ny energi för jordbruket Etanol, en jordbruks- och industriprodukt

Bioenergi Marknadsöversikt ny energi för jordbruket Etanol, en jordbruks- och industriprodukt Rapport 26:11 Foto: Mats Pettersson

Marknadsöversikt Etanol, en jordbruks- och industriprodukt Marknadsenheten 26-4-7 Referens Camilla Lagerkvist Tolke 36 15 56 88 3

Innehåll 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Syfte... 5 1.3 Avgränsningar... 5 1.4 Definitioner och begrepp... 6 1.5 Läsarens initiativ... 7 2 Produkten etanol... 9 2.1 Ursprung och framställning... 9 2.1.1 Fermenterad etanol... 9 2.1.1.1 Råvaror... 9 2.1.2 Syntetisk etanol... 11 2.2 Egenskaper... 11 2.3 Slutprodukter användningsområden... 11 2.3.1 Dryckes-etanol och etanol för humankonsumtion... 12 2.3.2 Industri-etanol... 12 2.3.3 Bränsle-etanol... 13 2.3.3.1 Kretslopp... 13 2.3.3.2 Olika drivmedel... 14 2.3.3.3 Energiinnehåll... 16 2.3.3.4 För och emot bränsleetanolutveckling... 16 2.4 Klassificering... 17 3 Avtal och regleringar... 2 3.1 WTO-avtalet... 2 3.1.1 WTOs principer för handel... 2 3.1.2 Tullar... 21 3.2 Klimatkonventionen och Kyoto-protokollet... 23 3.3 EU-regleringar... 24 3.3.1 Jordbrukspolitik... 24 3.3.2 Miljö-, energi- och skattepolitik... 26 3.3.3 Handel med tredje land... 28 3.3.3.1 Tullar... 28 3.3.3.2 EUs allmänna preferenssystem, GSP... 29 3.3.3.3 Cotonou-avtalet och AVS-länderna... 3 1

3.3.3.4 Övriga förmåner... 3 3.3.3.5 Tullförfaranden... 31 3.3.3.6 Exportbidrag... 32 3.4 Sverige... 33 3.4.1 Lagar... 33 3.4.2 Svenska myndigheters ansvar... 34 3.4.3 Tullar... 35 4 Produktion, konsumtion, priser och utveckling i olika länder... 37 4.1 Råvaruproduktion och ursprung... 37 4.1.1 Andel utifrån ursprung... 37 4.1.2 Råvaruproduktion... 37 4.1.3 Syntetisk etanol... 42 4.2 Produktion... 43 4.3 Konsumtion/förbrukning... 46 4.4 Priser... 48 4.5 Etanolutveckling i olika länder... 5 4.5.1 Brasilien... 5 4.5.2 USA... 51 4.5.3 Övriga amerikanska länder... 52 4.5.4 Asien... 54 4.5.5 Oceanien... 56 4.5.6 EU-15... 56 4.5.6.1 Spanien... 59 4.5.6.2 Tyskland... 6 4.5.6.3 Frankrike... 6 4.5.6.4 Polen... 6 4.5.7 Sverige... 6 4.5.7.1 Punktskattebefrielse... 6 4.5.7.2 Etanolbilar och tankställen... 62 4.5.7.3 Etanolproducerande företag... 62 4.5.7.4 Etanolflödet i Sverige... 63 4.5.7.5 Stöd och begränsningar för svenska företag... 64 4.5.7.6 Prisjämförelse bensin - bioetanol i Sverige... 67 5 Handel... 69 5.1 Världen... 69 2

5.1.1 Handelsströmmar... 69 5.1.2 Import- och exportsiffror... 72 5.2 EU... 77 5.3 Sverige... 78 6 Slutkommentarer... 83 7 Förklaringar och källförteckning... 85 3

1 Inledning 1.1 Bakgrund Användningen av etanol som bränsle har ökat de senaste åren därför att många länder vill minska koldioxidutsläppen genom att ersätta fossila bränslen med förnybara. Många länder vill också komma bort från oljeimportberoendet vilket är högaktuellt när oljepriserna går upp. Förutom som bränsle används etanol i den kemiska industrin och i drycker vilket medför att det inte bara är olika länders energi-, transport- och miljöpolitik utan även alkohol-, hälso-, industri- och utvecklingspolitik som påverkar marknaden för etanol. Även jordbrukspolitiken är inblandad eftersom flera av råvarorna till etanol är jordbruksprodukter samt handelspolitik då etanol är en produkt som omfattas av en ökande internationell handel. Sedan flera år tillbaka har vissa medlemsländer i EU drivit på om att inrätta ett system för övervakning av etanolmarknaden. Motiveringen var bl.a. att det fanns ett etanolöverskott på EU-marknaden, att EUs etanolproduktion var hotad och att etanolfabriker skulle försvinna vilket skulle ge problem för vinproducenter samt oron för att det förekom olika former av bedrägerier med förmånstullar, avvattning av vodka och extrahering av denaturerad etanol. I diskussionen togs det även upp att framställningen av etanol är en viktig avsättningsmöjlighet för jordbruksråvaror såsom spannmål, sockerbetor, melass, potatis, frukt och vin. Den 8 april 23 beslutades rådets förordning (EG) nr 67/23 om inrättande av särskilda åtgärder för marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter. Målet med förordningen var att förbättra marknadsinformationen, övervaka handels- och marknadsläget samt inrätta ett forum för diskussioner om dessa frågor. I december 25 kom EU-kommissionens handlingsplan för biomassa 1. Handlingsplanen inleds bl.a. med Viktiga aspekter av energipolitiken, inte minst i syfte att öka den ekonomiska tillväxten, är behovet att minska efterfrågan på energi, öka användningen av förnybara energikällor, eftersom de lämpar sig för inhemsk produktion och bidra till deras hållbarhet, diversifiera energikällorna och öka det internationella samarbetet. Därigenom skulle Europa kunna minska sitt beroende av energiimport, öka hållbarheten, stimulera tillväxten och skapa fler arbetstillfällen. och Handlingsplanen är ett första samordnande steg och innehåller åtgärder för att främja användningen av biomassa för uppvärmning, elproduktion och transporter men också övergripande åtgärder som påverkar tillgången på biomassa samt forskning om och finansiering av den. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva etanolmarknaden i Sverige, EU och världen och ge en bild av vilka regelverk, subventioner, stöd m.m. som är viktiga för att förstå vad som påverkar utvecklingen av denna marknad. 1.3 Avgränsningar Rapporten fokuserar på etanol som produkt och kommer inte att gå djupare in på alkoholhaltiga drycker eller kemiska produkter där etanol ingår eller är en råvara. 1 COM(25) 628 slutlig SEC(25) 1573 5

