Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten
Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning. Det verkar vara så att energieffektivisering ofta innebär mer elanvändning men mindre av andra energiformer. Hur ser den sammantagna Sverige- och Nordenbilden av framtiden ut i Energimyndighetens framtidsspaning?
Hur mycket el används?
Ca 35 TWh i elintensiv industri
Och dubbelt så mycket i tjänsteoch bostadssdektorn
Värmepumpar en drivkraft? Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2008
Men marginellt till transporter
Och var kommer elen ifrån?
En framskrivning Energimyndighetens långsiktsprognos Analyser av den framtida energianvändningen och -tillförseln utifrån gällande styrmedel och andra givna förutsättningar Underlag för utsläppsprognoser till EU, och för energi- och klimatpolitiska beslut Tidshorisont: 10-25 år Baseras på KI:s ekonomiska prognoser (obs! våren 2008), internationella fossila priser (obs! våren 2008), modelleringar i bl.a. energisystemmodellen MARKAL, expertbedömningar. Kärnkraftens livslängd har också en stor betydelse Andra viktiga förutsättningar är som sagt gällande styrmedel som energiskatter, elcertifikatsystemet.
Scenarier och förutsättningar Scenario Oljepris Ek/BNP Kärnkraft Åtgärder Tidshorisont Huvudscenario (REF) Högre ek. tillväxt (EK+) Högre fossilbränslepris (FP+) Ytterliggare åtgärder (STYR) Kärnkraft -kortare livslängd (KÄRN) 90 $/fat Normal 60 år Beslutade (1/7 2008) 90 $/fat Hög 60 år Beslutade 120 $/fat Något lägre (1/7 2008) 60 år Beslutade (1/7 2008) 2005-2030 2005-2020 2005-2020 90 $/fat Normal 60 år Ytterligare 2005-2020 90 $/fat Normal 50 år Beslutade (1/7 2008) 2005-2030
TWh Den inhemska energianvändning - Energianvändningen fortsätter att öka under prognosåren - Ökningen sker främst inom transporter och industrin - Användningen i bostäder och service minskar 420 400 REF EK+ FP+ 380 2005 2010 2015 2020 2030 År
TWh Industrisektorns energianvändning - Energianvändningen ökar till följd av ökad industriproduktion - Elanvändningen ökar med ca 3 TWh och biobränsle med ca 4 TWh till 2030. - Oljeanvändningen minskar medan kol och koks samt naturgas ökar. - Energianvändningen i förhållande till förädlingsvärdet minskar 175 170 165 160 155 REF EK+ FP+ 150 145 2000 2010 2020 2030 2040
Elproduktion och elhandel - Vattenkraft och kärnkraft ökar genom effekthöjningar - Kraftvärme i industrin ökar genom elcertifikatsystemet och höga elpriser. - Kraftvärme inom fjärrvärmesystemet ökar genom elcertifikatsystemet, höga elpriser och expansion av avfallskraftvärme, och på kort sikt även genom gaskraftvärme - Elcertifikatsystemet och höga elpriser ökar vindkraften. - En måttlig ökning av den inhemska elanvändningen i kombination med ökad elproduktion ökar elexporten Nettoelproduktion,TWh 2005 2010 2020 2030 Vattenkraft 72,2 67,5 68,0 68,0 Kärnkraft 69,5 68,0 72,4 72,4 KVV i industrin 4,6 6,2 7,5 8,1 KVV i fjärrvärmesystem 7,3 14,0 17,6 19,6 Vindkraft 0,9 3,4 6,9 6,7 Import-export el -7,4-11,1-23,1-25,3
Andel förnybar energi - Andelen energi från förnybara källor hamnar i huvudscenariot strax under målnivån 49 % (RES-direktivet). - Betydande osäkerheter: - Energipriser - Industriproduktionen - Biodrivmedelanvändningen i transportsektorn - Värmepumpar - Hållbarhetskriterier för fasta biobränslen Scenario Förnybar energi Total energianvändning Andel Huvudscenario 220-224 TWh 471 TWh 47-48 % Högre ekonomisk utveckling 222-225 TWh 476 TWh 47 % Högre fossilbränslepris 230 234 TWh 465 TWh 50 %
Scenario med 50 års livslängd på kärnkraften Total tillförd energi minskar med 43 TWh till 643 TWh år 2030 jämfört med huvudscenariot, till största delen beroende på att kärnkraften har börjat fasats ut. Tillförseln av naturgas ökar med 30 % i jämförelse med huvudscenariot Netto-exporten av el minskar kraftigt i jämförelse med huvudscenariot för år 2030.
El i transportsektorn - vägfordon Myndigheten delar elbranschens bedömning att om huvuddelen av personbilstransporterna idag skedde med el skulle elanvändningen bli i storleksordningen 10-15 TWh. I myndighetens långsiktsprognos från 2009 gör myndigheten bedömningen att elfordon och laddhybrider kommer att få ett visst marknadsgenomslag till 2020. Rapporten redovisar bedömningen att 85000 fordon når marknaden till år 2020 och förväntas då använda ca 0,2 TWh. I rapporten bedöms 0,2 TWh elanvändning ersätta ca 0,5 TWh fossila bränslen i form av bensin eller diesel. Detta kan jämföras med elbranschen och IVA har som formulerat en ambitiös vision om 600 000 elfordon år 2020 som om den blir verklighet bedöms använda ca 1,5TWh eller ca 1% av dagens elanvändning i Sverige.
Spaning framåt viktiga faktorer EU:s 20/20/20-mål Tvingar in förnybar energi, osäkerhet kring effektiviseringsmålets utformning och effekter, höjd har tagits på EU-nivå för ett 30% mål för klimat Den globala ekonomiska utvecklingen Andra EG-direktiv (energitjänster, ekodesign, mm) Nationell energipolitik Strukturomvandling i svensk industri?
Lågkonjunktur och strukturomvandling? Den totala elförbrukningen inom landet (inkl förluster) minskade med fem procent i mars 2009 jämfört med mars 2008. För senaste tolvmånadersperioden var det en minskad elförbrukning med två procent jämfört med tolvmånadersperioden dessförinnan. Elförbrukningen inom industrin minskade med 15 procent i mars 2009 jämfört med mars 2008. För senaste tolvmånadersperioden minskade elförbrukningen inom industrin med sex procent jämfört med tolvmånadersperioden dessförinnan. Källa: SCB/Energimyndigheten Källa: Långtidsutredningen 2008, SOU 2008:105
Avslutande idéer Energianvändningen i Sverige och Norden kommer inte att öka radikalt, utan snarare fortsätta att effektiviseras (oavsett mått) Elanvändningen inom fr.a. transportsektorn kommer att öka, men behoven är inte jättelika Flödena mellan länderna och till kontinenten kommer öka Förnybartdirektivet kommer att tvinga in mer förnybar energi och elcertifikatsystemets ambitionsnivå ska höjas till i nivå med 25TWh. Långsiktighet är alltid önskvärt. Betydande osäkerheter i att bedöma energi-, el- och CO2- priser på lång sikt.
Tack för uppmärksamheten! paul.westin@energimyndigheten.se +46-16-544 20 58