Framtiden nu. Barnpsykiater Jari Sinkkonen: För barn är ingenting för barnsligt. Lionel överlevde ebola Kalgacal behöver inte längre arbeta

Framtiden nu 2 2014 Barnpsykiater Jari Sinkkonen: För barn är ingenting för barnsligt Lionel överlevde ebola Kalgacal behöver inte längre arbeta

Ledare DEN tjugonde november firar vi 25-årsdagen av FN:s konvention om barnets rättigheter. Med glädje kan jag konstatera att världen i dag är en mycket bättre plats för barn än vad den var 1989 när barnkonventionen kom till. Den extrema fattigdomen i världen har halverats och dödligheten för barn under fem år samt antalet barn som inte går i skola har nästan halverats. Det är fullt möjligt att redan till år 2030 helt eliminera den extrema fattigdomen. Likaså kunde alla världens barn senast då gå i skola och ha tillgång till hälsovård. Utmaningarna är ändå fortsättningsvis stora. Trots att världen är rikare än någonsin förr har klyftan mellan de fattiga och de välbeställda inte krympt. I utvecklingsländerna måste de flesta av barnen klara sig på mindre än två amerikanska dollar per dag, och vart åttonde barn i de rika länderna lever i relativ fattigdom. Nästan 58 miljoner barn i världen blir fortfarande utan grundutbildning. Kön, hälsotillstånd, etnicitet, bosättningsort samt samhällelig och ekonomisk ställning inverkar väsentligt på barns överlevnad och framtid. Fattigdomen går vidare från en generation till nästa. Under FN:s ledning utarbetar man nu nya världsomspännande mål för utvecklingen. De tidigare millenniemålen som sattes för att minska fattigdomen löper ut år 2015 och kommer då att ersättas av de nya. Också Rädda Barnen är med och påverkar hur de nya målen kommer att se ut. Vi vill att man i målsättningen tydligare än förr fördjupar sig i orsakerna till ojämlikheten och fattigdom. Ojämlikheten måste minskas både mellan olika länder och inom dem. Alla stater borde förbinda sig vid att se till att de allra fattigaste, eller de som på annat sätt har det sämst ställt, får ta del av utvecklingen. Såsom det konstateras i barnkonventionen skall varje barn ha möjlighet att överleva, leva och utvecklas till sin fulla potential. Max Holm ansvarig redaktör Rapporten Framtiden nu skildrar Rädda Barnen rf:s arbete för barn och barnfamiljer i Finland, i landets närområden, i länder som hör till världens fattigaste, samt i regioner där befolkningen hotas eller har drabbats av naturkatastrofer eller konflikter. Rapporten utkommer två gånger årligen, i maj och november. Tryckt på PeFC-certifierat miljövänligt papper. Ansvarig redaktör: Max Holm Medverkande: Eeva Johansson, Anna-Maria Heikkinen, Markku Juntunen, Sanna Karvonen och Katri Tukiainen Adress: Forsbyvägen 38, 00610 Helsingfors Telefon 010 843 5000, fax 010 843 5111 E-post max.holm@raddabarnen.fi Layout: Hannu Karjalainen, Hanemedia Tryckort: Sälekarin Kirjapaino Oy Rädda Barnen, 2014 ISSN 1799-1838 Insamlingstillstånd: Polisstyrelsen 2020/2013/2544, gäller för tiden 1.1.2014 31.12.2015 och omfattar hela landet förutom Åland. Rädda Barnen är Finlands utrikesministeriums partnerskapsorganisation. I DETTA NUMMER 1 2014 2 Ledare 3 Nyheter i korthet 4 5 Barnpsykiater Jari Sinkkonen: För barn är ingenting för barnsligt 6 Oro för familjernas ork lade grunden till familjehuset Perheentalo 7 Med bidragsgivarnas hjälp gick Viivis dröm i uppfyllelse Sportfaddern är barnets egen supporter 8 9 Rädda Barnen hjälper i katastrofer och kriser 10 11 Kalgacal behöver inte längre arbeta 12 Ramatou drömmer om att börja i gymnasiet 13 Goda nyheter för Mohammed och hans familj 14 Sarita fick återvända hem och till skolan 15 Rädda Barnens jul Omslagsbild: Sjuåriga flickan på bilden och hennes familj flydde för två år sedan undan kriget i Syrien och lever nu i Irak. Rädda Barnen hjälper nödställda barn och deras familjer runtom i Irak. Bild: Tue Jakobsen/Rädda Barnen Insamlingskonton Nordea FI64 1017 3000 2107 27 OP FI16 5724 1120 0386 92 2 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 2 2014

