Nr. 1 mars 2005 INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK BILD: PIERRE MENS BILD: PIERRE MENS Klockan åtta på lördagsmorgonen gick den första bussen med Barsebäcksanställda mot Varberg. BILD: PIERRE MENS Färden mot Varberg Barsebäcks andra reaktor stängs efter ett regeringsbeslut den 31 maj i år. Det innebär att 250 av Barsebäcks 350 anställda inte har kvar någon arbetsuppgift vid Barsebäck. Många av dem erbjuds nu arbete vid kärnkraftverket Ringhals, som ligger i Varbergs kommun och ingår i samma företagsgrupp som Barsebäck. Lördagen den 5 februari gick en första buss med Barsebäcksanställda och deras familjer upp till Varberg där de fick en presentation av regionen. Förtur till bostäder och hjälp att hitta arbete till medflyttande partner ingår i löftena från kommunen. På plats fanns även tidigare Barsebäckare som redan flyttat till Varberg och nu redoggjorde för för- och nackdelar med ett flyttbeslut. Men Kävlinge kommun har inte gett upp. Kommunalrådet Roland Palmqvist anser att Barsebäcksbeslutet inte bara är djupt oklokt, utan även strider mot gällande lagar. Av det skälet har Kävlinge kommun överklagat stängningen till regeringsrätten. I väntan på att överklagandet ska behandlas kräver man att regeringens beslut inte verkställs. Sidorna 4, 5 och 7 Enkät: Vad betyder Barsebäcksbeslutet för regionens 1 framtid? Sidan 8
Ledare: Barsebäck stängs men kärnkraften består År 2004 slog Barsebäck 2 rekord 4,7 TWh. Aldrig förr har en reaktor i Barsebäck producerat så mycket el! Det innebär att Barsebäck 2 ensamt har klarat att försörja mer än 30 procent av Skåne med el och att produktionen under året var mer än sex gånger större än alla Sveriges 700 vindkraftverk tillsammans. Frågor kring jämförelser mellan vindkraft och kärnkraft är bland de vanligaste som ställs till Barsebäck. Svaret är att man aldrig kan ersätta kärnkraft med vindkraft, eftersom kraftverken producerar el med olika förutsättningar. Kärnkraft och vattenkraft balanserar kraftnätet. Vindkraft är ett tillskott. När det blåser kan vi minska något på flödet i turbinerna på vattenkraftverken. Kärnkraftverken går nästan alltid för fullt. Hypotetiskt så skulle man dock kunna jämföra energimängderna så här: Effekten på Barsebäck 2 är 600 MW (megawatt). Om vi tar ett vindkraftverk på 1000 kw (kilowatt) installerad effekt ger det att 600 stycken skulle behövas för att ge samma totaleffekt som Barsebäck 2. Men för att effekten verkligen ska uppnås måste det mer eller mindre konstant blåsa 15 20 sekundmeter (varken för mycket eller för lite) hela året. Om man i stället räknar på verklig produktion (siffrorna kommer från år 2004) så blir kalkylen så här: Sveriges 719 vindkraftverk hade under 2004 en genomsnittlig verkningsgrad på 20% och producerade 772 GWh (gigawattimmar). Barsebäck 2 producerade under samma tid 4.692 GWh. Det innebär att det under normala omständigheter skulle behövas 4.369 vindkraftverk för att ersätta Barsebäck 2. Produktionsresultatet 2004 visar att Barsebäck 2 är en anläggning i utmärkt skick. Barsebäcks miljöprestanda är god och miljöpåverkan är försumbar jämfört med de alternativ som står till buds för att producera motsvarande energimängd. I ett kolkraftverk hade man behövt elda 3 ton stenkol i minuten för att hålla samma effekt som Barsebäck 2. Utsläppen av koldioxid ökar Sedan Barsebäck 1 stängdes 1999 har Sverige importerat fossilbaserad kraft som ersättning. De konsultrapporter som regeringen beställt har kommit fram till att om Barsebäck 2 också stängs kommer även den ersättningskraften de närmsta åren i första hand från fossilbaserad import, vilket innebär mer än en fördubbling av koldioxidutsläppen från den nuvarande svenska elproduktionen. SMHI har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne undersökt hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäck 2 stängs. Svaret blev att det skulle öka kvävenedfallet med 128 ton och svavelnedfallet med 460 ton per år. Den 19 januari i år skickade Kävlinge Kommun in en överklagan till regeringsrätten där man kräver att regeringsbeslutet att stänga B2 utan föregående miljöprövning rivs upp och att beslutet inte verkställs förrän miljökonsekvenserna har utretts och prövats av miljödomstolen. Fler för än emot Samma dag publicerade BKAB sin årliga opinionsundersökning. Den