Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv
Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande Bred genomlysning av jämlik vård; många olika typer av skillnader i vården Möjliga förklaringar till omotiverade skillnader i specifika insatser i specialistvården Vilken roll spelar ersättningssystem och vilka förändringar kan man se i vårdkonsumtionen efter vårdval?
Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande Bred genomlysning av jämlik vård; många olika typer av skillnader i vården Möjliga förklaringar till omotiverade skillnader i specifika insatser i specialistvården Vilken roll spelar ersättningssystem och vilka förändringar kan man se i vårdkonsumtionen efter vårdval?
En mer jämlik vård är möjlig
Alla skillnader i vården är inte ojämlik vård Vissa skillnader måste finnas för att jämna ut ex skillnader i förutsättningar och vårdbehov Behov att urskilja och fokusera på omotiverade och väsentliga skillnader Kan inte förklaras av patientens medicinska förutsättningar eller behov Stora och har stora negativa konsekvenser för de som inte får behandling
Jämlik vård fokus på skillnader i vård, behandling och bemötande Vård, behandling och bemötande Tillgång till vård Skillnader där hälso- och sjukvården har stor påverkan Hälsoutfall Sjukdomsförekomst Hälsa (ex dödlighet, allmänt hälsotillstånd och livslängd)
Åtta skillnader är utgångspunkt för analysen om möjliga orsaker till omotiverade skillnader i vården 1. Geografiska skillnader i väntetid från remissdatum till specialistklinik till beslut om behandling för lungcancer 2. Geografiska skillnader i andel personer med alkoholdiagnos som gjort uttag av läkemedel mot alkoholberoende 3. Män får oftare än kvinnor behandling med RAAS-hämmare efter hjärtsvikt 4. Fler män än kvinnor anger att de har fått information om biverkningar av deras läkemedel som de skulle uppmärksamma 5. Sverigefödda får warfarin i högre utsträckning än personer födda utanför EU vid stroke 6. Lågutbildade får warfarin i lägre utsträckning än högutbildade vid stroke 7. Lågutbildade schizofrenipatienter får i högre utsträckning två eller fler antipsykotiska läkemedel jämfört med högutbildade 8. Psykiskt sjuka patienter med akut hjärtinfarkt behandlas inte med ballongutvidgning (PCI) i samma utsträckning som övriga patienter
Analysen berör horisontell jämlikhet Horisontell jämlikhet Vertikal jämlikhet Personer med lika sjukvårdsbehov ska ha samma tillgång oavsett kön, ålder, utbildnings osv. Personer med större sjukvårdsbehov ska prioriteras framför andra (ha större tillgång) Skillnader mellan patienter med samma diagnos (samma vårdbehov) såvida vi inte finner något som talar emot detta
Åtta skillnader är utgångspunkt för analysen om möjliga orsaker till omotiverade skillnader i vården 1. Geografiska skillnader i väntetid från remissdatum till specialistklinik till beslut om behandling för lungcancer 2. Geografiska skillnader i andel personer med alkoholdiagnos som gjort uttag av läkemedel mot alkoholberoende 3. Män får oftare än kvinnor behandling med RAAS-hämmare efter hjärtsvikt 4. Fler män än kvinnor anger att de har fått information om biverkningar av deras läkemedel som de skulle uppmärksamma 5. Sverigefödda får warfarin i högre utsträckning än personer födda utanför EU vid stroke 6. Lågutbildade får warfarin i lägre utsträckning än högutbildade vid stroke 7. Lågutbildade schizofrenipatienter får i högre utsträckning två eller fler antipsykotiska läkemedel jämfört med högutbildade 8. Psykiskt sjuka patienter med akut hjärtinfarkt behandlas inte med ballongutvidgning (PCI) i samma utsträckning som övriga patienter
Fyra slutsatser om vad som driver omotiverade skillnader i vården 1 Styrning och resurser påverkar de geografiska skillnaderna Skillnader i hur vården och vårdkedjor organiseras Skillnader i tillgång till medicinteknisk utrustning och specialister Lokala behandlingstraditioner 2 Vårdmötet är en viktig faktor bakom omotiverade skillnader mellan befolkningsgrupper Otillräcklig kompensation och anpassning efter patienters skilda egenskaper och förutsättningar Förutfattade meningar utifrån information om patienter på gruppnivå (generalisering) Omedvetet beteende med grund i normer och värderingar
Fyra slutsatser om vad som driver omotiverade skillnader i vården 3 Otillräcklig kompetens i den somatiska vården bidrar till skillnader mellan patienter med och utan psykisk sjukdom 4 Bristande kunskapsstyrning kan också bidra till omotiverade skillnader mellan befolkningsgrupper Otydliga behandlingsriktlinjer Bristande utbud av rekommenderade insatser
Diskussion: Ersättningssystemens roll för ojämlikhet mellan patienter med samma vårdbehov är inte självklar Ersättningssystemen ät inte en tydligt framträdande direkt förklaring Kan dock ha indirekta effekter Ersättningssystem kan ha större påverkan på skillnader mellan grupper med olika vårdbehov (vertikal ojämlikhet) än för skillnader i den typ av specifika insatser som denna analys berör (horisontell ojämlikhet) Olika ersättningssystem inom primär- och specialistvård