Kommunals lathund. för den praktiska handläggningen av försäkringsärenden. Tips och anvisningar.

Kommunals lathund för den praktiska handläggningen av försäkringsärenden. Tips och anvisningar.

Kommunals lathund för den praktiska handläggningen av försäkringsärenden. Tips och anvisningar.

4 Kommunals lathund Författare Eva-Lotta Ramberg, Hotell och Restaurang Facket Lennart Stéen, LO-TCO Rättsskydd AB Textbearbetning Madeleine Randquist, RANDQUIST Textkonsult, Kommunals enhet för arbetsrätt och kollektivavtal samt Kommunals medlemsutvecklingsenhet Författarna och LO-TCO Rättsskydd AB Upplaga Kommunal, november 2007

5 Innehåll FÖRORD DEL 1. ARBETSUPPGIFTER FÖR KLUBBAR, SEKTIONER, AVDELNINGAR BESVÄRSINSTANSERNA 1.1 ÄRENDEN SOM AVSER DEN ALLMÄNNA SJUKFÖRSÄKRINGEN ENLIGT AFL Försäkringskassans steg-för-steg-modell Rätten till ersättning Behov av rehabilitering 1.1.1 Indragen sjukpenning 1.1.2 Retroaktivt indragen sjukpenning 1.1.3 Omvandling av sjukpenning till sjukersättning 1.1.4 Tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare sjukbidrag) och sjukersättning utan tidsbegränsning ( tidigare förtidspension) 1.1.5 Indragen sjukersättning 1.1.6 Avgångsvederlag är en fälla. Risk för nollklassning! 1.1.7 Rehabilitering 1.2 ÄRENDEN SOM AVSER ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGEN ENLIGT LAF 1.2.1 Frågor i anslutning till beslut om sjukersättning eller när medlemmen gjort inkomstförlust till följd av arbetsbyte föranlett av arbetsskada 1.2.2 Om försäkringskassan aviserar ett avslagsbeslut 1.2.3 Att uppmärksamma beträffande föredragnings-pm 1.2.4 Personlig inställelse 1.2.5 Efter avslag 1.2.6 Ansökan om rättshjälp från förbundet allmän information 1.2.7 När rättshjälp begärs inför prövning i länsrätt 1.2.8 När rättshjälp begärs efter avslag i länsrätt 1.3 ÄRENDEN SOM AVSER ERSÄTTNING FRÅN AFA - TRYGGHETSFÖRSÄKRING ENLIGT TFA, TFA-KL OCH PERSONSKADEAVTALET PSA 1.3.1 Handläggning av lättare TFA/TFA-KL/PSA-skador 1.3.2 Låg invaliditetsersättning 1.3.3 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a arbetssjukdom 1.3.4 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a olycksfall i arbetet 1.3.5 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a färdolycksfall 1.3.6 Vållandeprövning 1.3.7 Söka rättshjälp hos förbundet 1.3.8 Sök rättshjälp även i annat sammanhang 1.3.9 Överklagan av beslut 1.4 DIVERSE MÖJLIGHETER

6 1.4.1 Missat att överklaga försäkringskassans beslut? Fått avslag i domstol? 1.4.2 Fått avslag på begäran om ersättning enligt AFL och LAF - vid prövning i domstol, länsrätten, kammarrätten och regeringsrätten? 1.4.3 Trafikskador (med trafikförsäkringspliktigt fordon) 1.4.4 Ersättning vid ekonomisk invaliditet 1.4.5 Olycksfallsförsäkring fritid, TFF 1.4.6 Privata försäkringar? 1.4.7 Anståndstider 1.4.8 Färdolycksfall eller olycksfall i arbetet 1.4.9 Rehabilitering och arbetsskadelivränta 1.4.10 Sveda och värkersättning 1.4.11 Omprövning av livränta DEL 2. FÖRBUNDETS HANDLÄGGNING 2.1 OM FÖRBUNDETS HANDLÄGGNING DEL 3. BREVMALLAR, BLANKETTER JOURNALBLAD FÖR AVDELNINGEN, SEKTIONEN, KLUBBEN 3.1 BREVMALLAR FÖR BREV TILL FÖRSÄKRINGSKASSAN 3.1.1 Begäran om anstånd med att lämna synpunkter 3.1.2 Begäran om förlängt anstånd för komplettering av uppgifter 3.1.3 Begäran om att försäkringskassan kompletterar sin utredning 3.1.4 Överklagande av försäkringskassans beslut enligt LAF + begäran om anstånd för komplettering 3.2.5 Begäran om att få kopia av handlingar 3.2 BREVMALLAR FÖR BREV TILL AFA I ÄRENDEN SOM RÖR TFA, TFA-KL ELLER PSA 3.2.1 Begäran om att få kopia av handlingar 3.2.2 Begäran om att få kopia av handlingar 3.2.2 Begäran om uppgift om när besked i ärendet kan väntas 3.2.3 Överklagande av AFAs beslut enligt TFA/TFA-KL + begäran om anstånd för komplettering 3.2.4 Begäran om prövning av Vållandenämnden 3.3 BREVMALL FÖR BREV TILL FÖRSÄKRINGSBOLAG 3.3.1 Brevexempel att skickas till olika försäkringsbolag för att få relevanta uppgifter 3.4 BREVMALL FÖR BREV TILL LÄKARE M FL 3.4.1 Anhållan om journaler

7 3.5 ÖVERKLAGANDE 3.5.1 Länsrätten 3.5.2 Kammarrätten 3.6 ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP I FÖRSÄKRINGSÄRENDE 3.7 ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP - AVDELNINGENS SEKTIONENS UPPFATTNING 3.8 ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP. KOM-IHÅG-LISTA. 3.8.1 Detta ska alltid finnas med: 3.8.2 Prövning enligt LAF, dvs lag (1976:380) om arbetsskadeförsäkring 3.8.4 Prövning enligt AFL, dvs lag (1962:381) om allmän försäkring 3.8.5 Prövning hos AFA enligt TFA och AGS 3.8.6 Prövning medlemsförsäkring 3.8.7 Trafikskador 3.8.9 Olycksfall till och från arbetet DEL 4. UTREDNINGSTIPS 4.1 UTREDNINGSTIPS BELASTNINGSSKADOR 4.1.1 Vilka besvär har du? 4.1.2 Beskrivning av hur arbetsuppgifterna utföres i nu aktuellt arbete 4.1.3 Övriga frågor DEL 5. BILAGOR ILO-FÖRTECKNINGEN FÖRKORTNINGAR LÄNKAR SÖKORDLISTA

8

9 Förord Kommunals ska verka för goda anställningsvillkor, arbetsförhållanden och för en god arbetsmiljö. Vi har många medlemmar som trots vårt engagemang i arbetsmiljöfrågor råkar ut för arbetsskador och ohälsa i arbetet med sjukskrivning som följd. En del av dessa medlemmar får inte sina skador godkända, och de söker hjälp via Kommunal. Förbundets stadgar ger då medlemmen rätt att ansöka om rättshjälp. Behovet har de senaste åren ökat i omfång. För att komma tillrätta med detta problem har en arbetsgrupp tillsatts som ska arbeta fram ett material kring frågan Hur handlägger vi försäkringsärenden och säkerställer medlemmens rättssäkerhet. Detta är grunden för denna Lathund du nu håller i din hand. Målet är att alla försäkringsärenden ska få en likvärdig handläggning i hela förbundet. Om copyright och tillstånd att använda materialet inom den fackliga organisationen Denna skrift bygger på LOs lilla lathund som är skriven av Eva-Lotta Ramberg (Hotell och Restaurang-Facket) och Lennart Stéen (LO-TCO Rättsskydd AB och LO-facken i Göteborg). Den är sedan bearbetad för Kommunal enligt avtal med författarna. Lathunden får kopieras och distribueras inom den fackliga organisationen men endast i sin helhet och utan ändringar. Lathunden är copyrightskyddad för att hindra kommersiellt utnyttjande eller annan användning utan avtal med författarna.

