CV för Bo Kvist, Lund

2011-04-02 Detaljerat CV CV för Bo Kvist, Lund Innehåll Personliga data och kontaktuppgifter Avsikten med detta dokument, ytterligare information Aktuell arbetssituation. Vad jag är bra på, vad jag vill göra Arbetslivserfarenhet och kompetens Körkort och bil Arbete mm efter civilingenjörsexamen Detaljer: Brown, Boveri & Cie, Baden, Schweiz. 1978-1979 Detaljer: Kockums, Malmö. Maskinteknik. 1979-1984 Detaljer: Kockums, Malmö. IT. 1984-1989 Detaljer: Kommundata / Enator, Lund. 1989-1997 Detaljer: Telecom Finland / Sonera Sverige, Lund. 1997-2001 Detaljer: Sony Ericsson, Lund. 2003 Detaljer: Knorr-Bremse, Lund. 2005 Detaljer: Kockums, Malmö. Marknad/försäljning. 2006 (Detaljer: Knorr-Bremse, Lund. 2007-2008) (Detaljer: Fixare, Lomma. 2009-) Operativsystem, programmering, plattformar, system Längre utbildningar. Värnpliktstjänstgöring. Detaljer: Utbildning IT-Bas, IT-Generalisten men inte IT-Spets Pendling till arbetet Geografiska överväganden Fritidsaktiviteter Notera att detta dokument underhålls i StarOffice men distribueras i pdf-format. Hittills verkar konvertering ha fungerat bra, men finns det några formatmässiga konstigheter kan det bero på konverteringen. CV_detaljer_2011-04-02 1

Personliga data och kontaktuppgifter Namn Kvist, Bo Kön Man Födelsedatum 25 augusti 1952 Medborgarskap Civilstånd Svensk Gift Barn 3 stycken. Födelseår 1981, 1983, 1987 E-post bo@kvist.nu Telefon hem + 46-46 - 14 82 97 Telefon arbete (2011.03) + 46-733- 41 16 70 Mobiltelefon + 46-705 - 18 05 74 Adress Källarekroken 9 226 47 Lund Sverige Hemsida för CV etc http://jobb.bo.kvist.nu/ Avsikten med detta dokument, ytterligare upplysningar En titel säger inte egentligen inte så mycket om själva jobbet. Detta dokument beskriver utförligare vad de olika anställningarna handlat om. Komplett meritförteckning med alla utbildningar, kurser, skolor, värnplikt etc lagras i separat dokument. Aktuell arbetssituation. Jag arbetade fram till 31 december 2001 för Sonera Sverige på deras kontor i Lund tills kontoret lades ner. Efter det har jag periodvis varit arbetslös. Under arbetslösheten har jag vidareutbildat mig inom operativsystem, hårdvaruteknik, programmering, systemering, nätverksteknik och -drift. Efter 2001 har jag haft flera jobb, mest tidsbegränsade projektanställningar och vikariat. Skiftande arbetsområden: nätverk, innesäljare/orderhanterare, kalkyl, operativ inköpare och fixare. Just nu arbetar jag som Fixar-Malte för Lomma kommun. Det började som sjukvikariat för en kompis. Vikariatet förlängdes. När tjänsten skulle tillsättas permanent fick jag jobbet. De senaste anställningarna har varit lite vid sidan om min utbildning och mina tidigare yrkeserfarenheter men det har gått bra ändå. Och de har gett nya erfarenheter inom försäljning, affärssystem, projekt och på nytt gett mig intensiv kundkontakt. CV_detaljer_2011-04-02 2

Vad jag är bra på, vad jag vill göra När jag var ung och inte visste vad jag skulle bli blev jag anlagstestad för att få vägledning. Tyvärr blev resultatet Bli vad du vill. Det kommer att gå bra för dig vad du än väljer för du klarar allt!. Det hjälpte inte mig att välja yrkesbana precis, men det var nog inte fel heller: Det har gärna velat bli bra vad jag än har gjort. Det är egentligen bara lödning och konstruktionsritning som inte fungerar något vidare, det är för jobbigt för ögonen att bedöma avstånd vid pilliga jobb då jag har en liten skelning. Eftersom jag arbetat med IT rätt många år vid det här laget är jag inte främmande för tanken att sadla om till något annat. Jag har jobbat med händerna också. Kanske växla tillbaka till värmeoch kraftteknik. Jag har jobbat både med ångturbinsförsök, dimensionering av kraftförsörjning, projektering av kraftverk med dieslar och gasturbiner och lagt händerna på 12 meter höga dieselmotorer. Gärna något som kräver eftertanke, noggrannhet och kvalitet. Mer kundkontakt än jag haft under de flesta åren vore roligt. Eventuellt ett jobb i en serviceorganisation. Offertarbete. Support för produkter eller system som är lite krångliga. Krav på matematiska kunskaper utgör inget hinder, snarare tvärtom. Matte kan användas för hyvla ner spretiga möjligheter till ett fåtal alternativ som kan förstås även av icke-tekniker. Utredningsarbete och presentation skulle kunna vara ett alternativ. Jag var med om att övertyga samfälligheten där jag bor att bygga om uppvärmningssystemet. Jag gjorde en tekniskekonomisk analys och en begriplig presentation av konsekvenserna som gjorde att även de som varken var tekniker eller ekonomer kunde känna att de fattade rätt beslut. Och resultatet blev minst så bra som det förespeglades. Vid ett annat tillfälle gällde det att på ett vettigt sätt sammanställa och presentera ett statistiskt material med många variabler med systemering och programmering i bagaget kunde jag med standarmoduler bygga ett verktyg för att analysera materialet och se tendenser i det. Med min bakgrund blir antagligen informationshantering och datorer inblandade. Men det kunde vara roligt att använda IT i ett arbete som producerar något som inte har med IT att göra som omväxling. Jag skulle exempelvis kunna tänka mig en roll som systemadministratör och systemanalyserare/förbättrare. Eller som mellanhand mellan slutanvändare och systemavdelningen jag kan prata med bägge sorterna. Eftersom jag inte har någon pedagogisk utbildning är väl en vanlig lärarkarriär utesluten. Men om något högstadium eller gymnasium skulle kunna ha användning för en extralärare som hjälpte ungarna att begripa vad de läser i matte vore det en möjlighet. Det är kul att se i ungarnas ögon när det säger Aha! och de plötsligt begriper. Arbetslivserfarenhet och kompetens Jag har alltid jobbat med något. Till och med när jag gick i realskolan, gymnasiet, gjorde lumpen och läste till civilingenjör på högskolan jobbade jag vid sidan om. Springschas, på bygge, lantmäteri, taxi, i affär, lasarett, i fabrik. Även några veckor som mattelärare. Efter lite juridikstudier samtidigt med att jag gjorde det sista klart med civilingenjörsexamen jobbade jag utomlands. Att jobba med folk från andra länder gav mersmak, jag skulle inte ha något mot att jobba utomlands igen, åtminstone deltid. CV_detaljer_2011-04-02 3

