Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

Relevanta dokument
Har östersjöns tillstånd förbättrats?

Ministermötet i Köpenhamn

Baltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 30 januari 2008 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?

Forum Östersjön 23 juni 2012

Forum Östersjön HELCOM

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Kan Östersjön räddas? Var bör vi lägga in de stora stötarna?

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Marin Biomassa. Mer biogas från ett renare hav. Olle Stenberg CEO Marin Biogas Skandinavisk Biogaskonferens - 1 -

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Vattendirektivet i Sverige

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

1

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Det nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Hur bör Östersjön räddas?

Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*,

Water management in Sweden

11346/16 ehe/np 1 DG E 1A

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Norra Östersjöns vattendistrikt

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd

Konsumentprisets fördelning

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

5 Stora. försök att minska övergödningen

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Östersjöns ekologiska status och fiskbestånd (uppgift om geografisk information)

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

Östersjön Problemen och lösningarna

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Yttrande över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt drift av Skebäcks avloppsverk, Örebro kommun

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

Tillståndet i kustvattnet

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Elkundernas fördelning per avtalstyp

FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR

Havsförvaltningsplan: om havsmiljöns tillstånd och åtgärder + finansiering för en god havsmiljö

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

VillageWaters. Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön. Linda Parkefelt. Skånelandsmöte 2016, 2 mars

Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan

INGEN ÖVERGÖDNING. Sammanfattning

2. De tre stora miljöhoten mot Östersjön

Vetenskap på tvären för ett friskare hav

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket

Klicka här för att ändra format

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Hur hanteras och uppfattas övergödning i Östersjön?

Maj Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Nyttan av modeller i svensk vattenförvaltning. Nasjonal Vannmiljøkonferanse Oslo, 17 mars 2011 Niklas Holmgren, Södra Östersjöns vattenmyndighet

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

En förebild för miljöövervakningen?

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

TILLSTÅND I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH GRUNDVATTEN: Sjöar, vattendrag,

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Fredrik Norén, Marin Biogas - 1 -

Det befruktade ägget fäster sig på botten

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Kort presentation av Nordea A short presentation of Nordea. Ulla Grönvall-Streng HRD-Consultant Hanaholmen

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

Jordbrukets påverkan på Östersjön en jämförelse av indikatorer för att beskriva näringsbelastningen

Sofia Brockmark

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Transkript:

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Bo Gustafsson bo.gustafsson@su.se www.balticnest.org

Östersjön 9 kustländer Area = 420 000 km 2 Medeldjup = 50 m Maxdjup= 459 m Relativt stort mynningsområde med två grunda trösklar (15 och 8 m) Flodtillrinning = 500 km 3 /år Uppehållstid = 33 år Inget tidvatten! Depth (m) Stora säsongsvariationer: is på vintern uppåt 20 grader på sommaren

Förändringar i området Befolkningsökning, urbanisering, industrialisering och införande av kloaksystem

Motverkas av utbyggnad av reningsverk och renare teknologi i industrin Fosforbelastning på Öresund från reningsverk och industri med direkt utlopp till havet Nytt reningsverk för 2 miljoner människor i Warzawa öppnat 2013

Jordbruksareal

Animal Protein Consumption (g/cap/day) Framtiden avgörs mycket av jordbrukets utveckling Industriell djurproduktion 110 100 90 80 70 60 50 40 30 Utveckling av köttkonsumtion 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 EU (15+) Denmark Sweden Poland Finland Estonia USSR in Europe Latvia Lithuania Germany Expected increase EU (15+) Fosforrikt slaggberg från gödselframställning 2070

Belastningen av näringsämnen har minskat de senaste 30-40 åren

Hypoxic area (km 2 ) Ändå ökar de storskaliga problemen 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 Arean av döda bottnar Stagnation period 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

Cyanobakterier är vanligt förekommande

Inte bara vackert!

