanden Vattentäkten ligger i en randbildning av morän från den senaste istiden. Jordmaterialet har en heterogen sammansättning med skikt av såväl lera som morän i det grövre och mer välsorterade materialet. Isälvsmaterialet är således övervägande grovkornigt med vissa skikt av finkornigt material. Randbildningen har en nordsydlig riktning och dämmer mot öster upp Bräckaviken i Lygnern. Mot väster utbreder sig en lerslätt. Grundvattennivån i Bräckan är under naturliga förhållanden högre än Lygnerns nivå. Grundvattenläckage torde därför under opåverkade förhållanden ha skett både mot Lygnern i öster och mot lerslätten i väster. Kommunens vattenuttag har medfört att grundvattennivån har avsänkts till en nivå ca 2 m under sjöns yta. Det medför att sjövatten induceras till grundvattenmagasinet läckage sker alltså i motsatt riktning jämfört med naturliga förhållanden. Infiltrationen innebär att det naturliga tillrinningsområdet förändras. Tillrinningsområdet för vattentäkten består således av grundvattenbildningsområdet och sjön
4 Lygnerns tillrinningsområde. Ungefär 12 l/s av vattnet som produceras kommer från naturlig grundvattenbildning och ca 36 l/s från inducerat sjövatten. Resten, ca 90 l/s, tillförs genom infiltration av sjövatten i bassängerna (Bothniakonsult 2005). 3.1.4 Råvattenstatus Vattnet i sjön Lygnern är mjukt (ca 1ºdH) och har ett ph-värde på ca 6,5. Färgtalet är ca 40 mg Pt/l och halten organiskt material, uppmätt som COD-Mn, är ca 24 mg/l. Metallhalterna är låga. E-coli bakterier har påvisats. I vattentäktens brunnar är vattnet hårdare (ca 3ºdH), men är ändå mjukt för att vara ett grundvatten. ph-värdet varierar mellan 7,2-7,8 i de olika brunnarna. Vattnet uppvisar typisk grundvattenkaraktär med låg halt organiskt material och lågt färgtal. Konduktiviteten ligger mellan ca 20 och 50 ms/m. Vattnets låga hårdhet kan förklaras av att en del av grundvattnet har uppkommit genom infiltration eller induktion av ytvatten från sjön. Problem med Bekämpningsmedel Radon Arsenik Nej Nej Nej Tungmetaller Nej (Lygnern bedöms ej uppnå god kemisk status före 2015 kvicksilverhalten i fisk är för hög) Uran Nej Bakterier Nitrat Klorid Kommentar Nej Nej Nej Annat riskobjekt avser flyg 3.1.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution Vattenförbrukningen är i medeltal 160 l/s (år 2012). På ett år får enligt vattendom 6,0 miljoner m 3 tas ut, dock maximalt 660 000 m 3 under en och samma månad. Maximalt får 150 l/s ytvatten infiltreras i anläggningen. När taket på uttaget nås beror på hur mängden odebiterat vatten i systemet utvecklas framöver. Är svinnet ca 25 % som idag, nås gränsen år 2022. Ökar läckaget till 30 % nås gränsen istället år 2019. Är läckaget 35 % nås gränsen redan år 2015. Minskar läckaget till 20 %, vilket är målet i Kungsbacka kommun, nås gränsen först 2025. Sjövattnet pumpas från Lygnern och i en ledning genom åsen samt fördelas ut till infiltrationsbassängerna. Därifrån strömmar vattnet genom grusåsen i vilken det sker en
5 rening och förädling av sjövattnet till konstgjort grundvatten. Detta vatten blandar sig med det naturliga grundvattnet och vatten som inducerats från sjön. Grundvatten pumpas upp och passerar en flödesmätare. Efter denna passerar vattnet en barriär som består av en uv-anläggning och därefter tillsätts alkali. Vattnet blandas i en statisk mixer och ph-värdet mäts innan det leds till en vattenreservoar med två volymer om vardera 500 m 3. Efter att vattnet passerat reservoaren mäts utgående flöde och ph. Om ph-värdet överstiger satta larmgränser i SCADA-systemet blockeras flödet till ledningsnätet. Vid behov kan vattnet desinficeras genom klorering som extra barriär. Vattenverket i Fjärås Bräcka försörjer Fjärås, Åsa, Frillesås, Kungsbacka, Anneberg, Onsala, Vallda, Särö och Kullavik med dricksvatten. Ledningsnätet utgörs av ca 80 mil dricksvattenledningar. På nätet finns 17 tryckstegringsstationer och 6 reservoarer. 3.1.6 Skyddsområde Ett vattenskyddsområde fastställdes för Fjärås Bräcka år 1985 i samband med att vattendom beviljades för vattentäkten. Kungsbacka kommun har nyligen sett över skyddet av vattentäkten och nya föreskrifter beslutades i mars 2012. De nya reglerna började gälla 1 november 2013 och är i linje med Naturvårdsverkets riktlinjer för vattenskyddsområden (handbok 2010:5). 3.2 Gällinge allmänna vattentäkt 3.2.1 Administrativa uppgifter Huvudman: Kungsbacka kommun Driftstart: 1981 Fastighet: Gällinge 1:3 Verksamhetsområde: Gällinge Producerat vatten: 3625 m 3 eller 0,11 l/s (år 2014) Antal anslutna personer: 50 Skyddsområde fastställt: 2010 Tillstånd för vattenverksamhet: Nej 3.2.2 Vattentäkten Vattentäkten utgörs av två grusfilterbrunnar som är placerade vid vattenverket i Gällinge. Råvattnet har aggressiva egenskaper och måste därför behandlas i verket. Vattnet luftas och leds genom ett filter där kolsyra, järn och mangan avskiljs. Samtidigt ökar hårdheten. Slutligen ph-justeras vattnet genom dosering av lut. Efter behandlingen leds vattnet till en lågreservoar. Vattnet tryckstegras mot en hydrofor, flödet mäts och vattnet UV-behandlas innan det distribueras.
