Ladugården vid Hammarby herrgård

Ladugården vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora kommun och socken, Västmanland Restaurering av ladugården, etapp 2, 2008 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:16

INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING... 4 Ladugården i Hammarby... 4 Före åtgärd... 4 Utförda åtgärder... 5 BILDDOKUMENTATION... 11 Bilder före åtgärder... 13 Bilder under arbetets gång... 16 Bilder efter åtgärder... 18 2

Inledning Översiktlig beskrivning Hammarby bruk var under 1800-talet ett av de största bruken runt Nora men den industriella verksamheten lades ner år 1923. Kvar finns bland annat herrgården med tillhörande ekonomibyggnader som tillsammans utgör en viktig kulturmiljö. En av ekonomibyggnaderna utgörs av en mycket stor fyrlängad ladugård. Ladugården är i sitt slag unik i länet. Ladugården var mycket förfallen och arbetet med att restaurera den påbörjades år 2007 och fortsatte under år 2008. Fastighetsägaren erhöll för dessa arbeten statliga medel i form av byggnadsvårdsbidrag. Örebro läns museum har utfört den antikvariska kontrollen på uppdrag av Länsstyrelsen. Arbetena genomfördes under sommaren och hösten år 2008 och följdes av antikvarisk kontrollant genom platsbesök och telefonkontakt såväl före som under arbetets gång samt genom slutbesiktning. Skriftliga antikvariska anvisningar lämnades inför arbetet och har kompletterats muntligt under arbetets gång. Ladugården består av fyra längor med en torndel (spannmålstork). Under år 2007 inriktades arbetsinsatserna på torndelen. År 2008 inriktades arbetet på den sydvästra delen/längan samt påbörjades till viss del på den sydöstra längan.. Arbetet har bestått i att åtgärda takkonstruktionen, omläggning av plåttak, viss reparation av murverket och putsning av fasaden, nytillverkning och renovering av fönster, jalusier och portar samt restaurering av takkupa. Vid slutbesiktningen, 2008-11-13, var nästintill alla arbeten färdiga. Kvar vara att måla samt glasa några fönster vilket skulle ske under vintern. Arbetena godkändes av antikvarisk kontrollant då de utförts med mycket gott resultat och enligt lämnade anvisningar samt enligt Länsstyrelsens beslut. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Södra Husby 1:41 Fastighetsägare: Hans Teimert Bidrag: 50% av de kulturhistoriskt motiverade överkostnaderna, dock högst 400 000kr. Byggentreprenör/konsult: Hanssons Fasadputs AB Bygg & Entreprenad i Örebro AB A. Dahls Plåt & Ventilation HPB Hermanssons Plåtslageri & Bygg Folkavi Snickeri Antikvarisk kontrollant: Örebro läns museum Charlott Torgén Utförandeperiod: juni-nov 2008 Antikvarisk kontroll: 2008-06-03 2008-06-24 2008-09-23 Slutbesiktning: 2008-11-13 Diarienummer: 2008.220.103 Registrerade bilder: OLM_2008_39_1-50, Charlott Torgén Arbetena på sydvästra fasaden är så gott som färdiga, OLM_2008_38_43 3