10

11 Del 1. Arbetsuppgifter för klubbar, sektioner, avdelningar

12 Besvärsinstanserna Anmärkning: Om Kammarrätten inte beviljar prövningstillstånd, kan detta överklagas till Regeringsrätten.

13 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt Lagen om allmän försäkring (AFL) Försäkringskassans steg-för-steg-modell Steg-för-steg-modellen är Försäkringskassans egen beskrivning av hur man tar ställning till ersättningsrätt, arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov. Rätten till ersättning Behov av rehabilitering Steg 1 - Kan den försäkrade efter en viss konvalescens/behandling återgå i tidigare arbete? om inte: Steg 2 - Kan arbetsplatsen anpassas? Steg 3 - Kan omplacering ske hos arbetsgivaren? Steg 4 - Kan omplacering ske hos arbetsgivaren efter rehabilitering/utbildning? om inte: Steg 5 - Kan den försäkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete utan rehabilitering? om inte: Steg 6 - Kan den försäkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete efter rehabilitering/utbildning? om inte: Steg 7 - Är den försäkrade varaktigt eller för minst ett år arbetsoförmögen? 1.1.1 Indragen sjukpenning Det blir allt vanligare att medlemmar får sin sjukpenning indragen av försäkringskassan - kanske till och med efter en längre tids sjukskrivning och utan att rehabiliteringsåtgärder vidtagits. Om medlemmen är anställd av kommun eller landsting ska hon eller han i så fall omedelbart inställa sig på arbetsplatsen och alltså ställa sig till arbetsgivarens förfogande. Om medlemmen är arbetslös ska hon eller han omgående anmäla sig hos arbetsförmedlingen som arbetssökande.

14 Detta är viktigt! Om medlemmen inte omgående anmäler sig som arbetssökande, sänker försäkringskassan den sjukpenninggrundande inkomsten till noll kronor (0 kr). Detta kallas nollklassning av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI. Detta innebär att ingen sjukpenning utbetalas vid förnyad sjukskrivning. Det är också viktigt att medlemmen följer arbetsförmedlingens anvisningar. Medlemmen måste övertyga arbetsförmedlingen att hon/han är arbetssökande. Det blir ju inte heller någon ersättning från a-kassan om man inte är inskriven på arbetsförmedlingen. Om medlemmen inte är arbetslös gäller att hon/han vid ett beslut om indragen sjukpenning omgående ska inställa sig på arbetsplatsen. I annat fall kan nollklassning enligt ovan ske. I avtalet för kommuner och lansting (AB) är detta formellt reglerat, arbetsgivaren betalar lön om sjukpenningen blir indragen. Kommunals övriga avtal har ingen skrivning om detta. AGS, avtalsgruppsjukförsäkringen: Observera att AGS-ersättningen förutsätter att sjukpenning eller sjukersättning betalas från försäkringskassan. Om sjukpenningen dras in ska också AGS-ersättningen upphöra. Om inte, finns det risk för att medlemmen krävs på återbetalning! När medlemmen återkommer till arbetsplatsen, kanske efter lång sjukskrivning, kan åtskilliga komplikationer uppstå. Om ingen rehabiliteringsutredning har gjorts hänvisas medlemmen i regel till sin tidigare arbetsplats och sina tidigare arbetsuppgifter. Om sjukfrånvaron helt eller delvis beror på arbetsplatsen/arbetsuppgifterna/ arbetsorganisationen, är ju denna återgång skadlig. Det kan också, exempelvis på grund av annan ohälsa, vara omöjligt för medlemmen att utföra sina tidigare arbetsuppgifter. Läs mer om återgång i arbete och arbetsgivares passivitet m m i LOs bok Åter till arbetet utgiven sommaren 2004 och främst då del 4. 1.1.2 Retroaktivt indragen sjukpenning Detta förekommer men är inte tillåtet. Försäkringskassan måste varsla först att man överväger att dra in sjukpenningen detta genom att lämna ett förhandsmeddelande. Om inte ett samtal med handläggaren eller dennes chef hjälper - överklaga! Om sjukpenningen indragits enligt ovan ska beslutet alltså överklagas med begäran om omprövning. Glöm inte att begära ett tillräckligt långt anstånd (3-6 månader). Gör följande: För att på nytt pröva rätten till sjukpenning. Sök annan läkare för vård och sjukskrivning. Skriv till försäkringskassan och begär sjukpenning från nytt sjukskrivningsdatum. Den andra läkaren bekräftar ju den

15 tidigare behandlande läkarens uppfattning om arbetsoförmågan. Bifoga därför även tidigare läkarintyg. Om inte heller nytt läkarintyg för ny sjukperiod ger fortsatt sjukpenning, ska även det beslutet överklagas. Tips: Begär rättshjälp från förbundet om försäkringskassan meddelar ett fortsatt avslag. Fullfölj överklagan av tidigare beslut om indragen sjukpenning. Efter positivt beslut om sjukpenning för ny sjukperiod och grundat på samma diagnoser, kan beslutet och läkarintyget skickas in till försäkringskassan med begäran om omprövning. Med hänvisning till det nya beslutet bör beslutet om indragen sjukpenning upphävas. Förnyad sjukskrivning och sjukpenning är ett argument för att återfå den indragna sjukpenningen. Bemöt även de skäl som försäkringskassan åberopat för beslutet om indragen sjukpenning. Om försäkringskassan t ex åberopat att medlemmen inte medverkat alls eller otillräckligt till sin rehabilitering, ska detta förklaras, exempelvis med att medlemmen var för sjuk (om så var fallet) eller att det var svårt att följa rehabiliteringsplanen, eftersom det visade sig att denna inte var relevant med tanke på ohälsan. Förklara varför det var svårt att följa rehabiliteringsplanen. Om försäkringskassan inte ändrar uppfattning, överklaga beslutet och sök rättshjälp hos förbundet. 1.1.3 Omvandling av sjukpenning till sjukersättning Vid arbetsoförmåga som är varaktig eller kommer att vara för avsevärd tid (1 år) aktualiserar försäkringskassan omvandling av sjukpenning till sjukersättning. Det framställs ofta som en förmån - men tänk på att sjukersättningen är väsentligt lägre (cirka 64 procent) än inkomsten. Mycket talar för att försäkringskassorna i framtiden kommer att aktualisera sjukersättningsfrågan efter cirka ett års sjukskrivning. Frågan är inte helt enkel. Ett argument för fortsatt sjukpenning kan vara att medlemmen inte har fått erforderlig rehabilitering osv (om nu så är fallet). I gengäld bör beaktas att en flerårig sjukskrivning påverkar beräkningsunderlaget negativt med lägre sjukersättning som följd. Endast om medlemmen är säker på att hennes/hans sjukdom är arbetsrelaterad (och bör berättiga till arbetsskadelivränta), bör hon/han ansöka om sjukersättning och då samtidigt ansöka om arbetsskadelivränta. 1.1.4 Tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare sjukbidrag) och sjukersättning utan tidsbegränsning (tidigare förtidspension) Tidsbegränsad sjukersättning innebär att omprövning av rätten till denna ska ske efter viss i beslutet angiven tid. Detsamma gäller ersättningsformen aktivitetsersättning, som beviljas