1.4 Definitioner och begrepp 2 Etanol och dess produktion och användning är fyllt av olika ord och begrepp. Olika ord kan betyda samma sak och samma ord eller begrepp används i olika sammanhang. Nedan beskrivs några av dessa i ett försök att reda ut begreppen. Ytterligare definitioner återges även under kapitel 3 om avtal och regleringar. En alkohol (i bestämd form eller plural) är en kemisk förening vars molekyler bl.a. består av en hydroxigrupp (-OH) som är bunden till en kolatom. Exempel på alkoholer är etanol, metanol (träsprit), glykol och propanol. Av alkoholerna är det enbart etanolen som är drickbar. Etanol och etylalkohol är samma ämne. Alkohol (utan bestämning och ej plural) och vanlig sprit används också som synonymer till etanol. Sprit används som samlingsnamn för drycker och vätskor med en hög alkoholhalt. Produkter förutom drycker där etanol är huvudbeståndsdelen benämns teknisk sprit eller teknisk etanol. Teknisk alkohol är en produkt där en alkohol är huvudbeståndsdelen. Teknisk sprit är för det mesta denaturerad d.v.s. den innehåller illasmakande och/eller hälsofarliga tillsatsmedel. Denaturerad etanol är inte drickbar. I följande figur visas några av nämnda ord och begrepp. alkohol = några alkoholer sprit kan delas upp i etanol etanol spritdrycker etylalkohol vanlig sprit Figur 1 Ord och begrepp Terms and concepts Källa: Jordbruksverkets sammanställning metanol glykol propanol teknisk sprit (industri-etanol) Etanol kan delas upp beroende på hur den framställts eller vilket ursprung den har. Om etanolen kommer från jordbruks- eller skogsråvaror och genomgått en jäsningsprocess kallas den fermenterad etanol. Har den däremot framställts på kemisk väg utifrån fossila råvaror kallas den syntetisk, fossil eller kemisk etanol. Inom EU används även begreppen jordbruksetanol för etanol framställd från jordbruksråvara. Motsatsbegreppet är ickejordbruksetanol som alltså omfattar både etanol som kommer från skogsråvara och syntetisk etanol. Den fermenterade etanolen brukar även benämnas bioetanol, biologisk etanol eller biomassabaserad etanol i bränslesammanhang. I figuren nedan åskådliggörs dessa begrepp. 2 Källor: Läkemedelsverket, Kemikalieinspektionen, Bonniers stora lexikon, EU-förordningar 6

jordbruksråvaror skogsbruksråvaror fossila råvaror fermenterad etanol eller bioetanol syntetisk, fossil eller kemisk etanol jordbruksetanol icke-jordbruksetanol Figur 2 Begrepp baserade på framställningsmetod eller ursprung Concepts based on production method or feedstock Källa: Jordbruksverkets sammanställning Etanol kan även delas upp beroende på användningsområde. Grovt indelat är dessa drycker, industri och bränsle vilket ger dryckes-etanol, industri-etanol och bränsle-etanol. Industrietanol och teknisk sprit används ofta synonymt. Ytterligare ett begrepp är etanol för humankonsumtion vilket är ett vidare begrepp än dryckes-etanol. Inom EU delas etanol in i rå eller neutral etanol beroende på dess kvalitet. Rå etanol har kvar fler rester från råvaran än neutral etanol. Rådestillat är detsamma som rå etanol. Andra ord som används i dessa sammanhang är råsprit och finsprit. Det är omöjligt att få bort allt vatten från etanolen men i engelskan delas etanolen upp i hydrous som betyder att den innehåller vatten och anhydrous som betyder vattenfri. Hydrous motsvarar ungefär 95-procentig etanol och anhydrous ungefär 99,5-procentig etanol. I tulloch skattesammanhang räknas etanolen ibland om till 1 % etanol eller 1 % alkohol (även ren alkohol) vilket innebär mängden etanol med en alkoholhalt motsvarande 1 %. Ren etanol s.k. absolut alkohol, innehåller högst,5 % vatten. När man pratar om etanol kan det ibland vara av vikt att precisera om man pratar om dryckesetanol, industri-etanol, bränsle-etanol, odenaturerad etanol med minst 8 volymprocent ren etanol, denaturerad etanol, odenaturerad etanol med mindre än 8 volymprocent ren etanol, rå etanol, neutral etanol, jordbruksetanol, icke-jordbruksetanol, fermenterad eller bioetanol, syntetisk, fossil eller kemisk etanol, ren etanol, vattenfri etanol, etanol med vatten i etc. 1.5 Läsarens initiativ Denna marknadsöversikt kommer att uppdateras. Därför är det värdefullt om du som läsare hör av dig till rapportförfattaren eller marknadsenheten (växel 36 15 5 ) ifall du hittar uppgifter som är felaktiga, saknar vissa uppgifter eller har information som skulle göra rapporten mer fullständig. 7

2 Produkten etanol 3 Etanol är en klar och färglös vätska. Dess kemiska beteckning skrivs vanligen C 2 H 5 OH men även CH 3 CH 2 OH. Förutom i drycker och andra livsmedel används etanol i den kemiska industrin och som bränsle. 2.1 Ursprung och framställning Etanol kan framställas på två sätt, genom jäsning (fermentering) eller på syntetisk väg. Den fermenterade och den syntetiska etanolen är kemiskt sett identiska produkter. Beroende på hur mycket etanolen renas och hur hög alkoholhalten är skiljer den tillverkade etanolen sig åt och lämpar sig för olika användning. Här följer en förenklad beskrivning av hur etanol kan framställas och från vilka råvaror. 2.1.1 Fermenterad etanol Fermenterad etanol är etanol som framställs genom jäsning. De råvaror som används är jordbruksgrödor eller skogsprodukter som innehåller socker 4, stärkelse eller cellulosa. Innan stärkelse eller cellulosa kan jäsas måste dessa brytas ner till jäsbart socker d.v.s. försockras. Denna process kallas hydrolys. Först förbehandlas råvaran, d.v.s. materialet finfördelas så att stärkelsen eller cellulosan blir mottagliga för fortsatt behandling. Förbehandlingen kan göras mekaniskt, kemiskt eller biologiskt eller som en kombination av dessa. Därefter sönderdelas stärkelsen eller cellulosan till jäsbart socker. Detta sker med enzymer och/eller syrabehandling. I jäsningsprocessen omvandlas sockret i en sockerlösning till etanol och koldioxid med hjälp av jästsvampar. Processen skrivs förenklat C 6 H 12 O 6 2 CH 3 CH 2 OH + 2 CO 2. När alkoholkoncentrationen når mellan 1 och 16 % upphör jästsvamparnas aktivitet och jäsningen avstannar. För att få en högre etanolkoncentration måste lösningen destilleras. Det återstår dock alltid en viss procent vatten efter destillering. Etanolen går att destillera till ca 95 % ren etanol. För att få bort ytterligare vatten måste etanolen genomgå absolutering vilket idag oftast görs med hjälp av en molekylsikt. Etanolen kan då nå upp till 99,5 % och med ytterligare ansträngning t.o.m. 99,99 % vilket krävs för viss användning. Beroende på vilken råvara som använts vid tillverkningen och hur mycket etanolen renas kan det finnas olika typer av ämnen kvar i etanolen. Kraven på renhet beror på vad etanolen ska användas till. Från processen kommer det även biprodukter t.ex. koldioxid och finkeloljor vid jäsning, lignin (vedämne) från cellulosahaltig råvara vid försockringen samt en proteinrik restprodukt som kan säljas som djurfoder från spannmålsråvara. 2.1.1.1 Råvaror Som råvara till fermenterad etanol kan flera olika jordbruksprodukter och skogsbruksprodukter användas. Det är lättast att framställa etanol utifrån sockerrika eller stärkelserika grödor. I cellulosahaltiga råvaror är sockerarterna svårare att bryta ner. 3 Källor: Läkemedelsverket, Kemikalieinspektionen, Bonniers stora lexikon, EU-förordningar, F.O.Lichts World Ethanol Markets The Outlook to 212, UEPAs hemsida (www.uepa.be) 4 Socker är detsamma som sackaros eller rörsocker eller sockerarter som är en del av gruppen kolhydrater. 9