Byggnadsbeskrivning Ladugården i Hammarby Hammarby är beläget vid Järleån ett par kilometer öster om Norasjön. Här anlades i början av 1600-talet en stångjärnshammare. Bruket växte och var under 1800-talet ett av de största bruken runt Nora. I början av 1900-taket lades verksamheterna knutna till järnframställningen ner. Efter den tidigare verksamheten finns det idag kvar lämningar som Martinverket, masugn och rostugn samt lämningar av hammaren vid ån. Kvar finns även huvudbyggnaden som uppfördes i början av 1700-talet och som byggdes om ca år 1800 samt brukskontor och smedskasern. Till herrgården hör dessutom några ekonomibyggnader, bland annat den här aktuella mycket stora fyrlängade ladugården byggd i tegel och sindersten, byggd på 1880-talet. Före åtgärd Under detta år har sydvästra längan restaurerats. Vissa åtgärder har även skett på sydöstra längan där man planerar att fortsätta med arbetena under år 2009. Tak Taket är belagt med ett omålat galvaniserat sinuskorrugerat plåttak. Plåttaket ligger på ett undertak av spån. Undertaket är bitvis mycket kraftigt rötskadat liksom delar av takstolar och bjälkar. Stommens murverk och fasad Murverket i stommen består i huvudsak av gjutet slaggtegel med inslag av lertegel. Teglet har främst använts runt fönster och dörröppningar. Murverket är sammanfogat med kalkbruk. Fasaden har en spritputs med slätputsade partier runt fönster, knutar och gesims. Putsen består av ett luftkalkbruk med en ballast av natursingel. Det finns lagningar av cementhaltigt bruk i fasadputsen. I den mittersta delen av längan finns igensatta öppningar i form av små rektangulära hål placerade i grupper om fyra. Öppningarna har troligtvis haft funktionen som ventilationsöppningar. Fasaden är avfärgad i en gul kulör med en nyans av rosa i. De slätputsade partierna är avfärgade i en ljusare kulör. Fönster och jalusier Fönstren består på sydvästra längans första våning av stickbågeformade fönster placerade i par. Det finns även ett par jalusier. Fönstren är indelade med spröjs i åtta mindre rutor. Under takfoten finns liggande rektangulära jalusier placerade symetriskt ovanför de stickbågeformade fönstren. I gavelspetsen åt söder finns på andra våningen en jalusi med stickbågeformad överdel som på var sida omges av ett något lägre stickbågeformat fönster. Längre ut på sidorna finns ytterligare jalusier med stickbågeformad överdel. Längst upp under taknocken finns ett runt fönster indelat med spröjs i nio rutor. 4

Samtliga fönster, med spröjs och karm, är av trä. Fönsterblecken är i de övre våningarna av plåt och på nedersta våningen i gjutjärn. Det finns två olika typer av profilering på bågar och spröjs. Den ena består av en enkelt avfasad kant medan den andra är rundad och med en liten profilering. Vissa av fönstren är öppningsbara och var fästade med krokar. Andra fönster är fastsatta med hästskosöm. På östra sidan har flera av fönsterbågarna en dubbelglaskonstruktion där en glasruta satt på såväl utsidan som insidan på samma båge. Vissa fönster saknas och av de som finns kvar var flertalet av dem i mycket dåligt skick. Jalusierna på nedre våningen är också i mycket dåligt skick. Det finns några mindre takfönster i gjutjärn som är placerade i liv med takfallet. Dörrar och portar I sydvästra längan finns två portar beståendes av dubbeldörrar med stickbågig överdel där dörrbladen består av liggande panel på stående brädor. Den västra av de båda dörrarna är något större. Karmen är av gjutjärn. Dörrarna är i delvis dåligt skick, främst panelen som delvis saknas. I sydöstra längan finns längst åt söder en enkeldörr med rakt överstycke klädd med liggande panel på stående brädor. Porten näst längst åt söder i samma länga består av en dubbeldörr med stickbågeformad överdel där vardera dörrblad är klädda med panel på lika sätt som nyss nämnda dörr. Öppningarna i murverket är stickbågeformade med karmar av trä. Troligtvis har dörren längst åt söder tillkommit senare då dörröppningen minskats med hjälp av brädor. Dörrar och karmar är i delvis dåligt skick. Takkupa På mitten av sydvästra längans tak finns en liten takkupa. Dess sidor består av liggande brädor och framsidan utgörs i princip av ett dörrpar. Kupan täcks av omålad galvaniserad sinuskorrugerad plåt. Utförda åtgärder Tak I den sydvästra längan samt i den södra änden av sydöstra längan var delar av takbjälkar och takstolar rötskadade. De skadade delarna togs bort och ersattes med nytt virke av god kvalité. Takbjälkarnas nya delar fogades samman med de befintliga delarna med hjälp av hakfalsar och bultar. Takstolens hanbjälke fogades samman i konstruktionen med trädymlingar, lika befintligt utförande. På högbenen förstärktes skarvarna som blev vid lagning genom att brädor spikades på var sida om högbenet. Bredvid tornet byttes näst intill en hel takstol, endast hanbjälkarna gick att bevara. På några takstolar var laskningen i dess topp på väg att glida isär. Här klämdes delarna 5

