Bildningsnämndens handlingar 1-2014. Årsredovisning 2013. Bildningsförvaltningen

Bildningsnämndens handlingar 1-2014 Årsredovisning 2013 Bildningsförvaltningen

Innehållsförteckning 1 Katrineholms kommun... 4 1.1 Vision 2025... 4 1.2 Målområden i kommunplan 2011-2014... 5 2 Sammantagen bedömning av verksamheten... 6 3 Framtiden... 8 4 Verksamhet - ansvarsområden och uppföljning av volymmått... 10 5 Resurser - uppföljning av resursanvändning... 11 5.1 Ekonomiskt utfall... 11 5.2 Personalresurser... 13 5.2.1 Personalförändringar inom förvaltningen under året... 13 5.2.2 Personal- och chefsförsörjning under året... 13 5.2.3 Chef- och ledarskap... 14 5.2.4 Kompetenshöjande åtgärder... 14 5.2.5 Utvecklande av nya arbetssätt och metoder under året... 15 5.2.6 Arbetsmiljö och hälsa... 15 5.3 Lokalresurser... 16 5.4 Verksamhetskostnader jämfört med andra kommuner... 16 6 Resultat - uppföljning av resultatmål och åtaganden... 18 6.1 Ortsutveckling... 18 6.1.1 Resultatmål... 18 6.1.2 Väsentliga händelser... 18 6.1.3 Åtaganden... 19 6.2 Skola... 19 6.2.1 Resultatmål... 19 6.2.2 Väsentliga händelser... 19 6.2.3 Åtaganden... 23 6.3 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 25 6.3.1 Resultatmål... 25 6.3.2 Väsentliga händelser... 25 6.3.3 Åtaganden... 26 6.4 Ekonomi och organisation... 26 6.4.1 Resultatmål... 26 2

6.4.2 Väsentliga händelser... 27 6.4.3 Åtaganden... 27 7 Räkenskaper... 29 7.1 Driftsredovisning... 29 7.2 Investeringsredovisning... 29 8 Uppdrag... 31 8.1 Uppdrag från Övergripande plan med budget 2013-2015... 31 3

1 Katrineholms kommun 1.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge: Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: Det geografiska läget strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. Sveriges Lustgård Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. I jämförelse med andra Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt För många människor är det "läge" för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. År 2025 sjuder Katrineholm av liv: Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust: Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: Arbete Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun. Lärande Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. God mat Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Lek, idrott och kultur I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron. Gemenskap Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet. 4

1.2 Målområden i kommunplan 2011-2014 De övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan 2011-2014. I kommun-planen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation 5

2 Sammantagen bedömning av verksamheten Skollagens 1 kap 4 "Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på." Förskolan och skolan har således både ett kunskaps- och demokrati uppdrag. - - sätts för Förskolan har under 2013 byggts ut och personaltätheten har ökat. Personaltätheten ligger nu mer i nivå med snittet i riket än tidigare. Från och med hösten 2013 ges arbetslösa och föräldralediga föräldrar möjligheten att välja mellan 20 timmars förskola eller som tidigare 15 timmar/vecka. Kostnaden per barn i förskolan ligger i Katrineholm något under rikssnittet. Kunskapsuppdraget Den sammantagna bilden av resultaten i grundskolan är bekymmersam. Elevernas betygsresultat i årskurs 9 är fortfarande inte i nivå med riket utan har istället försämrats. Även resultaten på de nationella proven i årskurs 3 har sjunkit i förhållande till förra året. Eftersom det är första året som nationella prov genomförs i år 6 går det inte att se någon utveckling i förhållande till föregående år. Däremot ser bildningsförvaltningen att resultatet för eleverna i Katrineholm ligger i nivå med riket. Sett ur ett genusperspektiv är pojkarnas resultat är fortfarande sämre än flickornas. När det gäller meritvärdena i år 9 har pojkarnas resultat ökat sedan föregående år medan flickornas har minskat. En analys av betygsresultaten visar också på att många elever inte klarar målen i matematik. Screeningtester på läskunnigheten i årskurs 1 visar på att 84 % av eleverna kan läsa innan de börjar i årskurs 2. Satsningarna inom läs- skriv- och språkutveckling och projektet Läslyftet fortsätter för att förbättra resultaten ytterligare och nå bildningsnämndens beslutade åtagande för 2014 att alla elever ska kunna läsa när de går ut år 1. Kostnaderna per elev i grundskola inkl. förskoleklass ligger något över rikssnittet. Den sammantagna bedömningen är att Katrineholms kommun lägger mer resurser på grundskola än snittet i riket, trots det är resultaten i form av bl.a. betygspoäng lägre än i riket. Bildningsnämnden och bildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder för att vända den negativa trenden när det gäller resultatutvecklingen. I nämndens och förvaltningens analys framkommer inte en isolerad orsak till att resultaten har försämrats utan flera. Bildningsförvaltningen fortsätter att satsa på kompetensutveckling för lärarna via det statliga matematiklyftet. Bildningsförvaltningen deltar också i SKL s satsning PISA 2015. Det finns ett starkt samband mellan elevgruppers socioekonomisk bakgrund och dess förutsättningar att lyckas i skolan. Bildningsnämndens resursfördelningssystem tar hänsyn till detta och innebär att de ekonomiska resurserna styrs till de områden som har störst behov. Effekterna av resursfördelningssystem behöver följas upp. Det är fortsatt viktigt att se över hur ekonomiska, personella och stödresurser ska fördelas för att få bäst effekt. I samarbete med kulturskolan erbjuds elever alternativa verktyg för att stärka hela deras skolsituation. Kulturskolans projekt skapande skola leder till högre studiemotivation och alternativa redovisningsformer. Dans och musik har integrerats i framförallt matematik men 6