Sammanfattning Mina arbetsuppgifter har vanligen varit antingen långsiktiga, haft geografiskt utspridda återverkningar, varit utdragna i tid, fordrat specialistkompetens, berört större ekonomiska värden eller inneburit kvalitetshöjning eller en kombination av några av dessa egenskaper. Både längre insatser eller mycket korta specialistinsatser. Internationell erfarenhet. Omedelbart efter högskolan bodde jag ett år i Schweiz och arbetade hos Brown, Boveri & Cie i Baden, huvudfabriken för den schweiziska motsvarigheten till ASEA. Arbetsspråk: tyska. Både muntligt och skriftligt. Anställningen var en tidsbegränsad yrkespraktik efter examen. Därefter arbetade jag hos Kockums i Malmö med projektering av flytande prefabricerade naturgasbaserade processanläggningar. I dessa projekt arbetade vi, förutom med andra enheter inom Svenska Varv-koncernen, också med bl. a. den danske processleverantören Haldor Topsöe och tilltänkta processoperatörer från USA, Italien etc. Engelska användes för kommunikation och dokumentation. Erfarenhet av förhöjda sekretesskrav. Datordriften vid Kockums Marine omfattades av förhöjd sekretess p.g.a. militära system. Krypterad datatrafik. Personalen givetvis säkerhetskontrollerad. Erfarenhet av längre projekt. Arbetet på prefab-avdelningen på Kockums bedrevs i utpräglad projektform. Projektering av en anläggning, inhämtande av offerter på utrustning, utvärdering, vår egen tillverkningskalkyl och slutligen framtagning av vår egen offert och finansiering tillsammans med utvald operatör tog vanligen mellan sex och tolv månader. Erfarenhet av projekt med kritisk tidsaxel och nolltolerans för störningar. Flyttning av datorer för tekniska beräkningar och CAD på Kockums till ny datorhall samtidigt med utbyggnad till mångdubbel kapacitet. Uppgradering av nätövervakningsplattform hos Kommundata för att få tillräckliga prestanda. Givetvis måste bytet göras omedelbart före den årliga belastningstoppen. Om inga störningar inträffade eller belastningen i nätet höll sig under kritiska nivåer så gick nätet ändå. Men om övervakningsutrustningen inte fungerade kunde vi inte se om det fanns störningar eller om det behövdes manuell ombalansering av lasten. En stor del av Sveriges sociala system gick då i det berörda nätet. Icke fungerande övervakningsutrustning hade varit klart besvärande i arbetet och kunde ha lett till svårt ansträngda kundrelationer. Säkring av nätövervakningsplattform inför millennieskiftet. Flyttning av kommunikationsnoder i Kommundatas nät. Berörde alla kunder vars trafik gick genom aktuell utrustning och leverantörerna av dataförbindelserna. Stegvis byte av backboneprotokoll i nätet. Erfarenhet av decentrala projekt. I driften av nätet hos Kommundata var personal på fem orter från Lund till Skellefteå inblandade. Ett åttiotal kommunikationsnoder fanns utspridda i hela landet och fyra i resten av Norden. Eftersom nätet alltid skulle vara tillgängligt, gjordes uppgradering av styrprogram genom byte av hårddiskar på plats med åtföljande omedelbar funktionskontroll. Eftersom de mest avlägsna maskinerna stod 60 mil från ansvariga tekniker kunde vi inte riskera att en maskin skulle vägra starta efter systembyte. Det kunde ta upp mot ett år att byta programversion i alla maskiner. Införande av nytt transportprotokoll sektionsvis i Kommundatas nät under upprätthållande av CV_detaljer_2011-04-02 4