16 unga upp till 30 år. Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad. Obs vid tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning ska anställningen alltid finnas kvar, eftersom dessa ersättningsformer inte utgör saklig grund för uppsägning. Sjukersättning utan angiven tidsbegränsning motsvarar den tidigare ersättningsformen förtidspension och därmed kan arbetsgivaren säga upp anställningen. Om sjukersättningen bestäms till t ex 50 %, sägs anställningen upp i motsvarande grad. Tips! Om medlemmen anser att de diagnoser som legat till grund för rätten till sjukersättning helt eller delvis är en följd av skadlig inverkan i arbetet, ska ansökan göras till försäkringskassan om rätt till arbetsskadelivränta. Det är viktigt att alla diagnoser som påverkar arbetsförmågan anges inför prövningen av sjukersättning. Poängtera vilka diagnoser som är arbetsrelaterade och hur stor andel av arbetsoförmågan som dessa utgör. Det kan ha stor betydelse vid den senare prövningen av rätt till arbetsskadelivränta. Det är viktigt att sektionen bedriver en uppsökande verksamhet. Medlemmar som har rätt till aktivitets- eller sjukersättning kan ha rätt till AGS-ersättning eller arbetsskadelivränta. AGS-ansökan görs till AFA Försäkringar, 106 27 Stockholm, på en särskild blankett. Ansökan om arbetsskadelivränta görs hos närmaste försäkringskassekontor. 1.1.5 Indragen sjukersättning Det finns en risk att försäkringskassan vid omprövning av sjukersättning kommer att hävda att åtminstone en viss restarbetsförmåga föreligger och därför vill sänka omfattningen av sjukersättningen exempelvis till ¾. Det är viktigt att få tag i dessa ärenden innan försäkringskassan har hunnit fatta beslut och då argumentera och påverka. Om en medlem fått indragen sjukersättning helt eller delvis, är det viktigt att överklaga. Vid sänkt tidsbegränsad sjukersättning är det samtidigt viktigt att medlemmen omgående återgår till sin tidigare arbetsplats eller (om medlemmen är arbetslös) att hon/han omgående anmäler sig som arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Sjukersättning utan tidsbegränsning leder till att hela eller en del av tjänsten sägs upp. I sådana fall leder indragen sjukersättning till öppen arbetslöshet och anmälan till arbetsförmedlingen ska göras omedelbart. 1.1.6 Avgångsvederlag är en fälla. Risk för nollklassning! Detta är ett specialproblem som egentligen inte hör samman med sjukfrånvaro men som kan ha stora konsekvenser vid framtida sjukfall.

17 En medlem som lämnar sin anställning med avgångsvederlag har anledning att uppmärksamma reglerna för fastställande av sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Den lokala fackliga organisationen ska uppmana medlemmen att genast besöka arbetsförmedlingen och anmäla sig som arbetssökande även om någon ersättning från a-kassan inte kan erhållas direkt. Tips: Ta kontakt med arbetsgivaren så att ni är överens om informationen till medlemmen. Försäkringskassan kan vid kommande sjukskrivning hävda att man inte i tid anmält sig till arbetsförmedling som arbetssökande och därför nollklassas (sjukpenningen sänkt till noll kronor). Det finns en regeringsrättsdom att man ska ansöka inom tre månader från det att anställningen upphört (mål nr 2064-03). Men rådet är att göra det genast. 1.1.7 Rehabilitering Rehabiliteringsfrågorna berörs knappast alls i denna lathund. Sedan sommaren 2004 finns en hel bok som innehåller LOs och förbundens gemensamma fackliga riktlinjer. Boken heter Åter till arbetet och behandlar förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering på ett utförligt sätt (beställ hos LO-distribution, fax 026-24 90 10). Tänk på att vid arbetsskada enligt lagen om arbetsskadeförsäkring, LAF, är rehabiliteringstiden inte begränsad upp till ett år utan det avgörande är behovet av rehabilitering för att på nytt tjäna lika mycket som om skadan inte hade hänt. Se även 1.4.9 1.2 Ärenden som avser arbetsskadeförsäkringen enligt Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) Försäkringskassan prövar rätt till arbetsskadelivränta. Denna rätt föreligger om inkomstförlust uppstått motsvarande minst 1/15 (en femtondel) och om varaktig arbetsoförmåga (helt eller delvis) föreligger eller om arbetsoförmågan kan antas komma att bestå ytterligare ett år (till exempel sjukskrivning) eller under arbetsrelaterad rehabilitering eller omskolning eller efter omplacering eller omskolning. Läs mer: Omfattande information om arbetsskador och ersättning vid arbetsskada finns i LOs Skadehandbok (beställ hos LO-distribution, fax 026-24 90 10). 1.2.1 Frågor i anslutning till beslut om sjukersättning eller sjukpenning Har AGS-anmälan skett? Om inte så hjälp medlemmen med detta. Anmälan görs vid sjukskrivning och sjukersättning/aktivitetsersättning (dvs vid det som tidigare kallades sjukbidrag eller förtidspension). Särskild blankett finns. För ifyllnadsanvisningar, se www.afaforsakring.se eller se Allas Blankettguide (www.alla.lo.se).