6 3.2.3 Hydrogeologiska förhållanden Vid vattentäkten är jordarten sandig morän. Inga hydrogeologiska undersökningar är gjorda. 3.2.4 Råvattenstatus Vattnet är mjukt (ca 1ºdH) för att vara ett grundvatten och har ett ph-värde på ca 5,6. Färgtalet är < 5 mg Pt/l och halten organiskt material, uppmätt som COD-Mn, är < 1 mg/l. Vattnet uppvisar typisk grundvattenkaraktär med låg halt organiskt material och lågt färgtal. Konduktiviteten är ca 8 ms/m. Aluminiumhalten bör inte vara högre än 0,1 mg/l för att undvika slambildning i ledningsnätet, men ligger på 0,09-0,25 mg/l. Problem med Bekämpningsmedel Radon Arsenik Tungmetaller Uran Bakterier Petroleumkolväten Nitrat Klorid Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 3.2.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution Se punkt 3.2.2. Om ph-värdet överstiger satta larmgränser blockeras alkalidoseringen. Vid behov kan vattnet desinficeras genom klorering som extra barriär. Vattenverket försörjer Gällinge med dricksvatten. 3.2.6 Skyddsområde Ett vattenskyddsområde fastställdes för Gällinge år 2010.
7 3.3 Öjersbo allmänna vattentäkt 3.3.1 Administrativa uppgifter Huvudman: Kungsbacka kommun Driftstart: 1960-talet, men från 1978 i kommunal regi Fastighet: Öjersbo 1:29 Verksamhetsområde: Öjersbo Producerat vatten: 7203 m 3 eller 0,23 l/s (år 2014) Antal anslutna personer: 150 Skyddsområde fastställt: 2009 Tillstånd för vattenverksamhet: Nej 3.3.2 Vattentäkten Vattenverket kan förses med vatten från två brunnar. Den ena är en grävd brunn medan den andra är djupborrad. Råvattnet pumpas mot ett filter som reducerar halterna av järn och mangan. Filtret tar även bort kolsyra och frigör kalcium, vilket medför ett mer alkaliskt och hårdare vatten. För att ytterligare höja ph-värdet doseras lut. Efter behandling leds vattnet till två lågreservoarer om vardera 10 m 3. Vattnet tryckstegras mot en hydrofor, flödet mäts och vattnet UV-behandlas innan det distribueras. 3.3.3 Hydrogeologiska förhållanden Grundvattenförekomsten utgörs av en formation med isälvssediment. Inga hydrogeologiska undersökningar är gjorda. 3.3.4 Råvattenstatus Vattnet är mjukt (ca 1,1ºdH) för att vara ett grundvatten och har ett ph-värde på ca 6-8. Färgtalet är < 5 mg Pt/l med något undantag och halten organiskt material, uppmätt som COD-Mn, är < 1 mg/l. Vattnet uppvisar typisk grundvattenkaraktär med låg halt organiskt material och lågt färgtal. Konduktiviteten är ca 8-24 ms/m. Aluminiumhalten är ca 0,05-0,06 mg/l.
8 Problem med Bekämpningsmedel Radon Arsenik Tungmetaller Uran Bakterier Petroleumkolväten Nitrat Klorid Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 3.3.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution Se punkt 3.3.2 Om ph-värdet överstiger satta larmgränser blockeras alkalidoseringen. Vid behov kan vattnet desinficeras genom klorering som extra barriär. Vattenverket försörjer Öjersbo med dricksvatten. 3.3.6 Skyddsområde Ett vattenskyddsområde fastställdes för Öjersbo år 2009.
9 4 TIDIGARE ALLMÄNNA VATTENTÄKTER Det har funnits en allmän vattentäkt vid Staragården på Onsalahalvön. Skårsjön var huvudvattentäkt för Kungsbacka innan anläggningen i Fjärås Bräcka anlades i slutet på 60-talet.
10 5 FRAMTIDA FÖRBRUKNING OCH RESERVVATTEN- FÖRSÖRJNING Vattenförbrukningen i Kungsbacka kommuns ledningsnät är ca 160 l/s (2014). Om Kungsbackas befolkning ökar med cirka 1000 personer per år beräknas erforderligt dricksvattenbehov till cirka 210 l/s år 2100. Kungsbackas reservvattenförsörjning sker idag via sammankopplingar med Varberg, samt Göteborg med flöden enligt nedan. Nuvarande reservvattenkapacitet från grannkommuner: Kungsbacka-Varberg 20 l/s Kungsbacka-Göteborg 5 l/s Kommunen planerar att utöka kapaciteten i befintliga sammankopplingar samt utöka med sammankoppling av dricksvattennätet med Mölndal. Planerad reservvattenkapacitet från grannkommuner: Kungsbacka - Varberg 50 l/s, tidpunkt ej klar Kungsbacka -Göteborg 60 l/s, planeras till 2016/2017 Kungsbacka Mölndal 70 l/s, klar 2015. Total reservvattenkapacitet efter utökning och uppdimensionering är 180 l/s. Enligt ovan finns det inom en snar framtid kapacitet för reservvatten från grannkommuner på cirka 180 l/s. Om Kungsbacka skulle få fullständigt stopp i dricksvattenproduktionen, behövs ett normaldygn cirka 210 l/s i reservvatten från grannkommunerna år 2100. Det innebär att när alla dessa förbindelser är utbyggda finns det ytterligare behov av reservvatten på ca 30 l/s under ett medeldygn. De vattenförekomster som kan ge minst 30 l/s kan vara av intresse runt år 2050, då vattenförbrukningen i Kungsbacka överstiger 180 l/s. Kommunen bedömer att en tillgång på reservvatten på 180 l/s fram till 2100 är acceptabel.