Ungdomar får hjälp på webben TIDEN för den gemensamma ansökan närmar sig och de unga funderar: Skall jag fortsätta mina studier i gymnasiet eller yrkesskola? Enbart förra våren blev över två tusen ungdomar utan studieplats. Många som studerar eller redan är i arbetslivet upplever att de är på fel plats. Det de har gemensamt är att de alla har nått en vändpunkt i livet. De behöver uppmuntran och handledning för att komma vidare. Rädda Barnens tjänst Suunta-palvelu finns på webben för just de här ungdomarna. Vår expert inom webbungdomsverksamhet Anniina Lundvall berättar: Många ungdomar tycker att det är lättare att be om hjälp på webben än ansikte mot ansikte. Med Suunta-handledaren kan man diskutera jobb, utbildningar, alternativ och framtid. Handledarna står till tjänst om kvällarna, då andra rådgivande och hjälpande tjänster för ungdomar ofta har stängt. De unga får stöd och svar direkt. Över sexhundra ungdomar har sökt och fått hjälp genom tjänsten Suuntapalvelu under det senaste året. Tjänsten bygger på chatt, det vill säga samtal på webben. I chatten diskuterar man på tumanhand med Suunta-handledaren. En chatt kan pågå från femton minuter till flera timmar, helt utgående från behovet. Mera information om tjänsten Suunta-palvelu (på finska): www.suuntapalvelu.fi Stopp för barnaga I FINLAND förbjöds barnaga i lag för trettio år sedan. Också attityderna har förändrats och allt färre godkänner fysisk aga som fostringsmetod. Tillsammans med andra barnorganisationer arbetar Rädda Barnen för ett förbud mot aga i hela världen. I oktober anslöt sig Argentina till de nu totalt 41 länder som har förbjudit aga i sin lagstiftning. Utöver det har Italien och Nepal förbjudit barnaga med beslut av högsta domstolen, och 45 stater har förbundit sig vid att driva saken vidare. I Bangladesh utbildar vi lärare i barnvänlig pedagogik. Aga i skolan förbjöds år 2011 genom ett beslut av landets högsta domstol. Bild: Max Holm/Rädda Barnen Stora Enso och barnens rättigheter ETT SAMARBETE som koncentrerar sig på barnets rättigheter har inletts mellan Rädda Barnen och företaget Stora Enso. Enligt avtalet som slöts i juli kommer Rädda Barnen att granska Stora Ensos affärsverksamhets effekter på barn. Vi bedömer hur förverkligandet av företagets verksamhetsprinciper samt sociala ansvar ligger i linje med företagets allmänna förpliktelser samt deras förbindelse att främja barns rättigheter. Vi kommer också att ge konkreta och detaljerade rekommendationer och förbättringsförslag. Rädda Barnen, Unicef och FN:s Global Compact publicerade år 2012 tio barnrättsprinciper som hjälper företag att ta ett större ansvar för barnets rättigheter. Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 2 2014 3