visar att stödet för att fortsätta driften vid kärnkraftverket i Barsebäck aldrig har varit större än nu. 94 procent av de närboende vill att kraftverket drivs vidare. Inställningen till att fortsätta att använda kärnkraft i Sverige är den mest positiva hittills i Skåne. För ett år sen kunde vi också för första gången mäta att över hälften av Köpenhamnsborna var positiva till att Sverige fortsätter att använda sina kärnkraftverk. Resultatet upprepades i år. I närområdet är siffran för stort förtroende för Barsebäck synnerligen hög, hela 96 procent. Samtidigt uppfattar man risken för en olycka som mycket liten. I närområdet tycker 97 procent att risken är liten eller obefintlig. I Köpenhamn är motsvarande resultat 86 procent. Stora investeringsprogram I alla partier, utom miljöpartiet, finns ett stort stöd för att behålla eller utveckla svensk kärnkraft. De kommer delvis att få som de vill. För trots att Barsebäck 2 nu stängs kommer Sveriges övriga tio reaktorer i Ringhals, Forsmark och Oskarshamn att förnyas och uppgraderas de närmaste tio åren. Säkerhet och tillgänglighet kommer att förbättras och effektökningarna kommer att motsvara mer än förlusten av Barsebäcks två reaktorer. Lars-Gunnar Fritz Informationschef på Barsebäck BILD: PIERRE MENS 2 Barsebäck 2 slår produktionsrekord i väntan på avvecklingen Den 31 maj kopplas Barsebäck 2 bort från elnätet och driften upphör. Tills vidare planerar vi som inför ett vanligt stopp, säger produktionschef Agneta Nestenborg. Dessutom ägnar vi stor kraft åt ledarskap och styrning. En förutsättning för att anläggningen ska fungera är ju att människorna gör det och min bedömning är att alla i Barsebäck är medvetna om att vi utför ett mycket bra arbete som vi är stolta över och utför med minutiös noggrannhet. Och det kommer vi att göra fram till den dag vi tas ur drift. När Barsebäck i enlighet med regeringens beslut den 31 maj stänger även den andra reaktorn, så sker det med flaggan i topp: under år 2004 producerade rektorn Barsebäck 2 mer elkraft än någonsin förr, 4,7 terawattimmar, och även säkerhetsvärden som dosrater och utsläpp var de bästa någonsin. Produktionspriset låg under 15 öre per kilowattimme. Våra goda säkerhetsvärden beror på att vi arbetat mycket hårt med säkerhetskulturen här i Barsebäck. Årets resultat innebär att vi fått vårt kvitto på att vi är mycket skickliga vad gäller att utföra våra uppgifter korrekt och med eftertanke. En annan anledning är naturligtvis att anläggningen befinner sig i mycket gott skick. Vi kommer alltså att fortsätta att producera el precis som vanligt fram till den 31 maj i år. Avvaktar miljödom Någon planering inför nedkopplingen görs för närvarande inte i Barsebäck eftersom avstängningen till en början utförs exakt likadant som inför en avställning, till exempel i samband med underhåll och bränslebyte. Den dagen fasar vi ut från nätet. Sedan kommer vi att utföra en rad provningar inför den avställningsdrift som följer så länge det fortfarande finns bränsle i anläggningen, d.v.s. fram till no- Agneta Nestenborg är produktionschef vid Barsebäck 2. vember 2006. Vi kommer under denna period, och under den servicesdrift som sedan följer fram till dess att anläggningen rivs, att ha en kompetent och tillräcklig personalstyrka som övervakar anläggningen. Bränslet kommer vi inledningsvis att hantera precis som vid en längre avställning, det vill säga vi tömmer reaktors- bassängen och forslar bort bränsleelementen till andra bassänger. När det väl är gjort måste Barsebäck utföra en miljöprövning vid miljödomstolen. Handlingarna kommer att skickas in under året. Engagerade och fullt sysselsatta Barsebäck är naturligtvis även fortsatt en fullt säker anläggning, säger Agneta Nestenborg. Ett bevis på medarbetarnas positiva inställning fick vi under stormen den 8 januari. Vi fick då ett snabbturbinstopp eftersom elledningarna slogs samman av orkanen och blev tvungna att kalla in personal mitt i natten för att snabbt få upp anläggningen på nätet igen. Alla infann sig omedelbart och utförde ett fantastiskt arbete så att vi var uppkopplade igen efter bara sju timmar. Verksamheten pågår alltså precis som vanligt. Vi är fullt sysselsatta och i takt med att det frigörs resurser så finns det nya uppgifter i Ringhals att ta tag i både kortsiktigt och på längre sikt.