Sockerrika råvaror är t.ex. sockerrör, melass (en biprodukt från sockerproduktionen), sockerbetor, frukter, vin och vassle. Stärkelserika råvaror är t.ex. spannmål (vete, korn, majs m.m.), potatis och kassava 5. De cellulosahaltiga råvarorna är t.ex. sulfitlut (biprodukt vid papperstillverkning) och träflis. I tabellen nedan visas hur stor mängd som behövs av respektive råvara för att få fram 1 liter etanol. Tabell 1 Mängd* som behövs av olika råvaror för att producera 1 liter etanol, liter eller kg Amount of raw material necessary to produce 1 litres of ethanol (litres or kg) Råvara (English) (Français) Mängd* råvara för att producera 1 liter etanol vassle cheese whey petit lait de fromage Antal* liter etanol producerade utifrån 1 ton/1 liter råvara 4 liter 25, sockerdurra sweet sorghum sorgho doux 1 4 kg 71,4 sockerrör sugar cane canne à sucre 1 27 kg 78,7 jordärtskocka (Jerusalem) artichoke artichots 1 25 kg 8, sockerbetor sugar beet betterave à sucre 1 3 kg 97,1 potatis potatoes pommes de terre 85 kg 117,6 kassava cassava manioc 545 kg 183,5 trä wood bois 385 kg 259,7 melass molasses mélasse 36 kg 277,8 majs (våtmalning) maize/corn (wet milling) maïs 268 kg 373,1 majs (torrmalning) maize/corn (dry milling) maïs 258 kg 387,6 vete wheat blé 26 kg 384,6 hirs millet millet 23 kg 434,8 råris paddy rice riz, paddy 225 kg 444,4 * Genomsnittsvärden, mängden producerad etanol beror på produktionsteknik och kvaliteten på råvaran. Källa: F.O.Lichts World Ethanol Markets The Outlook to 212 Sedan 197-talet har tekniken förbättrats för etanoltillverkningen. I och med teknikförbättringen har även avkastningen ökat. Det finns beräkningar som gör gällande att avkastningen för majsbaserad etanol har ökat från 37 liter per ton på 197-talet till 41 liter per ton på 199-talet. För rörsockermelass har utvecklingen gått från 75 liter per ton till 9 liter per ton under samma period och avkastningen skulle kunna förbättras ytterligare. Tekniken för att tillverka etanol är olika beroende på vilken råvara som används vilket innebär att i dagsläget kan en etanolproducent med sockerråvara inte byta till spannmålsråvara utan stora ombyggnadskostnader. I framtiden kommer cellulosabaserad etanol att bli ett alternativ men tekniken är komplicerad och höga kostnader gör att den idag är oekonomisk. Sockerrör har den största energieffektiviteten bland råvarorna för etanoltillverkning. Det beror på att sockerröret inte behöver brytas ner före jäsning såsom de råvaror som innehåller stärkelse eller cellulosa, vilket sparar energi. Melass som räknas som en biprodukt i sockerproduktionen kan antingen bli djurfoder (mest betmelass) eller etanol (rörmelass). Det finns även de som eldar bagassen (de fiberrika resterna) och tar tillvara på denna energi. 5 Kassava (även maniok, tapioka eller yuca) är en flerårig buske med stora stärkelserika rotknölar. 1

2.1.2 Syntetisk etanol Syntetisk etanol framställs på kemisk väg utifrån fossila råvaror såsom gas, kol eller råolja (petroleum). Vid raffinering av råolja bildas eten som en biprodukt. Eten bildar tillsammans med vatten etanol. Den kemiska reaktionen sker med hjälp av en katalysator och skrivs förenklat C 2 H 4 + H 2 O C 2 H 5 OH. Fördelen med den syntetiska etanolen jämfört med den fermenterade är att den syntetiska är en mer enhetlig produkt. 2.2 Egenskaper Etanol har många användbara egenskaper. Den går att blanda med vatten och med de flesta organiska lösningsmedel. Den löser också många organiska ämnen bra och dunstar fort. Den har desinfekterande och konserverande förmåga. Ren etanol med högst,5 % vatten, har en låg fryspunkt (-117,3 C) och dess kokpunkt är lägre än vattens kokpunkt (78,5 C). Den betraktas inte som en miljöfarlig produkt eftersom den omvandlas till koldioxid och vatten vid nedbrytning. Etanol är brännbar och är en s.k. oktanhöjare i bensinblandningar. Då etanolen har en alkoholhalt på 8 till 99,9 volymprocent har den inga organoleptiska (smak, lukt, struktur) kännemärken d.v.s. den har ingen smak och ingen färg och kallas därför i vissa länder för neutral etanol. 2.3 Slutprodukter användningsområden Några exempel på vad som ingår i varje kategori ges i följande figur. jordbruksetanol icke-jordbruksetanol dryckes-etanol industri-etanol bränsle-etanol finns i: finns i vissa/viss: finns i: - vin - läkemedel för utvärtes bruk - E85, E92 - öl - lösningsmedel - bensin (vid 5 % låginblandning) - spritdrycker - avisningsmedel - andra bränsleblandningar - andra alkohol- - m.m. med etanol haltiga drycker - fylld choklad - konservering etanol för humankonsumtion - kosmetika - läkemedel för invärtes bruk Figur 3 Begrepp baserade på användning Concepts based on use Källa: Jordbruksverkets sammanställning 11