även i kemi i syfte att skapa förståelse för olika begrepp. Andelen utrikes födda elever har ökat under de sista åren och många av de barn och elever som kommer nyinflyttade från andra länder behöver längre tid att nå målen. För att förstärka och ge dessa elever möjlighet att nå sina mål vill bildningsförvaltningen under 2014 arbeta för att kunna förstärka modersmålsstödet i förskolan, att stärka modersmålsundervisningen och att migrationsverkets bidrag fördelas över fler år för att även förstärka kring nyanländas skolgång efter tiden på interkulturella enheten. De relativt stora förändringar som gjort inom grundskolan, med hopslagning av skolor och byte av lärare i samband med att två nya friskolor startade under 2012 har med stor sannolikhet inverkat negativt på resultatutvecklingen i kommunens skolor i egen regi. Aktuell forskning visar på att byte av lärare eller klass har en negativ inverkan på resultatutvecklingen. Förändringarna har bland annat lett till att uppföljningen av elevernas utveckling blivit bristfällig. Bildningsförvaltningens bedömning är att resultatuppföljningen behöver stärkas framförallt på individ och gruppnivå för att tidigare se trendbrott i elevers utveckling. Även strukturen kring dokumentation behöver ses över, för att minimera glapp vid lärar- och/eller skolbyten. Kompetensutvecklingsinsatser är planerade inom båda dessa områden. Under hösten har flera insatser satts in för att förbättra betygsresultaten i år 7-9. Pojkarna lyckas sämre än flickorna i skolan. Insatserna för att förbättra resultaten bygger på förvaltningens analys, aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Bildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till handlingsplan för jämställdhetsintegrering för att öka genusmedvetenheten både hos elever och hos personal. Katrineholms gymnasieskola visar återigen på goda betygsresultat för tredje året i rad. Gymnasieskolan ligger också bland de främsta i landet vad gäller att avsluta studierna inom 4 år. Kostnaden per elev i gymnasieskolan när det gäller eleverna i Katrineholms egna skolor ligger lägre än rikssnittet. Sammantaget visar detta på att gymnasieskolan i Katrineholm lyckas bättre än många andra kommuner vad gäller resultaten trots att resurserna som tillförs är lägre än i många andra kommuner. Demokratiuppdraget Resultaten när det handlar om förskolan och skolans uppdrag att barn och elever ska känna sig trygga och trivas är goda och har under flera år visat på höga värden i enkäter. Värdegrundsarbetet är en ständigt pågående process där demokrati och delaktighet genomsyrar förskolan och skolan. Tillsammans med Kulturskolan erbjuds barn och elever alternativa verktyg för att kunna stärka barn och elevers hela skolsituation. Projektet Skapande skola har lett till högre studiemotivation och alternativa redovisningsformer. Dans och musik har integrerats främst inom matematik men också i kemi i syfte att skapa förståelse för olika begrepp. 7

3 Framtiden Demografi Under 2013 har bildningsförvaltningen tagit emot 313 barn och ungdomar från andra länder i förvaltningens verksamheter, 43 av dessa har under året flyttat vidare till andra städer eller tillbaka till sitt ursprungsland. En stor del av de barn och ungdomar som kommit till Katrineholm från andra länder har varit anhöriginvandring från Somalia. Fortfarande finns många somaliska familjer som ännu inte anknutit till den familjemedlem som redan finns bosatt i Katrineholm. I januari 2014 finns avisering om 108 barn som kommer att anlända de närmaste månaderna. Fortfarande är läget oklart kring det asylboende som ska öppna på Vallmotorp. Asylboendet kommer att ha plats för 60 flyktingar från Syrien och bildningsförvaltningen räknar med att ca. 30-35 av dessa är barn. Bildningsförvaltningen är skyldig att anordna verksamhet för den största delen av dessa barn. Dessa faktorer innebär en fortsatt stor verksamhet för nyanlända barn och ungdomar. Förstärkning av modersmålundervisning, studiehandledning och modersmålsstödjare i förskolan behöver ske för att stärka nyanlända barn och elevers möjligheter att uppnå förskolans och skolans mål. En annan påverkansfaktor att ta hänsyn till framåt är att en allt större andel barn än tidigare går i förskolan och det innebär ett ökat behov av personal och lokaler. Detta innebär att demografin påverkas då i stort sett alla åldersgrupper inom bildningsförvaltningens verksamhetsområde har ökat. Detta leder i sin tur till att lokalbehoven i tätorten kommer att ligga kvar på samma nivå som idag eller öka de kommande åren. Medan skolorna i tätorten tar emot allt fler elever fortsätter antalet barn och elever vid landsbygdsskolor att minska. Det är och kommer att bli svårare för små enheter att leva upp till skolans styrdokument, exempelvis att ha behöriga lärare i alla ämnen. För att försöka motverka denna utveckling tillhör varje landsbygdsskola varsitt samordningsområde. Samverkansavtalet inom gymnasieskolan innebär att utbudet av gymnasieutbildningar i regionen ökar men kan också innebära att antalet program i Katrineholm minskar vilket i sin tur kan medför ökade kostnader för utfasning av program. - Antalet elever i grundsärskolan på nationell nivå minskar medan elevutvecklingen i Katrineholm visar på en ökning av elevantalet som också ställer särskilda krav på lokaler och rekrytering av utbildad personal. Mål och resultat - - utvärdera effekterna av hur resurser fördelas både ekonomiska och personella som en del för att kunna överbrygga dessa skillnader. De socioekonomiska faktorerna behöver analyseras djupare. 8

som har kommit till Sverige an enskilda elever inom grupperna. långsiktigt perspektiv. Arbetet med att vända elevresultaten måste bygga på vetenskaplig grund, ny forskning och beprövad erfarenheter. För att öka måluppfyllelsen för barn och elever görs intensiva insatser direkt i skolan och kompetensutvecklingsinsatser genomförs via egna och statliga satsningar. Utveckling av resursfördelning behöver fortsätta. Förvaltningen fortsätter med satsningar inom läs-, skriv- och språkutveckling samt matematik. Allt fler elever kan komma att byta lärare och skola oftare det innebär att det behövs en tydligare struktur kring dokumentation, för att minimera glapp vid lärar- och/eller skolbyten samt stadieövergångar. Kompetensutvecklingsinsatser är planerade inom båda dessa områden. op. En stor utmaning för bildningsförvaltningen ligger i att den nya skollagen kräver att huvudmannen senast 2015 har behöriga lärare med lärarlegitimation i samtliga ämnen i kursplanerna. I undantagsfall får en lärare utan lärarlegitimation undervisa i ämnet men får då inte sätta betyg. Konsekvensen av den nya lagstiftningen kommer med stor sannolikhet bli omflyttning av personal samt att lärare får tjänstgöra på fler än en skolenhet. Utmaningarna är särskilt stora på de mindre skolorna. - - 9