Figur 2. Planerad Reservvattenkapacitet. 11
12 6 SAMFÄLLIGHETER OCH ENSKILDA VATTENTÄKTER Nedan listas de privata vattenförekomster där produktionen överstiger 10 m 3 per dygn eller som försörjer fler än 50 personer, vilket är gränsen för att livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30 skall gälla. Sönnerbergens vattensamfällighetsförening omfattas sedan 1992 av skyddsområde och skyddsföreskrifter för grundvattentillgång. Sönnerbergens vattensamfällighetsförening Fastighet: Ekerna 1:32 Antal hushåll: 90 Medeluttag: 40 m 3 /d Vattensamfälligheten omfattas av vattenskyddsområde för grundvattentillgången. Enebackens tomtägarförening Fastighet: Gällinge-Skår 2:43 Antal anslutna personer: 59 Medeluttag: 12 m 3 /d Lunnabergs samfällighetsförening Fastighet: Lunna 9:6 Antal anslutna personer: 85 Medeluttag: 15 m 3 /d
13 7. POTENTIELLA DRICKSVATTENFÖREKOMSTER För identifiering av potentiella dricksvattenförekomster inom kommunen har vattenmyndigheternas och länsstyrelsernas VISS-databas använts. I databasen redovisas både yt- och grundvattenförekomster. Kartor över vattenförekomsterna nedan finns i kapitel 5. 7.1 Sjöar De sjöar i databasen som har en yta > 0,5 km 2 och ett djup på minst 10 m bedöms utgöra en potentiell dricksvattenförekomst. Dessa sjöar är: Namn på sjö Area [km 2 ] Max djup [m] Lygnern 32 49 Skärsjön 1,2 22,5 Stensjön 3 21,5 Stora Horredssjön 5,8 42 Sundsjön 0,8 18,5 7.2 Vattendrag De avrinningsområden i kommunen som är större än 30 km 2 bedöms utgöra en potentiell dricksvattenförekomst. Nedan har vattendrag indelats efter delavrinningsområde: Namn på vattendrag Area delavrinningsområde [km 2 ] Bäck till Löftaån från Älgaremosse 62,9 Kroksjöbäcken Löftaån söder om Rammbäcken Fälån 30,9 Getabäcken 38,4 Lillån (mynnar i Kungsbackaån) Rolfsån 30,8 (mynningen till Hjälm) Stockaån 34,9 Sundtorpsån 33,2 Flera delavrinningsområden kan vara seriekopplade och kan på så vis nå upp till bedömningsgränsen på 30 km 2. Nedan listas de vattendrag som det berör:
14 Namn på vattendrag Area summa delavrinningsområden [km 2 ] Kullagärdsbäcken Skärbäck Rammbäcken Löftaån norr om Rammbäcken Kungsbackaån 64,2 ca 30 km 2 inom Kungsbacka kommun (Hela avrinningsområdet är 302 km 2 ) 7.3 Grundvatten Följande grundvatten bedöms utgöra en potentiell dricksvattenförekomst: Fjärås Bräcka Gällinge Öjersbo Förlanda Av dessa grundvattenförekomster är endast Fjärås Bräcka och Förlanda med i VISSdatabasen. Övriga förekomster har ändå tagits med eftersom de är betydelsefulla för befintlig vattenförsörjning.
15 8. REDOVISNING AV VATTENFÖREKOMSTER 8.1 Sjöar 8.1.1 Lygnern Hydrologi Lygnern ingår i Rolfsåns avrinningsområde. Vatten från Lygnern används till konstgjord infiltration i vattentäkten Fjärås Bräcka, belägen strax väster om sjön. Det maximala djupet uppgår till 49 m. Lygnerns yta är 32 km 2 och volymen är 911,58*10 6 m 3. Sjöns primära avrinningsområde visas i figur 3. Älvsåker Hjälm Fjärås Förlanda Figur 3. Lygnerns primära avrinningsområde.
16 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Lygnerns primära avrinningsområde (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen nedan. Lygnerns primära avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 32,7 Skog 48,5 Öppen mark 4,4 Jordbruk 10,9 Hygge 1,1 Sankmark 1,2 Tätort 0,8 Totalt: 99,6 Prioritering och motiv Lygnern utgör idag huvudvattentäkt för Kungsbacka kommun genom konstgjord infiltration vid anläggningen i Fjärås Bräcka. Sjön är intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den även i framtiden avses att användas för detta ändamål. 8.1.2 Skärsjön Hydrologi Det maximala djupet uppgår till 22,5 m. Skärsjöns yta är 1,2 km 2 och volymen är 15*10 6 m 3. Sjöns avrinningsområde visas i figur 4. Fjärås Figur 4. Skärsjöns avrinningsområde.