Barnpsykiater Jari Sinkkonen: För barn är ingenting för barnsligt Det geniala i leken ligger just i det att det av sin natur är barnsligt, onyttigt och onödigt. Just därför är leken så utvecklande, säger Rädda Barnens överläkare barnpsykiater Jari Sinkkonen. LEKEN är av avgörande betydelse för barns utveckling. Syftet med leken är att hjälpa barnet att klara sig i världen. I början handlar det om de allvarligaste saker. Den första leksaken, babyns snuttefilt eller kudde, symboliserar den frånvarande modern och hjälper barnet att komma ihåg henne. Babyn behöver ett konkret föremål för att bevara den inre bilden av modern, eftersom barnet ännu inte kan minnas mamman utan det. Det älskade föremålet får en särskild ställning i barnets ögon. Ingen sak och ingen människa kan ersätta det. Vuxnas plats i leken Föräldrarnas uppgift är att skapa gynnsamma omständigheter för leken. Vuxna borde också ibland ha tid att kasta sig in i leken, när barnet vill det. En förutsättning för leken är att barnet inte är trött eller hungrigt, och barnet får inte heller känna sig otryggt eller uppleva sig vara i fara. Det behövs två i en lek, åtminstone i början. När barnet blir större räcker det ofta med att föräldrarna är närvarande, till hands för barnet. Då går det att vända sig till pappa eller mamma om barnet under leken behöver råd, en famn eller tröst. Mamma behövs kanske som tågpassagerare, pappa som indianhövding. Ibland behöver barn föräldrarnas hjälp för att skapa ramarna för leken; de ska hämta rekvisita från vinden, ge barnet lov att ta filtar, gamla gardiner eller kläder till leken. Det är ändå barnet som skapar själva leken. Det förekommer viktiga möten mellan förälder och barn också då föräldrarna inte deltar i leken. Barn kan till exempel komma för att visa vad de har tecknat eller byggt av klossar. Då är det bra om föräldern lägger undan tidningen och koncentrerar sig på barnet, frågar och beundrar. Låter barnet förstå att det är världens underbaraste barn. Barn kan ibland säga att jag har ingenting att göra. Föräldern behöver då inte skynda att ge barnet en färdig schablon för en lek. I en sådan härlig stund av overksamhet behöver barnet bara en liten puff av föräldern för att själv hitta på en lek. Det finns föräldrar som hellre än till lek styr sina barn till något slag av utvecklande och prestationsinriktad verksamhet som tävlingsidrott. Föräldrar kan utan att märka det uppmuntra barn att vända sig från lek. Det är också möjligt att föräldrar tycker att lek är barnsligt, rentav nonsens. Leken får inte bli glömmas Barn kan tillbringa många timmar klistrade vid en bildskärm, titta på videor och spela datorspel. Nuförtiden måste barn ofta ta emot en värld som har formats av andra. Datorspelen har ändå kommit för att stanna. Föräldrarna bör se till att de är medvetna om vad barnen spelar och hur mycket. Föräldrarna är positiva spioner, de varnar och sätter gränser. Och det hjälper inte fastän barn öser ur sig krav och frågar varför de inte får göra si eller så, när kamraterna får. Datorspel är exceptionellt beroendeframkallande. Ju mindre barnet är desto lättare skapas beroendet. Förnuftig datoranvändning handlar om mängder och gränser. När barn har fått spela ett datorspel anpassat för deras ålder ett tag är det igen dags att baka sandkakor och bygga kojor. Och bara springa runt huset med kompisarna i kvällen som skymmer. Det är sorgligt om barn aldrig lär sig leka. Många barn har i den tidiga barndomen alltför mycket annat att göra eller bekymmer, trots att det inte finns någonting som är viktigare för barnet än leken. Föräldraskap handlar om att vara tillsammans Det är bra om föräldrarna gör saker tillsammans med barnet. Snickrar, bakar och reparerar cykeln, pratar och tar promenader. Sådana vardagliga rutiner skapar en känsla av trygghet och kontinuitet hos barnet. Föräldraskap handlar ändå inte om att underhålla, ha skoj eller överhuvudtaget göra någonting. Det handlar om att vara tillsammans. Föräldraskap behöver ingen rekvisita. Det kan förverkligas med goda resultat också i en liten höghusbostad där det inte finns plats för hyvelbänkar. 4 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 2 2014

Jari Sinkkonen Jari Sinkkonen, specialistläkare i barnpsykiatri och medicine doktor, har verkat som Rädda Barnens överläkare sedan 1997. Jari, som kommer från landsbygden i Kontiolahti, är bekant för sina humoristiskt varma fackböcker rörande hälsovård och fostran. Han deltar också aktivt i samhällsdebatten rörande barnfostran, barnskydd och barns utveckling. Till Jaris intressen hör flöjtspel och klassisk musik. Särskilt opera ligger hans hjärta nära. Jari är gift och har tre vuxna barn. När Jari får frågan vad han arbetar med svarar han: Min uppgift är att försvara barn och väcka föräldrar. Bild: Veikko Somerpuro Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 2 2014 5

Oro för familjernas ork lade grunden till familjehuset Perheentalo Ett timmerhus från 1800-talet i Joensuu centrum fick nytt liv när familjehuset Perheentalo öppnade sina dörrar för barnfamiljer i mars 2013. Det saknas inte liv och rörelse när huset fylls av tiotals besökare under skolåldern med föräldrar och far- och morföräldrar. RÄDDA BARNEN har huvudansvaret för husets verksamhet, men också många andra lokala organisationer, företag, frivilliga och studerande deltar i verksamheten. De har alla en sak gemensamt; oron för familjernas ork i en tid när de offentliga tjänsterna har skurits ner till ett minimum. Vår utvecklingskoordinator Sanna Räty berättar att familjehusets styrka ligger just i samhällsengagemanget. Den röda tråden är att hjälpa familjer i tid. Tillsammans kan vi åstadkomma mycket. Det att vi månar om barnfamiljerna och hjälper dem i tid har en stor betydelse också för kommunernas och hela Finlands framtid. Det blir mycket enklare och billigare att ge barn och familjer hjälp innan svårigheterna har vuxit sig för stora. Det finns hjälp av många slag att få i familjehuset. Här verkar många stödgrupper. Det finns egna grupper för till exempel föräldrar med adoptivbarn, barn med särskilda behov, och barn som lider av en sällsynt sjukdom. Också mammor som har drabbats av förlossningsdepression har en egen grupp. Sanna fortsätter: Barnen står i fokus för all verksamhet. Barnen är oftast under skolåldern och för dem finns en nallerådgivning, lekutrymme och en konstkammare. Också yrkeshögskolestuderande är med och hjälper i verksamheten. De tar hand om barnen på onsdagsförmiddagarna när föräldrarna deltar i samtalsgrupper, som under ledning av sakkunniga tar upp olika saker i barnfamiljens vardag. Behovet av förebyggande barnskyddsarbete är stort. Det visar besökarantalet: Familjehuset besöktes under perioden mars december i fjol av 23 000 barn och anhöriga. Familjehusets verksamhet skulle inte vara möjlig utan bidragsgivarnas stöd. Bild: Risto Takala 6 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 2 2014