BILD: PIERRE MENS Vårvintern 2005 blir den sista kalla period då Barsebäck levererar el till det skånska elnätet. Opinion: Fortsatt stöd för Barsebäck framför allt bland de närboende 94 procent av de närboende vill ha kvar verksamheten i Barsebäck. Det innebär att stödet för verksamheten aldrig varit större än nu. Det visar en undersökning utförd av Demoskop under november och december 2004, där man intervjuat 1210 personer i närområdet, Skåne och Köpenhamn. Grannarna är, precis som tidigare, de som är mest positiva till verksamheten i Barsebäck. Av tillfrågade bosatta i övriga Skåne anser 81 procent att vi bör fortsätt driften i våra kärnkraftverk och bland invånarna i Köpenhamn tycker drygt hälften av de tillfrågade att Sverige ska fortsätta att använda sina kärnkraftverk. Nyheter från Barsebäck ges ut av Barsebäck Kraft AB. Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Fritz. Redaktion: Ann-Christine Buch, Lars-Gunnar Fritz, Gösta Larsen, Agneta Hansson och Evastina Törnqvist (projektledare). Produktion: Replik in Sweden AB. Tryckeri:NAtryck AB, Örebro 2005. Adress: Barsebäck Kraft AB Box 524, 246 25 Löddeköpinge. Telefon: 046/72 40 00. Telefax: 046/77 57 93 Nästa nummer kommer ut i juni 2005 Av de närboende har hela 96 procent stort förtroende för Barsebäck medan olycksrisken uppfattas som mycket liten eller rentav obefintlig. I Köpenhamn tycker 86 procent att olycksrisken är Det sade USA:s energiminister Spencer Abraham i ett anförande i Washington den 14 januari. Han anser att kärnkraften har unika fördelar framför de övriga stora energikällorna, och att den främsta av fördelarna är det faktum att kärnkraften är helt fri från de luftförorenade utsläpp som följer på användningen av fossila bränslen: Anslående fördelar Kärnkraftens fördelar är anslående: den har potentialen att långsiktigt förse utvecklingsländerna med ren och kostnadseffektiv energi, den kan hjälpa de industrialiserade länderna att trygga sina energibehov och den kan hjälpa hela världen att komma till rätta med 3 mycket liten. I övriga Skåne känner 85 procent stort förtroende för Baresbäck. I närområdet anser över 80 procent att det viktigaste miljömålet är att inte öka utsläppen av växthusgaser; det är inte mer än fem procent som anser att det viktigaste är att avveckla kärnkraften. I Danmark tycker 37 procent att det viktigaste miljömålet är att avveckla kärnkraften. USA:s energiminister: Kärnkraft har unika fördelar Om inte användningen av kärnkraft ökar mycket kraftigt kan världen knappast tillgodose den ökande efterfrågan på elektricitet eller få slut på de ständigt ökande föroreningarna och utsläppen av växthusgaser. de mest akuta miljöproblemen, sade Spencer Abraham bland annat. Utan kärnkraft i själva verket utan en mycket betydande ökning av mängden kärnkraft är det mycket osannolikt att vi till en överkomlig kostnad kommer att kunna tillfredsställa det växande världsbehovet av elenergi. Och det är fullständigt omöjligt att vi på annat sätt skulle kunna producera den elektriciteten utan att samtidigt öka både föroreningarna och utsläppen av växthusgaser. Den saken angav Spencer Abraham som huvudskälet till att den amerikanska regeringen nu vill åstadkomma en utbyggnad av kärnkraften i USA, där inga nya kommersiella reaktorer börjat byggas sedan 1970-talet. Långsiktigt program Bushregeringen har fastlagt ett program kallat Nuclear Power 2010, Kärnkraft 2010, som syftar till att USA vid slutet av det året ska vara berett att återuppta byggandet av nya kärnkraftsanläggningar. Som ett led i den strävan utvärderas för närvarande tre orter i Förenta staterna av det amerikanska energidepartementets kärnkraftsmyndighet; man hoppas att utvärderingen ska visa att de tre valda platserna är lämpliga för byggande av nya kärnkraftverk. USA har dessutom infört en ny, förenklad och mer enhetlig tillståndsgivningsprocess, detta i syfte att minska osäkerheten vid investeringar i kärnkraft.
BILD: PIERRE MENS Varberg en bra plats på jorden Samling i Varberg. Här studerar skåningarna Varbergs fästning. De lediga tomterna ligger dock lite längre bort från centrum. Det är gott att vara i Varberg, slog kommundirektören Anders Ottenstam fast när den första bussen med varbergsnyfikna Barsebäckare anlände till Campus lördagen den 5 februari. Pär Bengtsson, redan uppflyttad barsebäckare, håller med: Det finns för- och nackdelar med allting, konstaterade han, men i Varberg uppväger fördelarna. Pär Bengtsson har flyttat tre steg framåt på den fyrgradiga skala för invånare som gäller i Varberg: Turist, badgäst, varbergsbo och varbergare. Pär och hans familj flyttade nämligen hit för drygt två år sedan och avancerade därmed direkt till varbergsbor. Varbergare blir man efter tre generationer. Pär var anställd i Barsebäck sedan 1985 men tyckte redan för två år sedan att framtiden kändes oviss: Som jag såg det fanns två alternativ efter stängningen av Barsebäck, antingen att börja arbeta med något helt nytt och bo kvar i trakten, eller att flytta på sig. När vi började titta på andra svenska kärnkraftverk tyckte vi att Ringhals och Varberg passade oss bäst, och dessutom gjorde samgåendet med Ringhals 1999 att jag kunde söka jobb internt. Pär tog chansen, sökte och fick ett jobb i Ringhals. Det betydde att han fick fortsätta i sin bransch och på ett företag som satsar tret- ton miljarder på verksamheten under de närmaste tio åren, i stället för att ha en arbesplats där man i princip alltid diskuterar slutet. 