ihop med hjälp av tvingar och konstruktionen skruvades sedan ihop med hjälp av M20 bult och brickor. Rötskadade spånor i undertaket plockades bort. På vissa delar av takfallen var skadorna omfattande medan de var mycket små på andra delar. De rötskadade spånorna har endast ersatts i takfoten där de är synliga. Över spånorna har en diffusionsöppen takduk lagts, Icopal Monarperm 900. Duken godkändes av antikvarisk kontrollant. Den är diffusionsöppen, mer rationell att lägga än oljehärdad masonit då takfallen på ladugården är oerhört stora, godkänd som genomtrampningsskydd samt är möjligt att isolera mot med ekofiber, om så önskas i framtiden. På delar av sydvästra takfallet var mycket av spåntaket i gott skick och det täcktes av takpapp, Icopal Super. Nytt regelverk för att lägga plåten mot monterades. Tanken var från början att återanvända den befintliga plåten och laga i där det fanns behov. Det visade sig dock ganska fort att plåten var i alltför dåligt skick för att vara värd att återanvändas. Plåten ersattes med ny sinuskorrugerad plåt med samma dimensioner som den befintliga. Den nya plåten var inte varmförzinkad som den befintliga utan aluminiumförzinkad. Den aluminiumförzinkade plåten har en mycket längre livslängd än den traditionella. Den är till en början blankare än den varmförzinkade men mattas och är sedan för ögat mycket lik den varmförzinkade. Plåten skruvades i dalen i stället för i topp. Detta för att plåten ska ligga bättre an mot takstolarna. Skruven fästs lite i sidan för att vattnet ska kunna rinna förbi. En skruv kallad Mirakelskruv användes. Den är enligt plåtslagarna mer lik den gamla klockspiken och inte lika iögonfallande som den modernare med sexkantigt huvud. Då plåten började monteras visade det sig att skarvarna blev mycket iögonfallande från en vinkel då plåtarna inte riktigt sluter tätt mot varandra. Man provade då att skruva plåten i topp i stället vilket inte gjorde någon skillnad. Plåten har därför monterats så att skarvarna syns minst från det håll man oftast passerar förbi ladugården. Detta innebär att hänsyn får tas till varje separat takfall. I sydväst var takfoten på gavelspetsen klädd medan resten av takfoten varken var klädd eller täckt med spån. För att dölja underlagsduken kläddes därför takfoten med brädor, hyvlade och i lite olika dimensioner lika gavelspetsens takfot. I sydöst var dock takfoten klädd med spån och nya spånor hyvlades och takfoten kompletterades med dessa efter behov. I gavelspetsens takfot ersattes en bräda, lika befintligt utförande. På gavelspetsens vindskivor monterades en liten hålkälslist då det fanns på nordvästra längans gavelspetsar samt på takkupan. Det bedömdes som mycket troligt att en hålkälslist suttit även på denna gavelspets vindskivor. Vindskivor och brädor i takfoten målades med linoljefärg, Ottosssons, i kulören NCS 1020-Y30R som är mycket lik de slätputsade partierna på fasaden. Några takfotstassar byttes på såväl sydvästra som sydöstra sidan. De utformades lika de befintliga. Taket riktades något och i och med detta byggdes några takfotstassar 6