full drift. Erfarenhet av datatrafik över fjärrlinjer. Från arbetet hos Kommundata med rikstäckande nät med 1800 anslutningar. Hantering av nummerplan och routing, reservvägar. Erfarenhet av datatrafik i lokala nätverk. Både vi själva och våra kunder kopplade lokala nätverk till det stora nätet. Vid störningar krävdes att vi kunde minst lika mycket som den för det lokala nätverket ansvarige för att kunna reda ut vad problemen berodde på, om det var vårt nät (sällan) eller ansluten utrustning. Erfarenhet av stora och små datorer. Jag jobbade med flera samverkande minidatorer med många användare på Kockums. Den minsta hade 60 användare. Erfarenheterna som systemadministratör därifrån har jag senare kunnat dra nytta av i andra miljöer. Det är nyttigt att ha med sig praxis från större system med krav på hög tillgänglighet, som går stabilt med begränsad administrativ insats. Jag säger inte att det är inte är nödvändigt att boota om eller installera om system i dag men görs det inte irriterande ofta? Persondatorerna har kommit fram under min yrkesverksamma tid. Jag både bygger och använder dem där så är lämpligt. Jag byggde min första dator 1980 och det har blivit några till under åren. Erfarenhet av arbete med databaser. Både införande, administration och datamodellering. Relationsdatabas alltså. Se Kockums bl a. Erfarenhet av systemering och programmering. Applikationsprogrammering, systemprogrammering, systemdesign och datamodellering. Se Kockums bl a. Erfarenhet av "kontorsprogram. Pedagogiska färdigheter. Krävs nuförtiden. I vanliga fall brukar jag inte tänka på vilken nivå min kompetens har inom detta område, eftersom de varit normala redskap i mitt arbete. Efter att ha hjälpt personer som studerar för att certifiera sig för Europeiska Datorkörkortet har jag uppgraderat synen på min egen nivå inom detta område från "hyfsad till "avancerad. Dessutom har jag vid behov kunnat förklara för de yngsta hur de kan göra tämligen avancerade saker i skolarbetet. Och det har räckt med att förklara en gång och sätta dem på rätt spår. Därav har jag dragit slutsatsen att jag inte är helt hopplös som pedagog. Internutbildning i datamodellering i dokumentationsprojekt. Erfarenhet av affärssystem Arbetat med IFS och SAP. SAP både i engelsk och tysk version. Säljerfarenhet, logistik Arbetat som innesäljare av komponenter för nytillverkning och (mestadels) reservdelar inom järnvägsbranschen mot kunder i Norden, huvudsakligen i Sverige och Norge. Arbetat som operativ inköpare. Orderadministration, logistik, priser. Direktkontakt med företagets tillverkande enheter. Språkkunskaper Svenska: modersmål. Engelska: folkskola, tre år i realskola, två år på gymnasienivå. Läser, skriver och talar. Fungerat både i telefon och på plats i Skottland. CV_detaljer_2011-04-02 5

Tyska: Tre år i realskola, tre år på gymnasiet. Arbetat i tyskspråkiga delen av Schweiz ett år. Läser bra, talar långsammare, skriver med omsorg. Körkort och bil Jag innehar AB-körkort och har en minibuss. Mitt körkort visar även taxi-behörighet. Eftersom jag inte kört taxi sedan 70-talet är jag osäker på i vilken utsträckning kortet fortfarande gäller. CV_detaljer_2011-04-02 6

Arbete mm efter civilingenjörsexamen 1978.07.01 1979.06.30 Brown, Boveri & Cie, Baden, Schweiz 1978.07.01 1979.06.30 Utvecklingsarbete. Administrera och utvärdera försök med experimentturbin. 1979.08.16 våren 1987 Kockums AB, Malmö Våren 1987 maj 1989 Kockums Marine AB, Malmö 1979.08.16 feb. 1980 Projektavdelningen, maskinritkontoret. Utredningsarbete, tekniskt underlag. Befattningskod 3105. Feb. 1980 1983.05.31 Avdelningen för prefabricerade anläggningar. Projektering av av petrokemiska fabriker och dieselkraftverk. Projektingenjör. Befattningskod 3105, 3104. 1983.06.01 aug. 1984 Dito. Projektledare. Befattningskod 3104. Aug. 1983 nov. 1984 Nov. 1984 maj 1987 Maj 1987 maj 1989 Maskinritkontoret, schemagruppen. Schemakonstruktör, rör- och instrumentscheman för fartygsmaskinrum. Befattningskod 3104. AU-avdelningen (administrativ utveckling) Systemerare. Ansvarig för mikrodatorer, kommunikationssakkunnig. Databasuppbyggnad. Befattningskod 7104. AU-avdelningen (administrativ utveckling) Massiv utbyggnad av datakraft fler och större maskiner, stort antal CADstationer. Tillkommande arbetsuppgifter: Att tillsammans med två kollegor som systemansvariga se till att driften upprätthölls. I inledningsskedet var vi operatörer också. Befattningskod 7104. CV_detaljer_2011-04-02 7

Maj 1989 aug. 1997 Kommundata -> Dialogdata Informationssystem -> Celsius Informationssystem -> Enator Networks (samma arbetsgivare som bytte namn ett antal gånger) Befattningar: 1989.04.13 1992.04.30 Teknikkonsult 1992.05.01 1995.03.31 Teknikledare 1995.04.01 1997.08.31 Teknikledare Enator Networks Maj 1989 1990/1991 Avdelning lokal teknik som teknikkonsult Allmän datakommunikation. Fjärrlinjer. X.25-specialist. Installation, underhåll X.25-noder i Sydsverige. Linjeinkoppling. Projektering, offertarbete. Offert, uppbyggnad av X.25-nät för Malmöhus Läns Landsting, M-NET. 1990/1991 - Driftavdelningen Driftsansvarig för X.25-näten i Sydsverige. Fram tills jag avsade mig titeln hösten 1994 benämndes jag Kommunikationsansvarig för företagets Lunda-enhet. Ökande ansvar för företagets rikstäckande nät KOM-net. Automatisering, projektering, driftsfilosofier, nätövervakning. 1993 1994 Teknikansvarig för X.25-näten KOM-net, M-net. 1994 aug. 1997 När näten vuxit till sig tillräckligt delades teknikansvaret på flera personer. Min inriktning blev nätövervakning, support för driftspersonal, levande uppslagsverk. 1997.09.01 2001.12.31 Telecom Finland AB, sedermera Sonera Sverige AB Från det att TFAB köpte upp nätet och personalen från Enator tills Sonera skar ner verksamheten och stängde kontoren utanför Stockholm. 1997.09.01 2001.12.31 Samma arbetsuppgifter som hos Enator. Dessutom i praktiken lokalt ansvarig för driften av Lunda-kontorets LAN. Försök att migrera nätövervakningssystemet från Ericsson/VAX till HP OpenView/HP UNIX, blev inte stabilt. Säkring av äldre VAX-plattformen för år 2000- övergången. Lokalt dokumentationsprojekt. Datamodellering för dokumentation av alla de olika näten i backbonestrukturen. CV_detaljer_2011-04-02 8

