Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS



Relevanta dokument
Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

Västkustens försvar försummas

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

FMV. Marinens utveckling

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA

Norrbottens regemente

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Norrbottens regemente 2016/2017

Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

H ä r ä r ubåten instängd

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK

Kap 1. Grunder. 1. Grunder. Allmänt

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Jag är medlem i Sveriges största fredsrörelse. Om människor Måndag torsdag i GT

OPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar

KA 4 50 ÅR. KÄRINGBERGET Lördagen den 15 augusti 1992 REGEMENTETS DAG

Här kommer Västsveriges flotta

Resiliens i en förändrad omvärld

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Grundläggande begrepp och regelverk

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Folk och Försvar Sälen, 14 januari Svensk försvarsförmåga

Militärt försvar fredsbevarande?

MARINEN för säkerhet och fred

KA2 Muldivision. Kustförsvaret i Bleking med inriktning på minvapnet.

Ett starkare försvar utmaningar och möjligheter

Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev

Svenska marinens försvarsförmåga Då och Nu

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Försvarets författningssamling FFS 1996:3

Världens tuffaste tar emot besökare på däck

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

50-64 år 65- år

VÄLKOMNA till Älvsborgs kustartilleriregemente eller KA 4 som vi i allmänt tal benämner vårt regemente.

OPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar

Den svenska nedrustningen och ubåtskränkningarna

Kustförsvaret i Östra Blekinge 1939 till 2000.

KOSTNADER OCH TRADITION

Låt mig först börja med en allmän

Stockholms läns landsting 1(2)

Säkerhetspolitik för vem?

NORDISK FÖRSV ARSSAMVERKAN

Motion till riksdagen 1988/89:Fö402 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) Skånes försvar

Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Finns det ett liv efter invasionen?

Regional ledning HÖGKVARTERET

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING

Något om det som fanns en gång

INVASIONSF ARAN NÅGRA STRATEGISKA REFLEXIONER

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Så är vi redo om krisen kommer

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

ADMINISTRATIV BEREDSKAP

Försvarsmaktens interna bestämmelser om utbildning i folkrätt avseende krigets lagar; beslutade den 28 maj 1997.

Pertti Joenniemi Mariehamn, den NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA

Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

En klar majoritet av Sveriges medborgare

Den komplexa hotbilden

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

Om mikroarbete och restid

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017

Kustartillerister med förmåga att snabbt spärra hamninlopp

Försvarets målsättning

ETT NORDISKT LUFTFÖRSVAR

Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre

Militärregion Syd. MRLäk Syd

Vi som utbildat oss till officerare

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Grundläggande begrepp och regelverk - totalförsvar. Version juni 2018

Konferens om landstingens krisberedskap Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

Fördjupningsseminarium till Försvarsföretagsdagarna

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmaktens föreskrift om verkställighet av tillträdes- och IKFNförordningarna;

Yttrande över Redovisning av uppdrag internationell jämförelse avseende militär flygverksamhet och vindkraft

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

Förmågor idag och imorgon

ÖB debattartikel på Newsmill den 26 oktober. ÖB: Vi behöver mer pengar för att behålla vår förmåga

Sverige och Östersjön

MARINen. För säkerhet och fred.

DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

VARBERG: "Bockanal-fästivalen" i Varberg går nu in i sin andra vecka, vilken i det mesta går i försvarets tecken.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (22) Delredovisning. Opinioner 2012 MSB-51.1

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

När jag ändå berör bemanningen vill jag här rikta mig till T-personalen - de olika divisionscheferna håller nu på att plocka fram underlag för möjlig

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar

Transkript:

GP 1978-02-26 Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS S k ö v d e (G-P) : Chefen för Västra militärområdet generallöjtnant Nils Personne och hans stab har kritiserat försvarsstaben för dess syn på försvaret av Västsverige och varnat för följderna av att alltför kraftigt försvaga de marina enheterna - flotta och kustartilleri, - Vi anser att Västsverige kommer tidigare i blickpunkten vid en aggression i vår omvärld än vad försvarsstaben anser. Warszawapaktens och NATO:s strategi tyder på det, säger general Personne i en intervju med G-P. Därför tycker vi, att man skall prioritera krigsorganisationen här högre. Det vi behöver skall omsättas av en rätt avpassad fredsorganisation, där man så långt det går tar vara på de mänskli ga och materie lla resurse r som finns här. Vi har en annorlunda syn på de luftoperativa möjligheterna över och utanför Västkusten än försvarsstaben, berättar Nils Personne. Kvantiteten eget flyg blir i framtiden förskräckande ringa. Även möjligheterna att leda strid blir på sikt otillfredsställande. Foto Jan Peter 1. - Vi har studerat styrkeförhållandena och "hotbilden" mycket noga,