på. Vid slutbesiktningen bad undertecknad att de påbyggda delarna skulle fasas av för att smälta mer samman med takfotstassarna. På befintliga takfotstassar fanns inga rester av färg och diskussioner fördes om de skulle målas eller inte. Under arbetets gång upptäcktes dock att den sydöstra längan inte bara hade takfotstassar utvändigt, mot sydöst utan även inne i den sydvästra längan. Dessa takfotstassar var målade i en ljus kulör och mycket mycket tunt. På grund av det tunna färgskiktet och bristen på möjlighet till bra ljus gick det inte att ta fram exakt kulör. Vi valde därför att måla takfotstassar lika vindskivor och den klädda takfoten. Hängrännor och stuprör med skarpa vinklar i aluminiumförzinkad plåt monterades. Omvikningskupor valdes då de enligt plåtslagaren står bättre emot den stora snömängd och tyngd som kan bli då takfallen är så stora. Under år 2009 kommer några extra järn att monteras på hängrännorna. Detta sker på de ställen där man sett att hängrännan behöver extra stöd. Det har tidigare funnits fyra takkupor med stickbågeformad överdel på den sydöstra längan. Det finns äldre fotografier där dessa syns samt spår i byggnaden i form av valv. Dessa planeras att tas upp på nytt och under år 2008 påbörjades detta arbete genom att två öppningar togs upp i den södra delen av den sydöstra längan. Arbetet med dessa kommer att fortsätta under år 2009. Kuporna är klädda med falsad omålad aluminiumförzinkad plåt. Runt kuporna har en ränna tillverkats för att leda ner vattnet mot hängrännorna. Stommens murverk och fasad De cementhaltiga lagningar som fanns har tagits bort. Åt sydväst fanns några mindre skador. På denna längas gavelparti knackades all puts under bröstningslisten ner. Över listen lagades den befintliga putsen genom att sprickor knackades upp och lagades i. På resten av längans fasad räckte det med att knacka ner putsen längst ner och sedan laga i putsen på övriga delar. Putsen lagades och putsades med ett hydrauliskt kalkbruk. Grundstockning har skett med Maxit Serpo 109 därefter användes Maxit Serpo 148 med ballast av storleken 0-3 mm och sist Maxit Serpo fin 152 med ballast av storleken 0-1mm. Fasaden och de slätputsade ytorna avfärgades med Gotlandskalk, Serpo, som platsbröts med pigmentet järnvitriol. Kulören på fasaden hamnade någonstans mittemellan koderna NCS 3030-Y30R och NCS 20 30 Y30R. De slätputsade partierna fick en kulör som närmast var lik färgkoden NCS 1020-Y30R. På fasaden uppstod efter att den avfärgats fläckar på vissa ställen. Putsen knackades ner och partierna putsades om. Fläckarna kom dock tillbaka. Enligt entreprenören beror detta troligtvis på någon form av saltutfällning från bruket i murverket. Enligt entreprenören så skulle dessa fläckar kanske kunna förhindras om de fick använda en modernare kalkfärg. Den modernare kalkfärgen ger dock fasaden ett annat uttryck än den traditionella. Den traditionella kalkputsen ger fasaden ett livfullt intryck och så länge som fläckarna/saltutfällningarna inte påverkar putsen så är det kanske något man får leva med när det gäller en putsad fasad. Eventuellt är detta något som kan diskuteras under kommande etapper. 7

Av de igensatta öppningarna togs några upp för att få en luftning in mellan ytterväggen och en nymonterad innervägg. Öppningarna försågs med plåt, med ett enkelt utstansat mönster, för att förhindra att bland annat fåglar tar sig in. I sydöstra längan var murverket i något sämre skick. Här togs två takkupor upp. Murverket lagades runt de nya öppningarna med lecablock samt tegel. Det återstår dock mycket arbete med att laga murverket på denna länga. De lagade delarna putsades inte utan det kommer att ske i samband med att resten av längans murverk åtgärdas. Fönster och jalusier I de fall fönster saknades nytillverkades bågar och de utformades efter de fönsterbågar som fanns kvar men med något bredare kittfals. Nya bågar gjordes även i de fall där det satt bågar med dubbelglas då dessa fönster inte går att få helt täta utan det samlas kondens mellan rutorna. Fönsterbågarna hade olika typer av profilering. Övervägande var de med en enkelt rundad profilering. De är troligtvis de ursprungliga fönsterbågarna. Därför utformades de nya fönstren lika dessa. Där rötskadorna på karmar och bågar inte var alltför omfattande renoverades dessa. Nya delar utformades lika befintligt. I bottenstycket sågades på undersidan ett spår som gör att vattnet släpper och inte blir ståendes under bågen och orsakar rötskador. Några jalusier nytillverkades, lika befintliga och tre stycken i sydöstra gavelspetsen renoverades på plats. Nya hörnbeslag monterades, från Eskilstuna kulturbeslag. De nya är lika de befintliga men har ett något kortare ben. De befintliga har en gång tillverkats på bruket. Merparten av befintliga beslag var så sönderrostade att de inte gick att återanvända. På de platsrenoverade jalusierna har dock beslagen återanvänts. Bågarna med enkelglas placerades i liv med fasaden, lika befintligt utförande. De kopplade bågarna var vid slutbesiktningen inte monterade ännu men kommer att monteras i den nya innerväggen. Den kopplade bågen saknar spröjs i den yttre bågen medan den inre givits samma spröjsindelning som bågen placerad i liv med fasaden. I varje rum gjordes ett fönster öppningsbart. Alla fönster fästes med vardera 4 smidda krokar, på samma sätt som vissa fönster var tidigare. Andra fönster var endast fästa med hästskosöm. Några krokar återanvändes men flertalet nytillverkades lika de befintliga. Fönstersmygen kommer så småningom att putsas. Bågar, karmar och jalusier målades med linoljefärg, Ottossons, bruten med bränd terra enligt koden 2A-44 från RAÄ Linoljefärgslikare. Kulören överensstämmer med de rester av färg som återfinns på vissa karmar. Befintliga fönsterbleck av gjutjärn borstades rena med stålborste. De grundades med järnmönja, Ottossons, och målades med linoljefärg, lika fönsterbågarna. De mindre fönstren under takfoten samt fönstren i gavelspetsen försågs med nya fönsterbleck i galvaniserad plåt, lika befintligt. Det runda fönstret i gavelspetsen saknade fönsterbleck och ett nytt monterades för att skydda fönster och fasad. Fönsterblecken av plåt 8