2002.01.01 2003.09.15 Arbetslös och studerat 2002.01.01 2003.09.15 Arbetslös efter att Sonera stängde kontoret i Lund. Utbildning inom IT-Skåne: IT-BAS, IT-Generalisten 2003.09.16 2003.12.31 Sony Ericsson Mobile Communications, Lund 2003.09.16 2003.12.31 Tidsbegränsad anställning som nätverkstekniker. Arbeta med företagets världsomspännande interna nätverk. Driftsätta system för övervakning av nätet. Driftsätta system för att analysera trafikslag, trafikmönster i nätet. 2005.04.06-2005.12.30 Knorr-Bremse Nordic Rail Services, Lund 2005.04.06 2005.12.30 Innesäljare. Vikariat. Komponenter och reservdelar till rullande järnvägsmateriel. Agentur för övriga Knorr-bolag. Säljare mot nordiska kunder, i första hand i Sverige och Norge. Orderadministration, logistik, priser. Direktkontakt med kunder och med koncernens tillverkande enheter över hela Europa, då mest på tyska. IFS och SAP. Efter vikariat tidsbegränsad tilläggsanställning. Processbeskrivning, kvalitetsarbete. CV_detaljer_2011-04-02 9

2006.01.16 - (2006.12.08) Kockums AB, Malmö 2006.01.16 2006.12.08 Kalkylingenjör på marknads/försäljningsavdelningen. Ersättare vid pensionsavgång. Hantera befintliga kalkyler och arbeta med nya. Undervattenssystem inkluderande kompletta ubåtar, civila och militära. Administrera budgetar för pågående projekt i uppföljningssystemen. Planerad fast anställning som p.g.a. budgetnerskärningar drogs in men fick tidsbegränsad fortsättningsanställning för att avsluta 2007.05-2008.02 Knorr-Bremse Nordic Rail Services, Lund 2007.05 2008.05 Operativ inköpare. Vikariat. Komponenter och reservdelar till rullande järnvägsmateriel. Agentur för övriga Knorr-bolag. Inköp för svenska organisationens egna behov och till företagets nordiska kunder. Orderadministration, logistik, priser. Arbete med säljarna och med koncernens tillverkande enheter över hela Europa, då mest på tyska. Vikariat medan ordinarie inköpare arbetade med migrering till ren SAPmiljö. Fick ta hand om svenska och norska kundorder parallellt eftersom en innesäljare sade upp sig och det dröjde innan tilltänkt efterträdare kom tillbaka från barnledighet. IFS och SAP. Efter vikariat tidsbegränsad tilläggsanställning. Upprensning i affärssystemen efter migrering. Åtgärda gamla hängande ordrar. CV_detaljer_2011-04-02 10

2009.09 - Lomma Kommun Lund 2009.09.01-2009.09.30 vikariat 60% 2009.10.01. - 2010.03.30 vikariat 75% 2010.04.01-2010.08.31 vikariat 75% 2010.09.01-2010.12.31 vikariat 75% 2011.01.01 - fast anställd 50% Fixare (Fixar-Malte), Lomma kommun. Vikariat. Mest hemma hos pensionärer (ålders- och förtids). Hjälpa till med sysslor i vardagen som innebär risk för fallolyckor. Även åtgärder för att förebygga fallrisk. Började med snabbt inhopp som sjukvikarie. Trodde det skulle röra sig om ca 6 månader men vikariatet förlängdes i omgångar och slutligen visade det sig att ordinarie fixare inte kunde komma tillbaka. Detaljer: Brown, Boveri & Cie, Baden, Schweiz Efter avslutade högskolestudier fanns det möjlighet att söka yrkespraktik i utlandet. Genom institutionen för Värme- och Kraftteknik fick jag en ettårig praktikplats hos Brown, Boveri & Cie i Baden, Schweiz. Det är den firman som utgör BB i ABB. Stora fabriker, många anställda, global verksamhet. Jag kom till avdelningen "Termisk utveckling som arbetade med ångturbiner och var där ett år. Min uppgift var att administrera försök med en experimentturbin för att verifiera verkningsgraden. Även dokumentation av resultaten ingick. På tyska. Det blev omedelbart högt tempo. Turbinen och laboratoriet var hårt utnyttjade. När det upptäcktes att den turbinaxel som var tänkt att användas hade skrotats efter en tidigare försöksserie blev det till att både tala tyska och vara diplomatisk samtidigt. Visserligen var det en "liten turbinaxel som behövde tillverkas. Men eftersom turbinen ändå var lång som en personbil kunde inte axeln tillverkas i vilken svarv som helst. Fabrikens kapacitet var hårt utnyttjad för tillverkning av utrustning till kraftverk under leverans men axeln blev färdig i tid trots allt. Sedan dess har jag stort förtroende för produktionsplanerare och övriga inblandade i tillverkning. Det har inte varit tvunget att göra en sådan ambulansutryckning fler gånger. Efter detta praktikår flyttade jag och min blivande fru tillbaka till Lund. Detaljer: Kockums, Malmö. Maskinteknik. 1979-1984 När jag kom tillbaka till Sverige fick jag anställning hos Kockums som projektingenjör på avdelningen Prefabricerade Anläggningar. Eftersom denna avdelning var under uppstart fick jag första halvåret arbeta på en avdelning som projekterade maskinutrustning för fartyg (framdrivningssystem, hjälpmaskiner, kylsystem, ångsystem etc). Kockums hade vid denna tid fortfarande 5 000 anställda. CV_detaljer_2011-04-02 11