18 Anser medlemmen att hennes/hans besvär helt eller delvis är en följd av arbetet, t ex en belastningsskada? Om ja, har arbetsskadeanmälan skett? Arbetsgivaren har blankett och anmälan ska fyllas i tillsammans med denne, skyddsombud och medlemmen. För ifyllnadsanvisningar, Allas Blankettguide (www.alla.lo.se). Blanketten finns även på Försäkringskassans hemsida, www.fk.se. Se även 1.2.3 under Sammanfattningsvis. Har ansökan om arbetsskadelivränta enligt LAF skett? Om inte, så hjälp medlemmen med detta. Särskild ansökningsblankett finns. För ifyllnadsanvisningar, se Allas Blankettguide (www.alla.lo.se) och försäkringskassans webbplats (www.forsakringskassan.se). Be medlemmen återkomma när hon/han fått förhandsmeddelandet från försäkringskassan inför beslut i socialförsäkringsnämnden. 1.2.2 Om försäkringskassan aviserar ett avslagsbeslut Om ett avslag aviseras är det viktigt att begära anstånd och att noga granska försäkringskassans föredragnings-pm enligt följande: (Om ersättning föreslås kan man i allmänhet avvakta försäkringskassans beslut efter prövning i socialförsäkringsnämnden, men se dock vad som anges nedan under diagnoser). Ombudsanmälan Varken klubb, sektion eller avdelning ska gå in som ombud vid överklagningen. Det är medlemmens ärende tills beslut om rättshjälp (hjälp från LO-TCO Rättsskydd) medgivits av förbundet. Hjälp medlemmen att skriva överklagan. Anståndsbegäran Försäkringskassan begär i allmänhet svar inom 14 dagar. Begär anstånd så att ni hinner yttra er över det som anges i förhandsbeslutet. I vissa delar av landet är det numera bekymmer med att få rimlig anståndstid. Det kan vara lika bra att med en gång motivera varför förlängt anstånd begärs, t ex att man finner att förhandsbeslutet saknar vissa uppgifter och därför behöver kompletteras. Vi måste värna om medlemmens anståndstid. Det är medlemmens tid och inte försäkringskassans tid. Försäkringskassan kan ha haft ett år på sig - men medlemmen ska svara helst omgående. Vi accepterar inte att försäkringskassan anser att ärendet är färdigutrett innan medlemmen haft rimlig tid att yttra sig. Om anstånd trots detta inte medges och förhandsbeslutet inte ger hopp om bifall till ansökan, blir vårt generella råd att återkalla ansökan, komplettera den medicinskt och/eller tekniskt. Sedan görs en förnyad ansökan. PS. Om medlemmen inte har samtliga handlingar, begär att få kopior av dessa. (Se brevförslag nr 3.2.7 i Del 3 nedan.)

19 Läs tillsammans med medlemmen noga igenom förhandsbeslutet. Se till att ni har tillgång till samtliga handlingar som ingår i förhandsbeslutet. Om något saknas, uppmana medlemmen att komplettera genom att ta kontakt med försäkringskassan. Se även brevförslag till försäkringskassan, nr 3.2.7 i Del 3 nedan. 1.2.3 Att uppmärksamma beträffande förhandsbeslutet Vilka diagnoser finns angivna på första sidan? Det händer fortfarande att diagnoser skrivs enbart på latin och inte på svenska. Om så är fallet, begär besked direkt av försäkringskassan om vad diagnoserna avser. Det är viktigt att diagnoser som inte hindrar arbete tas bort. Bra exempel på detta är besvär som funnits i många år och inte hindrat arbete, t ex diabetes. Lika viktigt är att det klaras ut och påpekas av er - om så är fallet att t ex belastningsbesvären är av sådan omfattning att de i sig själva medför hel arbetsoförmåga. Finns samtliga medicinska handlingar? Ofta saknas handlingar av betydelse, såsom de allra första förda journalerna då besvären visade sig eller skadan hände. Dessa tidiga journaler kan ha stor betydelse för ärendets utgång. I dem kan t ex vara angivet hur besvären har uppstått. Uppmana medlemmen att hos vårdcentral eller sjukhus begära dessa. Journalerna ska sedan läsas, kopieras för egen räkning, kommenteras om så behövs och därefter skickas in till försäkringskassan tillsammans med aktuella övriga handlingar. Se även brevförslag till vårdcentral eller liknande, nr 3.5 i Del 3 nedan. Vad finns redovisat om medlemmens arbetsmiljö och risker? I förhandsbeslutet finns oftast endast några rader som kanske inte alls visar det verkliga förhållandet. Detta ska påtalas för försäkringskassan med krav på en utförlig och riktig redogörelse - se nedan. Finns arbetsskadeanmälan som bilaga? Om inte se till att den bifogas. Är den bra ifylld? Om inte, ska den kompletteras! Oklar arbetsskadeanmälan är inget stöd för medlemmen vid prövningen. Skriv gärna ovanför namnteckningarna tillsammans med arbetsledaren/arbetsgivaren - Om ovanstående är vi eniga För yrket väl kända sjukdoms- och andra ohälsorisker Det är viktigt att visa att de aktuella skadorna är vanliga i det yrke eller med de arbetsuppgifter som medlemmen har. Detta för att visa att det inte bara är medlemmen som drabbats. Vänd er till avdelningen och begär att få uppgift om för yrket väl kända ohälsorisker. Om underlaget visar på generella skaderisker av det slag som medlemmen har så ska uppgifterna biläggas till försäkringskassan med övriga handlingar.

20 Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter för att belysa skaderisker och hur skador ska undvikas. Finns det någon föreskrift tillämplig på medlemmens arbetsmiljö? Är du osäker så ring till Arbetsmiljöverket (tidigare Yrkesinspektionen) och fråga. En viktig föreskrift vad gäller belastningsskador är föreskriften Belastningsergonomi, AFS 1998:1. Påtala vad som är relevant, kopiera och bifoga. Försäkringskassan brukar inte åberopa föreskrifter och är inte vana att beakta dessa vid sin bedömning. Det måste vi ändra på! Om visst slag av skada är vanligt i medlemmens yrke eller arbetsuppgifter och medlemmen har drabbats av detta är det viktigt att det redovisas. Efter att ha visat att arbetet utförs på sådant sätt att det är känt att skador av samma slag som drabbat medlemmen kan uppstå, är det viktigt att medlemmens egen arbetsmiljö redovisas. Se vad vi ovan angav om medlemmens arbetsmiljö och risker. Ovanstående uppgifter om arbetets generella risker i medlemmens arbetsmiljö stärker och visar att arbetet är skadligt och att samband finns mellan denna skadlighet och medlemmens skador. Komplettering behövs i de allra flesta fall. Det finns två sätt att göra detta på: Det ena sättet är att komplettera med uppgifter om för yrket eller arbetsuppgifterna kända skaderisker, relevanta för medlemmens skada och uppmanar och begär att försäkringskassan gör en utförlig utredning vad gäller medlemmens arbetsmiljö samt skadlig inverkan och samband. Påpeka för försäkringskassan att viktiga personer att höra är skyddsombud, arbetsledare och även företagshälsovård; läkare och ergonomer (vad gäller belastningsskadorna). Fördelen med att begära kompletterande utredning av försäkringskassan är att vi på sikt lär försäkringskassan att göra bättre utredningar. Det andra sättet är att komplettera med uppgifter om yrkets eller arbetsuppgifternas kända skaderisker som är relevanta för medlemmens skada Redovisa medlemmens arbetsmiljö och visa varför skadan uppkom. Viktiga handlingar att bilägga enligt ovan kan också vara skyddsrondsprotokoll upprättade på den skadades arbetsplats helst vid tiden före skadan och utförd arbetsplatsutredning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Om utredning enligt SAM inte har skett, bör detta anges. Se vållande, avsnitt 1.3.6. Skyddsrondsformulär för olika yrkesgrupper finns och även ställda frågor kring belastningsskaderisker. De kan hämtas från Prevents webbplats, www.prevent.se.