För de olika användningsområdena och slutprodukterna finns det olika krav på etanolens alkoholhalt och renhet. 2.3.1 Dryckes-etanol och etanol för humankonsumtion Etanol finns i alkoholhaltiga drycker och kan finnas i livsmedel, läkemedel, parfymer, hudvårdsprodukter och produkter som används inom sjukvården. Inom EU får endast jordbruksetanol användas till alkoholhaltiga drycker. I USA får syntetisk etanol ingå i livsmedel och drycker men det måste framgå på produkten att syntetisk etanol använts, vilket inte främjar försäljningen. Den syntetiska och den fermenterade etanolen är kemiskt sett samma produkt men om det finns rester kvar från ursprungsprodukten är det bättre ur hälsosynpunkt att använda jordbruksetanol i drycker och livsmedel. Detta är förklaringen till att det i de flesta länder inte är tillåtet att använda syntetisk etanol i livsmedel eller drycker. 2.3.2 Industri-etanol Den s.k. industri-etanolen kan ingå i många olika typer av produkter. 1999 ingick etanol i 224 6 olika produkter i Sverige varav 413 fanns tillgängliga för konsumenter. Etanol kan ingå i industriprodukterna som en kemisk råvara 7 eller vara en del i en kemisk blandning. Skillnaden är att då etanolen ingår som en kemisk råvara är det inte längre etanol i slutprodukten utan etanolderivat 8 d.v.s. nya ämnen har bildats genom kemisk omvandling av etanol. Exempel på sådana ämnen är acetaldehyd, ättiksyra, etylacetat, andra estrar (etylakrylat, dietylftalat) och etylaminer. Dessa ämnen kan ingå i alla typer av kemiska produkter. I kemiska blandningar rör det sig fortfarande om etanol och dess egenskaper är kvar. För att industri-etanolen inte ska användas i drycker gäller inom EU att den måste vara denaturerad. Detta innebär att man tillsätter små mängder (1-2 %) av olika oangenäma och hälsofarliga ämnen vilket gör den odrickbar. Det är dock inte i all industritillverkning som det går att använda etanol med denatureringsmedel utan det finns möjlighet till undantag. Etanol fungerar som lösningsmedel och dess egenskaper medför att produkter som innehåller etanol kan användas som t.ex. rengöringsmedel, desinfektionsmedel, konserveringsmedel eller medel som skyddar mot isbildning och som kombinationer av dessa. Här följer en lista över etanolens olika funktioner i kemiska blandningar samt exempel på sådana produkter. 6 Inklusive drivmedel och bränsletillsatser. Källa: Kemikalieinspektionen. 7 Detta benämns även syntesråvara eller synteskemikalie. 8 Produkterna är kemiska föreningar mellan etanol och andra ämnen. 12

Tabell 2 Etanolens möjliga funktioner i kemiska blandningar och exempel på sådana produkter Possible functions of ethanol in chemical mixtures, and examples of such products möjliga funktioner lösningsmedel utspädningsmedel för färger och lacker extraktions- och lakningsmedel vid läkemedelssyntes extraktions- och lakningsmedel för aromer desinfektionsmedel frysskyddsmedel värme- och köldöverföringsmedium rengöringsmedel konserveringsmedel exempel på produkter parfymer, kosmetika målarfärg, lacker, bläck flytande tvättmedel spolarvätska, T-sprit, K-sprit, T-röd, karburatorsprit fogmassa, spackel, lim sprängmedel miljövänligt alternativ till metanol och isopropanol (producerade ur råolja och/eller naturgas) Källa: Kemikalieinspektionen, BAFF, SEKAB 2.3.3 Bränsle-etanol Förutom som drivmedel i fordon används etanol som bränsle i t.ex. campingkök. Vattenfri 99,5-procentig etanol kan blandas i bensin upp till 3 % utan att motorerna behöver byggas om (något beroende på vilken bilmotor det gäller) och vattenhaltig oftast 95-procentig etanol används i anpassade motorer framförallt i Brasilien. Etanol blandas lätt med bensin och kan användas som en oktanhöjare vilket beror på att etanolen innehåller syre. Syret medför att förbränningen blir effektivare och att utsläppen därför blir mindre. För att blanda etanol med diesel (diesohol) behövs speciella tillsatser. 2.3.3.1 Kretslopp 9 I drivmedelsammanhang räknas den etanol som kommer från växter som ett förnybart drivmedel eftersom råvarorna är förnybara och inte ändliga som råoljan. Dessutom bidrar bioetanolen inte med lika mycket koldioxid till atmosfären som fossila drivmedel eftersom råvaran använder koldioxid i fotosyntesen. I figuren nedan ges en förenklad bild av hur koldioxid, syre, och energi rör sig när bioetanol respektive bränsle från fossila råvaror ingår i bränsletanken. 9 Källa: Ekologiboken av Håkan Pleijel för Naturskyddsföreningen 13

solenergi solenergi vatten atmosfär vatten atmosfär fotosyntes i gröna växter fotosyntes för mycket längesen syre energirika föreningar koldioxid syre gamla rester av koldioxid i form av socker, skogar, träsk & alger stärkelse, cellulosa omvandling till bränsle-etanol förbränning av bränsle-etanol energi fossil råvara omvandlas till bränsle förbränning av fossila bränslen energi Figur 4 Förenklad bild av hur syre, koldioxid och energi rör sig vid användning av bioetanol eller fossila bränslen A simplified picture of the movements of oxygen, carbon dioxide and energy when bioethanol or fossile fuel is used Källa: Ekologiboken av Håkan Pleijel för Naturskyddsföreningen, Jordbruksverkets bearbetning I fotosyntesen bildas energirika föreningar, kolhydrater, [till exempel socker C 5 H 1 O 5, C 6 H 12 O 6, C 12 H 22 O 11, stärkelse och cellulosa (C 6 H 1 O 5 ) n ] och syrgas (O 2 ) utav vatten (H 2 O), koldioxid (CO 2 ) och solenergi. Vid omvandling av jordbruks- eller skogsbruksråvara till bioetanol eller av fossil råvara till bränsle samt vid förbränningen av bioetanol eller fossila bränslen förbrukas syre och koldioxid bildas. När jordbruks- eller skogsbruksmarken odlas tar de nya växterna upp koldioxid för omvandling till kolhydrater. I denna process frigörs syre. Så länge marken odlas kommer ny koldioxid att tas upp av växterna. Bioetanol ingår på så sätt i ett kretslopp men det sker ändå ett visst nettoutsläpp av koldioxid. Storleken på nettoutsläppet (totalt utsläpp inklusive utsläpp vid brukning av mark, skörd, fermentering och distribution minus den koldioxid som åter binds i växterna) beror på de tekniker och de drivmedel och energiformer som används hela vägen från sådd av råvara till användning av färdig etanol. De fossila råvarorna kol, olja och naturgas är gamla rester av t.ex. skogar, träsk och alger som dött och skyddats från fullständig nedbrytning. Dessa har en gång i tidens begynnelse bidragit med syre men idag innebär förbränningen ett nettotillskott av koldioxid i atmosfären. 2.3.3.2 Olika drivmedel Etanolen är inte det enda förnybara biodrivmedlet. Det finns flera olika alternativ som passar för olika områden. I följande bild visas några av de drivmedel som etanol konkurrerar med eller kommer att konkurrera med i framtiden. 14