4 Verksamhet - ansvarsområden och uppföljning av volymmått Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens I V Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. 1. Kommunen har enligt skollagen ansvar för att följa upp vad ungdomar i åldern 16-20 år som inte går på gymnasiet gör och att erbjuda dem aktiviteter. Ansvaret för detta ligger på bildningsförvaltningen. Viadidakt utför i samverkan med bildningsförvaltningen uppföljning och aktiviteter. Verksamhetsmått Aktuell nivå 2012 Aktuell nivå 2013 Vår Höst Snitt Vår Höst Snitt Antal barn i förskola Antal barn i pedagogisk omsorg Antal elever i grundsärskola Antal elever i grundskola Antal barn i fritidshem Antal elever i gymnasieskolan Antal elever i gymnasiesärskolan Antal barn i kulturskolans verksamhet (i ämneskurs) 1 541 1 432 1 487 1 575 1 517 1 546 42 27 35 15 11 13 77 68 73 73 75 74 3 504 3 486 3 495 3 586 3 655 3 620 1 144 1 245 1 195 1 104 1 321 1 213 1 356 1 223 1 290 1 208 1 159 1 184 37 42 40 40 49 45 760 766 763-745 745 Mätdatum 2013 är 15 juni och 15 december, förutom kulturskolan där antal elever mäts 1 november. Statistiken visar alla barn och elever som Katrineholms kommun har betalningsansvar för. 10

5 Resurser - uppföljning av resursanvändning 5.1 Ekonomiskt utfall Bildningsförvaltningens har för 2013 nått målet med en budget i balans då resultatet för året är + 43 tkr gentemot budget. Bildningsförvaltningen gick in i året med ett underskott på drygt 5 mnkr från 2012. För att hämta hem underskottet och för att anpassa verksamheten till att två nya friskolor etablerades i kommunen 2012 har det omställningsarbete som påbörjades 2012 fortskridit under 2013. För att skapa större tydlighet och incitament för att det är antalet barn och elever som ska styra kostnaderna för verksamheten har en ny modell avseende intern skolpeng införts under 2013. Samordningsområde syd, väst, öst och nord Samordningsområdena redovisar gemensamt ett resultat på -3,5 mnkr. Av de fyra samordningsområden som bedriver förskola och grundskolan redovisar endast Östra ett positivt resultat medan övriga tre samordningsområden, Söder, Norr och Väst redovisar negativa resultat vid årets slut. Främst är det skolverksamheten som har svårt att hålla budget medan förskolan generellt sett klarar sig bättre. Variationerna mellan de olika skolenheter är dock stort och framförallt är det skolorna och förskolorna på landsbygden som har problem. Många gånger handlar det om att dessa har ökade kostnader för barn med särskilda behov och att enheterna har svårigheter att själva lösa detta då enheterna är små och handlingsutrymmet begränsat. Rektorernas bedömning är att antalet barn med särskilda behov har ökat eller att problemen eskalerat med barnens ålder. Flera av barnen kräver en elevassistent på heltid samt enskild undervisning av lärare. Skolorna får tilläggsbelopp för dessa elever men behoven är så stora att de inte täcks av tilldelade belopp. Även grundsärskolan som ligger inom Södra samordningsområdet redovisar ett underskott på -1,1 mnkr. Samordningsområde 7-9 Samordningsområde 7-9, redovisar ett resultat på -5,3 mnkr. Det beror framförallt på svårigheter att anpassa verksamheten till ett mindre elevunderlag och på fler timmar i timplanen under läsåret 13/14. På Nyhem 7-9 uppskattades sent i våras en elevminskning på 45 elever till hösten men tappet blev istället 52 elever. Även Södra skolan har färre elever under höstterminen än vad skolan hade under vårterminen. Detta beror både på att antalet elever i år 7 är färre än de elever som gick ut år nio i våras men även på tapp till friskolorna. Den främsta orsaken till att 7-9 skolorna har ekonomiska svårigheter är dock den nya timplanen som har införts i de kommunala grundskolorna läsåret 13/14. Den nya timplanen följer den nationella timplanen, och har inneburit att det från och med nu är ett högre antal undervisningstimmar i år 7-9 jämfört med tidigare läsår. Detta i sin tur har resulterat i att antalet lärare på 7-9 skolorna sammantaget är 8-9 fler än de hade behövt vara om justeringen av timplanen inte hade genomförts. Samordningsområde gymnasieskola Inom gymnasieskolan har enheterna haft svårigheter att anpassa verksamheten i befintlig organisation i takt med den demografiska elevminskningen. Minskningen av elever gör att det finns fler platser än elever vilket gör att klasser/grupper inte blir fulla och programmen blir då dyra att driva. Nedläggning av program och inriktningar har gjorts och kommer att göras, dock innebär det omställningskostnader då eleverna fasas ut. Besparingar har gjorts nu till höstterminen, exempelvis maximera samläsning och gruppstorlekar ytterligare samt minskning av skolsköterskor, bibliotekarie och kurator. Gymnasieskolorna redovisar totalt sett ett resultat på - 2,9 mnkr. På två av enheterna, Lindengymnasiet och KTC, är antalet elever i höst betydligt färre än vad som budgeterats, vilket resulterar i prognostiserade underskott då det är svårt att anpassa organisationen ytterligare och 11