21 Sammanfattningsvis Om ni anser att förhandsbeslutet ska kompletteras av försäkringskassan ska önskemål om detta framföras. Alternativ 1 Begär att det bilagda materialet om att skador av aktuellt slag uppstår i yrket eller uppstår med detta slag av arbetsuppgifter - ska inskrivas i förhandsbeslutet. Begär att försäkringskassan ska utreda för att visa att medlemmen skadats av samma skaderisker (som förekommer i yrket eller med arbetsuppgifterna). Vid utredningen ska arbetsledare, skyddsombud och företagshälsovård höras. (Försäkringskassans utredning ska givetvis biläggas föredragnings-pm). Se brevförslag nr 3.2.3 i Del 3 nedan. Alternativ 2 Begär att det bifogade materialet ska inskrivas i förhandsbeslutet dvs om att skador av aktuellt slag uppstår i yrket eller med detta slag av arbetsuppgifter samt den utredning ni utfört, att medlemmen skadats av samma skaderisker och som visas genom den utförda arbetsplatsutredningen, hörda arbetsledare, skyddsombud och företagshälsovård. Se brevförslag nr 3.2 4 i Del 3 nedan. Därutöver gäller: att medlemmen ska ha angivet vilka diagnoser som påverkar arbetsförmågan; att kräva att försäkringskassan på nytt hör sin försäkringsläkare; att kräva att försäkringsläkaren ska ta del av inte enbart de medicinska handlingarna utan även av de uppgifter som avser arbetsmiljön. (Det sistnämnda är tyvärr ingen självklarhet); samt att nytt förhandsbeslut utarbetas och delges medlemmen. Därmed får ni ny möjlighet att komma med kompletterande uppgifter ifall försäkringskassan struntar i eller gör en dålig utredning vad gäller medlemmens arbetsmiljö och dess risker. Se brevförslag nr 3.2.3 och 3.2.4 i Del 3 nedan. Om det nya förhandsbeslutet innehåller ett förnyat avslagsförslag och det är svårt att hitta något nytt att påpeka, så låt socialförsäkringsnämnden besluta. 1.2.4 Personlig inställelse Den försäkrade kan begära att muntligt få redovisa sin uppfattning på socialförsäkringsnämndens möte innan dess beslut. Om det finns kompletteringar utöver det som står i förhandsbeslutet, gärna i form av video eller foto, kan detta vara positivt. Generellt är det sällan som personlig inställelse ger resultat eftersom nämnden arbetar under stark tidspress och alltför kort tid medges för framförandet.

22 1.2.5 Efter avslag av Försäkringskassan Om medlemmen är missnöjd med beslutet och/eller avdelningen anser att ärendet bör prövas i nästa instans länsrätten - så hjälp medlemmen att överklaga i eget namn. Se brevförslag nr 3.2.5 i Del 3 nedan. 1.2.6 Ansökan om rättshjälp från förbundet allmän information Med ansökan om rättshjälp hos förbundet kan LO-TCO Rättsskydd få uppdrag att företräda medlemmen. När ska rättshjälp begäras? Begär rättshjälp för medlemmen när ärendet behöver överklagas till länsrätt. Handlägg inte ärendet själv i länsrätten. Ärendet är oftast av avgörande betydelse för medlemmens ekonomi och oftast mycket svåra att vinna framgång i. Överklaga enligt 1.2.5. Länsrätten kan vara medlemmens sista chans. Nästa instans efter länsrätten är kammarrätten och där krävs prövningstillstånd. Det är svårt att få. Kammarrätterna i Sverige medger inte prövning av fler än cirka 10 procent av överklagade länsrättsdomar. När medges rättshjälp? Förbundet medger inte alltid rättshjälp. Förbundet medger rättshjälp under vissa förutsättningar: Ärendet har oftast en arbetsrelation och frågan om medlemskap är viktig. Vid bedömningen beaktas även: om hyggliga utsikter till framgång finns, om det anses viktigt att rättslig prövning sker (exempelvis därför att skadan/sjukdomen är vanligt förekommande bland medlemmarna) om andra särskilda skäl finns. Om sådana skäl finns, låt förbundet få veta detta. Ju bättre ärendet är kompletterat när det skickas till förbundet desto större är förutsättningen för rättshjälp och framgång för medlemmen. 1.2.7 När rättshjälp begärs inför prövning i länsrätt Försäkringskassans beslut måste överklagas inom två månader Överklaga med en gång och begär anstånd i cirka ett halvår (fem månader räknat från beslutsdatumet) framåt. Bevaka att begärt anstånd har beviljats så att anståndstiden inte går ut medan ärendet kompletteras. Vissa domstolar är negativa till längre anstånd. Anmäl dig inte som ombud, utan hjälp medlemmen att överklaga i eget namn. Se brevförslag nr 3.2.5 och 3.2 6 i Del 3 nedan.

23 Komplettera ärendet Om komplettering inte har skett tidigare enligt vårt tips på föregående sidor inför prövningen hos försäkringskassan, se till att så sker (granska diagnoser, ytterligare medicinska handlingar, arbetsmiljöuppgifter om yrkets generella risker för skada av aktuellt slag samt uppgifter om medlemmens arbetsmiljö.) Komplettering bör ske skyndsamt med tanke på domstolarnas benägenhet att vara återhållsamma med att medge anstånd. Ni kan inte begära att länsrätten ska göra denna utredning. Samtliga handlingar ska vara med Se till att du av medlemmen får för kopiering samtliga de handlingar som hon/han erhållit av försäkringskassan (föredragnings-pm med bilagor och beslut). Se till att de är sorterade i samma ordning som när försäkringskassan skickade ut dem. Om medlemmen även erhållit sjukersättning, kopiera även föredragnings-pm och beslutet för att bilägga. Begär förlängning av anståndstid Om arbetet med handlingar har tagit stor del av erhållen anståndstid, så begär ytterligare förlängning av denna och om så behövs motivera t ex att ni överväger medicinskt komplettera ärendet. Se brevförslag nr 3.2.2 i Del 3 nedan. Ansökan till förbundet Använd förbundets ansökningsblankett, Rättshjälp i försäkringsärende. Underlaget ska vara komplett. Beslut och anstånd ska finnas med. Se brevförslag nr 3.6 i Del 3 nedan. 1.2.8 När rättshjälp begärs efter avslag i länsrätt Om medlemmen själv - facket ovetande - drivit ärendet i länsrätten med avslag som följd: se till att medlemmen överklagar beslutet i sitt namn inom två månader och begär anstånd i ytterligare fem månader. Bevaka att begärt anstånd beviljats så att ni inte hamnar i tidsnöd. Komplettera ärendet i enlighet med vad som ovan har angivits men gör det relativt snabbt med tanke på att begränsningar i anståndstiden kan försvåra för LO-TCO Rättsskydd att handlägga ärendet. Bifoga länsrättens dom till de övriga handlingarna och skicka in ansökan om rättshjälp till förbundet. Informera medlemmen om att det är svårt att få prövningstillstånd i kammarrätten, eftersom detta medges enbart i ett fåtal fall.