var förbehandlade/primade från fabrik och har sedan målats med linoljefärg, lika fönsterbågarna. Ladugårdens öppningsbara takfönster var av gjutjärn och vissa i dåligt skick, därför nytillverkades några. De nya takfönstren svetsades dock samman i stället för att gjutas. De utformades lika de befintliga men plattan runt fönsterbågen gjordes något större för att sluta mer tätt mot takplåten. Fönstren monterades först så att takplåten sköt ut över plattan. Under arbetets gång visade det sig bättre att montera dem så att endast plåten ovanför takfönstret sköt ut över plattan och att resterande del av plattan vilade på takplåten. Så hade även de befintliga takfönstren varit monterade. Fönstren var svartlackerade när de kom trots överenskommelse om att de skulle målas med linoljefärg. Undertecknad meddelade att resterande takfönster som tillverkas ska målas med svart linoljefärg. Dörrar och portar Åt de två portarna i sydvästra längan gjordes inget under denna etapp. De kommer dock att åtgärdas. Karmarna av gjutjärn rengjordes och målades däremot med järnmönja samt bensvart linoljefärg, båda färgerna från Ottossons. De två dörrarna med tillhörande karm, längst åt söder i sydöstra längan nytillverkades. I stället för en enkeldörr, lika den längst åt söder tillverkades en pardörr, lika den näst längst åt söder, vilket troligtvis är den ursprungliga utformningen av dörren. Porten näst längst åt söder utformades i stort lika den befintliga. Skillnaden i utformningen av båda portarna är att de isolerats. Ett ramverk kläddes på insidan med stående brädor och på utsidan med liggande panel. Detta innebar att de nya portarna blev något tjockare än de befintliga, men de är i övrigt mycket lika de befintliga till sin utformning. Nya beslag lika befintliga monterades. Portarna hade vid slutbesiktningen inte monterats eller behandlats med tjära. Det kommer att ske i samband med att fortsatta åtgärder sker på sydöstra längan. Takkupa En av takstolarna i takkupan var så dålig att den ersattes med en ny, lika befintlig. Undertaket av horisontella brädor var rötskadat och ersattes med ett nytt råspontat undertak. Ovanpå lades papp, Icopal super, innan nya reglar för plåttaket monterades. Ny plåt lika som på övriga takfall monterades på takkupan. En liten ränna tillverkades och monterades som hängränna för att leda bort vattnet och på så sätt skydda takkupans sidor. Vindskivan försågs med en hålkälslist lika gavelspetsen i sydväst. Det var mycket svårt att finna rester av färg på takkupan. Det verkade dock som att den haft mörkare sidor och en ljusare takfot. Den målades därför i kulörer som överensstämmer med resten av ladugården. Sidorna på takkupan målades i kulören NCS 2030-Y30Roch listverket i kulören NCS 1020-Y30R. 9