få full ekonomisk effekt under höstterminen. På KTC beror det på några avhopp på yrkesprogrammen men främsta anledningen är att det är färre nya elever på naturvetenskapliga programmet och tekniska programmet än planerat. På Lindengymnasiet är det Handelsprogrammet som tappat många elever. På Introduktionsprogrammet ökar antalet elever jämfört med budget i och med anhörighetsinvandringen. På Duveholmsgymnasiet finns omställningskostnader motsvarande ca. 1 mnkr på programmen Barn och fritid samt Estet med inriktning bild som håller på att fasas ut. Gymnasiesärskolan har kunnat anställa färre personal än tänkt pga bättre lokalanpassning samt att de satsat på kompetensutveckling för personalen. En ökning av kostnader för läromedel kan ses på gymnasieskolorna, vilket beror på att för varje årskurs har det behövts att göra nyinköp pga nya gymnasiereformen. Gemensamma verksamheter Interkulturella enheten, kulturskolan och elevhälsan är verksamheter som riktar sig till alla grundskolebarn i kommunen oavsett om de finns i kommunens egna skolor eller i fristående skolor. Trycket på interkulturella enheten har varit stort under året då anhöriginvandringen inneburit att många nya barn anlänt till Katrineholm. Varje barn på interkulturella enheten genererar en högre skolpeng än ett barn i den ordinarie skolverksamheten. Interkulturella enheten redovisar ett resultat på +/- 0. Kulturskolan redovisar ett resultat på - 100 tkr för året då de fått lägre intäkter än förväntat från genomförda föreställningar och något högre personalkostnader än budgeterat. De har även fått in mindre pengar än budgeterat från övriga skolenheter i kommunal regi då de sålt mindre verksamhet till dessa som en följd av de besparingar som skett inom skolverksamheten under året. Elevhälsan redovisar ett resultat på + 250 tkr. detta förklaras av vakanser och allmän återhållsamhet inom verksamheten. Centrala poster Nämndverksamheten redovisar en positiv avvikelse mot budget på 0,2 mnkr. Detta förklaras bland annat av lägre utbetalda arvoden än budgeterat. När det gäller förvaltningskontor och andra förvaltningsgemensamma kostnader vägs enheternas negativa resultat upp av centrala poster som sammantaget bidrar till en positiv avvikelse på 11,2 mnkr. Detta handlar bland annat om en buffert på 2 mnkr som inte använts. Det handlar också om att de interkommunala ersättningarna avseende gymnasieelever i andra kommuner blivit lägre än budgeterat men även att intäkterna för gymnasieelever från andra kommuner i Katrineholms gymnasieskolor blivit ca. 1,3 mnkr högre än budgeterat. Centralt finns även en positiv avvikelse på knappt 6 mnkr som främst avser grundskolan och som bland annat kan förklaras av att förvaltningen vid utfördelning av skolpeng till enheterna inom för-, grund- och gymnasieskola inte fördelar hela bidraget när det gäller tillkommande elever under året. Inom förvaltningskontoret har det under året funnits en del vakanser, dessa bidrar till en positiv avvikelse på ca. 2 mnkr. Stor sparsamhet har rådit under året och detta har också bidragit till att alla medel när det avser bland annat kompetensutveckling och inköp inte har förbrukats. Centralt finns även pedagogiska datorer för förskola och grundskola budgeterade och kostnaderna för dessa kommer troligtvis att bli något mer än budgeterat vid årets slut. För att varje enhet ska få bära sina egna kostnader och för att respektive rektor ska få det fulla ansvaret för den tekniska utvecklingen på sin enhet kommer budgeten och kostnaderna för de pedagogiska datorerna att flyttas ut i verksamheten under 2014. Den nya modell med elevpengstilldelning tillsammans med den nya kodplan som infördes för 2013 gör att bildningsförvaltningen under året genomfört ett stort utvecklingsarbete och de inre ekonomiska strukturer är inte fullt utvecklade ännu utan detta är ett arbete som pågår. Den nya kodplanens ska bidra till att det är lättare att få ut ett resultat per verksamhetsområde men eftersom kodplanen är ny har den inte utnyttjats på optimalt sätt det första året vilket gör att det är svårt att göra en budgetuppföljning per verksamhetsområde. 12

5.2 Personalresurser 5.2.1 Personalförändringar inom förvaltningen under året Från och med första augusti 2013 har bildningsförvaltningen en ny ledningsorganisation där det utöver förvaltningschefen finns två verksamhetschefer. Verksamhetschef 1, tillika biträdande förvaltningschef har ansvar för förvaltningskontorets verksamhet och viss myndighetsutövning. Fokus ska vara på kommunens samtliga barn och ungdomar oavsett skolform. Verksamhetschef 2 har ansvar för den verksamhet som bedrivs i kommunens egen regi -Katrineholms skolor 1-19 år. Syftet med den nya organisationen är att skapa en framgångsrik organisation för att möta framtida utmaningar där alla barn och elever når sina mål, utvecklas och känner sig trygga. Alla kommunala skolenheter är indelade i samordningsområden och samordningsområdena ger möjlighet till: samordning av administrativa resurser samordning av kompetensutveckling samordning av personal och kompetenser i syfte att öka likvärdigheten mellan rektorsområdena och för att kunna hantera förändringarna i skollagen rörande lärarlegitimation. samordning av studie- och yrkesvägledning samordning av specialpedagogresurser samordning av tilläggsbelopp Antalet personal i egenregin har ökat med 36 personer vilket omräknat till heltidstjänster motsvarar 32,9 tjänster från sista december 2012 till 31 december 2013. Främst är det antalet visstidsanställningar som ökat med 39 personer, från 91 stycken 2012 till 130 st 2013. Detta motsvarar en ökning på 43%. De största ökningarna hittas på interkulturella enheten, bland yrkesgruppen modersmålslärare och bland yrkesgruppen barnskötare på förskolorna. Detta kan förklaras av den ökning av nyanlända elever som har lett till att antalet lärartjänster har ökat då nyanlända elever kräver högre lärartäthet. Förklaringen till att just gruppen barnskötare ökat är troligen att det till stor del var denna yrkesgrupper som blev uppsagd under 2012. Eftersom förskolan utökats med fler avdelningar under året har behovet av personal också ökat. Inom yrkesgrupperna modersmålslärare och barnskötare är ökningen 165% mellan 2012 och 2013 i antalet visstidsanställda. Antalet verksamhetschefer är 2, där verksamhetschef 1 har ansvar för tre enhetschefer och 23 medarbetare på förvaltningskontoret, verksamhetschef 2 har ansvar för 25 chefer. Antalet förskolechefer/rektorer/enhetschefer motsvarar 27,7 tjänster. På enheterna varierar antalet medarbetare per chef mellan 25-70 anställda. 5.2.2 Personal- och chefsförsörjning under året I samband med den omorganisation som bildningsförvaltningen genomfört under året har en ny verksamhetschef rekryterats för egen regi verksamheten - Katrineholms skolor 1-19 år. Nio rektorer har rekryterats inför hösten på grund av att flera cheftjänster inte tillsatts under tiden arbetet med organisationsförändringen pågick. Kravprofiler för chefer arbetas fram utifrån kommunens ledarskapsprofil samt utifrån de krav som skollagen föreskriver för rektorer. Förvaltningen har anlitat upphandlad konsult vid rekrytering framförallt chefstjänster. Inom några yrkeskategorier finns svårigheter att rekrytera behörig lärarpersonal, exempelvis förskollärare, fritidspedagoger, musiklärare, yrkeslärare, lärare inom vissa språk samt 13