Med bidragsgivarnas hjälp gick Viivis dröm i uppfyllelse SJUTTONÅRIGA Viivi var lycklig när hon kom in för att studera sitt drömyrke. Men familjen hade inte råd att köpa studiematerial åt Viivi, en enda bok var redan för mycket. Rädda Barnens stödprogram Vägkost för livet kom till Viivis familjs hjälp. Viivis mamma ringde henne genast när hon fick besked om stödet. Viivi berättar: Det samtalet var en lättnad. Man lovade att jag får böcker och studiematerial tills jag tar min merkonomexamen. Jag tänkte att jag nu får koncentrera mig ordentligt på studierna. Viivis motivation är hög och hon har klara mål. Jag tycker om alla ämnen. Just nu läser jag fyra språk: engelska, spanska, franska och svenska. Om tiden räcker till ska jag också börja läsa ryska, berättar Viivi och fortsätter: Jag studerar på den internationella linjen och vill jobba utomlands småningom. Ursprungligen ville Viivi gå i gymnasiet. Efter sin prao-period i en affär beslöt hon ändå att söka direkt till den merkantila branschen. Jag har företagaranda och är intresserad av ledarskap. Därför är det bra att studierna handlar mycket om entreprenörskap och kundbetjäning. Jag väntar redan med iver på chefsutbildningen som vi har det tredje året. Viivi får hjälp och vill hjälpa andra. Att hjälpa är viktigt. Därför blev jag tutor för förstaårsstuderande. Vi ordnar evenemang där de kan knyta kontakter, och vi ger dem råd i allt som har att göra med studierna. Vi intervjuade Viivi också inför Rädda Barnens TV-konsert KidsRock, som sänds i Nelonen 20.12 kl. 19 21. Konserten sänds i repris 25.12 kl. 16.45 och 27.12. kl. 10.40. www.kidsrock.fi Läromedelsstödet och Sportfadderverksamheten skulle inte vara möjliga utan bidragsgivarnas stöd. Vi förverkligar programmet Vägkost för livet helt med donerade medel. Genom programmet stöder vi barns skolgång och hobbyverksamhet då familjerna inte har råd eller då föräldrarna inte har ork. Ifjol nådde vårt stödprogram över åttahundra barn eller ungdomar. Sportfaddern är barnets egen supporter DET är viktigt att barn får sporta, oberoende av familjens livssituation, säger Riitta Kauppinen som ansvarar för programmet Vägkost för livet. Barn borde också få röra på sig bara på skoj, utan prestationskrav eller rädsla för att inte få vara med. Det behövs sporter som är förmånliga och Bild: Katriina Roiha tillgängliga för alla barn. Sportfadderverksamheten grundar sig på stödpersonsverksamhet, som är en del av Rädda Barnens förebyggande barnskyddsarbete. Riitta berättar: Sportfaddern är en trygg, frivillig vuxen som är utbildad av oss. Sportfaddern kan till exempel skjutsa barnet till hobbyn, vara med som stöd under träningen, orientera eller åka skidor med barnet. Och framför allt uppmuntra barnet. Sportfadderverksamheten minskar ojämlikheten och uppmuntrar barnen till att röra på sig. Rädda Barnens frivilliga sportfadder rycker in då barnets familj inte har möjlighet till att stöda barnets hobbyverksamhet. www.facebook.com/sporttikummi (på finska) Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 2 2014 7