Drivmedel Konventionella/fossila Bensin och diesel Alternativa Fossila Förnybara Etanol Naturgas Biodrivmedel Övriga Vätgas Etanol Vätgas Gasol Biogas El Syntetdiesel Biodiesel (FAME/RME) Metanol Dimetyleter Syntetdiesel Vätgas El Figur 5 Olika drivmedel Various fuels Källa: Energimyndigheten, tillägg Jordbruksverket Sett till hela transportsektorn i Sverige så är el, etanol, RME (rapsmetylester) och biogas de alternativa drivmedlen som används i någon större utsträckning. Den slutliga energianvändningen i transportsektorn i Sverige 24 visas i bilden nedan. Biodrivmedlen (grön el ej inräknat) stod för 1,5 % varav etanolen stod för 1,3 % och RME och biogas för vardera,1 %. Flygbränsle m m 8% Eo 2 5,7% Bunkerolja 19% El 2,3% Naturgas inkl gasol,2% Bensin 4% RME,1% Diesel/Eo1 29% Etanol 1,3% Biogas,1% Figur 6 Slutlig energianvändning i transportsektorn 24 (inklusive utrikes sjöfart), TWh Final use of energy in the transport sector in 24 (international shipping included), TWh Källa: Energimyndigheten Inom EU är användningen av RME (biodiesel) mycket större än i Sverige. 24 producerades drygt 1,9 miljoner ton biodiesel inom EU inklusive de nya medlemsländerna. Detta motsvarade drygt 1,7 miljoner ton olja vilket kan jämföras med den EU-producerade 15

bioetanolen för bränsle som 24 var knappt,5 miljoner ton och omräknat till oljeekvivalenter motsvarade drygt,3 miljoner ton. 2.3.3.3 Energiinnehåll Etanol har inte lika högt energiinnehåll som bensin vilket innebär att det går åt mer etanol för att få ut samma kraft som ur bensin. Energiinnehållet anges av det värmevärde som finns i ett drivmedel eller bränsle. Naturvårdsverket har sammanställt schablonvärden för värmevärdet för olika drivmedel och bränslen vilket visas i följande tabell. Tabell 3 Schablonfaktorer för värmevärdet (energiinnehållet) för olika drivmedel, MWh/m 3 Standard coefficients for the heat value (energy content) of various fuels, MWh/m 3 Drivmedel MWh/m 3 Bensin 8,7 Etanol 6,2 Diesel MK1 9,8 Diesel MK2/MK3 1 RME (biodiesel) 1 DME,15 Metanol 4,3 Biogas,1 Vätgas,3 Källa: http://www.naturvardsverket.se/dokument/klimat/index.html Eftersom bensin har schablonvärdet 8,7 MWh per m 3 och etanol 6,2 MWh per m 3 går det att räkna ut att etanolens energiinnehåll schablonmässigt motsvarar ca 7 % av bensinens och att det behövs ca 4 % mer etanol för att komma lika långt med etanol i tanken som med en bensindriven bil. Etanolen har dock vissa tändförbättrande egenskaper vilket innebär att vid 5 volymprocent låginblandning motsvarar etanol respektive bensin varandra. 2.3.3.4 För och emot bränsleetanolutveckling Trots att många länder satsar på egen etanolproduktion och etanolinblandning i bensinen finns det fortfarande en hel del faktorer som motverkar en snabb utveckling av marknaden för bränsle-etanol. I många länder, däribland EU-länderna, är det mycket dyrare att producera etanol än bensin och diesel och därför är produktionen i stort sett beroende av statligt stöd, skattenedsättning, subventioner eller tvingande lagstiftning. Förutom varierande och höga produktionskostnader finns andra saker som hämmar bränsle-etanolens utbredning. Några av dessa listas här. För etanolproduktion baserad på sockerrör eller sockerbetor kan sockerpriset vara avgörande om råvaran går till socker eller till etanol. Det finns inget färdigt distributionssystem för bränsle-etanol vilket måste utvecklas om etanolen ska kunna expandera på bränslemarknaden. En sådan uppbyggnad är kostsam. 16

Etanolens lösningsförmåga försvårar utbyggnaden av en infrastruktur eftersom etanolen kan lösa ämnen i rörledningar och tankbilar vilket kan förorena bensinen vid inblandningar. Etanolens förmåga att blanda sig med vatten försvårar också användningen eftersom vatten kan ge motorproblem. Trots alla motverkande faktorer finns det flera anledningar till att många länder satsar på att utveckla bränsle-etanolmarknaden. Här följer några av etanolens fördelar. Etanolen har inte lika stor negativ miljöpåverkan som bensin eller andra oljebaserade tillsatser. Etanolen är inte lika hälsofarlig som bensin eller andra oljebaserade tillsatser. Etanolanvändning istället för bensin minskar oljeimportberoendet. Råvaruproduktion och etanoltillverkning kan bidra till landsbygdsutveckling och till att arbeten skapas. En utökad teknikutveckling i bioetanolsammanhang kan ge draghjälp åt bioteknologin. 2.4 Klassificering För att veta vilken produkt som diskuteras i statistiska, politiska eller tullsammanhang måste produkterna klassificeras. Internationellt finns det harmoniserade systemet (HS) 1, där produkter klassificeras enskilt eller i grupp upp till 6-ställig nivå d.v.s. undergrupperna kan ha upp till sex siffror. Inom EU används den kombinerade nomenklaturen (KN) 11 som bygger på det harmoniserade systemet och ger en mer detaljerad uppdelning för vissa produkter upptill 1-ställig nivå. Produkter som innehåller etanol kan hänföras till flera olika KN-nummer beroende på hur stor andel av produkten som är etanol och vilka andra ämnen som ingår. I SCBs statistik visas mängden i ton och för vätskor även i liter respektive liter 1 % alkohol. Den exakta mängden etanol går enbart att veta för de produkter som räknas om till 1 % alkohol. Här följer en tabell som visar de KN-nummer som ren etanol och de produkter som innehåller etanol hänförs till i störst utsträckning. 1 Det harmoniserade systemet (HS) är det internationellt överenskomna systemet för varubeskrivning och kodifiering som används för klassificering av statistik över utrikeshandeln och för tullsatser. Systemet infördes 1 januari 1988 och har samma ställning som en internationell konvention. (Harmonized Commodity Description and Coding System) 11 EU tillämpar den kombinerade nomenklaturen (KN) som grundar sig på HS. I KN finns fler underavdelningar där EU har behov av detta för statistik över utrikeshandeln, för lagstiftningen i jordbruksfrågor eller för tullsatserna. KN-numren och en beskrivning av produkterna återfinns i tulltaxan. 17