På prefabavdelningen arbetade vi med projektering och offerering av processindustri för leverans komplett färdiga på pråmar. Leveransvärdet från Kockums var för en anläggning beräknat till 600 700 MSEK i början av 1980-talet. Representativa projekt var LNGkondenseringsanläggning, metanol- respektive ammoniak/urea-fabriker med naturgas som råvara. I detta samarbetade vi med olika processleverantörer Air Products i USA, Haldor Topsöe i Danmark, Snamprogetti i Italien och Storbritannien och de operatörsfirmor som var aktuella i de olika projekten. Allt arbete gjordes på engelska. Jag arbetade mest med kraftproduktionsdelarna: ångturbiner för kompressordrift, gasturbiner för el- och ångproduktion. Så småningom blev jag delprojektledare. Dessutom arbetade jag med att offerera dieseldrivna kraftverk. I brist på order lades prefabavdelningen ner och personalen överfördes till fartygskonstruktionsavdelningarna. Jag kom att arbeta med maskinrum och blev min grupps kontaktperson i frågor som rörde CAD och CAE. Detaljer: Kockums, Malmö. IT. 1984-1989 I november 1984 bytte jag helt till IT. Jag kom till avdelningen Administrativ Utveckling, som därmed kom att bestå av 2 personer: chefen och jag. Från början var mina arbetsuppgifter begränsade till att vara PC-ansvarig, kommunikationssakkunnig, ansvara för terminalnätet mot administrativa systemen (SIEMENS IBM-kompatibel stordator) och periferiutrustning mot tekniska systemen. Vi arbetade dessutom med applikationer för relationsdatabashanteraren MIMER på VAXdatorer. Jag skrev en intern handbok i hur vi skulle arbeta med Mimers moduler för databasdefinition, frågor, rapportframställning, programgenerering i 4GL-språk. När kollegan som hade varit systemansvarig för driften av MIMER på VAX slutade fick jag ta över den biten också. En bit in på 1987 var vi tre utförare på avdelningen och fick också ansvaret för driften av datorn MIMER-systemet gick på. Den civila och militära datorverksamheten slogs samman och vi fick hand om tre minidatorer för all teknisk beräkning i företaget. Datorer började användas mycket mer av beräkningsavdelningarna. Anläggningen byggdes ut med fler och kraftigare maskiner och ett stort antal CAD-stationer. Nu kom ethernet med i bilden första gången. Datorparken bestod så småningom av 3 VAXar från Digital, varav den ena var en av de kraftfullaste som levererades vid den tiden, en Prime-dator och en Alliant-dator som var en specialdator för tunga beräkningar. VAXarna var hopkopplade till en enhet. Den största VAXen förberedde jobben för Allianten. Elddopet för MIMER-utvecklingen kom när Kockums drastiskt skulle dra ner verksamheten. Stödapplikationer togs fram med MIMER. Användarna fick börja köra direkt mot testmiljön. Jag fick klyva testmiljön i en produktionsmiljö och en utvecklingsmiljö under reguljär drift och samtidigt automatisera hanteringen. PC började dyka upp och jag satte upp några sådana arbetsplatser. Antalet begränsades av säkerhetsskäl till absolut minimum. Därmed avser jag både säkerhet p.g.a. militära hemlighetsmakerier och säkerhet mot handhavandefel och omoget operativsystem. Det gick då fortfarande att av misstag med ett enkelt handgrepp totalt rasera diskstrukturen under MS-DOS. Backup- och återläsningsprogrammen fungerade inte mellan olika versioner av MS-DOS etc. CV_detaljer_2011-04-02 12