24 1.3 Ärenden som avser ersättning från AFA - Trygghetsförsäkring vid arbetsskada enligt TFA, TFA-KL och personskadeavtalet PSA TFA/PSA prövar allt det andra som inte ersätts enligt LAF, även bestående inkomstförlust under vissa villkor, bl a att medicinsk invaliditet föreligger och gärna förstärkt med vållande. Se LOs Skadehandbok. PSA, Avtal om ersättning vid personskada, gäller för vissa medlemmar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. TFA-KL Observera: Den som sjukskrivs mer än åtta dagar som följd av våld eller hot om våld i arbetet har rätt till full ersättning för inkomstbortfallet. Denna regel finns bara i TFA-KL (enligt en protokollsanteckning i HÖK). 1.3.1 Handläggning av lättare TFA/TFA-KL/PSA-skador Med lättare menar vi skador med kortare sjukskrivningstid och inte så stora följder i form av kvarstående besvär eller ekonomiska förluster. 1.3.2 Låg invaliditetsersättning Om medlemmen inte är nöjd med erhållen ersättning, kan detta ofta bero på att AFA Försäkring har satt för låg invaliditetsgrad (medicinsk) avseende de kvarstående besvären. Detta kan bero på att invaliditetsintyget inte är rättvisande. För mer information om försäkringsskyddet, se LOs Skadehandbok. Fråga medlemmen om hon/han läst det läkarintyg (invaliditetsintyg) som läkaren utfärdat på AFAs begäran. Ofta har medlemmen inte sett det! AFA har beställt det och intygsskrivande läkaren har enbart skickat intyget till AFA och sedan har handläggaren glömt att skicka en kopia till medlemmen. Självklart ska medlemmen få läsa intyget och innan försäkringsbolagets försäkringsläkare yttrar sig. Begär kopia av läkarintyget från AFA Försäkring. Uppmana medlemmen att noga läsa intyget. Om medlemmen har besvär som inte angetts, t ex störd nattsömn (insomnande och/eller vaknar under natten), stor tablettkonsumtion, eller behov av detta men avstår, nedsatt gångsträcka osv, ska detta påpekas. Om intyget inte är tillfyllest bör behandlande läkaren göra en komplettering. Enbart ett protestbrev till AFA gör inte alls samma intryck. Efter komplettering skickas intyget in till AFA för ny bedömning. Det är fortfarande viktigt att medlemmen får läsa de kompletteringar som intygsskrivande läkaren har gjort.

25 1.3.3 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a arbetssjukdom AFA Försäkring lämnar inte utan vidare ersättning för inkomstförlust vid arbetssjukdom under sjukskrivningstid från TFA/TFA-KL/PSA. Det finns flera krav för att ersättning ska lämnas. Dels ska det vara en av försäkringskassan godkänd arbetssjukdom eller den ska vara upptagen i den s k ILO-förteckningen, dels ska den skadade visa att arbetsgivaren vållat skadan (se nedan under vållandeprövning). Läs också mer i LOs Skadehandbok. 1.3.4 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a olycksfall i arbetet Ersättning lämnas utan vållandekrav. I begreppet olycksfall i arbetet ingår även skador som inträffar under tjänsteresa. 1.3.5 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a färdolycksfall Ersättning lämnas vid trafikolycka från trafikförsäkringsbolag eller från den som vållat skadan t ex till följd av bristande halkbekämpning. Se LOs Skadehandbok. Se även avsnitt 1.4.7 vad gäller färdolycksfall eller olycksfall i arbetet. 1.3.6 Vållandeprövning Vållandeprövningen är en förutsättning för ersättning av inkomstförlust till följd av arbetssjukdom och den görs av Vållandenämnden. Skadan ska dessförinnan vara godkänd som arbetsskada. Olycksfall prövas av nämnden bara om de inträffat före den 1 maj 2001. Se LOs Skadehandbok Om vållandeprövning inte tidigare har gjorts I så fall kan vållandeblankett användas framtagen för aktuell arbetssjukdom. Se tidningen Allas blankettguide. Det finns blanketter för belastningsskador, kemiska hälsorisker, mobbning och psykskada p g a stress. Det gäller att visa varför skadan hände och hur den hade kunnat undvikas. Därmed hade skadan kunnat undvikas och till följd av detta kan vållande föreligga. Det räcker inte med att skadan har hänt. För olycksfall har AFA Försäkring en egen blankett, däremot inte för arbetssjukdomar! Se Allas Blankettguide. Om vållandeprövning har gjorts men med avslag som följd Läs sista stycket i vållandenämndens utlåtande och oftast hittas där förklaringen till varför vållande inte ansågs föreligga. Ofta anges att medlemmen inte visat var, när men framför allt inte hur och varför skadan skedde och inte heller hur den hade kunnat förhindrats (förebyggas). Det räcker inte med att skadan har hänt. Om vållandeblankett inte använts tidigare, kan den nyttjas i detta skede.

26 Begäran om omprövning av vållandenämndens beslut Med stöd av de nya uppgifterna kan man begära att vållandenämnden omprövar sitt beslut. OBS! Inför omprövning ska arbetsgivaren ges möjlighet att yttra sig över de nya uppgifter som ni tagit fram. 1.3.7 Söka rättshjälp hos förbundet Detta bör i synnerhet ske vid stor inkomstförlust till följd av långvarig sjukskrivning. Använd dock först vållandeblanketten för respektive sjukdom se Allas Blankettguide - för att få fram klarläggande uppgifter. 1.3.8 Sök rättshjälp även i annat sammanhang Det kan gälla t ex vid skador till följd av olycksfall och sjukdom och som medför långvariga sjukskrivningstider, svåra personskador och som kanske kvarstår, och med stora kostnader och förluster. Det finns åtskilliga ekonomiska intressen att bevaka! Vårdkostnader, anspänning i arbete och fritid, underhållskostnader på fastighet m m Ett riktmärke för svår skada kan vara invaliditet från 10 procent och uppåt (om detta redan angivits av AFA) eller om medlemmen drabbats av omfattande skador och varit eller antas bli långvarigt sjukskriven. Livränta enligt TFA/TFA-KL/PSA Det händer att medlem inte får livränta från försäkringskassan enligt LAF trots arbetsskada. Försäkringskassan kanske inte ens prövar ärendet eftersom förlusten är lägre än 1/15. Om sjukdomen är upptagen i ILO-förteckningen (se LOs Skadehandbok) och t ex är en vibrationsskada eller orsakad av kemiska ämnen ska AFA självständigt pröva även ersättning för inkomstförlust förutom ersättning för ideell skada. Förutsättning för prövning av inkomstförlust är att kvarstående besvär medförande invaliditet föreligger. Om vållande är visat förstärks denna rätt till ersättning påtagligt eftersom kravet på invaliditetsgradens storlek då inte spelar samma roll. Det händer att medlemmen inte får livränta enligt LAF från försäkringskassan kanske för att försäkringskassan inte ansett att skadlig inverkan i arbetet och samband föreligger. Om sjukdomen finns omnämnd i ILO förteckningen och AFA självständigt har slagit fast att den medför invaliditet, ska AFA pröva rätten till livränta. Ju högre invaliditet desto högre förutsättning för livränta i längre tid, kanske fram till 65 år. Om vållande är visat, förstärks denna rätt till ersättning påtagligt eftersom kravet på invaliditetsgradens storlek då inte spelar samma roll och prövningen då sker enligt skadeståndslagen och utan villkorsbegränsning om förlustens storlek.