4 Det svåra är att bestämma sig. När man väl gjort det har man också lagt allt det känslomässiga åt sidan, och då går det fort. Min fru hade börjat tröttna på sitt jobb så hon såg det som en chans att bryta upp och göra något nytt. Vi hittade ett hus femton kilometer utanför Varberg, och det är precis så vi vill bo för vi är riktiga lantisar. Sedan kom hon hem och hade hittat en floristutbildning här uppe hon har alltid drömt om att Från vänster: Cecilia Persson, Jim Bengtsson, Pär Bengtsson, Erica Bengtsson och Mårten Persson diskuterar för- och nackdelar med Varberg och Ringhals. bli florist. Hon sökte, kom in och i dag arbetar hon i en blomsteraffär. Barnen Jimmy och Erica har funnit sig väl tillrätta i sina nya skolor och på en direkt fråga från de gamla kollegorna om det inte finns NÅGONTING negativt med Varberg så svarar Pär att det är i så fall att det tar tid att hitta ett nytt socialt liv när man flyttar till en ny ort och lämnar släkt och umgänge bakom sig. Men det går, bara man anstränger sig och accepterar att det kan ta lite tid. Tar steget successivt Bengt Malmberg är även han gammal barsebäckare som numera arbetar i Ringhals. Men Bengt har valt att veckopendla till jobbet medan familjen bor kvar i Skåne. Jag åker upp på måndag och hem på fredag. Jag trivs fantastiskt bra med att arbeta i Ringhals och jag tycker om Varberg som stad. Ringhals är ett företag där man ständigt satsar och utvecklas. Här finns massor av arbetsuppgifter. Naturligtvis har jag tänkt mig att med tiden flytta hit upp med min familj. Men mina barn är 16 och 19 år gamla och trivs i sina skolor i Lund, så man kan väl säga
att jag tar steget successivt Mitt tips till alla gamla kollegor är att ta bilen, åka upp hit och pejla läget lite. Se er om i Varberg och åk runt i de olika bostadsområdena. Det är en härlig stad! Uppdrag: pejla läget Bussresan till Varberg var den första av två turer som erbjuds Barsebäcksanställda med familjer. Syftet är just att pejla läget. 23 anställda med familjer, sammanlagt 64 personer, fyllde en tvåvåningsbuss som gick från Barsebäck klockan åtta lördag morgon. Man kan tycka vad man vill om beslutet att stänga Barsebäck, och det gör vi också, konstaterar Mats-Ola Persson, ställföreträdande skiftchef och barsebäcksanställd sedan 1987. Men just nu gäller det framförallt att gilla läget och hitta en bra lösning. För Mats-Ola och sambon Christina Hedlund, teknisk handläggare i Barsebäck, är lösningen naturlig och självklar: Ringhals. Och Helén Bondeson vill ha Ulrika och Gustav på samma ort som hon arbetar. Varberg. De har redan tidigare varit uppe i Varberg på egen hand och börjat leta hus, så de har studerat olika områden där de kan tänka sig att bo och tagit reda på hur långa tomtköerna är. Kollegorna i Ringhals har också bistått med tips och goda råd. Vi tänker bygga nytt, konstaterar Christina. Vi har lite speciella önskemål eftersom en av oss arbetar skift. Dessutom är det dags att renovera köket i vårt gamla hus, och då kan vi ju i det här läget i stället passa på att bygga ett helt nytt hus! Barsebäcks kontrollrumspersonal har redan börjat söka anställning i Ringhals det har 20 av 60 personer gjort. Att det inte är fler tror jag beror på åldersstrukturen i Barsebäck, säger Mats-Ola. Medelåldern är drygt 45 år, och är man äldre känns det kanske inte lika angeläget att flytta på sig. Att Ringhals har stort behov av Barsebäcks kontrollrumspersonal kan Familjen Burel-Nilsson är försiktigt positiva till en framtid i Varbergs kommun. Kent Bladh vid Ringhals personalavdelning intyga. En kontrollrumsingenjör kostar ungefär fem miljoner kronor att utbilda och vi behöver många, dels därför att vi utvidgar verksamheten och har många nya projekt på gång, dels på grund av att flera lite äldre kontrollrumsingenjörer i Ringhals har gått i pension. Vaken kommun Varbergs kommun har nappat på idén att förmå Barsebäcks personal att flytta dit. Anställda erbjuds så kallade gräddfiler i bostadskön, hjälp att skaffa nytt arbete till medflyttande partner och över huvud taget allt det aktiva stöd en kommun kan ge. Varberg är en expansiv inflyttningskommun, poängterar näringslivschefen Lars Gunnar Berndtsson. Invånarantalet ökar med fem procent årligen och här finns både mängder av nyetablerade företag och, inte minst, ett nytt campus med 800 utbildningsplatser. Rena nybyggarandan, med andra ord, vilket naturligtvis avspeglar sig i tomtpriserna: en attraktiv tomt kan kosta uppemot en miljon kronor och befintliga hus i till exempel pittoreska Träslövsläge en idyll vid havet på nära avstånd till Varbergs centrum kan kosta flera miljoner. 4,8 miljoner är det hittills högsta priset för ett hus i kommunen, berättar Lars Gunnar Berndtsson. 5 Nu väntar ett antal Barsebäcksanställda på att se alla löften förverkligade. 