Jag slutade på Kockums på egen begäran. Anledningen var mest att jag var trött på pendlandet efter 10 år. Glest mellan tågen på kvällarna gjorde sitt till. Pendlingen tog för lång tid från familjen. Tre barn mellan 2 och 8 år gamla krävde sitt hemma. Hemarbetsplats var knappast tekniskt möjligt då och oacceptabelt för sekretessens skull verksamheten var delvis militär. Jag såg fram mot att ha arbetsplatsen på cykelavstånd och kunna åka tillbaka till jobbet om jag fick idéer en möjlighet som sedermera flitigt utnyttjades. Detaljer: Kommundata / Enator, Lund Våren 1989 började jag hos Kommundata i Lund. Företaget genomgick ett antal omorganisationer, företagsförvärv och namnbyten under åren. Första året blev jag specialist på fjärrkommunikation och företagets rikstäckande datanät, KOMNET, som precis hade börjat byggas upp. Därefter projekterade och byggde jag ett liknande nät, M-NET, för Malmöhus Läns Landsting för att effektivisera en miljö bestående av 108 linjer kopplade mot stordatorer. Bakom varje linje fanns ett antal terminaler och skrivare som körde SNA/SDLC mot IBM och Tandem. Efter ett tag blev jag teknikansvarig för både KOMNET och M-NET. Men när antalet maskiner och linjer i det nätet fullkomligt exploderade slog vi i taket i nätövervakningsutrustningens kapacitet. Utrustningen var baserad på Digital VAX-datorer och eftersom jag arbetat på djupet med sådana på Kockums fick jag på min lott att bygga ut till erforderlig styrka medan en av de andra som varit med från början med KOMNET fick ta ansvar för övriga frågor. När utbyggnaden av nätövervakningsutrustningen var klar ägnade jag all tid åt stöd till nätövervakarna, till automatisering av nätets drift och prestandauppföljning. Stöd åt nodansvariga och installationstekniker. Levande uppslagsverk i frågor som hade med nätet att göra. Jag utförde störningsanalys och optimering av kombinationen anslutna system och nätet. Genom analys av datatrafiken kom jag på att applikationsutvecklarna kodade programmen på ett olämpligt sätt som gav onödigt mycket trafik. Eftersom jag hade programmerat mot MIMER på Kockums kunde jag räkna ut hur de gjorde och var det blev fel. Följden blev att lasten i nätet minskade till hälften för en stordatormiljö. Det var väl använd tid som gav mycket ledig kapacitet åt tillkommande trafik utan krav på merinvesteringar. 1997 sålde Enator nätet med personal till Telecom Finland, sedermera Sonera Sverige. Detaljer: Telecom Finland / Sonera Sverige, Lund Svenska delen av Telecom Finland ("finska Televerket ) köpte nätet och personal av Enator från 1997-09-01. Enators nät integrerades med Telecom Finlands övriga nät. Enatornätet expanderade inte vidare utan övergick i en mer administrativ fas. Det var stort så det räckte ändå. Vid den tiden över 80 noder och 1800 förbindelser. Bakom varje förbindelse dolde sig stordatorer, minidatorer, LAN eller terminalcluster. Vi räknade med mellan 15 000 och 20 000 samtidiga användare. I och med att Enator sålde oss hade vi inte tillgång till hjälp från dem längre när det gällde PCtrassel och annat liknande. Sådant skulle hanteras från Stockholm. Som bekant måste i PCvärlden en hel del göras med handpåläggning på plats. Jag blev i praktiken IT-avdelningens CV_detaljer_2011-04-02 13

handgångne man på Lunda-kontoret och fick ta hand om störningar, support, uppgraderingar och nödlösningar. Det var meningen att nätövervakningsplattformen för Eripaxnätet skulle bytas ut mot en applikation baserad på HP OPENVIEW på HP UNIX-system. Tyvärr blev applikationen aldrig stabil. Vi fick därför fortsätta med den dittills använda VAX-anläggningen. Funktionen hos denna måste verifieras inför övergången till år 2000. Det blev mitt jobb. Ett komplett testsystem kunde köras på en arbetsstation i Lund. Leverantören av applikationen hade avslutat utveckling och stöd till den. Applikationen var bunden till en version av operativsystemet som officiellt inte understöddes sedan 1995 ungefär. Det visade sig att applikationen inte fungerade tillsammans med en del rekommenderade uppgraderingar av andra program. Så det blev till att testa ut vilka kombinationer av uppgraderingar som var absolut nödvändiga och som fungerade. Det tog tid men i början av juni 1999 var systemen utprovade och införda i maskinerna som övervakade nätet. Vi gjorde en snabb utflykt i tiden och passerade årsskiftet 1999/2000 under några timmar ett halvår i förväg i testsyfte. Resten av tiden fram till årsskiftet gick åt att förbereda handlingsplaner för hur vi skulle säkra driften av själva nätet om något oförutsett skulle inträffa trots alla tester och verifieringar. Som framgår av siffrorna ovan var till och med detta enskilda nät ganska stort. Kompletterat med upplysningen att en stor del av kommun- och landstingstrafiken gick genom nätet, stora sociala system, färdtjänst och mycket annat inses lätt att det inte fick inträffa något som inte kunde rättas till under nyårsdagen. Vi hade tillgång till 9 tekniker i Lund, Borås, Stockholm och Skellefteå som skulle hantera noder i ALLA näten, från Trelleborg till Vilhelmina, från Uddevalla till Gävle. Nätet fungerade klanderfritt. Klockan två nyårsdagens morgon 2000-01-01 hade jag kört ett antal i förväg förberedda jobb i nätövervakningsutrustningen som verifierade att nätets status var OK och att den trafik som gick fram före årsskiftet också kom fram efter. Det var otroligt skönt att genom överenskomna kanaler kunna meddela att allt gått vägen. Vi vågade inte lite på mobilnäten de skulle ju kunna drabbas av egna år2000-problem förutom den sedvanliga överlasten vid nyår. Fast det kändes ju lite snopet att få tusenårschampagnen två timmar för sent, någon annan får ta hand om jouren nästa millennieskifte! Efter millennieskiftet var jag inblandad i ett inofficiellt lokalt dokumentationsprojekt i Lund och ett officiellt för Sonera Sveriges stomnät. Med mina erfarenheter från datamodellering från Kockumstiden skrev jag samman ett kompendium om lämplig metod och vi började arbeta efter det. Våren 2001 kom beskedet att Sonera skulle minska verksamheten i Sverige och sälja av det mesta av nätet. Därmed gick dokumentationsprojektet i graven. Verksamheten bestod därefter av upprensning och överföring av näten till nye ägaren. I november 2001 kom ytterligare en nedskärning kontoren utanför Stockholm skulle läggas ner till årsskiftet. Och så slutade min karriär hos Sonera. Då hade jag arbetat med kontinuerlig utveckling av samma miljö sedan 1989 och faktiskt var det en del kollegor kvar hela tiden. Detaljer: Sony Ericsson, Lund Det var en tre månaders projektanställning. Först gällde det ett projekt att få igång ett system för övervakning av deras världsomspännande interna nät. Sen tillkom ett projekt att få igång ytterligare ett system som skulle analysera vilken slags trafik som går i sagda nät och vilka vägar den trafiken tar. Tyvärr blev begärda pengar till projekten strukna ur budgeten så blev CV_detaljer_2011-04-02 14