17 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Skärsjöns avrinningsområde presenteras i tabellen nedan. Skärsjöns avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 1,5 Skog 3,4 Öppen mark 0 Jordbruk 0 Hygge 0,2 Sankmark 0 Tätort 0 Totalt: 5,1 Prioritering och motiv Skärsjön är inte intressant för dricksvattenförsörjning eftersom kapaciteten är för låg medelvattenföringen MQ i utgående vattendrag Skärbäck är ca 50 l/s. Medellågvattenföringen MLQ = 0. 8.1.3 Stensjön Hydrologi Stensjön ingår i Rolfsåns avrinningsområde, nedströms Lygnern och Sundsjön. Det maximala djupet uppgår till 21,5 m. Stensjöns yta är 3 km 2 och volymen är 38*10 6 m 3. Sjöns primära avrinningsområde visas i figur 5. Hjälm Fjärås Figur 5. Stensjöns primära avrinningsområde.
18 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Stensjöns primära avrinningsområde (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen nedan. Stensjöns primära avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 3,1 Skog 9,7 Öppen mark 1,2 Jordbruk 2,8 Hygge 0,3 Sankmark 0 Tätort 0,1 Totalt: 17,2 Prioritering och motiv Stensjön är inte intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den ingår i samma avrinningssystem som Lygnern, vilket gör förekomsten mindre lämpad för dricksvattenproduktion då Stensjön ligger nedströms Lygnern.
19 8.1.4 Stora Horredssjön Hydrologi Stora Horredssjön har ett maximalt djup på 42 m. Sjöns yta är 5,8 km 2 och volymen är 73,3*10 6 m 3. Avrinningsområdet visas i figur 6. Idala Figur 6. Stora Horredssjöns avrinningsområde.
20 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Stora Horredssjöns avrinningsområde presenteras i tabellen nedan. Stora Horredssjöns avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 6,0 Skog 30,3 Öppen mark 1,2 Jordbruk 2,6 Hygge 0,9 Sankmark 0 Tätort 0 Totalt: 41,0 Prioritering och motiv Stora Horredssjön är intressant för dricksvattenförsörjning eftersom kapaciteten bedöms som tillräcklig för att kunna använda sjön som reservvattentäkt. Medelvattenföringen MQ i utgående vattendrag är ca 570 l/s. Medellågvattenföringen MLQ = 120 l/s. 8.1.5 Sundsjön Hydrologi Sundsjön ingår i Rolfsåns avrinningsområde, nedströms Lygnern. Det maximala djupet uppgår till 18,5 m. Sundsjöns yta är 0,8 km 2 och volymen är 5,6*10 6 m 3. Sjöns primära avrinningsområde visas i figur 7. Hjälm Figur 7. Sundsjöns primära avrinningsområde.
21 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Sundsjöns primära avrinningsområde (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen nedan. Sundsjöns primära avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 1,0 Skog 3,5 Öppen mark 0,2 Jordbruk 0,8 Hygge 0,1 Sankmark 0 Tätort 0 Totalt: 5,6 Prioritering och motiv Sundsjön är inte intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den ingår i samma avrinningssystem som Lygnern, vilket gör förekomsten mindre lämpad för dricksvattenproduktion då Stensjön ligger nedströms Lygnern.
22 8.2 Vattendrag 8.2.1 Bäck till Löftaån från Älgaremosse, Kroksjöbäcken och Löftaån söder om Rammbäcken Hydrologi Det primära avrinningsområdet till aktuella vattendrag redovisas i figur 8. Figur 8. Primärt avrinningsområde för bäck från Älgaremosse, Kroksjöbäcken och Löftaån söder om Rammbäcken.
23 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen nedan. Primärt avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 0,2 Skog 38,0 Öppen mark 6,2 Jordbruk 17,1 Hygge 0,7 Sankmark 0 Tätort 0,7 Totalt: 62,9 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den har tillräcklig kapacitet för att kunna användas som reservvattentäkt. Vid mynningen i havet är medelvattenföringen MQ ca 1780 l/s och medellågvattenföringen MLQ är ca 230 l/s. 8.2.2 Fälån Hydrologi Avrinningsområdet till Fälån redovisas i figur 9. Älvsåker Hjälm Figur 9. Fälåns avrinningsområde.
24 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 1,0 Skog 25,6 Öppen mark 1,0 Jordbruk 2,4 Hygge 0,9 Sankmark 0,1 Tätort 0 Totalt: 31,0 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är inte intressant för dricksvattenförsörjning eftersom tillräcklig kapacitet saknas. Vid mynningen i Stensjön är medelvattenföringen MQ 430 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 30 l/s. 8.2.3 Getabäcken och lillån Hydrologi Lillån är ett biflöde till Kungsbackaån. Det primära avrinningsområdet (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) redovisas i figur 10. Anneberg Älvsåker Figur 10. Getabäcken och Lillåns primära avrinningsområde.
25 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Primärt avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 0,9 Skog 25,0 Öppen mark 3,0 Jordbruk 6,4 Hygge 0,5 Sankmark 1,0 Tätort 1,5 Totalt: 38,3 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den har tillräcklig kapacitet för att kunna användas som reservvattentäkt. Vid mynningen i Kungsbackaån är medelvattenföringen MQ 720 l/s och medellågvattenföringen MLQ 60 l/s. 8.2.4 Rolfsån mynningen till Stensjön Hydrologi Det primära avrinningsområdet redovisas i figur 11. Figur 11. Rolfsåns primära avrinningsområde.