speciallärare med inriktning utvecklingsstörning. Pensionsavgångar; Inom ålderspannet 65-67 år finns idag 10 personal (motsvarande 8,75 tjänst). Inom åldersspannet 61-64 finns idag 121 personal (motsvarande 113,46 tjänst). Med anledning av pensionavgångar och bristyrken behöver förvaltningen ta fram en strategi för att behålla befintlig personal och inför kommande nyrekryteringar, framförallt inom ovan nämnda bristyrken. En del i denna strategi är att anställa Förstelärare och Lektor i enlighet med de statbidrag som erbjuds. Förvaltningen satsar under 2014 på en traniee- utbildning för lärare som har intresse för rektorsuppdrag. 5.2.3 Chef- och ledarskap Chef- och ledarskap inom bildningsförvaltningen är en prioriterad fråga då detta har stor betydelse för verksamhetens kunskaps- och utvecklingsresultat. Rektorsuppdraget är tydligt beskrivet i de statliga styrdokumenten. Bildningsförvaltningen satsar därför på rektorsmöten en dag/vecka. Mötena innehåller olika teman kopplade till verksamheten där vissa teman är verksamhetsfrågor i ett 1-19 års perspektiv medan andra möten är utifrån olika samordningsområden eller kompetensutveckling. Mötena planeras terminsvis enligt ett konferensschema. Skolledarmötena utformas även som grupp- och individutvecklande aktiviteter, där fokus är kvalitets och ledarskapsutveckling. Sju T Y 4 V medarbetarsamtalet följs medarbetarenkätens resultat upp och dessutom följs förvaltningens samlade resultat upp vid rektorsträffar. Bildningsförvaltningen har eftersom man anställt så många nya chefer vid samma tillfälle en särskild introduktionsutbildning. Dessutom deltar nya chefer i kommunens introduktionsutbildning. Under året har också mentorskap används som metod för introduktion av ny chef. Avgångssamtal genomförs och är till nytta för organisationen. 5.2.4 Kompetenshöjande åtgärder Bildningsförvaltningen har ett tätt samarbete med Viadidakt och träffas tillsammans med deras representanter, representant för Vingåkers kommuns skolor, Kulturskolan samt representanter för de olika samordningsområdena inom förvaltningen minst tre gånger per termin. Utifrån behovsinventering planeras såväl kompetenshöjande riktade kurser till olika grupper som breda föreläsningar för hela för- grund- sär- och gymnasieskolan. Specifikt för 2013 kan nämnas utbildningar i samarbete med förvaltningens matematikutvecklare och språkutvecklare samt Kulturskolan. Vidare kan nämnas den omfattande utbildningssatsning som bedrivits i förskolan i samarbete med Reggio Emilia institutet och arbetet kring pedagogisk dokumentation. I medarbetarsamtalen tas frågor om behov av kompetensutveckling upp, med utgångspunkt i förändrade uppdrag till exempel på grund av ny lagstiftning eller forskning. Detta resulterar i att medarbetaren och arbetsgivaren har ett gemensamt ansvar för att bevaka att de kompetensgap som uppstått kompenseras. Förvaltningen har haft tillgång till en processledare som också ingått i Kompetensplaneringsprojektets arbetsgrupp, som nu är avslutad. Under 2013 har implementeringen av kompetensportalen fortsatt i hela verksamheten. Inom projektet har utbildningsinsatser genomförts för att få kunskap om anställda lärares behörighet inom för- /grund- och gymnasieskolans ämnesområden finns nu en möjlighet att lägga in varje anställds lärarlegitimation i Kompetensportalen. Detta gör det möjligt att med en sökfunktion få fram 14