Några panelbitar på porten lagades. Porten behandlades med dalbränd tjära, Claessons i kulören gyllenbrun. Övrigt När det regnar rinner vattnet från tornets tak ner på intilliggande takfall och stänker upp på tornets fasad. Plåtavteckningen längst ner på tornet mot takfallen är för låg, vattnet stänker upp ovanför denna. På sikt kommer detta att orsaka skador i putsen. För att försöka förhindra detta fördes vid slutbesiktningen diskussioner om att montera en liten ränna på tornets tak och leda vattnet mot det bakre takfallet i stället. Detta godkändes av antikvarisk kontrollant. Vid ett senare tillfälle då man sett vilka problem snön orsakade diskuterades i stället möjligheten att montera en fotplåt på taket. Detta skulle innebära ett snörasskydd samtidigt som vattnet kan ledas mot bakomliggande takfall. Detta vore troligtvis ett bättre alternativ än att montera en liten hängränna. Åtgärderna ska dock ske i samråd med antikvarisk kontrollant. För Stiftelsen Örebro läns museum Charlott Torgén 10

Bilddokumentation Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2008_39_1-50 Objekt: Ladugården vid Hammarby herrgård Ort: Hammarby Gata/kvarter/fastighet: Södra Husby 1:41 Socken: Nora sn Kommun: Nora kommun Län: T År: 2008, Etapp 2 Motiv: Bild 1: Torn och nordvästra gaveln Bild 2-4: Torn och sydvästra längan Bild 5: Takfot Bild 6: Port i tornet Bild 7-8: Takfot Bild 9-10: Takkupa, sydvästra längan Bild 11: Fönster innan åtgärder Bild 12: Takfönster, ursprungligt Bild 13-14: Takfotstassar och interiör i sydvästra längan Bild 15: Sydöstra längan, interiör Bild 16: Sydöstra längan Bild 17: Sydvästra längan Bild 18-22: Sydöstra längan Bild 23: Sydvästra längan Bild 24: Fönster, efter åtgärder Bild 25: Port i sydöstra längan, före åtgärder Bild 26: Ventilationshål i sydvästra fasaden Bild 27-28: Arbetet med att lägga om plåttaket på sydvästra längan pågår Bild 29: Nytillverkade takfönster Bild 30: Fönsterbåge som varit försedd med dubbla glasrutor. Bild 31: Arbetet med att lägga om delar av taket på sydöstra längan pågår Bild 32: Arbetet med att lägga om plåttaket på sydvästra längan pågår Bild 33: Nordvästra fasaden Bild 34: Nordöstra fasaden Bild 35: Dörr i sydöstra längan Bild 36-37: Nytillverkade fönster Bild 38-39: Lagningar av takstolar och takbjälkar Bild 40-41: Nyupptagna takkupor Bild 42: Takfönster efter åtgärder Bild 43-47: Arbetena på sydvästra fasaden är så gott som färdiga Bild 48: Utfällningar i den nyavfärgade putsen, sydvästra fasaden Bild 49: Nymonterade hängrännor, stuprör samt vindskiva med hålkälslist Bild 50: Takfot med nya spån samt påbyggda takfotstassar 11

Fotograf: Charlott Torgén Diarienummer: 2008.220.103 Övrigt: Se även accessionsnummer: OLM_2007_103_1-72 12

Bilder före åtgärder Torn och sydvästra längan Torn och sydvästra längan 13

Sydöstra längan Takkupa, sydvästra längan Sydöstra längan Sydvästra längan 14

Fönster innan åtgärder Takfönster, ursprungligt 15

Bilder under arbetets gång Arbetet med att lägga om plåttaket på sydvästra längan pågår Arbetet med att lägga om plåttaket på sydvästra längan pågår Ventilationshål i sydvästra fasaden 16

Arbetet med att lägga om delar av taket på sydöstra längan pågår Nyupptagna takkupor Nytillverkade fönster Nytillverkade takfönster 17

Bilder efter åtgärder Arbetena på sydvästra fasaden är så gott som färdiga Arbetena på sydvästra fasaden är så gott som färdiga 18

Nyupptagna takkupor Arbetena på sydvästra fasaden är så gott som färdiga Utfällningar i den nyavfärgade putsen, sydvästra fasaden 19

Nymonterade hängrännor, stuprör samt vindskiva med hålkälslist Takfot med nya spån samt påbyggda takfotstassar 20