Vår hjälp når barn som har drabbats av krisen i Gaza BARNEN är de största förlorarna i konflikter och katastrofer, så också i den senaste Gaza-krisen. Vi har levererat mediciner, mat, rent vatten samt artiklar för spädbarnsvård, förstahjälps- och hygienförpackningar och andra förnödenheter såsom hushållsartiklar till nödställda människor. Vi har också delat ut skoluniformer och skolväskor åt barn som återupptar sina studier. Dessutom skyddar vi barn och erbjuder dem psykosocialt stöd. Också flickan på bilden har fått hjälp av Rädda Barnen. Totalt planerar Rädda Barnen att nå kring 400 000 barn som lider av krisen i Gaza. Bild:Anas Baba/Rädda Barnen Lionel överlevde ebola TUSENTALS barn har förlorat eller kommit bort från sina föräldrar på grund av ebolaepidemin. Ett av dessa barn är tioåriga Lionel*. Hans föräldrar avled av sjukdomen och också Lionel blev smittad. Lionel fördes till ett sjukhus som ger vård åt ebolasmittade. Då Lionel återhämtade sig, träffade han den hjärt- Tioåriga Lionel överlevde sjukdomen. *Namnen är ändrade för att skydda personernas identitet. Bild: Sonia Khush/Rädda Barnen liga Suzan*, som fick pojken att känna sig bättre till mods. Också Suzan hade överlevt, men förlorat familjemedlemmar. De båda blev snabbt vänner. Då Lionel blev frisk, tog Suzan hand om pojken. Rädda Barnen verkar för att återförena och spåra familjer till barn som i kriser och kaos kommit bort från sina föräldrar. Tillfälliga fosterföräldrar såsom Suzan får livsmedel och nödvändighetsvaror. Ebolaepidemin som snabbt sprider sig i Västafrika är den värsta vi någonsin har upplevt. I Guinea, Sierra Leone och Liberia deltar Rädda Barnen i arbetet med att försöka stoppa epidemins spridning och hjälpa barn som har drabbats av den. Med donerade medel utbildar vi vårdpersonal och lärare, och vi berättar för människor hur man kan hindra att viruset sprider sig. Förutom det delar vi ut hygienförpackningar i skolorna och levererar medicinska förnödenheter till kliniker. Vi ger också psykosocialt stöd till människor som har överlevt sjukdomen, och till barn som har sett anhöriga insjukna och dö. Vi sörjer också för barn som har blivit föräldralösa eller som har kommit bort från sin familj. I Liberia har vi inrättat ett behandlingscenter med 70 vårdplatser. Vi har som avsikt att bygga minst tio center. Dessa skiljer sig från konventionella vårdenheter genom att de är snabba att bygga och kräver inte så mycket resurser. Den lokalt anställda och utbildade personalen kan upptäcka eventuella sjukdomsfall i ett tidigt skede och patienterna kan få vård. 8 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 2 2014

Masums familj tog sig i säkerhet Masum med sina två söner. *Alla namn är fingerade för att skydda personernas identitet. UNGEFÄR 1,8 miljoner människor i Irak har tvingats fly från sina hem på grund av våldsamheterna som eskalerade i år. Många av dem bor i skolor, parker och övergivna byggnader. Masum* flydde från våldsamheterna med sin familj och sin syster Dunyas* barn. I brådskan fick de bara med sig kläderna de hade på sig. Masum berättar hur han under flykten försökte trösta och lugna de rädda barnen. När familjen äntligen anlände till Dohuk i norra Irak fick de förnödenheter som madrasser, filtar och hygienartiklar av Rädda Barnens hjälparbetare. Dunya hade flytt till samma region och hittade sin bror med hjälp av en släkting. Hela familjen bor nu i en skolbyggnad. Jag var i chock när jag återsåg dem. Jag minns att jag sprang fram till dem, kysste dem och grät, berättar Dunya och fortsätter: Vi vet inte vart vi ska ta vägen. Vi har inte pengar till allt vi behöver. Jag borde köpa kläder åt barnen. Rädda Barnen bland annat delar ut vatten, mat och hygienartiklar till familjer i nöd. I våra barnvänliga utrymmen kan barn leka och få undervisning. Med insamlade medel från Finland bygger och reparerar vi toalett- och Bild: Evan Schuurman/Rädda Barnen duschutrymmen samt förbättrar tillgången till rent vatten i Dohuk. Vi informerar också familjer hur man sköter hygienen i primitiva förhållanden. Mathjälp och skydd åt barn i Somalia MATKRISEN i Somalia har förvärrats av konflikt, torka, störningar i livsmedelsdistributionen och ett minskat humanitärt bistånd. Över en miljon människor har drabbats av matbristen eller av de höga matpriserna. Den akuta undernäringen har ökat särskilt bland barn. Somalia lider både av konflikt och av torka. I och kring huvudstaden Mogadishu bor många hundratusen internflyktingar i usla omständigheter. Deras antal ökar ständigt. Vi arbetar med att skydda barn mot våld, utnyttjande, misshandel och vanskötsel. Vi delar också ut mathjälp till internflyktingar, berättar Antti Toivanen, som arbetar med Rädda Barnens humanitära bistånd. När jag var i Mogadishu följde jag med den psykosociala utbildningen för lokala hjälparbetare som arbetar med barn. De möter dagligen barn som har varit med om svåra upplevelser. Utbildningen gav dem färdigheter att hjälpa de allra mest utsatta. Hjälp barn som har drabbats av katastrofer och konflikter! Ge en gåva till insamlingskontot: FI64 1017 3000 2107 27 Ange ändamålet i fältet för meddelanden, till exempel Irak eller Ebola. www.raddabarnen.fi/donera Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 2 2014 9