vilka kompetenser som finns att tillgå vid rekryteringsbehov. Utifrån ovanstående kan skattning ske inom alla verksamheter. Kompetensportalen behöver utifrån bildningsförvaltningens behov utvecklas för att bättre synliggöra kompetensbrister i förhållande till det statliga uppdraget. En ny statlig satsning inom matematik, "Matematiklyftet", påbörjades i augusti 2013. Under tre läsår framåt ska samtliga undervisande lärare i matematik i såväl grund- som gymnasieskola genomgå utbildning. Under hösten 2013 startar lärare i samordningsområde nord (Västra skolan, Östra skolan, Bie och Julita) samt år 7-9. Kommunen deltar också i SKL s (Sveriges kommuner och landsting) matematiksatsning PISA 2015. En satsning där varje kommun som deltar åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla sina grundskolor. I denna satsning ingår deltagare från politisk, förvaltnings-, rektors och lärarnivå. 5.2.5 Utvecklande av nya arbetssätt och metoder under året Samtliga förskolor har haft i uppdrag att genomföra utvecklingsinsatser kring barns lärande och insatsernas genomförande och resultaten redovisades mellan förskolorna. Arbetet fortskrider nu med inriktning mot pedagogisk dokumentation och via ett samarbete med Reggio Emiliainstitutet. På Duveholmsgymnasiet arbetar en del av personalen med Learning study som är en arbetsmetod där lärare tillsammans, utifrån elevernas förförståelse, arbetar för att förbättra elevernas lärande. Learning study som arbetssätt stämmer bl.a. väl in på flera av de faktorer John Hattie (Visible learning) har identifierat som viktiga för att elever ska uppnå goda studieresultat. Samarbete sker i projektet med forskare från Högskolan Dalarna. Liknande metodutveckling sker även på Nyhemsskolan. Hela förvaltningen har från och med 2013 ett gemensamt kvalitetssystem, Qualis. Tidigare har gymnasieskolan haft detta system under två år. Syftet är att tydliggöra kvalitetsarbetet och lyfta fram såväl framgångsrika processer samt att identifiera utvecklingsområden i varje skolenhet. Systemet delar in arbetet i huvud- och stödprocesser, där läroplanens mål utgör huvudprocesserna detta tydliggör skolans statliga uppdrag. 3 lärare samt mellan lärare och mellan hem och skola. Genom utvecklingen av digitalt stöd hoppas bildningsförvaltningen kunna öka resultat- och måluppfyllelsen. En framgångsfaktor för elevernas inlärning är en lärande organisation. Bildningsförvaltningen ökar genom lärplattformen samarbetet mellan lärare och elever, arbetar för ett öppnare klimat där personal och elever i högre utsträckning tar del av varandras kunskaper samt stimulerar till nytänkande och användande av digitala verktyg. 5.2.6 Arbetsmiljö och hälsa Den totala sjukfrånvaron i procent av arbetad tid har varit 5,30 %, att jämföras med 2012 som var 4,99 %. 2013 har kvinnorna 5,64% (5,38%) sjukfrånvaro och männen 4,0% (3,49%). Sjukfrånvaron kan variera stort mellan områden och mellan olika tidsperioder. Vad gäller större skolenheter finns det ingen enhet som sticker ut med anmärkningsvärt hög sjukfrånvaro i förhållande till genomsnittet. På mindre enheter kan enstaka långtidssjukskrivningar slå hårt statistiskt. Under året har arbetsmiljön för de flesta inom bildningsförvaltningen påverkats av det stora omställningsarbetet som genomförts med varsel, uppsägningar och personalomflyttningar vilket har inneburit en stor oro för många anställda. Stora organisationsförändringar har genomförts på kort tid som ytterligare har inneburit en stor påverkan på arbetsmiljön för 15

personalen vid de enheter som flyttat eller lagts ned. Varje område har arbetat med att ta fram planer och åtgärder för att mildra påfrestningarna bland annat genom olika hälsofrämjande åtgärder. På förvaltningskontoret har en större kartläggning av arbetssituationen, förväntningar och uppdrag skett. Slutsatser från denna kartläggning tillsammans med medarbetarenkäten har bland annat lett till att arbetslag bildats, reception startats upp och dialog kring uppdrag och förväntningar genomförs. Under våren har en partgemensam grupp tagit fram en handlingsplan för lärare på 6-9 skolor för att förbättra arbetsmiljön och minska risker för ohälsa. 5.3 Lokalresurser Bildningsförvaltningen förfogar över en lokalyta motsvarande 116 930 kvm som ägs av KFAB, detta motsvarar drygt 16 fotbollsplaner. Generellt sett är lokalutnyttjandet på landsbygden lägre än i tätorten då skolorna och förskolorna på landsbygden har färre barn/elever. Under 2013 har en ny förskola växt fram vid Västangården, förskolan har fått namnet Guldregnet och där finns plats för ca 60 barn. Under 2014 kommer ytterligare ombyggnation att ske och det kommer då att beredas plats för ytterligare ca 40 barn. Vid Nyhemsskolan har det skett en stor satsning på utemiljön och vid planeringen av denna ombyggnation har både elever och skolpersonal involverats. Den nya utemiljöns utformning har resulterat i en skolgårdsmiljö som ska inspirera till lek och kunskapsupplevelser för små och större barn såväl inom som efter skoltid. Elevantalet på Skogsborgsskolan har ökat och för att möta detta behov av nya lokaler har tomställda moduler vid den nedlagda familjekooperativa förskolan Täppan i Sköldinge flyttats till Skogsborgsskolan. I de kvalitetsredovisningar som görs på enheterna framkommer ofta att förskole- och skollokaler har stora renoveringsbehov och att de ibland inte är ändamålsenliga. Det förekommer vid vissa skolor stor brist när det gäller tillgänglighet. 5.4 Verksamhetskostnader jämfört med andra kommuner Förskola Kostnaden per inskrivet barn i förskolan 2012 var i Katrineholm 111 tkr. Detta är lägre än både riket och länet där snittkostnaden var 123 tkr respektive 124 tkr. Grundskola inkl. förskoleklass Kostnaden per inskriven elev i grundskola och förskoleklass 2012 var i Katrineholm 93 tkr. Detta är något högre än riket och länet där snittkostnaden var 92 tkr respektive 90 tkr. Kostnaden avser alla elever folkbokförda i kommunen dvs. även elever i friskolor. Fritidshem Kostnaden per inskrivet barn i fritidshem 2012 var i Katrineholm 33 tkr. Detta är något högre än riket och länet där snittkostnaden var 32 tkr respektive 29 tkr. En nedbrytning av statistiken på respektive skolenhet skulle visa att kostnaden per elev eller barn variera mellan de olika skolenheterna i Katrineholm både när det gäller förskola, grundskola och fritidshem. Variationerna beror bland annat på antal elever per skolenhet men även på socioekonomin. Skolenheter med större andel elever med utländsk bakgrund eller större andel elever till föräldrar med låg utbildningsbakgrund har med stor sannolikhet en högre kostnad per elev/barn. 16