110 mil Varberg Även Mårten och Cecilia Persson har tidigare varit uppe i Varberg på eget hand och sett sig omkring: Det blev 110 mil Varberg för några helger sedan, konstaterar Mårten, kontrollrumsingenjör i Barsebäck som blev lite besviken efter den egna utflykten eftersom alla de tomter och hus han och Cecilia hittat på internet visade sig vara sålda när de kom dit. Kommunens löften om hjälp är därför välkomna. Mårten säger att han gärna söker jobb i Ringhals och flyttar till Varberg medan Cecilia, som är personalsekreterare i Malmö, tillägger att hon gärna ser att hon först har ett arbete i trakten. De har en tolvårig son och bor idag på stor tomt i Veberöd. Vi är kräsna när det gäller vårt boende, säger Mårten och nämner att han gärna vill ha en stor tomt också till den nya bostaden, om han ska flytta. Han är däremot mycket positiv till det saltstänkta havet: Jag är gammal sjöman och har länge drömt om en båt. Mårten Persson har arbetat i Barsebäck i 15 år och tillhör dem som ännu inte fått delar av sin arbetstid förlagd till Ringhals: Jag har varit uppe på studiebesök och mitt intryck är att man som Barsebäckare känner sig varmt välkommen i Ringhals. Där finns många trevliga människor och nu verkar där finnas många bra och spännande arbetsuppgifter. Önskemål: bostad och arbete på samma plats Helén Bondesson är projektekonom i Barsebäck, anställd sedan 1994. Hon har under den senaste tiden pendlat fram och tillbaka mellan sina arbetsplatser på dels Barsebäck, dels Ringhals, och hemmet i Bjärred, där barnen Ulrika, 6 år, och och Gustav, 7 år, väntar. Jag har åkt upp till Ringhals på måndagsmorgon och ner igen på kvällen. Sedan har jag försökt arbeta i Barsebäck på tisdagar, åkt upp till Ringhals på onsdagen och ibland inte kommit ner igen förrän på fredagen. Jag pendlar hela tiden mellan jobbet och barnens skola och fritidsaktiviteter. Till hjälp har jag då mormor och morfar, och så kan man förstås inte fortsätta i längden. Som arbetsplats betraktat råder en helt annan stämning i Ringhals än i Barsebäck, säger hon och tillägger att hon nu tänker lösa sin situation genom att återigen sammanföra boende och arbetsplats. Lilly Burel-Nilsson arbetar med beräkningar och säkerhetsanalyser i Barsebäck och hennes man Nils Arne är ekonom i Malmö. Döttrarna Emma, 10, och Anna, 11, är försiktigt positiva till en Varbergsflytt: Jag undrar hur stora klasserna är här i Varberg, säger Emma. I Lomma är de stora och stökiga och jag kan tänka mig att flytta om jag får det lugnare i skolan. Vi är här för att se oss omkring, säger Lilly och tillägger att framtiden naturligtvis till stor del avgörs av om Nils Arne kan få jobb i Varberg. Flyttdatum? Efter rundvandring i Varberg och lunch i fästningens valv avslutas eftermiddagen så småningom med kaffe i Ringhals informationscentrum. Välkomna tillbaka, säger Kent Bladh och Ann-Sophie Gustavsson från Ringhals avslutningsvis till alla som hoppar in i bussen för att åka hem, medan näringslivschefen Lars Gunnar Berndtsson förmanar var och en att snarast fylla i den intresseanmälan han tidigare delat ut till alla i bussen. Där ombeds man fylla i önskat boende, önskemål om barnomsorg, om arbete för medflyttande samt datum för flytt till Varberg: Ju förr vi får in anmälningarna desto bättre, för då kan vi ju sätta igång och jobba åt er. Mats-Ola Persson och Christina Hedlund ser fram emot att arbeta i Ringhals det gäller bara att hitta rätt bostad. Text: Evastina Törnqvist Bild: Pierre Mens
Tio röster från Barsebäck Ilska, sorg, vanmakt. Eller en chans att göra något helt nytt. Barsebäcks 350 anställda har genomlevt drygt sju års ovisshet sedan socialdemokraterna, vänsterpartiet och centern i februari 1997 meddelade att Barsebäck skulle avvecklas. Hur är då stämningen i Barsebäck i dag? Och hur ser personalen på framtiden? Vi har låtit tio anställda svara på frågan: Vad gör du om tre år? BILDER: PIERRE MENS. Vibeke Ritz, receptionist. Anställd i Barsebäck sedan 1986. Jag har arbetat här i 18 år, först som guide. Innan jag började i Barsebäck arbetade jag bland annat i företagshälsovården i Lund och nu har jag kommit så långt att jag ser fram emot avtalspension. Robert Wahlgren, underhållsingenjör. Anställd sedan 1989. Jag arbetar med underhåll och är alltså inte bunden till branschen. Till Ringhals och Varberg tänker jag inte flytta; jag och min familj bor i Höör och det tänker vi fortsätta med. Jag är inte särskilt orolig inför framtiden, men jag beklagar avvecklingen. Barsebäck är en bra arbetsplats och jag hade gärna stannat kvar här. Jonas Pålbro, strålskyddsingenjör, arbetat i Barsebäck sedan 1990, från början som entreprenör. Om tre år arbetar jag antingen i Barsebäcks fas tre eller i Ringhals. Fas tre är väl inte särskilt trolig, om det inte flyttas hit någon forsking som gör det intressant att fortsätta här, så förmodligen finns jag i Ringhals. Jag trivs med mitt arbete och mitt yrke: jag hjälper människor till rätta i den radiologiska miljön, och det vill jag gärna fortsätta med. Min fru är brevbärare och vår son är bara fyra och ett halvt år. Han är alltså flyttbar! Min fru får hjälp av posten att hitta en ny tjänst, så vi har tur. Sedan kan jag konstatera att jag är född och uppväxt i Barsebäcks by och egentligen tycker jag att det här är bedrövligt. Vi bor i Lödde sandskog och jag vill gärna hitta ett liknande boende en bit ut på landet. Åke Hansson, säkerhetsingenjör. Anställd sedan 1979. Förhoppningsvis arbetar jag i Ringhals om tre år. Det är i alla fall min avsikt och jag kan inte påstå att jag funderat på något annat. Familjen går att flytta så det verkar inte föreligga några problem. Vi bor i Löddeköpinge i dag och kan tänka