Instuderingsfrågor Anatomi/ Farmakologi/Anestesi Anatomi 1. Vilka strukturer ingår i hudens strukturer Svar: Överhuden, Läderhuden, Underhuden. Hudens yttersta lager kallas överhuden (epidermis) och är mellan 0,05-1,5 mm tjockt. Vid ögonlocken är överhuden tunn, medan den på fotsulorna och andra delar av kroppen som utsätts för påfrestningar är tjockare. Hornlagret kallas det översta lagret av överhuden, vilket består av döda celler som innehåller det hårda hornämnet keratin. Hornlagret skyddar kroppen mot stötar och gör huden nästan helt vattentät. Samtidigt hindrar hornlagret bland annat bakterier och kemikalier från att komma in i kroppen. Hornlagrets hudceller, främst keratinocyter, "nöts" hela tiden bort och ersätts av nya celler som bildas i tillväxtlagret som finns precis under. Längst ner i överhuden återfinns pigmentceller, melanocytersom har i uppgift att skydda arvsanlagen i cellkärnorna mot solens ultravioletta strålar. I epidermis finns även Langerhansceller som ingår i det adaptiva immunförsvaret. Under överhuden är läderhuden (dermis) belägen. Detta lager är omkring 1-4 mm tjockt. Det är uppbyggt av fibrer och innehar gott om blodkärl, nerver och känselkroppar. I läderhuden finns även svettkörtlar och talgkörtlar. I talgkörtlarna bildas talg som gör huden mjuk. I svettkörtlar produceras svett som senare mynnar ut i små öppningar, porer. Svett består av vatten och salter och är nästan helt luktfri; det är endast när svett kommer i kontakt med bakterier som det börjar lukta. Om man duschar och tvålar in sig för mycket kan hudens naturliga fettyta försvinna vilket gör huden torr. Huvudartikel: Underhuden I underhuden (subcutis) lagras fett som isolerar kroppen från stötar och kyla. Överviktiga personer har mer underhud än magra. Bland annat proteinerna kollagen och elastin bygger upp huden. Underhuden utgör ett värmeisolerande och stötdämpande skikt. Den är dessutom en energidepå som kan utnyttjas vid födobrist. Även här finns känselkroppar. Kvinnor har mest utvecklad underhud. 2. Vilka strukturer ingår i muskelns strukturer Svar: Varje separat muskel innehåller ett antal muskelbuntar. Runt dessa finns det ett bindvävslager (muskel-fascia). Detta har till uppgift att skapa ett glidlager mot andra muskler och på det sättet ge muskeln form. Varje muskelbunt innehåller i sin tur ett visst antal muskelceller (myon). Dessa kallas även muskelfibrer. En muskelcell är uppbyggd av mindre komponenter: muskelfibriller. Muskelfibriller ligger vid sidan om varandra och är tvärrandiga i normalt mikroskop. Detta beror på att fibrillerna är uppbyggda av mindre komponenter, myofilament, som i sin tur består av två typer: aktin och myosin' filament. När muskeln förkortas (kontraheras) dras aktinet in mellan myosinet. Följden av detta är att fibrillerna förkortas samt förtjockas, vilket i sin tur leder till att de elastiska trådarna runt muskelcellen och bindvävslagret (som omger muskeln och har sin förlängning ut i muskelns sena) ger upphov till en kraft som påverkar muskelns fäste och ursprung, så att rörelser uppstår i skelettet.