Gymnasieskola Kostnaden per inskriven elev i Katrineholms gymnasieskolor 2012 var i snitt 106 tkr. Detta är lägre än riket och länet där snittkostnaden var 125 tkr respektive 184 tkr. Vid analys av kostnaden för samtliga elever som är folkbokförda i Katrineholms kommun och inskriven i gymnasieskolan (oavsett om eleven finns i egen regi eller extern regi) är kostnaden per elev något högre, 112 tkr. Detta är högre än riket och länet där kostnaden var 110 tkr respektive 106 tkr. Anledningen till att snittkostnaden ökar när alla elever inkluderas är att de platser som Katrineholms elever väljer på annan ort ofta är dyra utbildningar som naturbruk och liknande. Bryts statistiken ner på programnivå kommer stora variationer att visa sig mellan olika program. De mest kostsamma programmen som bedrivs i Katrineholm är de som är under utfasning och ett av de billigaste är samhällsprogrammet. 17

6 Resultat - uppföljning av resultatmål och åtaganden 6.1 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. 6.1.1 Resultatmål Resultatmål/uppdrag Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. 6.1.2 Väsentliga händelser Under våren startades ett utbildningsråd som består av bildningsnämndens presidium, förvaltningsledningen, föräldrar samt elever från år 7 till gymnasiet. Målet med utbildningsrådet är bland annat att genom ömsesidigt informationsutbyte lära känna elevers och föräldrars förväntningar gällande skolverksamheterna i Katrineholm, att lära känna skolverksamheternas styrkor och utmaningar men även att vara en idébank för att öka föräldraengagemanget och bidra till bra studiemiljöer. Under 2013 har bildningsförvaltningen tagit emot 313 barn och ungdomar från andra länder i förvaltningens verksamheter, 43 av dessa har under året flyttat vidare till andra städer eller tillbaka till sitt ursprungsland. Största delen av de barn som flyttat in (205 st, 68%) är anhöriginvandring från Somalia, 23 (7%) är från Syrien. Barnen/ungdomarna har fördelats i bildningsförvaltningens verksamheter enligt följande: förskola 22% grundskola 59% gymnasieskola 18% Inflytten har inneburit en stor omställning för interkulturella enheten, antalet barn i grundskola där var i januari 38 st och i december hade antalet barn ökat till 153 st. Den stora inflyttningen innebär en stor utmaning när det gäller att skapa en bra integration för dessa barn. Service- och teknikförvaltningen har under året genomfört ett pilotprojekt (Klimatsmart ekomat) där Nyhemsskolan och Forssjö skola varit involverade. Syftet var att se om det fanns möjlighet att uppnå kommunens målsättning om 30% ekologiskt och 5% närproducerade livsmedel. Genom att måltidspersonalen i större utsträckning lagat mat från grunden och satsat på vegetariska alternativ och ett attraktivt salladsbord har det visat sig resultat både genom en halvering av svinnet samt en ökning av ätande i matsalen. Mycket arbete har lagts ner på kommunikation mellan representanter från service- och teknik och rektorer, pedagoger och barn om vikten av en medvetenhet kring en hållbar konsumtion och att locka till ett intresse för att våga testa nytt och uppleva nya smaker hos eleverna. Pilotprojektet kommer att vara modell för kommande projekt, breddinförande av Klimatsmart ekomat 2014. 18

6.1.3 Åtaganden Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka Minskad klimatpåverkan - utsläpp av koldioxid per invånare ska minska 6.2 Skola Samtliga nämnder Målnivå: Index 46 Källa: KKiK mått 15. Index för hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. KS, BIN, VIAN Målnivå: Öka Källa: SCB, befolkningens utbildning åldersgrupp 25-64 år Samtliga nämnder och bolag Målnivå: Minska Källa: SCB, RUS nationella emissionsdatabasen 37 Medelvärde KKiK 2013: 50% 0% Statistik för 2013 kommer att redovisas till delårsrapporten eftersom den inte finns tillgänglig på SCB förrän tidigast i april 2014. Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. 6.2.1 Resultatmål Resultatmål/uppdrag Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska förskolan och skolan lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. 6.2.2 Väsentliga händelser Förskola Personaltätheten i förskolan har ökat under 2013. Detta har skett bland annat till följd av den satsning på 7 mnkr som gjordes inom förskolan inför detta år. Under våren delades I-pads ut till samtliga kommunens förskoleavdelningar. Bland pedagogerna på förskolorna var förväntningarna bland annat att lärplattorna skulle kunna bidra till att väcka nyfikenhet hos barnen och att det skulle bli ett komplement till andra pedagogiska verktyg. Under hösten har en utvärdering gjorts för att få svar på vad lärplattorna verkligen bidragit till. Resultatet från denna utvärdering håller på att sammanställas i februari 2014. Kunskapsresultat Meritvärdet i år 9 var för året 189, detta är en försämring i förhållande till föregående år med 4 poäng (193). Katrineholm ligger under riket och länet när det gäller meritvärdet, där är motsvarande siffror är 208 respektive 206 poäng. Separeras statistiken på pojkar och flickor visar det sig att flickornas meritvärde är 198 vilket är en försämring i förhållande till föregående 19