oss till exempel Falkenberg. Kerstin Strand, administrativ assistent. Anställd sedan 1983. Jag har bott i Barsebäcks by i 27 år nu och där tänker jag stanna. Om tre år arbetar jag alltså för något annat företag. Alternativet är avtalspension jag har nämligen fyllt 60 år då. Min man arbetar också för Barsebäck, men som konsult, så man kan säga att det drabbar oss dubbelt. I nuläget är vi inte oroliga men hade detta hänt när jag var 40 år gammal hade jag över huvud taget inte tvekat att flytta till Varberg för att börja arbeta på Ringhals. Peter Andersen, ansvarig för intern kommunikation. Anställd sedan 1986. När jag utbildade mig till den här branschen och sedan började arbeta i Barsebäck tänkte jag: Ström behöver vi alltid. Det verkade vara en långsiktig och bra planering, och är det väl fortfarande. Om tre år veckopendlar jag förmodligen till Ringhals, det är mitt huvudspår. Familjen bor kvar i Landskrona tills yngste sonen gått ut gymnasiet. Sedan får vi se. Mattias Åkesson, mekaniker. Anställd sedan 2000. Om tre år arbetar jag förhoppningsvis för Peugeot i Malmö. De ringde efter nedläggningsbeskedet och erbjöd mig en anställning, så för mig är det redan klart. Hade inte Barsebäck drabbats av detta hade jag gärna fortsatt här, för det är en mycket bra arbetsplats. Däremot hade det varit mycket svårt att flytta med familjen till Varberg. Karin Sjöquist, assistent. Anställd sedan 1995. För mig kommer det här mitt i mitt yrkesverksamma liv så jag tar chansen och gör något helt annat. I vår har jag börjat komplettera mina gymnasiebetyg vid KomVux, sedan ska jag utbilda mig vid högskolan i antingen Malmö eller Lund. Målet är att bli sjuksköterska eller eventuellt sjukgymnast, så för att svara på frågan så hittar ni mig inom vårdsektorn om tre år. Catarina Månsson, personalman. Anställd sedan 1989. Om tre år arbetar jag förmodligen med personalfrågor i ett annat företag och det ligger inte i trakten av Varberg. Visserligen finns det trygghet i att stanna kvar i samma tjänst men det kan vara dags att se sig om. Dessutom gör min familjesituation att jag inte kan flytta mina barn är tre och ett halvt och elva år gamla och min man har precis fått ett nytt jobb. Göran Larsson, säkerhetschef. Anställd 1976 1986 samt från 1997. Vad jag gör om tre år? Det håller jag på att fundera över. Just nu försöker jag hålla alla dörrar öppna för att se vilka alternativ som föreligger. Jag åker med bussen upp till Varberg för att titta på omgivningarna runt Ringhals. En eventuell flytt ligger några år fram i tiden för den är kopplad till banens skolgång om 3,5 år går min yngste ut gymnasiet. Men jag har haft tjänsten som säkerhetstjänst i sju år nu så oavsett nedläggningen börjar det kanske bli läge för mig att se mig om 6
Kävlinge kommun slåss för Barsebäck Sedan näringsdepartementet i december bekräftade att Barsebäcks andra reaktor stängs av den 31 maj återstår en enda möjlighet att förlänga driften efter den 31 maj i år, nämligen det överklagande som Kävlinge kommun ingivit till regeringsrätten. Vi anser inte att gällande lagar och förordningar har följts i fallet Barsebäck, säger Roland Palmqvist, kommunlråd i Kävlinge kommun där 94 procent av invånarna vill behålla Barsebäck. Barsebäck är inte bara en stor arbetsplats i Kävlinge kommun utan en viktig anläggning som producerar den ström vi så väl behöver och som gör det utan några stora utsläpp. Kärnkraften är den enda möjligheten när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser och hejda den pågående klimatförändringen och jag är övertygad om att framtiden kommer att ge mig rätt. Stängningen olaglig Roland Palmqvist och Kävlinge kommun är hårt engagerade i att försöka rädda driften i Barsebäck. I höstas skickade han ut en budkavle till socialdemokratiskt styrda kommuner runt om i landet, men han konstaterar att responsen blev klen: några kommuner med elintensiv industri har hört av sig, annars är det tyst. Nu anser kommunledningen att en stängning av Barsebäcks andra reaktor måste föregås av en ordentlig miljökonsekvensbeskrivning och någon sådan har överhuvudtaget inte gjorts. I såväl miljöbalken som EG-rätten framgår klart och tydligt att en stängning av kärnkraftverk ska föregås av en miljökonsekvensbeskrivning, samt en ansökan om tillstånd i miljödomstolen. Det kan man läsa på Kävlinge kommuns hemsida. Men det kravet har regeringen kringått genom att skilja på avveckling och stängning. Våra jurister säger oss att gällande lagar inte har följts i fallet med Barsebäck och jag hoppas naturligtvis att regeringsrätten ger oss rätt. Vi har bland annat begärt att stängningen inhiberas i väntan på beslutet och om man medger inhibering väntar jag mig att få veta i april månad. Konsekvenser för Kävlinge I dagarna har media rapporterat mycket om statliga verk som flyttas för att skapa nya arbetstillfällen på en rad orter som drabbas av förbandsnedläggningar i den pågående bantningen av försvaret. Roland Palmqvist hade hoppats få ett livsmedelsforskningsinstitut till Kävlinge, men konstaterar nu att något sådant inte är aktuellt. Vi får ingen ersättning. Det går helt enkelt för bra för Kävlinge. En rad familjer kommer sannolikt att flytta från Kävlinge till Varbergs kommun i samband med att de Barsebäcksanställda erbjuds fortsatt anställning vid kärnkraftverket i Ringhals. En