berättar Nils Personne, Warszawa-pakten och NATO är lika intressanta. Vi har arbetat länge för att söka vända på överbefälhavarens uppfattning om hotbilden söder om Dalälven. - ÖB anser inte att de båda blocken ur nuvarande militärpolitiska läge kan starta ett krig, som omedelbart berör östersjöutloppen med omgivning. Det anser vi. Området i vilket Västra militärområdet ingår med 80 procent av sin yta - kommer att vara i riskzonen i samma ögonblick,som t ex Nordkalotten berörs, d v s i början av en operation mot den skandinaviska halvön. - Om en konflikt utbryter mellan stormakterna, är det Warszawapaktens strävan att förbättra sin position västerut, för att med flyg och sjöstridskrafter kunna nå längre ut över Atlanten och över Nordsjön, Då blir Danmark och Sydnorge, som jag ser det, ett absolut intresseområde. -- NATO å sin sida måste vidta försiktighetsåtgärder, vilka också kan beröra Västsverige tidigt. Vi skall komma ihåg att vi här har många attraktiva mål. Vi har basområden för flyg- och sjöstridskrafter, vi har bra hamnar, vi har goda förbindelser i nord-sydlig riktning och vi har naturligtvis en oerhörd mängd förnödenheter. - - Varje skärpning av den politiska situationen i Europa, som eventuellt kan leda till en konflikt, måste inrikta stormakterna på Västkusten och inloppen till östersjön, anser militärbefälhavaren. Om konflikten utvecklas, är det ett livsvillkor för båda parterna, NATO och Warszawapakten, att behärska det här området. Då kommer Västsverige i blickpunkten. General Personne delar inte försvarsstabens uppfattning att det är mera sannolikt att ett militärt hot växer upp snabbare mot. Ostkusten än mot Västkusten.

När vi förespråkar en omfördelning av resurserna för att fylla vissa som vi ser det nödvändiga behov i försvaret av Västkusten, så gör vi inte detta för att framhålla militärområdets betydelse i och för sig. Andra milon behöver också stridskrafter för att verka avhållande och avskräckande. Sämre beredskap Warszawa-pakten uppträder redan i dag väster om Skandinavien med

flyg och marina stridskrafter. NATO håller en hög beredskap i både Danmark och Norge, Hur påverkar detta beredskapen och den operativa planläggningen för det svenska Västkustförsvaret? - Vi försöker hålla beredskap inom ramen för våra resurser, men med sjunkande kvantitet både sjöoperativt och 1uftoperativt måste naturligtvis vår beredskap minska efter hand, Den kommer att göra det under följande år. - Vi har kontinuerlig beredskap i Västkustområdet, både med sjöstridskrafter och flyg. Jag kan inte avslöja omfattningen, men den är fn icke tillfredsställande och blir det inte på sikt heller. - Talar vi om ren kuppberedskap behöver vi stöd i en fredsorganisation. I kustområdet täcks den upp av KA 4 och Örlogsbasen. De skall framför allt följa upp underrättelseläget till sjöss och i luften. - De skall också vara beredda att lägga ut mineringar och kunna rusta fartyg. De skall kunna sätta igång och öppna och stänga och bemanna alla våra spärrar och batterier. Ju starkare det här försvaret är, desto större möjligheter har vi att hålla den här delen av landet utanför konflikter, - En angripare är särskilt sårbar i invasionsögonblicket på havet och i själva kustzonen. Vii måste ha utgångsgrupperat marina stridskrafter, som kan verka där. Stora oljelager Västra militärområdet är en av Sveriges viktigaste industriregioner. Det. ekonomiska försvaret har stora beredskapslager bl a i Göteborgstrakten. Vilken roll kan det militära försvaret fylla, när det gäller att utnyttja dessa resurser under kris eller krig? - För det första har vi ungefär 600 000 människor, påminner Nils Personne, Av dessa tar vi 90000 vd mobilisering. De andra 500 000 skall antingen verka i totalförsvaret eller utrymmas. - Utöver de väldigt stora lagren tillverkar man i Göteborgsområdet mycket olika viktiga ting. Vi har varven, bensin- och oljelager och en omfattande elektroteknisk och kemisk industri som vi behöver utnyttja. Det finns stora lager livsmedel, driv- och smörjmedel. Göteborgsområdet skall skyddas särskilt. Här måste ske en omfattande verksamhet för att föra