26 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Primärt avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 0 Skog 10,8 Öppen mark 4,0 Jordbruk 15,4 Hygge 0,2 Sankmark 0 Tätort 0,3 Totalt: 30,7 Prioritering och motiv Rolfsån är inte intressant för dricksvattenproduktion eftersom den ingår i samma avrinningssystem som Lygnern, vilket gör förekomsten mindre lämpad för dricksvattenproduktion. 8.2.5 Stockaån Hydrologi Avrinningsområdet till Stockaån redovisas i figur 12. Hagryd-Dala Bukärr Särö Släp Vallda KUNGSBACKA Lerkil Halla-Heberg Hanhals Västra Hagen Figur 12. Stockaåns avrinningsområde.
27 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 0,2 Skog 11,1 Öppen mark 11,4 Jordbruk 10,6 Hygge 0,2 Sankmark 0 Tätort 1,4 Totalt: 34,9 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är inte intressant för dricksvattenproduktion eftersom tillräcklig kapacitet saknas. Vid mynningen i havet är medelvattenföringen MQ 420 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 30 l/s. 8.2.6 Sundtorpsån Hydrologi Avrinningsområdet till Sundtorpsån redovisas i figur 13. Figur13. Sundtorpsåns avrinningsområde.
28 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 1,5 Skog 23,5 Öppen mark 1,8 Jordbruk 2,6 Hygge 0,4 Sankmark 3,3 Tätort 0 Totalt: 33,1 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är intressant för dricksvattenproduktion eftersom den har tillräcklig kapacitet för att kunna användas som reservvattentäkt. Vid mynningen i Sundsjön är medelvattenföringen MQ 660 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 80 l/s. 8.2.7 Kullagärdsbäcken, Skärbäck, Rammbäcken och Löftaån norr om Rammbäcken Hydrologi Primärt avrinningsområdet (Skärsjön behandlas separat) till aktuella vattendrag redovisas i figur 14. Figur 14. Primärt avrinningsområde för Kullagärdsbäcken, Skärbäck, Rammbäcken och Löftaån norr om Rammbäcken.
29 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 0,9 Skog 39,0 Öppen mark 5,5 Jordbruk 15,2 Hygge 0,7 Sankmark 2,9 Tätort 0 Totalt: 64,2 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den har tillräcklig kapacitet. Vid mynningen i havet är medelvattenföringen MQ 1780 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 230 l/s. Det finns även möjlighet till att anlägga konstgjort grundvatten i formationen vid Förlanda. 8.2.8 Kungsbackaån mynningen till Lindome Hydrologi Det primära avrinningsområdet till Kungsbackaån redovisas i figur 15. Inom Kungsbacka kommun utgör avrinningsområdet ca 30 km 2, men hela avrinningsområdet för Kungsbackaån är på drygt 300 km 2. Figur 15. Kungsbackaåns primära avrinningsområde.
30 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen nedan. Primärt avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 0 Skog 8,7 Öppen mark 6,7 Jordbruk 9,4 Hygge 0,1 Sankmark 0 Tätort 7,9 Totalt: 32,8 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den har tillräcklig kapacitet. Vid mynningen i havet är medelvattenföringen MQ 4230 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 640 l/s. 8.3 Grundvatten 8.3.1 Fjärås Bräcka Hydrogeologi Grundvattenförekomsten är 2,9 km 2 stor, se karta figur 16. Nettonederbörden är ca 400 mm/år, vilket motsvarar 36,8 l/s räknat på hela förekomstens yta. Fjärås Figur 16. Grundvattenförekomsten i Fjärås Bräcka.
31 Markanvändning Tätort 6,5 % Fritidsbebyggelse 2,7 % Industri 0,7 % Åkermark 34 % Betesmark 16,8 % Skogsmark 26,5 % Hygge 1,4 % Vatten 5,7 % Grus- och bergtäkt 5,4% Idrottsanläggning 0,3 % Prioritering och motiv Fjärås Bräcka utgör idag vattentäkt för Kungsbacka kommun och är intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den även i framtiden avses att användas för detta ändamål. Det kan finnas en grundvattendelare i magasinet, vilket gör förekomsten intressant även för reservvatten. 8.3.2 Gällinge Hydrogeologi Vid vattentäkten är jordarten sandig morän, se figur 17. Kapaciteten är ca 4,5 m 3 /h. Gällinge Figur 17. Vattentäkten i Gällinge. Prioritering och motiv Gällinge vattentäkt är intressant för dricksvattenproduktion eftersom den i framtiden avses att användas som reservvattentäkt. Gällinge kommer att försörjas från Fjärås Bräcka.
32 8.3.3 Öjersbo Hydrogeologi Grundvattenförekomsten utgörs av en formation med isälvssediment och är ca 4,3 ha stor, se figur 18. Kapaciteten är ca 9 m 3 /h. Älvsåker Figur 18. Grundvattenförekomsten i Öjersbo. Markanvändning Bebyggelse i form av småhus. Prioritering och motiv Öjersbo vattentäkt är intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den även i framtiden avses att användas som dricksvattentäkt. 8.3.4 Förlanda Hydrogeologi Grundvattenförekomsten är 2,66 km 2 stor, se karta figur 19. Den naturliga grundvattenbildningen är 492 mm/år, vilket motsvarar 41,5 l/s räknat på hela förekomstens yta.
33 Förlanda Gällinge Figur 19. Grundvattenförekomsten i Förlanda. Markanvändning Tätort 0,4 % Åkermark 46,6 % Betesmark 5,9 % Skogsmark 43,4 % Hygge 2,7 % Idrottsanläggning 1 % Prioritering och motiv Vattenförekomsten är intressant för dricksvattenproduktion eftersom det är ett grundvatten där det finns direkt möjlighet till att förstärka det möjliga uttaget med konstgjord infiltration från Löftaån.