år medan pojkarnas meritvärde är 181 vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Resultatet i de kommunala skolorna i Katrineholm kommun är 188 vilket kan jämföras med de fristående skolorna i Katrineholm där resultatet är 210. Även andelen elever som är behöriga till gymnasiet har sjunkit från 77,6% 2012 till 74,3% 2013. Separeras statistiken på pojkar och flickor visar det sig att bland flickorna är 77,1% behöriga till gymnasiet medan motsvarande siffra för pojkarna är 71,4%. Katrineholm ligger under både riket och länet när det gäller andel behöriga till gymnasieskolan där motsvarande siffra är 87,5%. Betygsresultaten måste förbättras och ett arbete med en fördjupad analys och åtgärder har påbörjats. 2013 startade en särskild satsning i syfte att förbättra betygsresultaten i år 9. Bland annat sker denna satsning genom ökad andel tekniska hjälpmedel, speciallärar- /specialpedagogiskt stöd, lovskolor m.m. Under sommaren har drygt 50 elever (ca. 60% pojkar) i år 8 och 9 deltagit i sommarskola på Nyhem, Tallås och Söder med mål att öka sina möjligheter att nå grundskolans kunskapskrav. Mer glädjande är resultaten i gymnasieskolan där andelen elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år är 78,9% (kvinnor 79,9%, män 77,8%). Detta är högre än både riket och länet där där motsvarande siffra är 77,2% respektive 76,1%. Katrineholms kommun har under året beviljats statsbidrag för att inrätta 13 tjänster som förstelärare och i början av sommaren tillkännagav bildningsförvaltningen vilka personer som fått dessa tjänster. Ett av syftena med förstelärartjänsterna är att skapa karriärtjänster för lärare och därmed göra yrket mer attraktivt. En annan är att höja skolans kunskapsresultat med målet att öka elevernas måluppfyllelse. De förstelärare som utsågs till arbetar redan idag framgångsrikt med utveckling i sitt arbete som lärare. I G öka genusmedvetenheten hos lärare och elever syfta till att öka elevers måluppfyllelse. Nationella prov Andelen elever i år 3 som deltagit i alla delprov och klarat alla delprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik har sjunkit från 67% till 56% sedan föregående år. Andelen pojkar som deltar i och klarar alla prov är 51% medan andelen flickor som deltar i och klarar samtliga prov är något högre, 62%. Resultaten har sjunkit för både pojkar och flickor, dock något mer för flickorna. Det är främst resultaten i matematik som sjunkit och då från 66% år 2012 till 48% år 2013. Här har resultaten för pojkar och flickor sjunkit ungefär lika mycket. I år tre har eleverna sju delprov i matematik och åtta i svenska/svenska som andra språk. Andelen elever i år 3 som deltagit i alla delprov och klarat alla delprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik har sjunkit från 67% till 56% sedan föregående år. Andelen pojkar som deltar i och klarar alla prov är 51% medan andelen flickor som deltar i och klarar samtliga prov är något högre, 62%. Resultaten har sjunkit för både pojkar och flickor, dock något mer för flickorna. De kommunala skolornas sammanlägga resultat ligger något högre än de fristående skolornas sammanlagda resultat. Resultatet är lågt. En fördjupad analys ger dock en mer nyanserad bild. I matematik drar resultatet ner procentsatsen ytterligare till 48,4%. Denna siffra anger alltså andelen elever som klarat alla sju delproven. Men här når å andra sidan 80-88% av gruppen elever en godkänd nivå inom samtliga moment utom två. Dessa två områden är skriftliga räknemetoder och statistik samt i synnerhet problemlösning. Detta visar tydligt att undervisande lärare inte i tillräckligt hög 20

grad fokuserat på att förbereda sina elever inom samtliga de kriterieområden som de nationella proven testar. En rimlig slutsats är också beträffande problemlösning också att undervisningen fortfarande generellt är alltför läroboksstyrd. I svenska ligger procentsatsen på 69,8%. Denna siffra anger alltså andelen elever som klarat alla åtta delproven. Om man istället ser hur många i gruppen elever som klarat varje delprov så är variationen mellan 80-93%. I svenska som andra språk är det i synnerhet delprovet "skrivuppgift faktatext" som drar ner resultatet. Med tanke på andelen elever som har kort tid i Sverige är hög är det resultatet rimligt. Andelen elever i år 6 som deltagit i alla delprov som lägst fått betyget E för ämnesprovet i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska är 93%. Andelen pojkar som deltar i och klarar alla prov är 95% medan andelen flickor som deltar i och klarar samtliga prov är något lägre, 92%. Detta resultat går inte att jämföra med föregående år då 2013 var första året som nationella prov genomfördes i år 6. Skillnaderna mellan de kommunala skolornas sammanlagda resultat och friskolornas är i stort sett obefintliga. Däremot har friskolorna högre meritvärde. Detta innebär att fler elever i friskolorna har högre betyg än E. Skillnaderna mellan de tre ämnena svenska, matematik och engelska är marginella. I svenska har 95,4 % av eleverna nått minst provbetyget E på de nationella proven. I engelska är motsvarande siffra 95,1%. I matematik ligger resultatet på 94,4%. Det som skiljer sig är däremot svenska som andra språk där endast 67,6% av eleverna når minst nivå E, vilket trots detta är högre än friskolornas motsvarande resultat. Här spelar säkert andelen elever med ganska kort tid i Sverige in. De relativt stora förändringar som gjort inom grundskolan, med hopslagning av skolor och byte av lärare i samband med strukturförändringar kan ha inverkat negativt på resultatutvecklingen. Uppföljning blev därmed bristfällig. Bedömningen är att resultatuppföljningen behöver stärkas framförallt på individ och gruppnivå, för att tidigare se trendbrott i elevers utveckling. Även strukturen kring dokumentation behöver ses över för att minimera glapp vid lärar- och/eller skolbyten. Kompetensutvecklingsinsatser är planerade inom båda dessa områden. Förvaltningen deltar i två statliga satsningar för att förbättra resultaten i matematik. Nyheter I juni certifierades Ellwynska skolan som lokalt vård- och omsorgscollege i samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen, socialförvaltningarna i Flen och Vingåker samt landstinget Sörmland. Certifiering som vård- och omsorgscollege innebär att skolan håller en hög kvalitet på sin utbildning och att arbetsplatserna håller hög kvalitet på sina praktikplatser. På ett vårdoch omsorgscollege utformas programmen för att passa arbetsgivarens behov av kompetens genom ett nära samarbete mellan arbetsgivare och utbildare. I början av vårterminen startades KomTek, kommunal teknik- och entreprenörskola. Här kan barn och unga gå på fritidsverksamhet, likt den kommunala musikskolan, fast med teknik i fokus. Målet med KomTeks verksamhet är bland annat att öka andelen flickor inom tekniken, att väcka intresse för och utveckla kunskap om teknik samt att stärka deltagarnas tekniska självförtroende. Skolbibliotek Den första januari 2013 sjösattes den nya skolbiblioteksorganisationen som administreras och drivs gemensamt av Katrineholms bibliotek och bildningsförvaltningen, 15 skolbibliotek servar 16 skolor. Alla bibliotek har en bibliotekarie som är en viss tid i verksamheten baserat på antalet elever på skolan. Skolbiblioteksorganisationen har under 2013 utvecklats och förstärkts med ett strategiskt 21