Kalgacal behöver inte längre arbeta Kalgacal var bara sju år gammal när hon måste börja arbeta. Hon arbetade som hembiträde hos sex familjer innan hon som tolvåring äntligen började skolan. KALGACAL Muhiyodin Mohamed bor i staden Hargeisa i Somaliland. Hon var sju år gammal då hennes farmor insjuknade allvarligt. Det försvårade familjens situation eftersom pappan var död och familjen var helt beroende av farmoderns inkomster. Mamman var fullt sysselsatt med att ta hand om hemmet och familjen. Kalgacals äldre syskon hade redan arbete, men nu måste också Kalgacal söka jobb. På torget träffade hon en flicka som berättade att hennes familj behövde ett hembiträde. Jag började arbeta tidigt när solen gick upp, och jag lade mig klockan nio på kvällen. Jag arbetade för mycket, men jag hade inga alternativ eftersom jag ville hjälpa mamma och mina syskon. Kalgacal lagade varje morgon frukost åt familjen hon arbetade hos. Sedan diskade hon, städade och skurade huset på både insidan och utsidan. Efter morgonsysslorna handlade hon mat på torget, lagade lunch, diskade och städade igen. På kvällen tillredde hon och serverade middagen och diskade igen. Det var ett mycket stort hus. Där bodde många, kanske tolv människor. Det fanns sju rum och långa korridorer. Bara familjens elvaåriga dotter hjälpte mig ibland i köket och med städningen av ett rum. Jag talade inte mycket med dem. Jag sov i ett eget rum, för de ville inte dela rum med mig. Flickan fick 200 000 shilling i månaden, dvs. ungefär trettio euro. Ibland fick Kalgacal en ledig dag i veckan. Då kunde hon hälsa på hemma. Varje kväll när hon lade sig tänkte hon på sin familj. Jag saknade dem förstås. Men sedan arbetade jag flitigt för att hålla Kalgacal på sin gata nära hemmet. Hon bor i ett hus byggt av korrugerad plåt tillsammans med sin mamma, sin farmor och tio syskon. Bild: Anne Heinonen tankarna borta. Totalt hann Kalgacal arbeta som hemhjälp i sex olika familjer. För två år sedan vände det till det bättre. Farmoderns hälsotillstånd förbättrades och hon kunde hjälpa familjen lite mera. Då sa Kalgacals mamma att hon fick sluta arbeta och flytta hem igen. Snart hände också en annan stor sak. Kalgacals vän berättade att hon var med i Rädda Barnens barnrättsklubb. Kalgacal frågade om hon fick följa med. I klubben lärde Kalgacal sig mycket nytt. Hon fick veta att man inte får aga barn, och att varje barn har rätt att gå i skola. Kalgacal förstod också att det finns noggranna begränsningar för barns arbete. Jag hade aldrig tänkt att det kunde vara fel att arbeta. När familjen saknar så mycket tvingas man arbeta. Hemma berättade Kalgacal för sin mamma om vad hon hade lärt sig i klubben. Hon ville att också hennes mamma skulle förstå vilka rättigheter barn har. Jag berättade lite mer varje dag. Mamman beslöt till exempel att sluta aga barnen och tolvåriga Kalgacal fick börja i skolan för första gången i sitt liv. Förr var jag ledsen och besviken när jag såg jämnåriga läsa till exempel sådant som skrivits på väggarna. Jag kunde inte ens skriva mitt namn. Numera kan jag både läsa och skriva. Kalgacal är nu tretton år gammal och tror på en bättre framtid, trots att familjens situation fortfarande är besvärlig, och alltid räcker inte ens maten till. När jag ser lärare och handledare som verkar i barnklubben funderar jag på hur jag ska kunna bli som de; en viktig människa som hjälper andra. 10 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 2 2014

Skydd för alla barn I Somaliland förbättrar vi barns rätt att få skydd mot våld, försumlig behandling och utnyttjande. Vi stärker barnskyddets strukturer och utbildar föräldrar, lärare och myndigheter när det gäller barnets rättigheter. Vi säkerställer också att de är medvetna om barns problem och kan samarbeta för barnets bästa. Barn och ungdomar deltar flitigt i vår verksamhet i bland annat barnrättsklubbarna. Klubbmedlemmarna har fått utbildning i barnskydd samt förhandlings- och problemlösningsförmåga. De har också fått handledning när det gäller hur de ska agera om de träffar på barn som har behandlats illa. Med bidragen från våra givare kommer vi att hjälpa kring 14 000 barn under åren 2014 2016. Kalgacal hoppas att hon ska kunna hjälpa sin familj att få ett bra och tryggare liv. Bild: Anne Heinonen Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 2 2014 11