Tabell 4 De vanligaste KN-numren för etanol och produkter som innehåller etanol The most common CN codes for ethanol and products containing ethanol KN-nr Tulltaxans beskrivning Kommentar 227 1 Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av minst 8 volymprocent Etanol och vatten. Skattebefrielsen i Sverige för etanol avsedd för låginblandning i bensin är fr.o.m. 1 januari 26 kopplad till detta KN-nr enligt regeringsbeslut. 227 2 Etylalkohol och annan sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt 228 Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 8 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker Klassificeringsförordning (EG) nr 142/22: 1. blandningar med 88,5 % etanol, etylacetat och vatten ska hänföras hit, 2. blandningar med ca 9 % etanol, etylacetat, aldehyder, högre alkoholer och vatten ska hänföras hit, och Produkter till allmänt tekniskt bruk. Denaturerade produkter utan specifika tillsatser som medför att produkten får annan klassificering. I princip enbart drycker. 228 9 91 228 9 99 3814 9 Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 8 volymprocent - På kärl rymmande högst 2 liter - På kärl rymmande mer än 2 liter Sammansatta organiska lösnings- och spädningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; beredda färg- eller lackborttagningsmedel - andra slag än på basis av butylacetat Etanol och vatten. Klassificeringsförordning (EG) nr 142/22: 3. blandningar med 78,2 % etanol, isopropanol, n-propanol och små kvantiteter av andra organiska produkter ska hänföras hit. Denna blandning är en biprodukt från syntetisk framställning av bensin. 382 Frysskyddsmedel och beredda flytande avisningsmedel Spolarvätskor som innehåller etanol, tensider, denatureringsmedel och blå färgämnen. 3824 9 99 99* kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av naturprodukter), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans. ----- andra Produkter avsedda att användas som drivmedel. Produkter som innehåller etanol och som ska användas till drivmedlet E85 eller till bussbränsle, som uppfyller övriga villkor för kemiska produkter, kan hänföras till detta KN-nr och kan för etanolen få skattebefrielse i Sverige för biodrivmedel enligt regeringsbeslut. Detta KN-nr har skiftat enligt följande: 3823 9 98 99 (-1995) 3824 9 9 99 (1996) 3824 9 95 9 (1997-21) 3824 9 99 9 (22-23) tabellen fortsätter på nästa sida 18

fortsättning från föregående sida Sammansatta produkter där etanolen har en underordnad betydelse. KN-nr Tulltaxans beskrivning 216 9 1 216 9 2 ostfondue sammansatta alkoholhaltiga beredningar och olika tullnummer under följande kapitel: 28 3 32 33 34 36 38 produkterna i huvudsak: konserverad frukt läkemedel färger kosmetika och smakämnen puts och polermedel sprängämnen kemiska blandningar * Det går enbart att ta fram handelsstatistik för KN-nummer på åttaställig nivå utifrån den handelsstatistik som publiceras. Detta innebär att det inte går att få fram siffror för KN-nummer 3824 9 99 99 utan enbart för KN-nummer 3824 9 99 som har 84 undergrupper. KN-nummer 3824 9 99 har dessutom varierat under åren enligt följande: 3823 9 98 med 38 undergrupper t.o.m. 1995, 3824 9 9 med 43 undergrupper 1996, 3824 9 95 med 44 undergrupper 1997-21. Källa: Tulltaxan och Tullverket 19

3 Avtal och regleringar Både internationella och nationella avtal och regleringar påverkar produktionen av och handel med etanol. Internationellt finns WTO-avtalet, Kyoto-protokollet, GSP-systemen samt bilaterala avtal mellan länder och ländergrupper. För svenska företag som tillverkar, importerar eller exporterar etanol finns även EU-lagstiftningen samt Sveriges lagstiftning. I detta avsnitt kommer de delar som berör etanol att beskrivas kort. 3.1 WTO 12 -avtalet 13 WTO-avtalet som skrevs under i slutet av Uruguayrundan är det avtal som reglerar den internationella handeln mellan medlemsländerna. För närvarande är 149 länder (december 25) av jordens alla länder med i WTO (191 länder är medlemmar i FN). I WTO-avtalet ingår jordbruksprodukterna i ett särskilt avtal kallat jordbruksavtalet. Detta berör alla produkter som ingår i HS-kapitel 1 t.o.m. 24 utom fisk och fiskprodukter samt ytterligare några produkter på fyr- och sexställig nivå. I WTO-sammanhang räknas alltså etanol som hänförs till HS-kapitel 22 som en jordbruksprodukt medan etanol som hänförs till HS-kapitel 38 räknas som en industriprodukt. Varje land som är medlem i WTO har gjort vissa åtaganden och dessa finns i respektive lands bindningslista. I bindningslistan anges bl.a. vilka tullar som landet åtagit sig att inte överstiga för respektive produkt, om landet tänker använda sig av särskilda skyddsåtgärder, vilka tullkvoter som landet tillämpar och vilka produkter som landet vill kunna använda exportbidrag för. Arbetet med GATT 14, ett av grundavtalen i WTO, ledde under senare delen av 19-talet fram till att tullarna för i-ländernas industriprodukter gradvis sänktes till i genomsnitt under 4 %. Tullskyddet för jordbruksprodukter är fortfarande högt. EUs snitt ligger för närvarande på 22,8 % (oktober 25). När WTO-avtalet infördes var en av reglerna för marknadstillträde att varje land skulle öppna sin marknad för minst 3 % av konsumtionen för basperioden för respektive produkt. Denna andel har under genomförandet av avtalet ökats till 5 % vilket alltså gäller idag. I de pågående WTO-förhandlingarna har medlemsländerna hittills enats om ett ramverk för fortsatta tullsänkningar och neddragningar av stöd på jordbruksområdet. Ramverket innebär bl.a. att exportbidragen ska avskaffas och att tullarna på jordbruksprodukter ska sänkas. EUs senaste bud (oktober 25) för jordbruksprodukter är att sänka genomsnittstullen med 46 % till i snitt 12,2 %. För jordbruksstöden ska sådana stöd som anses störa handeln sänkas. 3.1.1 WTOs principer för handel Det multilaterala handelssystemet grundar sig på följande principer. Handel utan diskriminering: WTO-länderna måste ge samma förmåner till alla WTOmedlemmar vilket kallas Mest-gynnad-nationsbehandling. WTO-länderna måste ge importerade produkter nationell behandling d.v.s. samma behandling som egenproducerade produkter inom landet. 12 World Trade Organisation, Världshandelsorganisationen. 13 Källa: www.wto.org, europa.eu.int 14 General Agreement on Tariffs and Trade, ett av huvudavtalen i WTO. 2

Gradvis friare handel genom förhandlingar Genom bindningar och genomsynlighet uppnås förutsägbarhet Arbeta för rättvis konkurrens Stötta utveckling och ekonomiska reformer 3.1.2 Tullar WTO-medlemmarna måste tullmässigt behandla övriga medlemmar lika d.v.s. ta ut samma tull för samma KN-nummer, förutom då två länder har bilaterala avtal eller om ett land får förmåner enligt GSP-systemet. Tullskyddet för etanol varierar mellan WTO-medlemsländer och övriga länder, och mellan olika typer av etanol både beroende på mängden ren etanol i produkten, om den är denaturerad eller inte samt vad den ska användas till. Tullsatserna varierar mellan och flera 1 % även inom grupperna 227 1, 227 2 och 228 9. WTO-bundna tullar, tillämpade tullar eller de framräknade ad valoremekvivalenter (AVE) för etanol enligt KN-nummer 227 1, 227 2 och 228 som länderna lämnat visas för vissa länder i följande tabell. AVE används i WTO-förhandlingarna för att beräkna tullsänkningar och innebär att specifika eller blandade tullar räknas om till värdetullar genom att tullvärdet divideras med importvärdet per enhet (något förenklat). De länder i tabellen med högst tullar eller AVE för etanol är Singapore (1 691,8 %) följt av Malaysia (741,6-982,9 %) och Thailand (34,16 %). Den tillämpade tullen för Singapore är dock %. Tabell 5 WTO-bundna tullar, tillämpade tullar eller ad valoremekvivalenter, september 25 WTO bound tariffs, applied tariffs or ad valorem equivalents, September 25 Land Produkt Ad valoremekvivalent (AVE) MGN-tull* Argentina 227 2 % Australien 227 1 5 % + 6,92 AUD/l alkohol Australien 227 1 den. etylalkohol för bränsle 5 % +,38143 AUD/l alkohol Australien 227 1 den. etylalkohol för annat än bränsle 5 % AUD/l alkohol Brasilien 227 1 2 % EU 227 1 42,96 % Indien 227 1 15 % Israel 227 1 8 %, % för EU Japan 227 1 12 & 13 & 22 % Japan 227 1 19 & 2 1 27,2 % Japan 227 1 29, annan 29,5 % Jordanien 227 1 1, för industrin % Jordanien 227 1 9, annat 25 % Kanada 227 1 9 8 % Kanada 227 1 1, för dryckesändamål 18 % Kina 227 1 4 % Kroatien 227 % Malaysia 227 1 982,9 % Mexiko 227 1 % +,39586 USD/kg, % för EU Norge 227 1 annat % tabellen fortsätter på nästa sida 21