34 9. BEDÖMNING AV INTRESSANTA VATTEN- FÖREKOMSTER De vattenförekomster som bedöms vara potentiella och intressanta för dricksvattenuttag redovisas i figurerna nedan. Sjöar: Kullavik Brattås Anneberg Älvsåker Hagryd-Dala Bukärr Särö Släp Hjälm Lygnern Vallda KUNGSBACKA Lerkil Halla-Heberg Hanhals Fjärås Västra Hagen Buerås Förlanda Onsala Tjolöholm Gottskär Ölmevalla Gällinge Stora Horredssjön Idala Ölmanäs Kläppa Åsa Landa Frillesås Figur 20. Potentiella och intressanta sjöar.
35 Vattendrag: Kullavik Brattås Anneberg Älvsåker Särö Bukärr Hagryd-Dala Släp Lillån Sundtorpsån Kungsbackaån Vallda KUNGSBACKA Hjälm Lerkil Halla-Heberg Hanhals Fjärås Västra Hagen Buerås Förlanda Onsala Tjolöholm Gottskär Gällinge Ölmevalla Idala Ölmanäs Kläppa Åsa Frillesås Landa Löftaån Figur 21. Potentiella och intressanta vattendrag.
36 Grundvatten: Öjersbo Kullavik Brattås Anneberg Älvsåker Hagryd-Dala Bukärr Särö Släp Hjälm Vallda KUNGSBACKA Fjärås Bräcka Lerkil Halla-Heberg Hanhals Fjärås Förlanda Västra Hagen Buerås Förlanda Gottskär Onsala Tjolöholm Gällinge Gällinge Ölmevalla Idala Ölmanäs Kläppa Åsa Landa Frillesås Figur 22. Potentiella och intressanta grundvatten. För var och en av vattenförekomsterna har bedömningar gjorts avseende kapacitet, vattenkvalitet, hot och påverkan, allmänna skydd och befintligt värde i form av redan befintliga installationer såsom vattenverk och ledningar. Bedömningen av kapacitet och vattenkvalitet baseras på undersökningar, beräkningar och vattenprovtagning. De övriga parametrarna hot och påverkan, allmänna skydd och befintliga värden, är relativa (förhållandena i tillrinningsområdena till de olika förekomsterna jämförs med varandra) och uppdelade i tre nivåer låg, måttlig och hög.
37 9.1 Kapacitet 9.1.1 Kapacitet för intressanta sjöar Kapacitetsuppskattningen för sjöar redovisas i ett spann från den lägsta kapaciteten som uppträder vid torrår, till den kapacitet som uppträder vid normalår. Sjöarnas kapacitet har översiktligt beräknats enligt formel 1. Q = ( N - Y) ( n - t) + Y ( n - a) ± M - MLQ (1) Q = Den under året tillgängliga vattenmängden (m 3 ) N = Avrinningsområdets areal (m 2 ) Y = Sjöytan n = årsmedelnederbörd (m) (under torrår nyttjas 60 % av årsmedelnederbörden) t = avdunstning från landytan (m) a = avdunstning från sjöytan (m) M = magasineringar (m 3 ) MLQ = medellågvattenföringen (m 3 /år) Medellågvattenföringen, MLQ, har använts som ett mått på det flöde som måste finnas kvar i utgående vattendrag efter uttag. Meddellågvattenföringen beräknas enligt formel 2. MLQ = 0, 1 R N (2) MLQ = medellågvattenföringen (m 3 /s) R = specifik avrinning (l/s/km 2 ) N = Avrinningsområdets areal (m 2 ) Beräkningar redovisas i bilaga 1. Endast de avrinningsområden som är belägna närmast sjöarna har beaktats, varför de verkliga flödena troligen är större. Resultatet framgår av tabellen nedan: Storlek på bedömd uttagskapacitet vid normalår (l/s). Storlek på bedömd uttagskapacitet vid torrår (l/s). Potentiella och intressanta sjöar Lygnern Stora Horredssjön 1496 639 296 145
38 9.1.2 Kapacitet för intressanta vattendrag Kapacitetsuppskattningen för vattendrag redovisas i ett spann från lägsta kapaciteten, vilken har bedömts utgöras av 50 % av den lägsta lågvattenföringen, till den högsta tänkbara kapaciteten, vilken har bedömts utgöras av lågvattenföringen. Vid ett eventuellt vattenuttag måste dock beaktas att medellågvattenföringen MLQ, måste finnas kvar i vattendraget efter uttag. Lägsta lågvattenföring LLQ har beräknats enligt Vägverkets publikation 1990:11. För berörda vattenresurser har hela avrinningsområdet, dvs flera delavrinningsområden, beaktats vid beräkningen. Se tabell nedan: Potentiella och intressanta vattendrag Löftaån Lillån Sundtorpsån Kungsbackaån Storlek på bedömd uttagskapacitet 115 30 40 320 vid normalår (l/s). Storlek på bedömd uttagskapacitet 58 15 20 160 vid torrår (l/s) Kapaciteterna för dricksvattenuttag enligt ovan är sannolikt underskattningar av de verkliga uttagsmöjligheterna. Då ett uttag måste kunna göras med samma kapacitet året om bedöms dock tabellvärdena ligga inom säkerhetsmarginalen för ett möjligt vattenuttag under hela året. Beräkningarna redovisas i bilaga 2. Tänkesättet är hämtat från Härryda kommuns vattenförsörjningsplan (2009). 9.1.3 Kapacitet för intressanta grundvattenförekomster I Gällinge och Öjersbo har inte kapaciteten på vattenresurserna bedömts. Det som finns att tillgå är vattenverkens kapaciteter på 9 m 3 /h (2,5 l/s) respektive 12 m 3 /h (3,3 l/s). Vattentäkten i Fjärås Bräcka är väl dokumenterad och gällande vattendom är från 1985. En teknisk utredning som gjordes av VIAK AB 1980, visade att en vattenmängd i storleksordningen 150-200 l/s både kan infiltreras och transporteras genom bräckan i västöstlig riktning. Vidare konstaterades i utredningen att grundvattenmagasinets kapacitet tillåter en uttagsmängd på 215 l/s som dygnsmedel och 320 l/s som maxdygnsuttag. I vattendomen ges kommunen tillstånd att infiltrera 13000 m 3 /dygn eller 150 l/s ytvatten i infiltrationsanläggningen samt ta ut 6,0 miljoner m 3 vatten per år (190 l/s), dock maximalt 660000 m 3 under en och samma månad. I Förlanda finns enligt SGU mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i grundvattenmagasinet, storleksordningen 5-25 l/s. Det finns även möjlighet att öka kapaciteten genom konstgjord infiltration från Löftaån med uppskattningsvis ca 10 l/s.