Ramatou drömmer om att börja i gymnasiet Katri Tukiainen har arbetat som vår barnskyddsrådgivare i Mali. Hon träffade många barn vars liv har förbättrats bestående med stöd av våra givare. Ett av dessa barn är Ramatou Iassouf som utbildar sig till sömmerska och drömmer om att gå i gymnasiet. RAMATOU fick hjälp av rörelsen för Afrikas barnarbetare och räddades därigenom från skadligt barnarbete. Idag går Ramatou i skola och bor hemma hos sin mamma och tio år gamla syster. Pappan i familjen arbetar i grannlandet Elfenbenskusten. Ramatou är en entusiastisk skolelev och har många favoritämnen: fransk grammatik, historia, geografi, matematik och naturvetenskap. Förutom att Ramatou går i skola, lär hon sig sömnad med stöd av barnarbetarrörelsen. Yrkesutbildningen med praktik varar i två år. Den beslutsamma flickan vill också börja i gymnasiet för att sedan kunna studera vidare till lärare, hennes drömyrke. Ramatou säger att hon vill sprida kunskap till andra. Utbildning skyddar flickor från utnyttjande, säger Ramatou. Ramatou hjälper redan andra. Hon har bland annat varit med i en ungdomsgrupp som spelar upp teaterpjäser som berättar om hur man skyddar barn mot tungt och farligt arbete samt regelrätt slaveri. Bild: Katri Tukiainen/Rädda Barnen Hjälp till barnarbetare Rädda Barnen stödjer rörelsen för Afrikas barnarbetare i sex länder i Västafrika: Benin, Burkina Faso, Mali, Niger, Elfenbenskusten och Togo. Med stöd av våra givare förbättrar vi barnarbetares ställning och skyddar barn mot skadligt arbete och exploatering. Rörelsen för Afrikas barnarbetare bland annat hjälper barn som tar sig till städerna för att arbeta. Barnen får information om olika faror och hjälp med mat, kläder och boende. 12 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 2 2014

Goda nyheter för Mohammed och hans familj Vår hjälp förändrade livet för etiopiska Mohammed Nesru. Med vårt stöd kunde den nio år gamla pojken börja i skolan och föräldrarna får bättre inkomster från familjens tebutik. I ETIOPIEN har enbart ett fåtal av alla barn med funktionsnedsättning möjlighet att börja skolan. Mohammed har Downs syndrom och hans föräldrar försökte under en lång tid anmäla pojken till skolan, men förgäves. Familjen fick hjälp genom ett projekt som vi driver med stöd av våra Mohammed berättar för sin pappa om skoldagen. Bild: Eeva Johansson/Rädda Barnen givare. Tyngdpunkten i verksamheten är att främja funktionsnedsatta barns rätt till utbildning. I samarbete med myndigheter utbildar vi lärare så att de i undervisningen bättre skulle kunna beakta barn med särskilda behov. Vi ser också till att de funktionsnedsatta eleverna har tillgång till anpassade läromedel och hjälpmedel. Mohammed går nu i en skola som stöds av Rädda Barnen. Pappan berättar stolt hur mycket Mohammed har utvecklats tack vare skolgången: Pojken har lärt sig att kommunicera med oss mycket bättre. Nu kan han till exempel säga till när han måste gå på toaletten. Det här är en stor underlättning i vardagen. Med Rädda Barnens hjälp har familjens levnadsvillkor förbättrats. Modern gick med i en självhjälpsgrupp som vi understöder och har fått kunskaper och färdigheter som är viktiga för en företagare. Hon lärde sig att spara och göra förmånliga inköp samt sätt att hitta nya kunder. Kvinnorna i gruppen får utbildning i entreprenörskap, och sätter varje månad undan en summa för barnens skolgång. Kvinnogrupperna arbetar också mot skadliga traditioner, såsom barnäktenskap och könsstympning. Det är viktigt att mödrar får utbildning. Om en mamma kan läsa och skriva samt ha ett ansvar för försörjningen i familjen, är det också mycket troligt att hon låter sina barn gå i skola. Kvinnogrupper spelar en viktig roll i detta. Mammans entreprenörsutbildning var till stor nytta också för Mohammeds syster. Hon behöver inte längre hjälpa föräldrarna i tebutiken då affärens lönsamhet har blivit bättre. Systern skall snart få återuppta sina studier. Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 2 2014 13