annan konsekvens för Kävlinge kan mycket väl bli att brandstationen avvecklas, eftersom den till stora delar finansieras av verksamheten i Barsebäck. Jag kan i nuläget inte uttala mig om hur det blir med brandstationen. Men vi kommer naturligtvis att inleda förhandlingar, säger Roland Palmqvist. Ingen mer avveckling Barsebäck ersätts inte enbart av importerad kolkraft. Övriga svenska kärnkraftverk står i begrepp att höja effek- ten i sina reaktorer och Roland Palmqvist säger sig vara förvissad om att kärnkraftsavvecklingen efter Barsebäck är ett avslutat kapitel. Vad gäller nya energikällor, säger han, så är det fortfarande så att det är billigare att återstarta Barsebäck 1 än att bygga gaskombiverk i Malmö. För övrigt hyser jag goda förhoppningar om att vi får rätt i regeringsrätten till slut. Vi ska inte ge upp hoppet! Barsebäck inför stängningen: Flexibla lösningar och tre års anställningstrygghet Ett smörgåsbord med något för alla. Så beskriver både fack och företag det lokala kollektivavtal som tagits fram inför avvecklingen av Barsebäck. När Barsebäck nu avvecklas kommer ägarna att gå skadeslösa: det är skattebetalarna som får betala vad det kostar Personalchef Eva Telg och kommunalrådet Roland Palmqvist diskuterar framtiden. Ökat stöd för kärnkraften i Finland att avveckla företaget. Men jag tycker att även vi som arbetar här borde gå skadeslösa, det är ju trots allt vi som svarat för en lönsam och säker drift under alla år, säger Anders Ransheim, vice ordförande för SIF-klubben i Barsebäck. Ambitionen har varit att få fram en lösning som gynnar både företaget och de anställda. Grunden till detta ramverk är en treårig anställningsgaranti som innebär att Nästan hälften av den finländska befolkningen är för användningen av kärnkraft. Och kanske viktigare bland dem som har en bestämd åsikt om kärnkraften, är nästan två av tre positiva. Enligt en Gallupundersökning genomför under hösten 2004 stöder 46 procent av finländarna kärnkraften medan 25 procent har en negativ uppfattning och 29 procent beskriver sin inställning som neutral. Enligt undersökingen är stödet för kärnkraft särskilt stort bland män (63 procent), jordbrukare (55 procent), högutbildade (54 procent), 7 kontorsarbetande (50 procent) och människor som är äldre än 50 år (50 procent). Stödet för kärnkraft har i Finland ökat stadigt under över tjugo år. De senaste tio åren har andelen finländare som är positiva till kärnkraft ökat med 12 procentandelar, medan andelen motståndare minskat med 10 procentandelar. all personal i Barsebäck är garanterad anställning i tre år från det datum då Barsebäcks andra reaktor fasas ut, det vill säga till och med den 31 maj 2008. De anställda som får tjänster i Barsebäck under fas två, det vill säga den period som infaller efter det att reaktorn stängs av den 31 maj i år och fram till dess att anläggningen är tömd på allt bränsle, har tre års anställingstrygghet från det att fas två upphör. Det beräknas den göra i oktober-november 2006. De medarbetare som får längst anställningsgaranti har alltså anställning fram till november 2009. Enligt avtalet har alla anställda rätt till en personlig lösning för att uppnå en långsiktig försörjning och i det finns en hel del flexibilitet, till exempel arbete i kombination med studier, säger Eva Telg, personalchef i Barsebäck. Medelåldern i Barsebäck är hög: drygt 47 år, vilket innebär att ca hundra personer kommer att ha fyllt 60 år till den 31 maj 2008 och därmed har möjlighet till avgångspension enligt i Vattenfall gällande regler. Vi har ju haft en lång förberedelsetid där vi tänkt igenom villkoren, säger Eva Telg och konstaterar att man nu förhandlat fram ett bra kollektivavtal. Flytt, studier, pension, pendling Eftersom Ringhals erbjuder Barsebäcks anställda arbete i Ringhals kommer en del medarbetare att flytta och andra att veckopendla, åtminstone som en temporär lösning. I mitten av februari internannonserades de 116 tjänster som kommer att behövas i Barsebäck under fas två. Samtidigt utlystes även de 38 tjänster som kommer att behövas i fas tre, det vill säga från slutet av fas två och fram till dess att anläggningen rivs någon gång fram emot 2020. Även tjänster i Ringhals gick då att söka, men ansökningstiden för Barsebäckstjänsterna är kortare än för Ringhalstjänsterna: Det är för att de medarbetare som söker en tjänst i Barsebäck men inte får den ska ha möjlighet att hinna söka någon av tjänsterna i Ringhals, förklarar Eva Telg. Lyckosam generationsväxling Även i Ringhals har de anställda en hög medelålder, vilket innebär att man där står inför en generationsväxling och behöver många nya medarbetare på sikt och då gärna anställer personal som redan är färdigutbildad och har erfarenhet inom branschen. Rent fackligt är vi naturligtvis mycket glada över tjänsterna i Ringhals som ju garanterar en långsiktig sysselsättning, säger Anders Ransheim och tillägger att man också måste förstå att alla inte kan eller vill flytta. Både Eva Telg och Anders Ransheim betonar att fack och företag arbetat gemensamt för att få fram bra lösningar för samtliga medarbetare, och när Anders Ransheim får frågan om det avtal som tagits fram är generöst svarar han så här: Det här är ett bra avtal. Om det även är ett generöst avtal kan vi återkomma till när vi ser hur företaget tolkar det.