fortsättning från föregående sida Land Produkt Ad valoremekvivalent (AVE) MGN-tull* Norge 227 11 för dryck 224,37 % Nya Zeeland 227 1 för bearbetning % Nya Zeeland 227 1 annat 41,146 NZD/l 1 % alkohol Ryssland 227 1 1 %, minimum 2 euro/liter, ej WTO-medlem Schweiz 227 1 41 % Singapore 227 1 1 691,8 % tillämpad tull % Sydkorea 227 1 9 9 annat 3 % Sydkorea 227 1 1 för dryck 1 % (+72 % spritskatt) Sydkorea 227 1 9 1 för dryckestillverkning 27 % (kvot 3 %) Thailand 227 11, etylalkohol och annan sprit som ska denatureras Thailand 227 19 34,16 % 6,26 % USA 227 1 3 för dryckesändamål 46,51 % USA 227 1 6 2,5 % av FOB-värdet + 14,27 cent/liter om avsedd för bränslesektorn (även för varor under 271 & 3824 som innehåller denna produkt) Brasilien 227 2 1, den. etylalkohol 2 % Brasilien 227 2 2, den. sprit 2 % EU 227 2 22,93 % Indien 227 2 1 % Israel 227 2, % + 7 % Tama + 2 % inköpsskatt Israel 227 2, andra % + 7 % Tama + 75 % inköpsskatt Japan 227 2 2, annan 63,3 % Jordanien 227 2 % Kanada 227 2 9, annan den. sprit Kanada 227 2 19, annan den. etylalkohol 1 % Kanada 227 2 11 & 12, den. etylalkohol enligt Excise Act 21 Kina 227 2 3 % Malaysia 227 2 982,9 % Nya Zeeland 227 2 för bearbetning % Nya Zeeland 227 2 annan, annan,32 NZD/l Ryssland 227 2 1 %, minimum 2 euro/liter, ej WTO-medlem Schweiz 227 2 1 % Singapore 227 2 % Sydkorea 227 2 8 % Thailand 227 2, den. etylalkohol och annan sprit eller som ska denatureras 6 % 1,65 % USA 227 2 1,9 % av FOB-värdet + 14,27 c/liter om avsedd för bränslesektorn (även för varor under 271 & 3824 som innehåller denna produkt) Argentina 228 2 % Argentina 228 2 % Australien tabellen fortsätter på nästa sida 228 9 9 oden. etylalkohol, <8 vol. %, andra, andra 5 % + 6,92 AUD/l alkohol 22

fortsättning från föregående sida Land Produkt Ad valoremekvivalent (AVE) MGN-tull* Brasilien 228 9 2 % EU 228 9 91 15,26 % EU 228 9 99 111,16 % Indien 228 9 9 15 % Israel 228 9 99 12 % + 1 ILS/l, % för EU Japan 228 9 123, annan 77,8 Jordanien 228 9 5 3 % Jordanien 228 9 9 18 % Kanada 228 9 91 (49) för dryck 4 % Kanada 228 9 99, annan oden. etylalkohol, <8 vol. % Kina 228 9, annan 19,2 %, tillämpad tull 1 % Kroatien 228 % Malaysia 228 9 91 för dryck 982,9 % Malaysia 228 9 99 för dryck 741,6 % Mexiko 228 9 99 2 %, % för EU Norge 228 % Nya Zeeland 228 9 91 % Nya Zeeland 228 9 99 41,146 NZD/l 1 % alkohol Ryssland 228 9 91 4 euro/liter 1 % alkohol, ej WTO-medlem Ryssland 228 9 99 4 euro/liter 1 % alkohol, ej WTO-medlem Schweiz 228 9 91 för dryck 61 % Schweiz 228 9 99 för dryck 14 % Singapore 228 9 9 % Sydkorea 228 9 9 3 % Thailand 228 9, annan det högsta av 6 % eller 12 THB/kg USA 228 9 8 21,1 c/l ren alkohol * Mest-gynnad-nation, d.v.s. den tull som landet bundit i WTO och/eller tillämpar. Källa: Market Access Database, http://mkaccdb.eu.int, EUs AVE-beräkningar för WTO 1 % 3.2 Klimatkonventionen och Kyoto-protokollet 15 Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar kom till för att stabilisera utsläppen av växthusgaser. I konventionen står att halterna av växthusgaser bör stabiliseras för att en farlig påverkan på klimatsystemet ska kunna undvikas, dock utan närmare precisering av vad det innebär. Koldioxid är en av växthusgaserna som omfattas av konventionen och utgjorde 1995 82 % av växthusgaserna. Senaste uppdatering i maj 24 visar att 189 parter antagit 16 konventionen. EU har godkänt konventionen både som union och varje land för sig. Konventionen trädde i kraft 1994 när 5 av parterna hade antagit den. Tredje gången parterna möttes antogs ett protokoll som heter Kyoto-protokollet. 15 Källa: http://unfccc.int 16 Parterna kan antingen ratificera, anta, godkänna eller ansluta sig till konventionen. I denna text används anta för alla dessa fyra förfaringssätt. 23