39 Sammanställning av kapaciteter för intressanta grundvattenförekomster: Storlek på bedömd uttagskapacitet (l/s). Möjlighet till förstärkning via infiltration (inducerad eller konstgjord) Potentiella och intressanta grundvattenförekomster Gällinge Öjersbo Fjärås Bräcka Förlanda 2,5 3,3 190 5-25 Nej Nej Ja Ja 9.2 Vattenkvalitet Ett dricksvatten måste uppfylla Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV FS 2001:30). Detta går i regel att uppnå för de flesta vatten med erforderlig beredning i vattenverk. I föreskrifterna skiljer man på kemiska och på mikrobiologiska parametrar. För att uppnå god säkerhet och kontroll på råvattenkvalitén finns ett egenkontrollprogram framtaget, som är godkänt av Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd. Vattenanalyser finns att tillgå för råvattnet i Fjärås Bräcka, Gällinge och Öjersbo. Sjövatten från Lygnern har också analyserats. Analysresultat finns även för Lillån och Kungsbackaån (Kungsbackaåns vattenvårdsförbund - www.kbavvf.se). För övrigt saknas vattenanalysresultat. I det fall en idag outnyttjad vattenresurs blir aktuell för uttag, måste omfattande provtagning och analyser göras för bestämning av vattenkvaliteten. 9.2.1 Vattenkvalitet för intressanta sjöar Lygnerns vatten har låg alkalinitet ca 8 mg HCO3/l, låg hårdhet ca 1 dh, högt färgtal ca 40 mg Pt/l, högt värde på COD-Mn ca 24 mg/l och ett ph kring 6,5. E-coli bakterier har påvisats. Stora Horredssjön har ett ph-värde på ca 7. Sjön kalkas vartannat år sedan 2003. Dessförinnan kalkades sjön vart 5 år sedan 1984. Alkaliniteten är ca 10 mg HCO3/l. Färgtalet ligger på 30-40 mg Pt/l. 9.2.2 Vattenkvalitet för intressanta vattendrag Kungsbackaåns vatten har låg alkalinitet ca 14 mg HCO3/l, högt färgtal ca 55-95 mg Pt/l, högt värde på TOC ca 6,8-9,6 mg/l, ett ph kring 6,9-7,5 och en turbiditet på ca 3,2-8,6 FNU. Lillåns vatten har låg alkalinitet ca 18 mg HCO3/l, högt färgtal ca 50-120 mg Pt/l, högt värde på TOC ca 5,7-10 mg/l, ett ph kring 7-7,5 och en turbiditet på ca 4,5-14 FNU. Löftaån har ett ph-värde på ca 7,3. Alkaliniteten är ca 27 mg HCO3/l.
40 Sundtorpsån har ett ph-värde på ca 6,0-7,4. Vattensystemet har kalkats regelbundet sedan 1987. Innan dess vidtogs endast enskilda kalkningsåtgärder under 1970-1980 talen. Vid provtagning har alkaliniteten inte någon gång understigit 4,5 mg HCO3/l. 9.2.3 Vattenkvalitet för intressanta grundvattenförekomster Råvattnet i Fjärås Bräcka har en relativt låg alkalinitet på ca 41 mg HCO3/l. Denna ökar emellertid sedan i vattenverket när ph justeras med luttillsats. Vidare är hårdheten låg ca 3 dh, vilket kännetecknar ett mjukt vatten. Färgtalet och värdet på COD-Mn är låga, vilket kännetecknar ett bra grundvatten. ph ligger kring 7,5. Koliforma bakterier har påvisats i låga halter vid något enstaka tillfälle. Vattenbehandlingen som sker i vattenverket framgår av avsnitt 3.1.5. Råvattnet i Gällinge har en mycket låg alkalinitet på 4 mg HCO3/l. Vidare är hårdheten låg ca 0,8 dh. Färgtalet och värde på COD-Mn är låga. Manganhalten är hög ca 0,1 mg/l. ph ligger kring 5,6. Vattenbehandlingen som sker i vattenverket framgår av avsnitt 3.2.5. Råvattnet i Öjersbo har en relativt låg alkalinitet på ca 9,5 mg HCO3/l. Vidare är hårdheten låg ca 1,2 dh. Färgtalet och värde på COD-Mn är låga. Manganhalten är hög ca 0,07 mg/l. ph ligger kring 6,3. Koliforma bakterier har påvisats. Vattenbehandlingen som sker i vattenverket framgår av avsnitt 3.3.5. För Förlanda saknas analyser. 9.3 Hot och påverkan Det finns många olika faktorer som kan påverka eller utgöra ett hot mot en vattenresurs. De huvudsakliga hoten listas nedan. Bostads- och fritidsbebyggelse Överallt där människor bor förekommer en rad hot för en nedströms belägen vattenförekomst. Det kan vara oljecisterner för uppvärmning av bostäder, energianläggningar, parkering och fordonstvätt, användning av bekämpningsmedel och andra hemkemikalier samt dagvatten från bebyggda ytor. Avlopp Spillvatten innehåller bakterier och näringsämnena fosfor och kväve. Läkemedelsrester och andra miljöfarliga ämnen kan också finnas i vattnet. Bristfälligt utformade enskilda anläggningar för avlopp utgör en betydande risk för påverkan på både ytvatten och grundvatten. Kommunala anläggningar utgör ett marginellt hot vid normal funktion. Vid överbelastning av ledningsnätet kan emellertid orenat spillvatten brädda ut i miljön.