undan d:a dessa tillgångar till skyddade orter. - Sedan har vi Göteborgs-områdets betydelse för importsjöfarten i ett beredskapsläge. Fantastiskt mycket gods hanteras här. Det är vanskligt att lägga om destinationer för fartygen till andra hamnar. Jag har också svårt att tänka mig att sjövägarna söder ut eller till östra Sverige förblir öppna, utan hela importsjöfarten måste tas om hand här. - Den svängning som man gör när det gäller basering i fred av våra sjöstridskrafter till Sydostsverige, Öst- och Mellansverige kommer att inverka väldigt ofördelaktigt på vår beredskap att skydda importen, påpekar general Personne På önskelistan Militärbefälhavarens "önskelista" upptog tidigare bl a att moderna fartyg skulle utgångsgrupperas här, så att vi får en effektiv Västkustflotta. Han ville också fortsätta att modernisera kustartilleriet med medel tunga batterier. - Dessa önskemål står fortfarande högt på listan. Har man sjöstridskrafter grupperade i Västsverige och fientligheter börjar i sydöstra eller södra delarna av Östersjön finns det ju möjligheter att gruppera om fartygen till Östersjön. Marinchefen delar den uppfattningen, men fredsekonomiska skäl tvingar tydligen de centrala myndigheterna att koncentrera resurserna inom Östersjö-området.

Militärbefälhavaren betraktar planerna att beskära kustartilleriet på Västkusten med synnerligen oblida ögon. De områden av Västkusten där vi har kustartilleri och där det har funnits i långa tider är mycket lämpliga för sådant försvar. Vi ser det som ytterligt ofördelaktigt att man faktiskt har tankar att skära ned dessa batterier. - Vi vill behålla dem i nuvarande omfattning, vi vill modernisera dem och vi skulle helst se att de utökades eller i varje fall kompletterades med rörliga spärrbataljoner eller batterier, framhåller, general Personne, Berättigad oro Försvarsområdeschefen i Göteborg och Bohuslän, tillika chef för kustartilleriförsvaret, har uttryckt oro för de följder som en nedläggning av KA 4 skulle få för kuppberedskap och mobilisering på Västkusten. Hur ser Du som operativt ansvarig på hans farhågor? - De är fullt berättigade. Man kan lägga till vilken oerhörd roll dessa

förband spelar när det gäller att ta hand om den manliga ungdomen i det här tätbefolkade området. Värnpliktsproblemet är svårt. Egentligen tycker jag att vi borde öka vår åldersklasskapacitet i Göteborg i vårt militärområde. - Dels får de värnpliktiga tjänstgöra närmare hemorten, dels måste deras försvarsvilja och vilja att göra insatser i fred bli mera motiverad om de säkert kan räkna med att bli krigsplacerade vid något förband avsett att försvara just det här området. - Sedan hyser KA 4 sedan gammalt verksamhet av mer central karaktär - befälsskolor. sjukvårdsskola o s v. Regementet har visat sig utomordentligt lämpat för sådan verksamhet. KA 4 bidrar också i hög grad till rekryteringen, betonar Nils Personne, För dålig kraft Militärbefälhavaren sammanfattar: - Det förefaller mig ytterligt märkligt att man i en del av landet som Västsverige skulle reducera fredsorganisationen så kraftigt som man har antytt att man vill göra genom att ta bort KA 4, minska ned Örlogsbasen och flytta över deras resurser åt annat håll, Det kommer at sänka vår beredskap inom alla området än mera. Det ger inte den fredsorganisation som blir kvar möjlighet att föra ut krigsorganisationens effekt med den kraft som önskas.

Vårt land innehåller inte områden av primärt strategiskt intresse för stormaktsblocken. Kontrollen av sådana områden i vår närhet förutsätter inte nödvändigtvis kontroll av svenskt område. Däremot kan svenskt territorium beröras i samband med operationer som syftar till alt nå kontroll över för stormaktsblocken viktiga områden på Nordkalotten, Skandinaviens västkust, och vid Östersjöutloppen. För vårt vidkommande kan därvid främst norra och södra Sverige samt västkusten komma att beröras av sådana operationer. En angripare kan även tänkas eftersträva en utvidgad kontroll över vårt ' land, varvid Mellansverige, Gotland och andra, delar kan komma att bli viktiga mål. Beroende på angriparens syften kan de militära operationerna medföra samtidiga angrepp mot vårt land i flera än en riktning. Som tidigare militärbefälhavare i Övre Norrland är Nils Personne sällsynt väl skickad att bedöma de strategiska förhållandena i och kring Skandinavien. - Östersjöutloppen och Nordkalotten är i hög grad jämförbara områden, säger han och hänvisar till ovanstående passus i den senaste försvarspropositionen. Lars Borgström