inte någon fortsättning. En hel del installationsarbete, Windows 2000 Server och Windows 2003 Server. Detaljer: Knorr-Bremse, Lund Under 2005 vikarierade jag som innesäljare hos Knorr-Bremse Nordic Rail Services i Lund. Utrustning, reservdelar för rullande materiel på järnväg. Jag hade hand om kunder i Sverige och Norge. Arbetade med orderhantering, logistikuppföljning, priser. Använde affärssystemen IFS och SAP (både på tyska och engelska). Mycket kontakt både med kunder och koncernens produktionsanläggningar och logistikcentra i hela Europa. En hel del av kommunikationen var på tyska. Hade också hand om lite mer udda kontrakt som inte hade med järnvägsutrustning att göra. Efter att vikariatet var slut och min anställning egentligen skulle upphört fick jag några månaders tidsbegränsad tilläggsanställning. Under den tiden arbetade jag med processbeskrivningar och kvalitetstyrningssystem samtidigt som jag kunde avsluta de affärer som jag påbörjat. Detaljer: Kockums, Malmö. Marknad/försäljning. 2006 I januari fick jag en provanställning på Kockums marknads/försäljningsavdelning som kalkylingenjör för att efterträda en blivande pensionär. När provanställningsperioden närmade sig slutet kom budgetnerskärningar så i stället för att övergå till fast anställning drogs tjänsten in. Jag fick dock 5 månaders tidsbegränsad tilläggsanställning för att göra snygg avslutning. Arbetsuppgifterna var att sätta sig in i hur tidgare och aktuella offert- och projektkalkyler gjorts för att kunna hantera dem. Kalkylera ändringar och tillägg. Administrera projektbudgetar i uppföljningssystemen. Projekt av olika storlek och genomförandelängd, från mindre system till kompletta u-båtar, både militära och civila, med projekttider upp till storleksordningen 10-15 år. Eftersom kalkylerna gjorts under många år var använda verktyg olika mycket utvecklade. En del tid gick åt till att analysera hur de var uppbyggda. Det mesta var gjort i Excel. Den som försökt analysera vad som görs i en Excel-kalkyl där enda dokumentationen är kalkylen själv vet vilket jobb det är att rekonstruera vilken väg alla siffror kommit fram och kunna redogöra för det. Lärorikt. Jag lärde mig en hel del trick som jag inte hade en aning om. Och kom dessutom på rätt många saker som Excel borde klarat av men inte kan eller är direkt olämpligt för. Mycket kommunikation med personer inblandade i projekten. Eftersom projekten hade så lång livstid gick mycket tid åt att verifiera att siffrorna fortfarande gällde. CV_detaljer_2011-04-02 15

Erfarenhet av operativsystem/plattformar. VAX/VMS. Operativsystem för datorer från Digital. Mer än 15 års erfarenhet som systemprogrammerare, administratör med många användare. Integrering av applikationer. DOS, Windows3, Windows98, Windows NT4 och efterföljare. PC-operativsystem. Som avancerad användare med systemprivilegier både hemma och på jobbet. Windows 2000. Utbildad hos Lernia (IT-generalistkurs). Windows 2000 Professional och Server. Windows 2003 Server. Windows XP Home och Professional. OS/2. PC-operativsystem. Som avancerad användare hemma. HP UNIX. Utbildad inför byte av plattform för nätövervakning. Kört i mindre utsträckning som systemadministratör. Linux. Utbildad hos Lernia (IT-Generalisten) IBM VTAM, TSO och Tandem Non Stop. För felsökning i datatrafik och vid konfigurering av kommunikationsparametrar mot nätet. PRIMOS. Operativsystem. Unix-variant för Prime-datorer. Något år på Kockums. Erfarenhet av programspråk. Univac 1100. Programmering och systemanrop. Ingick i utbildningen på LTH. Algol på Univac 1100. Tidigt strukturerat språk. Utvecklades så småningom till Pascal etc. Ingick i utbildningen på LTH. Assembler på Univac. Ingick i utbildningen på LTH. Cobol på Univac. Ingick i utbildningen på LTH. Basic. Tillräckligt för att konvertera hållfasthetsprogram för 3-dimensionella rörsystem från Basic till Fortran på Prime-dator. C. Utbildad hos Folkuniversitetet (IT-Bas) och Lernia (IT-Generalisten) C++. Utbildad hos Lernia (IT-Generalisten) Fortran på Univac (LTH), VAX och Prime (Kockums). Applikationsprogrammering. TurboPascal under DOS, Windows. För att programmera filter för analys av inspelad datatrafik och för konvertering av dokument mellan olika teckenstandarder. 4GL-programmering. MIMER PG programgenerator för databasapplikationer på Kockums. Med insprängd egen FORTRAN-kod för systemanrop etc. Erfarenhet av diverse system, verktyg, protokoll. Databas. Modellering, applikationsframtagning, drift av relationsdatabas, Kockums. Svenska MIMER från Uppsala. WEB och HTML. Generering av HTML-dokument med egenskrivna program för presentation av driftsdata i nät. Publicering på web-server. Dokumentation i HTML-format med hjälp av diverse verktyg. Manuell modifiering direkt i koden när verktygen felar. HP OPENVIEW. Utbildad inför byte av nätövervakningsplattform. Kört i mindre utsträckning som systemadministratör. Ericsson datakommunikationsutrustning. Eripax multiprotokoll switchar. 12 år som systemansvarig och specialist. Automatiserat drift med hjälp av Digital VAX-datorer. WAN-, LAN och WLAN-protokoll. Objektorienterad analys, design, programmering. I samband med C++-utbildning hos Lernia. WhatsUp. Verktyg för nätverksövervakning. Network Vantage från Compuware. Verktyg för analys av vilken trafik som går i ett nät och vilka vägar olika trafikslag tar. Oerhört kraftfullt redskap. IFS affärssystem. SAP affärssystem, både på tyska och på engelska. CV_detaljer_2011-04-02 16