Närsalterna kommer från alla länder runt Östersjön -> Internationella överenskommelser är nödvändiga

Viktiga organ är: EU som har gemensam miljölagstiftning, t.ex.: Havsmiljödirektivet Avloppsreningsdirektivet Nitratdirektivet Vattendirektivet Helsingforskonventionen för Östersjöns miljö (HELCOM) Regional havskonvention (samverkar under UNEP) Alla länder runt Östersjön (dvs inkl. Ryssland) + EU har signerat Utfärdar rekommendationer Vi (BNI) arbetar framförallt med HELCOM

http://nest.su.se/nest Vad gör Baltic Nest Institute? Vi utvecklar och underhåller databaser och modellsystem av Östersjön och avrinningsområdet Använder modellsystemen för att producera underlag till beslutsfattare Modeller och data finns tillgängliga on-line i Nest

Konkret exempel: Vi har bidragit till underlagen för gemensamma reduktionsmål för utsläpp av närsalter till Östersjön

HELCOMs Aktionsplan för Östersjön (2007) Nutrients on natural levels Natural levels of oxygen and algal blooms Viable populations of species Natural marine and coastal landscapes Natural distribution of fauna and flora Thriving and balanced communities EUTROPHICATION BIODIVERSITY MARITIME ACTIVITIES No alien species HAZARDOUS SUBSTANCES Hazardous substances on natural levels Minimum sewage and air pollution No illegal or accidental discharges Healthy wildlife All fish healthy to eat

Klart vatten Närsaltkoncentrationer nära naturliga nivåer Naturlig omfattning av algblomningar Naturliga fördelningar av växter och djur Naturliga syrgaskoncentrationer Miljömål Målnivåer Politik Vetenskap: BNI DK, FI, SE

Målnivåer och indikatorer Att översätta miljömålen till faktiska nivåer på mätbara variabler (indikatorer) Icke övergött vatten Övergött vatten

Klart vatten Närsaltkoncentrationer nära naturliga nivåer Naturlig omfattning av algblomningar Naturliga fördelningar av Basin växter Winter och djur Summer Naturliga DIN DIP Chl a Secchi KT 5.0 0.49 1.5 7.6 syrgaskoncentrationer DS 5.0 0.56 1.9 7.8 BP 2.6 0.30 1.7 7.4 BS 2.8 0.19 1.5 6.8 BB 5.2 0.07 2.0 5.8 GR 5.2 0.41 2.7 5.0 GF 3.8 0.59 2.0 5.5 Miljömål Målnivåer Politik Vetenskap: BNI DK, FI, SE

Klart vatten Närsaltkoncentrationer nära naturliga nivåer Naturlig omfattning av algblomningar Naturliga fördelningar av Basin växter Winter och djur Summer Naturliga DIN DIP Chl a Secchi KT 5.0 0.49 1.5 7.6 syrgaskoncentrationer DS 5.0 0.56 1.9 7.8 BP 2.6 0.30 1.7 7.4 BS 2.8 0.19 1.5 6.8 BB 5.2 0.07 2.0 5.8 GR 5.2 0.41 2.7 5.0 GF 3.8 0.59 2.0 5.5 Miljömål Målnivåer Maximal belastning Politik Vetenskap: BNI DK, FI, SE Vetenskap: BNI SE

Maximal belastning: hur mycket näringsämnen kan tillåtas släppas ut till Östersjön om övergödningen skall stoppas? Vi beräknar alltså hur mycket minskningar i utsläppen som behövs för att uppnå målnivåerna Exempel på framtida fosfatnivåer Vi skall nå hit