BARSEBÄCK KRAFT BOX 524 246 25 LÖDDEKÖPINGE Vad betyder Barsebäcksbeslutet för regionens framtid? Det betyder en sämre ekonomi och färre arbetstillfällen. Anette Hasselgren, Lödde Så här såg det ut i Barsebäck söndagen 9 januari. Stora stenblock hade då blåst upp från strandkanten. Bild: Robert Wahlström. Barsebäck i blåsväder Orkanen Gudrun drabbade under lördagskvällen den 8 januari Sydsverige. Vindhastigheten nådde stundtals orkanstyrka och Barsebäck fick under natten ett turbinsnabbstopp. Morgonen därpå var 450 000 elkunder utan ström. Bara Sydkraft hade 250 000 strömlösa kunder i Skåne, Halland, Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Jönköping Östergötland, Västra Götaland, Örebro och Blekinge län. Värst drabbade blev Kronoberg och Jönköpings län. Barsebäck fick vid 17-tiden på lördagen ett turbinsnabbstopp, troligen på grund av att kraftledningarna i det egna nätet slagit samman i blåsten. Reaktorn kunde dock fasas in på elnätet igen strax efter midnatt och nådde full effekt vid sextiden på söndagsmorgonen. Ovädret kostade fjorton människoliv, inledningsvis på grund av trafikolyckor där nedfallna träd legat över vägen eller fallit över bilen och därefter för att människor gett sig ut i skogen, gått vilse och frusit ihjäl. Två av Sydkrafts inhyrda linjeoperatörer skadades under söndagen 16 januari, en så svårt att han senare avled. Den 25 januari inträffade ännu en Helomvändning i centerpolitiken? Rubriken förorsakades av att Fredrick Federley, ordförande i centerns ungdomsförbund, hade skrivit en debattartikel i Dagens Nyheter. I artikeln konstaterade han att han anser att det är dags för centern att sätta punkt för partiets traditionella kärnkraftsmotstånd. Den svenska kärnkraften behövs under överskådlig framtid, och därför är det hög tid att sluta agera avvecklingsivrare. Fredrick Federley anser vidare att centerns nuva- olycka där en person omkom och en blev svårt skadad. Elförsörjningen drabbad Först i mitten av februari de flesta kunderna, som blev strömlösa på grund av Gudrun, fått strömmen tillbaka. Men då inträffade ett nytt oväder med stora mängder blötsnö och hård vind, vilket orsakade nya strömavbrott. Även tre av Ringhals block fick under orkanen Gudrun snabbstoppas då spolningen av det lokala ställverket inte orkade med att hålla saltet från havet borta, med överslag som följd. Vid 17-tiden på kvällen beslöts därför att blocken i Ringhals skulle börja dra ner effekten. Ringhals 4 hade sitt ställverk delvis under tak och var det enda block som lyckades hålla sig kvar på nätet. Under kvällen var effekten dock reducerad till 25 procent. CUF-ordförande vill stoppa kärnkraftsmotståndet. Den TT-rubriken stod nyligen att läsa i morgontidningarna. Säkert fanns det en och annan som satte kaffet i vrångstrupen av pur förvåning. rande inställning är förlegad och han vill se en ny hållning i partiets energipolitik. I din debattartikel skriver han att de reaktorer som i dag finns i drift bör få fortsätta att gå tills näringen själv bedömer att de inte längre är lönsamma eller att de ur driftsynpunkt inte längre anses säkra. Ur miljöhänsyn är alternativen till kärnkraften, det vill säga beroendet av fossila bränslen, betydligt värre, anser CUF-ordföranden. BILDER: PIERRE MENS Stängningen är ett problem för oss alla här i trakten ja för människor på andra ställen också för den delen, för strömmen blir ju dyrare. Anja Holgersson, Furulund Det innebär färre arbetstillfällen i kommunen och för övrigt har vi för få energikällor i södra Sverige. Därmed inte sagt att jag är för kärnkraften i sig. Hans Nyman, Kävlinge Vi blir av med ett bra företag som aldrig gett oss några problem eller anledning till oro. Dessutom är det viktigt med strömtillförseln, det visar väl inte minst efterverkningarna av stormen nu i januari! Lisbeth Hansson, Landskrona före detta Ålstorpsbo Det får en negativ inverkan på miljön, inte minst eftersom vi kommer att importera mer kolkraft. Börje Ohlsson, Bjärred 8