Längre utbildningar. Värnpliktstjänstgöring. Folkskola 1959 1965 Parkskolan, Kristianstad Realskola 1965 1968 Högre Allmänna Läroverket, Kristianstad Realexamen Gymnasium 1968 1971 Österängskolan, Kristianstad Studentexamen Naturvetenskaplig linje Medelbetyg: över 4 Värnplikt 1971-1972 Södra Värnpliktskontoret och P6. Grundutbildning + två repetitionsövningar Högskola 1973 1978 Lunds Tekniska Högskola Civilingenjörsexamen Maskinteknik. Inriktning Värme- och kraftteknik, Kraftverksteknik, Kolv- och turbomaskiner. Medelbetyg: över 4 Universitetet 1977 Lunds Universitet Juridisk Översiktskurs 10 poäng IT påbyggnad 2002 Folkuniversitetet, Lund IT-Bas. Datorkörkortet, hårdvara, OS, programmering. C, Visual Basic. IT påbyggnad 2002 Lernia, Malmö IT-Generalist. Objektorienterad systemering, programmering. C, C++. Nätverksoperativsystem NT4, W2K, Novell, Linux. Detaljer: Utbildning IT-Bas, IT-Generalisten men inte IT-spets När jag gått arbetslös en dryg månad efter jobbet hos Sonera lyckades jag bli uppsatt för plats på en utbildning som länsarbetsnämnden anordnade för att fräscha upp kunskaperna hos IT-folk som förlorade jobben. Det tog ett tag att komma med eftersom jag måste ha papper på gymnasiekompetens i svenska, engelska och matematik och detta papper fick vara högst ett år gammalt. Det tog ett tag innan nästa testtillfälle inföll. Själva provet var inget problem men sen fick jag vänta på en ledig plats på utbildningen. Utbildningen bestod av tre delar, de första två på vardera ungefär 4 månader, den tredje på 6 månader: Första delen var IT Bas En grundläggande utbildning om då gängse IT-verktyg till en nivå motsvarande Europeiska Datorkörkortet Word, Excel, PowerPoint, Access. Programmering C och VisualBasic. Operativsystem och hårdvara i PC-miljö motsvarande A+-nivå. Andra delen var Generalistutbildning Data. Denna kurs behandlade programutveckling och nätverksteknik. Projektform. Objektorienterad systemering och programmering C, C++. CV_detaljer_2011-04-02 17

Nätverksoperativsystem: NT4, Novell 5 o 6, Windows 2000, Linux. Förbredelse till tredje delen. Tredje delen skulle ge spetskompetens inom något område och bedrivas ute på ett företag där man samtidigt skulle bli inkörd på företagets system och anställas hos företaget efter genomgången utbildning. De två första delarna var inget problem. Men att hitta något företag som anställde IT-folk överhuvud taget var svårt och att hitta något företag som tog in någon för att lära upp var helt omöjligt. Pendling till arbetet Vi bor i eget hus i norra Lund och det har vi väl tänkt fortsätta med åtminstone tills alla ungarna är helt utflyttade. Det innebär att jag primärt letar efter arbeten i sydvästra Skåne. Om jag inte får jobb inom gång- eller cykelavstånd så är det pendling som gäller och då bor jag ganska bra. Det är mindre än 1,5 km till hållplats för fjärrbussar både till Malmö och norrut, det är 3 km till pendeltågstationen. Jag föredrar att åka kollektivt när restiden inte förlängs alltför mycket. Geografiska överväganden Hustrun och jag har funderingar på att tillbringa mer tid vid havet när ungarna har flugit ut. Vi har en segelbåt som för närvarande har Landskrona som hemmahamn. Vi trivs med seglingen och folket i hamnen där. Därför har vi haft i tankarna att eventuellt bo i båten om somrarna, den är stor nog för två. Vi har gjort det förut, fast i Malmö, när alla ungarna var bortresta samtidigt. Eftersom pendeltågen numera har täta förbindelser till Landskrona är det inget problem att pendla därifrån. Fritidsaktiviteter Sommarhalvåret seglar vi sen vi skaffade segelbåt 1992. Både hustrun och jag har skaffat oss nautisk kompetens. Hon skaffade påbyggnadsutbildning medan jag stannade på grundnivå men kompletterade med certifikat för VHF-radio i stället. Krävs för att få inneha radioanläggning i båt. Det brukar bli en längre segling varje år, Danmark runt eller ner till Tyskland eller en vända upp längs svenska ost- eller västkusten. Och så lite helgutflykter till danska badorter. Vi har båten i Landskrona numera och därifrån är det ju lagom till Ven om man bara har tid att åka ut några timmar. Jag har dansat folkdans med Lunds Studenters Folkdanslag sedan 1975 och deltagit i flera turnéer ner i Europa. Det har blivit några år utan resa när minsta barnet varit för litet, när de bara har fyllt två så har det fungerat igen. När de blev tillräckligt stora var problemet att de inte ville så nu åker vi vuxna själva med danslaget. Någon gång i veckan spelar jag basfiol med Lunds Spelmansgille. Det har jag hållit på med sen 90-talets början. Basfiolen är ett argument för att bo kvar i Lund jag kan ta den på stadsbussen om det kniper och för att ha en minibuss i familjen. CV_detaljer_2011-04-02 18