Klart vatten Närsaltkoncentrationer nära naturliga nivåer Naturlig omfattning av algblomningar Naturliga fördelningar av Basin växter Winter och djur Summer Naturliga DIN DIP Chl a Secchi KT 5.0 0.49 1.5 7.6 syrgaskoncentrationer DS 5.0 0.56 1.9 7.8 BP 2.6 0.30 1.7 7.4 BS 2.8 0.19 1.5 6.8 BB 5.2 0.07 2.0 5.8 GR 5.2 0.41 2.7 5.0 GF 3.8 0.59 2.0 5.5 Miljömål Målnivåer Maximal belastning Politik Vetenskap: BNI DK, FI, SE Vetenskap: BNI SE

Klart vatten Närsaltkoncentrationer nära naturliga nivåer Naturlig omfattning av algblomningar Naturliga fördelningar av Basin växter Winter och djur Summer Naturliga DIN DIP Chl a Secchi KT 5.0 0.49 1.5 7.6 syrgaskoncentrationer DS 5.0 0.56 1.9 7.8 BP 2.6 0.30 1.7 7.4 BS 2.8 0.19 1.5 6.8 BB 5.2 0.07 2.0 5.8 GR 5.2 0.41 2.7 5.0 GF 3.8 0.59 2.0 5.5 Miljömål Målnivåer Maximal belastning Politik Vetenskap: BNI DK, FI, SE Vetenskap: BNI SE Reduktionsbeting Politik Vetenskap: BNI SE

Bördan av reduktioner skall delas av länderna Fördelningen sker per delbassäng Fördelning i proportion till utsläpp

Klart vatten Närsaltkoncentrationer nära naturliga nivåer Naturlig omfattning av algblomningar Naturliga fördelningar av Basin växter Winter och djur Summer Naturliga DIN DIP Chl a Secchi KT 5.0 0.49 1.5 7.6 syrgaskoncentrationer DS 5.0 0.56 1.9 7.8 BP 2.6 0.30 1.7 7.4 BS 2.8 0.19 1.5 6.8 BB 5.2 0.07 2.0 5.8 GR 5.2 0.41 2.7 5.0 GF 3.8 0.59 2.0 5.5 Miljömål Målnivåer Maximal belastning Politik Vetenskap: BNI DK, FI, SE Vetenskap: BNI SE Reduktionsbeting Politik Vetenskap: BNI SE

Political/management Expert/scientific Sekretariatet Förankring på alla nivåer i HELCOM LOAD core group PLC 5.5 (belastningsdata) TARGREV Målnivåer LOAD BNI s sfär CORE- EUTRO MONAS JAB/GEAR HOD/Kommis sion Ministermöte

Miljömål Krakow declaration 2007 Roadmap for revision in Moscow declaration 2010 Tid 2007 2010 Målnivåer Reduktionsbeting 2011 2012 Maximal belastning HOD Dec 2012 2013 HOD June 2013 HOD Oct 2013

Miljöministrarna skrev på Köpenhamnsdeklarationen med de nya reduktionsbetingen den 3:e oktober 2013

Maximum allowable inputs and needed reductions Baltic Sea Sub-basin Maximum Allowable Inputs Reference inputs Needed reductions TN tons TP tons TN tons TP tons TN tons Kattegat 74,000 1,687 78,761 1,687 4,761 0 Danish Straits 65,998 1,601 65,998 1,601 0 0 TP tons Baltic Proper 325,000 7,360 423,921 18,320 98,921 10,960 Bothnian Sea 79,372 2,773 79,372 2,773 0 0 Bothnian Bay 57,622 2,675 57,622 2,675 0 0 Gulf of Riga 88,417 2,020 88,417 2,328 0 308 Gulf of Finland 101,800 3,600 116,252 7,509 14,452 3,909 Baltic Sea 792,209 21,716 910,343 36,893 118,134 15,177

Avslutande kommentarer Stora insatser har gjorts för att åtgärda övergödningen under de senaste 30-40 åren Ambitionsnivån är mycket hög Med ytterligare insats kommer det att bli bättre - men det kommer att ta tid och beslutsamhet Risker: Ökad intensifiering av jordbruket Klimatpåverkan