3. Vilka strukturer ingår i benets strukturer Svar; Skelettet är uppbyggt av benvävnad, som är en typ av stödjevävnad. Benvävnaden innehåller mycket kollagenfibrer av protein som ger böj- och draghållfasthet, och kalciumkristaller som gör benet hårt. Uppbyggnaden liknar armerad betong. Benvävnaden kan antingen vara kompakt, eller uppbyggd av tunna benbjälkar med benmärg emellan. Den sistnämnda typen kallas svampaktig benvävnad, eftersom den liknar en tvättsvamp. Om alla ben bestod av kompakt benvävnad skulle skelettet bli mycket tungt. Varje ben innehåller både kompakt och svampaktig benvävnad för att skelettet ska vara starkt, men ändå inte för tungt. Trots det utgör skelettet ungefär 20 procent av kroppsvikten. 4. Vilka organ finns i bukhålan Svar: Buken eller isterbuken kallas inom anatomin för abdomen. Den är lokaliserad i nedre magregionen och omfattar i huvudsak nedre delen av tarmarna och mesodermet samt för kvinnor även livmodern och äggstockarna. Buken är ett känsligt område och skyddas därför av bäckenbenet. 5. Vilka muskler stödjer huvudet Svar: Huvudets muskler I ansiktet finns flera små ytliga muskler som sköter mimiken, samt öppnar och stänger ögonen och munnen. Med hjälp av dessa muskler kan vi bland annat rynka pannan, le, puta med munnen och blinka. Muskulaturen gör att vi kan visa vår sinnesstämning i form av ansiktsuttryck till andra människor. Vi har fyra tuggmuskler intill de båda käklederna. När vi tuggar dras dessa muskler samman. Djupare liggande muskler sköter ögonens, tungans och svalgets rörelser. 6. Vilken muskler hjälper huvudet att nicka Svar: Ursprung: Bröstbenet och nyckelbenet. Fäste: Processus mastoideus, linea nuchae. Funktion: Flekterar och roterar huvudet. Övrigt: Sternocleidomastoideus har det längsta namnet av alla muskler i kroppen. Den har fått sitt namn från de strukturer där den fäster och urspringer. Sterno betyder bröstben, cleido betyder nyckelben och mastoideus heter det utskott bakom örat där muskeln fäster. Sternocleidomastoideus kallas också för nickar muskeln då den för huvudet raktframåt när båda musklerna aktiveras samtidigt. Aktiveras bara en av musklerna så roteras och böjs huvudet framåt istället.
7. Vilka är tuggmusklerna? Svar: Tuggsystemets muskler Munslutare M. temporalis M. masseter M. pterygoidues medialis Munöppnare M. digastricus m. pterygoideus lateralis 8. Vilka strukturer i svalget är viktiga att känna till Svar: Svalget Det hålrum som finns bakom munhålan och näshålan och som fortsätter ner till matstrupen och struphuvudet kallas svalget. Här korsas vägarna för luft och föda. Svalgets översta del är täckt med samma slemhinna som finns i näshålan och bihålorna, medan den nedre delen har en lite mer motståndskraftig slemhinna för att tåla slitage från mat och dryck. I svalgets översta del mynnar de båda örontrumpeterna från mellanörat. Långt bak i svalget hänger en flik av hud som kallas gomspenen. I svalget finns några större anhopningar av lymfatisk vävnad i form av halsmandlarna, svalg- och tungtonsillerna. De bildar tillsammans en ring som skyddar ingångarna till luftvägarna och mag-tarmkanalen mot infektioner. 9. Var finns utförsgångarna av saliv i munnen Svar: Det finns både stora och små körtlar som producerar saliv; tre stora pariga körtlar och hundratals mindre körtlar belägna under munslemhinnan. Parotiskörteln är den största körteln och den har en 7 cm lång utförsgång som mynnar i höjd med överkäkens andra molar. Den submandibulära körteln har en 5 cm lång utförsgång och mynnar i munbotten i den sublinguala papillen. Den sublinguala körteln är mindre och har flera mynningar under tungan. 10. Var fäster den stora tuggmuskeln och har sitt ursprung? Svar: Masseter är en av tuggmusklerna hos människans anatomi. Den går mellan okbenet ("kindknotan") och bakre delen av underkäken, och används för att bita ihop. Masseter är en tjock, fyrhörnig muskel som består av två delar, en djup och en ytlig. Muskelfibrerna i de två delarna är kontinuerliga med dess fästen. Masseter är ibland föremål för ingrepp vid plastikkirurfisk käkförminskning. Den ytliga och större delen av muskeln har sitt ursprung i en tjock senliknande aponeuros från maxillas processus zygomaticus och från de anteriora två tredjedelarna av okbensbågens inferiora kant. Fibrerna löper nedåt-bakåt och fäster i vinkeln och inferiora laterala ytan av ramus mandibulae.
