REMISSYTTRANDE Sid 1 (5) 2006-09-28 AdmD 158-2006 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Omprövning av medborgarskap (SOU 2006:2), ärendenummer Ju 2006/643/IM Sammanfattning Kammarrätten instämmer i utredarens tvekan i frågan om ett stabilt system som en stor majoritet i riksdagen flera gånger ställt sig bakom bör ändras. Samtidigt motsätter sig kammarrätten inte att en möjlighet till omprövning av medborgarskap införs. Frågan om utlänningens rätt till vistelse i Sverige efter återkallelse av svenskt medborgarskap bör regleras i utlänningslagen (2005:716). Ändringar i utlänningslagen har dock inte föreslagits av utredaren. Återkallelse av svenskt medborgarskap Kammarrätten ansluter sig till utredarens tveksamhet men finner ändå inte skäl att motsätta sig förslaget att möjliggöra återkallelse av beslut om svenskt medborgarskap. Den föreslagna nya lydelsen i 2 kap. 7 tredje stycket regeringsformen innebär i och för sig att återkallelsemöjligheterna blir starkt avgränsade men samtidigt att möjligheterna till flexibilitet faller bort. Om en återkallelsemöjlighet införs så skall (kammarrättens kursivering) den enligt förslaget vara tvingande. Medborgarskap skall fråntas den som förvärvat det genom oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller annat Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 2302 Birger Jarls torg 13 08-700 38 00 08-14 98 89 103 17 STOCKHOLM
Sid 2 (5) otillbörligt förfarande. Det torde därmed inte vara möjligt att införa återkallelseregler där individuella hänsyn kan tas. Följdlagstiftningen skulle kunna få till följd att såväl vuxna som barn blir statslösa vilket bör undvikas, inte minst mot bakgrund av Sveriges konventionsåtaganden. Kammarrätten föreslår därför att skall ersätts med får i förslaget till ändring i 2 kap. 7 andra stycket regeringsformen. Nullitet Kammarrätten delar utredarens uppfattning att frågan om man kan komma till rätta med felaktiga beslut om medborgarskap genom att inte tillämpa dem även i fortsättningen bör avgöras i rättstillämpningen. I betänkandet (s. 95) redogörs för rättsfallet RÅ 2000 not 122 där registrering av barns svenska medborgarskap behandlas som nullitet. Detta rättsfall illustrerar, enligt kammarrätten, mycket väl problem som kan uppstå vid automatiska förvärv av medborgarskap. Kammarrätten kan dock, i likhet med utredaren, inte finna någon annan lösning än att problemen får lösas i rättstillämpningen. Det förtjänar dock påpekas att det i fall av felaktiga registreringar kan finnas ett behov av att medge den som inte anses vara svensk medborgare en rätt till fortsatt vistelse i Sverige (uppehållstillstånd). Det kan ju, i vart fall teoretiskt, röra sig om människor som levt länge i landet och som rent faktiskt inte hör hemma någon annanstans. Det kan också röra sig om människor som blir statslösa, något som bör undvikas. Möjlighet till fortsatt vistelse i Sverige Utredaren föreslår att en person som förlorat sitt svenska medborgarskap på eget initiativ på nytt får ansöka om uppehållstillstånd enligt bestämmelserna i utlänningslagen. Det förhållandet att det svenska medborgarskapet upphör eller upphävs kan medföra att personen i fråga mister sin rätt till vistelse i Sverige.
Sid 3 (5) Frågorna om svenskt medborgarskap och rätten till vistelse i landet har ett klart samband. Regler som klart reglerar personens rätt till vistelse i landet efter återkallat svenskt medborgarskap bör därför utformas. En person som har dubbelt medborgarskap kan redan till följd av det andra medborgarskapet ha en rätt till fortsatt vistelse i Sverige. Detta gäller nordiska medborgare samt andra EES-medborgare. För övriga personer krävs enligt utlänningslagen pass och visering eller uppehållstillstånd för att vistas här såvida personen inte har ett permanent uppehållstillstånd. Förutsatt att den person vars svenska medborgarskap återkallats inte tillhör den krets av utländska medborgare som är undantagna kravet på pass och visering eller uppehållstillstånd för vistelse i Sverige kan ett återkallat medborgarskap, om utredarens förslag följs, innebära att utlänningen skall utvisas ur landet på formella grunder. Han eller hon har dock möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd på nytt. Om personen är flykting eller skyddsbehövande i övrigt har utlänningen i princip en rätt till uppehållstillstånd, detsamma gäller bl.a. om personen är gift, sambo eller barn till en i Sverige bosatt person. I övrigt är möjligheterna att erhålla ett uppehållstillstånd relativt små. Enligt 5 kap. 3 8 utlänningslagen får en utlänning som har svenskt ursprung eller som har vistats här under lång tid med uppehållstillstånd beviljas uppehållstillstånd. Om det finns synnerliga skäl får enligt andra stycket 3 samma paragraf en utlänning beviljas uppehållstillstånd om han eller hon 1. är adopterad i Sverige under vuxen ålder, 2. är anhörig till en utlänning som är flykting eller skyddsbehövande i övrigt, eller 3. på annat sätt har särskild anknytning till Sverige. Det finns även möjlighet att bevilja uppehållstillstånd om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter (5 kap. 6 utlänningslagen). Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd skall det, utom i fall där
Sid 4 (5) utlänningen har en rätt till uppehållstillstånd, särskilt beaktas om den sökande har gjort sig skyldig till brottslighet eller brottslighet i förening med annan misskötsamhet (5 kap. 17 utlänningslagen). Nämnda krav för att erhålla uppehållstillstånd i kombination med de omständigheter som föranledde återkallandet av det svenska medborgarskapet torde många gånger leda till att personen i fråga, förutom att han eller hon fråntas sitt svenska medborgarskap, även tvingas lämna landet. Enligt kammarrätten bör utlänningslagens bestämmelser ses över om medborgarskapslagen ändras på det sätt utredaren föreslagit. I utlänningslagen bör tydligt regleras vad som gäller när en svensk medborgare som tidigare haft permanent uppehållstillstånd förlorar sitt svenska medborgarskap. Kammarrätten noterar i detta sammanhang att Storbritannien enligt den redovisning som finns i betänkandet har en ordning som innebär att om ett medborgarskap i Storbritannien återkallas måste därefter ett särskilt beslut fattas i frågan om personen skall tillåtas stanna i Storbritannien eller utvisas. I Kanada får en person, vars medborgarskap återkallas på grund av att han eller hon lämnat oriktiga uppgifter i samband med ansökan om medborgarskap, permanent uppehållstillstånd. I båda dessa länders lagstiftning synes frågan ha reglerats på ett adekvat sätt. Kammarrätten utgår då ifrån att Kanadas system förutsätter att personen faktiskt är bosatt i landet. Övrigt Ett stavfel finns i förslaget till 14 a tredje stycket 3 lagen om svenskt medborgarskap. Detta yttrande har beslutats av lagmännen Sten Wahlqvist och Margareta Åberg och adjungerade ledamoten Björn Berselius, föredragande. Sten Wahlqvist Margareta Åberg Björn Berselius
Sid 5 (5) Kopia till Övriga kammarrätter Hovrätterna Länsrätterna under Kammarrätten i Stockholm Länsrätten i Skåne län Länsrätten i Göteborg Domstolsverket Kammarrättens personal Tidningarnas telegrambyrå