Kyoto-protokollet är precis som klimatkonventionen av ramkaraktär. Enligt protokollet åtar sig länderna att under perioden 28-212 minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 5 % jämfört med 199-års nivå. Protokollet trädde i kraft 16 februari 25 för de 161 länder (februari 26) som antagit 15 protokollet. EU-15 har godkänt protokollet både som union och varje land för sig. EU-15-länderna har förbundit sig att minska sina utsläpp med i genomsnitt 8 % jämfört med 199. Av de tio nya medlemsländerna har åtta separata åtaganden på 6-8 %. Malta och Cypern räknas till en viss kategori länder som inte behöver göra något åtagande. EU-25 står för 14 % av totalt utsläpp. 3.3 EU-regleringar 3.3.1 Jordbrukspolitik Romfördraget som inrättades 1957 är grunden för den Europeiska gemenskapen. Med detta fördrag inrättas möjligheten att på olika sätt reglera marknaden för de jordbruksprodukter som listas i bilaga I till fördraget. Etanol återfinns i bilaga I enligt följande text: etylalkohol, denaturerad eller ej, oavsett styrka, som är framställd av jordbruksprodukter som finns uppräknade i bilaga I till fördraget. Romfördraget ger alltså EU möjlighet att inrätta en marknadsreglering för etanol som tillverkats av jordbruksprodukter s.k. jordbruksetanol men inte för icke-jordbruksetanol. Enligt EUs allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker får enbart etanol med ursprung i jordbruksprodukter användas vid framställning och tillverkning av spritdrycker och kvaliteten på etanolen måste uppfylla angivna egenskaper. Med jordbruksalkohol menas etanol som har de egenskaper som anges i bilaga I 17 till förordningen och som har framställts genom destillation efter alkoholjäsning av jordbruksprodukter (de produkter som finns i bilaga I till Romfördraget) med undantag av spritdrycker. Med spritdryck avses en alkoholhaltig vätska som är avsedd att konsumeras av människor, har speciella organoleptiska egenskaper, d.v.s. smak och rester av råvaran och, förutom för ägglikör, en lägsta alkoholhalt på 15 volymprocent. Det finns även krav på hur den ska ha framställts. Drycker som omfattas av KN-nummer 223, 224, 225, 226 och 227 ska inte anses vara spritdrycker. Alkoholhalt uttryckt i volymprocent innebär den andel av ren alkohol som finns i den aktuella produkten vid 2 C. I EUs marknadsreglering för vin framgår bl.a. att resterna från vinframställning måste destilleras. Detsamma gäller visst överskott av vin. Vid ovanligt stora överskott av vin eller kvalitetsproblem har EU-länderna möjlighet att ta till något som heter krisdestillation. Den alkohol som interventionsorganet tagit över genom de obligatoriska destillationerna och krisdestillationen ska antingen säljas vid offentlig auktion eller genom ett anbudsförfarande. Alkoholen får säljas för att användas inom nya industriella användningsområden, inom bränslesektorn i tredje land eller som bioetanol inom EU. Sedan 23 säljs dock vinalkoholen inte längre till tredje land (såldes tidigare främst till Karibien) eftersom den behövs inom EU. EU-kommissionen har även beslutat att upphöra med utförsäljning till nya industriella användningsområden inom ett år (meddelat i november 25), dels för att det inte längre rör sig om nya användningsområden och dels för att det är mer lönsamt att sälja vinalkoholen till bränsleproduktion. Vilka vinalkohollager som köpts in respektive är öppna för försäljning framgår av aktuella förordningar. Varje kvartal får maximalt 7 hl vinalkohol (omräknat 17 De egenskaper som jordbruksalkoholen måste ha är följande. Etanolens organoleptiska egenskaper ska vara ingen annan påvisbar smak än den som råvaran har, lägsta alkoholhalt i volymprocent ska vara 96 och det anges även högsta halt av åtta olika föroreningar. 24

till 1 % alkohol) säljas till bränslesektorn inom EU. Detta blir maximalt 28 miljoner liter per år. Ett företag som vill köpa vinalkohol måste vara godkänt. Det finns 16 godkända företag (mars 26) och i den tredje anbudsomgången (som öppnades 11 oktober 25) sedan starten av det nya anbudssystemet, varierade de godkända anbuden mellan 31 och 4,2 euro per hl (vilket motsvarar 2,98-3,86 kr per liter med kursen 1 euro = 9,6 SEK). EU har genom etanolförordningen inrättat ett sorts övervakningssystem för etanolmarknaden. Den nya förordningen ger EU-länderna möjlighet att få statistik, att införa import- och exportlicenser, öppna och förvalta gällande tullkvoter, reglera den aktiva förädlingen 18 samt införa skyddsåtgärder för att reglera den gemensamma marknaden för etanol. Import- och exportlicenser kan sökas i alla medlemsländerna och gäller i hela gemenskapen. Marknadsordningen reglerar inga priser och innefattar inga interventionsåtgärder och kan i EU-sammanhang därmed anses som lätt. Behörig kommitté är förvaltningskommittén för vin. I och med denna förordning omfattas etanol av en jordbrukspolitisk åtgärd vilket påverkar tullförfarandet vid bearbetning under tullkontroll, se vidare under avsnittet om handel. För all import av jordbruksetanol krävs fr.o.m. januari 24 en importlicens. Diagram över importlicenserna visas i avsnitt 5.2 EU. I september 23 fattade EUs jordbruksministrar beslut om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Reformen innebär att tidigare arealstöd och djurbidrag har ersatts av ett frikopplat stöd (gårdsstödet) som i princip betalas ut för all areal och oavsett hur marken används. För energigrödor finns det möjlighet att söka stöd till odling av energigrödor eller gårdsstöd för uttagspliktig areal som odlas med industri- och energigrödor. Här följer en kort beskrivning av de två stöden och utförligare information finns i Jordbruksverkets broschyr Stöd för odling av grödor för industri- och energiändamål. De jordbrukare som odlar grödor för energiändamål kan få stöd med 45 euro per hektar utöver gårdsstödet. Om antalet ansökta hektar överstiger EUs maximala garantiareal på 1,5 miljoner hektar minskas stödet per hektar. I nuläget kan jordbrukaren odla alla grödor utom hampa för att få del av stödet. Godkända energiprodukter är biodrivmedel, elektrisk energi och värmeenergi som produceras från biomassa. Exempel på biodrivmedel är bioetanol, biodiesel och biogas. Eftersom det finns risk för dubbla stöd är regelverket omfattande och bl.a. ställs det krav på kontrakt mellan odlarna och industrin. Sedan EU införde krav på att lägga mark i träda 1993 har det varit möjligt att använda denna mark för odling av industri- och energigrödor. Vid odling av dessa grödor på träda får brukaren samma stöd som för annan areal som hör till företaget d.v.s. motsvarande gårdsstödet. Odling av jordärtskockor, cikoriarot och hampa ger i nuläget inte rätt till stöd men därutöver får alla jordbruksgrödor odlas på uttagen areal under förutsättning att de används till godkända industri- eller energiändamål. EUs ministerråd beslutade i februari 26 om reformen av EUs marknadsreglering för socker. Sockersektorn har i stort sett varit oförändrad i 4 år men ska nu anpassas till den övriga gemensamma jordbrukspolitiken. Prisgarantin för vitsocker kommer att sänkas med 36 procent över fyra år (klart 29/1) och sänkningar på totalt ca 4 procent görs även för sockerbetor. Producenterna kommer delvis att kompenseras för prissänkningen inom ramen för gårdsstödet. Ett tillfälligt omstruktureringsstöd kommer att upprättas för att underlätta och stödja den omstrukturering som beräknas ske i och med den förhållandevis stora prissänkningen. Ytterligare tillfälliga stöd införs för områden inom EU som lägger ner stora 18 Aktiv förädling innebär att ett EU-land importerar en råvara, bearbetar den och därefter exporterar den igen. Vid aktiv förädling behöver företagen inte betala någon tull för råvaran men får inte heller några exportbidrag. 25