27 Livränta från trafikförsäkringsbolag och ansvarsförsäkringsbolag Prövning sker enligt skadeståndslagen och således inte enligt de villkor som finns i TFArespektive PSA-avtalen. Om bestående inkomstförlust görs till följd av skadehändelsen och skadan ska livränta lämnas. Den livränta som försäkringskassan kan komma att lämna får då avdragas från den livränta som ska lämnas av försäkringsbolaget. Omprövning av livränta Det händer att medlem efter kanske flera år med arbetsskadelivränta konstaterar stor inkomstförlust vid jämförelse med den inkomst som skulle ha gällt om hon/han hade varit kvar i arbetslivet. Anledningen till detta är att livräntorna från 1990-talet inte höjts i samma takt som inkomstutvecklingen utan enbart efter basbeloppsförändringarna. Omprövning kan inte ske av arbetsskadelivräntan hos försäkringskassan. Däremot finns möjlighet till omprövning hos försäkringsbolagen vid ansvarsskada, trafikskada och hos AFA (TFA, TFA-KL och PSA). Detta har klarlagts genom dom i Högsta domstolen den 25 maj 2004, nr T1356-02 och möjligheten är en följd av att ersättning lämnas enligt skadeståndslagen. En förutsättning är att en väsentlig förändring i de förhållanden som låg till grund för beslut om livränta skett, dvs i detta sammanhang att en väsentlig inkomstförlust har uppstått. Då detta innebär en stor kostnadsökning för försäkringsbolagen kan vi trots HD-domen räkna med motstånd, men reell möjlighet finns. Medlemmar som således gör en väsentlig förlust ska vända sig till försäkringsbolagen och begära prövning. Vad som är en väsentlig förlust är i dagsläget inte klarlagt i rättspraxis. Se även artikel i tidningen "Alla" nr 3-2004, sid 75. 1.3.9 Överklagan av beslut Om TFA meddelar att man tagit slutlig ställning, ska överklagande ske inom 6 månader. Om PSA meddelar att man tagit slutlig ställning, ska överklagande ske inom 2 månader. I annat fall går rätten till överklagan och därmed ändring förlorad. Se brevförslag nr 3.3.3 i Del 3 nedan.

28 1.4 Diverse möjligheter 1.4.1 Missat att överklaga försäkringskassans beslut? Fått avslag i domstol? En regeringsrättsdom har klarlagt att man kan begära prövning igen. Detta eftersom försäkringskassan inte är en domstol. Referera till regeringsrättens dom nr RÅ 2002 ref 61 och begär prövning. Förutsättningen för förbundets medverkan vid begäran om prövning och hopp om framgång är att försäkringskassans beslutsunderlag kan förbättras i enlighet med vad vi skrivit tidigare. I annat fall blir det troligen fortsatt avslag. 1.4.2 Fått avslag på begäran om ersättning enligt AFL och LAF vid prövning i domstol, länsrätten, kammarrätten och regeringsrätten? Genom Regeringsrättsdom 4952-02 har det klarlagts att ny prövning hos försäkringskassan kan begäras t ex om arbetsskadelivränta - även om begäran avser samma skadefall som tidigare prövats och avslagits. Förutsättningen för ny prövning är att ersättning begärs för ny period. Om prövning gällde t ex från 1 september 1995 och framåt och domstolen meddelat avslag den 31 maj 2000, kan begäran om ersättning anges att gälla från den 1 juni 2000. Skriv till försäkringskassan och åberopa regeringsrättsdomen ovan och begär ny prövning. En förutsättning för framgång är givetvis att nya sakuppgifter framförs, t ex visande arbetets skadlighet och /eller samband mellan sjukdom/olycksfall och kvarstående besvär och arbetsoförmåga. I annat fall torde det ju inte vara lönt att begära ny prövning. 1.4.3 Trafikskador (med trafikförsäkringspliktigt fordon) Personskador till följd av trafikolyckor till och från arbetet och tjänsteresor i arbetet är arbetsskador enligt LAF. Trafikolyckor medför ofta svåra personskador och behov finns därför av hjälp med att klarlägga berättigade anspråk och för förhandling. Kommunal brukar medge rättshjälp för personskada uppkommen vid färdolycksfall eller i tjänsten. Försäkringsbolagen brukar svara för rättshjälpskostnad upp till visst belopp. 1.4.4 Ersättning vid ekonomisk invaliditet Kommunal har grupplivförsäkring med sjukkapital som medlemsförsäkring (GF 17 001, tillvalsförsäkring). Om medlemmen har tecknat en sådan försäkring, kan utbetalning ske efter långvarig sjukskrivning. Kontrollera med Folksam och anmäl! 1.4.5 Olycksfall fritidsförsäkringen, TFF Kommunals fritidsförsäkring (TFF) ingår i medlemsavgiften. Hjälp medlemmen vad gäller olycksfall på fritid. Anmäl till Folksam, som är försäkringsgivare för TFF.

29 1.4.6 Privata försäkringar? Det händer att medlemmarna har privata försäkringar som gäller inte bara på fritid utan även på arbetstid. Uppmana medlemmen att kontrollera och i så fall anmäla. 1.4.7 Färdolycksfall eller olycksfall i arbetet Vid olycksfall i arbetet lämnas ersättning från AFA-TFA/TFA K-L/PSA för hela den uppkomna inkomstförlusten. Det är därför viktigt att personskada som uppkommit till följd av olycksfall i arbetet registreras som detta och inte som färdolycksfall. Gränsdragningsproblematik föreligger. Om olycksfallet inträffat väl framme på arbetsplatsen t ex på av arbetsgivaren tillhandahållen parkeringsplats eller på väg till vårdtagare inom hemtjänsten kan mer än väl olycksfall i arbetet och inte färdolycksfall föreligga. Det gäller att detta framgår i arbetsskadeanmälan och i anmälan till AFA Försäkring enligt TFA/TFA-KL/PSA. Vid trafikolycka med trafikförsäkringspliktigt fordon vid resa i tjänsten kan även AFA reglera och ersätta skadan. Om det är ett färdolycksfall men inget trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat, måste vållande visas för rätt till ersättning för inkomstförlust. Vållande se avsnitt 1.3.6. 1.4.8 Rehabilitering och arbetsskadelivränta Försäkringskassorna har (för närvarande) den attityden att man inte vill pröva rätten till arbetsskadelivränta vid yrkesinriktad rehabilitering/omskolning för kortare tid än ett år. Då försäkringskassorna sällan medger yrkesinriktad rehabilitering/omskolning längre än så innebär detta att mycket få fall blir prövade. Vårt tips är att arbetsskadelivränta begärs vid rehabilitering/omskolning enligt ovan och att avslagsbeslut överklagas. Det är av vikt att få positiv rättspraxis. Sök gärna rättshjälp. Ett beslut att arbetsskada enligt LAF föreligger betyder - även om det blir avslag på begäran om arbetsskadelivränta under rehabiliteringstid rätt till prövning och ersättning från AFA enligt TFA/TFA-KL/PSA. 1.4.9 Sveda och värkersättning Rätt till sveda och värkersättning vid arbetssjukdom har försämrats från 2003. Vid lång sjukskrivning kan det röra sig om ett betydande skattefritt belopp. Försämringen gäller från den 1 maj 2003 (TFA), den 1 september 2003 (PSA) respektive den 1 november 2003 (TFA K-L). Om vållande visas får medlemmen ersättning för sveda och värk. Mot bakgrund av arbetsmiljölagen och dess krav på arbetsgivaren är det inte så svårt att hitta vållande och därmed rätt till ersättning. Se LOs Skadehandbok.