Sarita fick återvända hem och till skolan Det har knappt börjat ljusna i byn Swarathok i Nepal, men tolvåriga Sarita Bal är redan uppe. Hon vaknar alltid tidigt för att hjälpa sina farföräldrar och syskon med hushållssysslorna. Efter frukosten skyndar Sarita och hennes syskon till skolan. SARITA är lycklig, för nu går hon äntligen i skola. För inte länge sedan arbetade hon långt borta hemifrån, helt ensam. Allt var fortfarande bra när Sarita gick i tredje klass. Båda föräldrarna arbetade och barnen gick i skola. Sedan dog Saritas mamma. Vi flyttade till mina farföräldrar. Pappa sade att han kommer till oss efter begravningen. Men vi har inte hört någonting från honom, berättar Sarita. Inkomsterna från odlingen på farföräldrarnas lilla jordlott räckte knappt till maten, än mindre till barnens skoluniformer och skolmaterial. Sarita var den käckaste av barnen och därför beslöt farföräldrarna att skicka henne som hembiträde till huvudstaden. De trodde att flickan skulle få det bättre och att hon skulle kunna gå i skola vid sidan av jobbet. Jag fick inte gå i skola, och jag fick ingen lön heller, berättar Sarita. Sarita bytte arbetsplats, men situationen blev inte bättre. Skolgång kunde hon bara drömma om. Under tiden hade Saritas farmor gått med i en kvinnogrupp som vi hade grundat. Där talade man om hur skadligt barnarbete är och farmodern förstod att hon hade gjort orätt. Med hjälp av kvinnogruppen lyckades man få Sarita hem igen. Nu går Sarita i fjärde klass och hon läser flitigt för att ta igen den tid som hon förlorade. Familjen får nu bidrag ur en fond som Rädda Barnen varit med om att grunda. Med stödet har barnen fått skoluniformer, pennor, häften och skolböcker. Saritas storebror får också studiestöd och grannarna har hjälpt familjen med spannmål och mat. Jag behöver inte längre vara rädd för att få skällor eller slag. Jag ska studera flitigt för att senare få ett bra arbete. Jag vill också berätta för barn och föräldrar att man aldrig får skicka barn bort för att arbeta, säger Sarita. Hjälp till fattiga familjers barn Med stöd av våra givare hjälper Rädda Barnen fattiga familjer att trygga sin utkomst så att barnen får gå i skola och inte tvingas bli barnarbetare. Vi hjälper bland annat byar och lokala myndigheter att grunda fonder, genom vilka man stöder exempelvis barns skolgång. Familjerna får också information om socialskyddstjänster och annan service som staten tillhandahåller för fattiga familjer. Med vår hjälp kan myndigheterna utveckla sin verksamhet så att hjälpen når de allra fattigaste familjerna och deras barn. Över tusen barn har med vårt stöd i år fått skoluniformer och skolmaterial. Sarita med sin farmor Dilkumar. Bild: Sabina Lama 14 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 2 2014

Julloppet hjälper barn DU kan ordna ett eget jullopp när och var som helst, ensam eller i grupp. Idén är enkel. Donera anmälningsavgiften på 30 euro till rädda Barnens inhemska barnskyddsverksamhet. Efter det här skall du springa en valfri sträcka klädd som till exempel tomten, tomtemor, en tomtenisse eller Rudolf med den röda mulen. Du kan väl också gå. På gatan väcker du garanterat uppmärksamhet och du sprider julglädje. Om det inte känns rätt att vara ute och springa i höstens gråväder, kan du delta i juljippot också genom att till exempel bjuda dina vänner på middag. Vi publicerar inskickade bilder från jippot på julloppets webbsida och på Facebook. Läs mer: www.joulujuoksu.fi (på finska) Skicka välgörande julkort Beställ vår julkortsbroschyr av Johanna Nihtilä, tfn 040 719 4832, eller beställ kort på webben, www.pelastakaalapset.fi/kauppa (på finska) Intäkterna från julkorten används för Rädda Barnens arbete för att hjälpa barn. Titta på Nelonens välgörenhetskonsert KidsRock 20.12. kl. 19 21 (repris 25.12 kl. 16.45 och 27.12 kl. 10.40). Intäkterna från konserten går till Rädda Barnens barnskyddsarbete i hemlandet. Artister och band Benjamin, Diandra, Jukka Poika, Robin och Satin Circus. Anna Perho är konferencier. Rädda Barnen FRAMTIDEN NU 2 2014 15

GE EN JULKLAPP SOM HJÄLPER BARN. I jul väntar fler än tusen barn på att i sitt liv få en stödfamilj från Rädda Barnen. Stödfamiljerna ger familjerna hopp och hjälper dem genom svåra tider. För till exempel 30 euro får ett barn tillbringa en dag hos sin egen stödfamilj. Ge en ideell julklapp på adressen: www.toivekauppa.fi Du kan också ge en gåva genom att ringa numret 0600 0 3325 (20 + lna) eller genom att betala in en summa på insamlingskontot FI64 1017 3000 2107 27, skriv då stödfamilj som meddelande. Insamlingstillstånd: Polisstyrelsen 2020/2013/2544. I kraft 1.1.2014-31.12.2015 i hela Finland förutom Åland.