Den djupa delen är mycket mindre och har en mer muskulär textur. Den har sitt ursprung i posteriora tredjedelen och från hela mediala ytan av okbensbågen. Fibrerna löper nedåt-framåt och fäster i den övre halvan av ramus mandibulae och på laterala ytan hos processus coronoideus. Den djupa delen täcks anteriort av den ytliga delen, bakåt täcks den av glandula parotis. Liksom den övriga tuggmuskulaturen innerveras masseter av trillingnerven. 11. Vilka kärl är viktiga att känna till som tillhör ansiktets och munnens försörjning av arteriellt blod? Svar: A. carotis communis som delar upp sig i två grenar i höjd med struphuvudet: A. carotis externa som försörjer ansiktet och skalpen Farmakologi 1. Hur kan ett läkemedel intas i kroppen? Svar: per oralt, per rektalt, per vaginalt, infusion, injektion, cutant, subcutan, intracutant. 2. Vilka olika beredningsformer finns av läkemedel Svar: tablett form, suspension, lösning, gelform plåster 3. Vilken funktion har lever för metabolisering av läkemedel 4. Svar: Nedbrytning av läkemedel och fördelning av fri och bunden del av läkemedlet. 5. Vilken funktion av njurarna för eliminering av ett läkemedel Svar: Njurar eliminerar läkemedel genom utsöndring genom njurarna 6. Vad har receptorn för betydelse för ett läkemedel Svar: läkemedel behöver en receptor för att binda till en cell i kroppen 7. Vilka typer av processer i en cell kan ett läkemedel påverka Svar: membran bundna, intra-cellulära, cellkärna relaterad. 8. Vad händer om läkemedel interagerar med varandra Svar: Läkemedels funktion kan antingen potentieras (förstärkning) eller motverka varandra. 9. Vad innebär att läkemedel är potent Svar: Läkemedlet har en kraftig effekt 10. Vad är fri form och bunden form av ett läkemedel Svar: Den fria formen kan binda till en receptor. Den bundna formen har ingen direkt effekt 11. Hur fungerar magnecyl på smärta?: Svar: Acetylsalicylsyran i magnecyl minskar mängden av retande substanser på de fria nervändsluten 12. Hur fungerar citodon på smärta? Svar: Citodon innehåller kodein, som är en morfin analog, denna verkar centralt och blockerar nervsignaler från smärtnerver. 13. Vilken effekt har stesolid?
Svar: Stesolid innehåller Diazepam som har bensodiazepiner om verksam substans denna gör att nervceller i CNS reagerar svagare. Har en lugnande effekt. Lokalanestesi 1. Vilken funktion har natrium kalium pumpen Svar. Na / K pumpen återställer balansens över nervcellsmembranet 2. Vilken funktion har det nedåtgående smärtlindrande systemet i det centrala nervsystemet: Svar: De nedåtgående smärtlindrande nervsystemen blockerar smärtimpulser genom att öka trösklarna och förhindra att smärtsignalen när medvetandet. 3. Vad är skillnaden mellan nerver som har myelin och är utan myelin i det perifera nervsystemet Svar: Sensoriska nerver som har myelin har snabbare fortledning än sensoriska nerver som har omyeliniserade nerver. 4. Vilka typer av myeliniserade nerver finns i det perifera nervsystemet Svar: A fiber, A-delta (smärta, kyla), A-beta (beröring), B-fiber i det autonoma nervsystemet. 5. Vilken typ av smärta förmedlar en myeliniserad känsel nerv från det perifera nervsystemet och vilken typ av smärta förmedlar en omyeliniserad känsel nerv från det perifera nervsystemet Svar: En myeliniserad sensorisk nerv förmedlar en snabb och precis smärta och en omyeliniserad nerv förmedlar en dov, svårlokaliserad smärta. 6. På vilka nivåer i det centrala nervsystemet sker den kroppsegna smärtkontrollen vad innebär detta för upplevelsen av smärta Svar: På ryggmärgsnivå, på segementell nivå, på subcortikal nivå. Upplevelsen av smärta är en subkortikal process. Substanser som blockerar smärtimpulser minskar och blockerar upplevelsen av smärta. 7. Beskriv skillnaden mellan Sensorisk och Affektiv smärta Svar: Sensoriska smärta är lokalisationen av en smärta. Affektiv smärta är upplevelsen av smärta. 8. Hur påverkar ett lokalanestetiskt medel en smärtnerv Svar: Genom att binda till cellmembranet och blockera nervsignalen i nerven. 9. Vilka faktor kan göra att lokalanestesi inte fungerar Svar: Lågt ph. Felaktig deponering i vävnaden. 10. Nämn ett lokalanestesi medel som innehåller adrenalin Svar: Xylocain-Adrenalin. 11. Nämn ett lokalanestesi medel som innehåller octapressin Svar: Citanest-Octapressin 12. Vilka läkemedel skall kontrolleras i anamnesen innan lokalbedövning med adrenalin ges. Svar: läkemedel för blodtryck, hjärtat, anti-depressiva läkemedel (tri-cykliskt antidepressiva läkemedel)