30 1.4.10 Omprövning av livränta Livränta även från TFA/TFA-KL/PSA, från trafikförsäkrings- och ansvarsförsäkringsbolag. Se vad vi skrivit under avsnitt 1.3.8. 1.4.11 Arbetslösa medlemmar Medlemmar som har aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen och medlemmar som via försäkringskassan är ute på arbetsmarknaden i rehabiliterande syfte omfattas av Lagen om allmän försäkring (AFL) och Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF). De medlemmar som uppbär arbetsförmedlingens aktivitetsstöd omfattas även av Avtal om ersättning vid personskada (PSA), som kan ge rätt till ersättningar som inte betalas via lagstiftning eller trafikförsäkring. Skadan anmäls då på en särskild blankett och ställs till Kammarkollegiet i Karlstad, 651 80 Karlstad. Beslut därifrån kan överklagas till Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor. Denna överklagan ska skickas till Kammarkollegiet i Karlstad inom två månader. Medlemmar som genom försäkringskassan deltar i rehabiliterande åtgärder för att komma tillbaka i arbetslivet omfattas av avtalet Särskilt personskadeskydd. Även här anmäls en skada på särskild blankett som ställs till Kammarkollegiet i Karlstad, 651 80 Karlstad. Överklagan ska också i detta fall skickas till Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor och den ska ställas till Kammarkollegiet i Karlstad inom två månader. Skiljenämndens beslut kan inte i något av dessa fall överklagas. Blanketter och information om både PSA-avtalet och avtalet om Särskilt personskadeskydd finns på www-kammarkollegiet.se.

31 Del 2. Förbundets handläggning

32 2.1 Om förbundets handläggning Förbundet har den viktiga och svåra uppgiften att avgöra om rättshjälp ska medges. Ju mer utförliga uppgifter, desto lättare är det att ta ställning för eller emot rättshjälp. Därför har avdelningarnas och sektionernas uppgifter så noga redovisats här i lathunden. Kunskaper om medlemmarnas generella skaderisker är en viktig arbetsuppgift för förbunden. Sådan kunskap finns tillgänglig främst genom statistikenheten hos Arbetsmiljöverket samt hos AFA-trygghetsförsäkring efter datakörning eller Kommunindex/Landstingsidex. Dessa uppgifter torde i framtiden få stor betydelse vid prövning huruvida skadlig inverkan förelegat. Sjukgymnaster/ergonomer har skrivit examensuppsatser, ofta om belastningsskador. Uppsatserna kan beställas hos Arbetslivsinstitutet. Arbetslivsinstitutet har ett bra bibliotek och kan skicka artiklar m m. Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket har ett Ansvarsbibliotek för medicin som kan ge medicinsk information med koppling till yrken. De yrkesmedicinska klinikerna kan också ge information. Om ofullständiga handlingar skickas till förbundet återsändes handlingarna till avsändaren, kompletterat med brev om vilka uppgifter som saknas. Det är viktigt att samtliga handlingar skickas och att uppgifterna är sorterade enligt förbundets önskemål se ansökan om rättshjälp (3.8). Förbundet kan överväga att bevilja rättshjälp i följande situationer: Om möjligheterna till framgång känns påtagliga. Om ärendet berör känd yrkesskaderisk, kanske flera medlemmar och det är av vikt att få prövning till stånd och ändrad rättspraxis. Om andra särskilda skäl finns. Ett sådant är att det är av stor ekonomisk vikt för den skadade att få prövning till stånd.

33 Del 3. Brevmallar, blanketter

34 Journalblad Datum Anteckningar om handlingens slag och åtgärder Ärendebilaga nr

3.1 Brevmallar för brev till försäkringskassan 3.1.1 Begäran om anstånd med att lämna synpunkter Till Försäkringskassan i Österbymo Begäran om anstånd Namn Eva Andersson Personnummer 20020-0123 Ert föredragnings-pm 601231 Jag får härmed anhålla om att få avvakta med att lämna synpunkter på ert föredragnings-pm till den 31/ 10 20 Österbymo (Ort) (Datum) den 30 / 6 20 (Namnteckning) Eva Andersson (Namnförtydligande)

Till Försäkringskassan i Begäran om anstånd Namn Personnummer Ert föredragnings-pm Jag får härmed anhålla om att få avvakta med att lämna synpunkter på ert föredragnings-pm till den / 20. (Ort) (Datum) den / 20 (Namnteckning) (Namnförtydligande)

3.1.2 Till Försäkringskassan i Österbymo Begäran om förlängt anstånd Namn Eva Andersson Personnummer 20020-0123 Ert föredragnings-pm 601231 Jag ber om förlängt anstånd till den / 20 för att utveckla min talan och komma in med yttrande över ert föredragnings-pm. Anstånd för yttrande föreligger till den / 20. (Ort) (Datum) den / 20 (Namnteckning) (Namnförtydligande)

Till Försäkringskassan i Begäran om förlängt anstånd Namn Personnummer Ert föredragnings-pm Jag ber om förlängt anstånd till den / 20 för att utveckla min talan och komma in med yttrande över ert föredragnings-pm. Anstånd för yttrande föreligger till den / 20. (Ort) (Datum) den / 20 (Namnteckning) (Namnförtydligande)

3.1.3 Till Försäkringskassan i Österbymo Begäran om att Försäkringskassan kompletterar sin utredning Namn Eva Andersson Personnummer 200020-0123 Ert föredragnings-pm 601231 Er beskrivning av min arbetsmiljö bör utökas. Jag bifogar uppgifter om min arbetsmiljö som visar att det generellt finns risker i mitt yrke för de besvär jag drabbats av. Er utredning bör av er kompletteras med uppgifter om hur jag har utfört mitt arbete. Jag hänvisar till min förman Svea Karlsson och till huvudskyddsombudet Ann Svensson samt till företagshälsovården. Diagnoser Ni har räknat upp för prövning av min rätt till arbetsskadelivränta samtliga de diagnoser som fanns vid beslut om sjukersättning. Följande diagnoser sätter inte alls ned min arbetsförmåga: (Räkna upp) Prövning ska ske mot följande diagnoser: (Räkna upp) Försäkringsläkaren Efter komplettering begärs att er försäkringsläkare ska ta del av inte enbart de medicinska handlingarna utan även av de uppgifter som avser arbetsmiljön. Jag avvaktar att ni tillställer mig ett nytt föredragnings-pm efter komplettering/ändring enligt ovan. Österbymo (Ort) (Datum) den 30 / 6 20 (Namnteckning) Eva Andersson (Namnförtydligande)