41 Väg- och järnväg Vägtrafik utgör ett hot genom diffus spridning av föroreningar med vägdagvatten, men även genom olyckor där skadliga ämnen läcker ut. Järnvägar utgör en risk främst genom spridningen av bekämpningsmedel på banvallar. Materialtäkter Materialtäktsverksamhet utgör ett hot för en grundvattenförekomst genom påverkan på grundvattenkvaliteten eller kvantiteten. Avståndet mellan markytan och grundvattennivån är kritisk beträffande känsligheten för förorening ju längre avstånd desto mer tid att vidta saneringsåtgärder. För en ytvattenförekomst bedöms hotet från täktverksamhet vara marginellt. Förorenade områden Med förorenade områden avses mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnad där halten av något ämne är så hög att den kan orsaka en risk för människors hälsa eller för miljön. Genom utlakning av dessa ämnen kan såväl grundvatten som ytvatten förorenas. Länsstyrelsen har en databas (MIFO) med uppgifter om förorenade områden. I databasen finns det två nivåer dels potentiellt förorenade områden där indikation finns att föroreningar kan förekomma och dels förorenade områden där undersökningar gjorts och föroreningar konstaterats. Lantbruksföretag I jordbruk, skogsbruk och djurhållning hanteras bekämpningsmedel, gödsel och drivmedel. Vidare kan avverkning av skog och upplag av timmer utgöra hot för en vattenförekomst. Miljöfarlig verksamhet Miljöfarlig verksamhet inom tillrinningsområdet för en vattenförekomst utgör en betydande risk. Hur stor risken är beror på verksamhetens art och vidtagna skyddsåtgärder för att förhindra förorening av vattenförekomsten. Översvämning/klimateffekter För en grundvattenförekomst som ligger i nära anslutning till ett vattendrag eller sjö ökar risken för påverkan vid översvämning om det saknas ett skyddande täcke av tätande jordart ovanpå grundvattenmagasinet. Vid översvämning ökar tillförseln av såväl humusämnen, jordpartiklar och föroreningar från omgivningen runt sjön eller vattendraget genom att vattenmassorna sköljer ur nya områden.
42 Vid slutet av detta århundrade kan den maximala nederbördsintensiteten i snitt ha ökat med 20-30 % sett över året i Västra Götaland. Årsnederbördsvolymen kan i snitt komma att öka med 20 %. Ökningen av vinternederbördsvolymen kan komma att bli hela 50-60 % (Svenskt Vatten, 2011). 9.3.1 Hot och påverkan för intressanta sjöar 9.3.1.1 Lygnern Bostads- och fritidsbebyggelse Sätila ligger inom avrinningsområdet för Lygnern. För övrigt finns ingen tätbebyggelse runt sjön. Bedömning av hot: Låg Avlopp Påverkan från avlopp bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Väg- och järnväg Risken för olycka med farligt gods bedöms vara medelstor. Bedömning av hot: Måttlig Förorenade områden Förorenad mark förekommer bara i begränsad omfattning runt sjön. Bedömning av hot: Låg Lantbruk Risken för utsläpp från lantbruk bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg
43 Miljöfarlig verksamhet Risken för utsläpp från miljöfarliga verksamheter bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Översvämning Vid översvämning skulle eventuellt täkten kunna påverkas genom inducering från sjön. Bedömning av hot: Måttlig 9.3.1.2 Stora Horredssjön Bostads- och fritidsbebyggelse Ingen tätbebyggelse finns i sjöns avrinningsområde. Bedömning av hot: Låg Avlopp Påverkan från avlopp bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Väg- och järnväg Risken för olycka med farligt gods bedöms vara liten. Endast en mindre väg korsar avrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Förorenade områden Inga förorenade områden inom avrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Lantbruk Risken för utsläpp från lantbruk bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg
44 Miljöfarlig verksamhet Risken för utsläpp från miljöfarliga verksamheter bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Översvämning Området är ganska oexploaterat, vilket medför lägre risk för att föroreningar når sjön vid översvämningar. Bedömning av hot: Låg 9.3.2 Hot och påverkan för intressanta vattendrag 9.3.2.1 Kungsbackaån Bostads- och fritidsbebyggelse Ån rinner genom eller nära flera tätbebyggda områden. Bedömning av hot: Hög Avlopp Ån rinner genom eller nära flera tätbebyggda områden. Bedömning av hot: Hög Väg- och järnväg Risken för olycka med farligt gods bedöms vara stor. Bedömning av hot: Hög Förorenade områden Det finns många förorenade områden i åns direkta närhet. Bedömning av hot: Hög