65-åringarna är antagligen Sveriges bästa sparare. De har ofta en stabil ekonomi och kan sin egen vardagsekonomi. Samtidigt är de närmaste 20-30 åren väl utstakade. De som fyllt 65 år vet ofta vilka inkomster och utgifter de har framför sig. Därför kan seniorer också planera bättre och bli mer trygga i sin ekonomi. Många har även goda möjligheter att få ut mer av sitt sparande. Ja, idag får många ut 1-2 % per år. Men de skulle kunna få ut 3-4-5 %, utan att chansa. Genom att förstå sitt sparande bättre blir man tryggare och kanske går det att få ut lite mer av pengarna. Nu ska vi tala Mer 65+pengar. Jag ska prata om pengarna idag, våra val, en mal som äter sparpengar, hur vi kan få ut mer och så blir det några ord om barnbarnen. 1
För att förstå våra pengar bättre och även kunna planera framåt behöver vi ta reda på hur vi sparar idag. Här en bild över snittsvensken. Vi talar utifrån snittsvensken, så ni kan säkert alla känna igen er. Bilden visar: Ju större text en sparform har desto större roll har sparformen i vårt sparande. Det finns många fler sparformer, men här är jättarna. Mest har vi på spar- eller bankkontot. Därefter är räntefonder, Sverige-, global och blandfonder vanliga. Aktier är en liten pott. Många har dem inte alls. Men det behöver inte vara någon brist. Sverigefonder är ofta bäst för vanligt folk. I snitt får alla svenskar ut ungefär 3,5 % ränta på sina sparpengar varje år. Äldre får ofta ut mindre för de har mer på bankkontot. Medelålders har mer aktiefonder och får därför ut mer. Men att de som är 65 får ut mindre är inte skrivet i sten. Vi kan göra något åt det. 2
För att förstå vårt sparandet bättre kan vi titta på våra sparformer med lite olika ögon. Vi kan dela upp sparformerna utefter vilken ränta vi väntar oss. Av de stora sparformer vi har så ger Sparkontot minst och Sverigefonder och aktier mest. Inte varje år, men över tid. Då är det ju bara att välja det som ger mest, kan vi tänka. Men den som väntar sig mer i årlig tillväxt får också vänta sig mer i variation, upp- och nedgångar av värdet på tillgångarna. Då är vi inne på nästa sätt att jämföra. Deras värde kan variera på olika sätt. På banksvenska talar vi om risk; men att säga värdet varierar ger en mer handgriplig bild. Bankkonto går alltid lite plus. Vi har fler kronor varje år. Men inte så mycket, bara de där 1-3% Räntefonder går oftast plus. De ger också 1-3 % Globalfonder går plus 4 år av 5, men ibland även minus. Snittet på 4-6 % ränta lockar däremot. Sverigefonder går plus 4 år av 5, men det varierar mer när det går minus. Snittet är å andra sidan plus 7-8 % per år. Vad är det vi egentligen ser? Ingen sparform är alltid bäst. Utan korta tider som 1-2 år är sparkonto sannolikt bäst. Lika tydligt som en globalfond antagligen är bäst om vi sparar i 3-4 år. Och ännu längre är Sverigefonden sannolikt bäst. Men ingenting är 100% säkert. Ekonomi varierar och överraskar ibland positivt och ibland negativt. Men vi missförstår ganska ofta. För fakta och hur vi sparar är inte samma sak. Låt oss testa. Vet ni: Hur gick Sverigefonderna under fjolåret (2012). Hur många tror mer än 5 %? Hur många tror mer än 10 %? Snittsvensken trodde 4 %, men sanningen var 16 %. Inte konstigt att vi kan spara bättre, om vi missar så enkla fakta. 3
När vi använder pengar i mataffären är vi ofta säkra på våra val. Men när vi sparar är det många som tvekar. Här en praktisk bild över vilka vägval vi har. För att förenkla hur vi använder pengarna kan vi dela upp alla våra pengar utifrån när vi ska använda dem. Titta i nederkant. Nu har jag bytt ordet % mot år. Det ger en bra bild. Det är ingen exakt vetenskap, men en bra minnesbild. Sedan ska jag också visa hur vi kan använda dem. PLÅNBOKEN. Där har vi pengarna vi ska använda närmaste 1-3 åren. Vi vill ha dem lättillgängliga och vi vill inte att värdet varierar, för vi vill ju komma iväg på resan eller byta veranda hemma. Då är ett bra sparkontot enklaste valet. Räntefonder fungerar också, men de måste vi ju sälja innan vi kan få ut pengarna. Dessutom finns mer våghalsiga obligationsfonder, som även kan falla i värde. Se upp för dem om du snart ska använda pengarna. Hellre sparkontot, tänker jag. Andra delen i sparandet är SKAFFERIET. Här trivs sparpengar bäst om de får vänta i flera år, som inlagd gurka eller en hemrörd lingonsylt. Men sparformen som ger bäst närmaste 3-4-5 åren är sannolikt globalfonder. De ger i snitt 4-6%. Värdet kan variera under tiden, lite mer ned och lite upp, men antagligen mer än på i plånboken (sparkontot) eftersom vi i globalfonderna ska vänta några år innan vi använder dem hinner värdet jämna ut sig. Här sparar vi ofta indirekt i 100-tals globala bolag som säljer bilar, tandkräm, datorer, mediciner över hela världen. Det gör att vi inte är beroende av ett företag utan litar på hela världens ekonomiska tillväxt. Blandfonder finns här som ett alternativ. Här blandas räntor och aktier. Det blir lätt otydligt. Lite som att blanda brunsås och skirat smör. Därför undviker jag dem. Hellre brunsås eller skirat smör. Inte samtidigt. De är dessutom ofta dyra. Hellre globalfonder. De finns ju billiga. Jag kommer till hur billiga. Mest växtkraft åt våra sparpengar kan vi hitta i TRÄDGÅRDEN. Där sparar vi bäst de pengar som vi inte behöver närmaste 4-5 åren. Det enklaste exemplet här är en Sverigefond. Det finns också andra fonder och sparformer. Men om vi nu ska välja något vi känner igen och något som vi enkelt kan hitta till, så är Sverigefonder riktigt bra. Och här kan vi vänta 6-8% per år, snäppet bättre än globalfonderna i Skafferiet. Att de kan växa så mycket bättre i Sverigefonderna beror på att våra svenska bolag är duktiga på att sälja i länder som växer mycket. Och svenska bolag är duktiga på att jobba allt smartare. Nu finns förstås rader av andra sparformer som kan fungera här också, men jag väljer den som vi känner igen och lätt kan förstå. Här sparar vi ofta i 30 svenska storbolag som SKF, Sandvik, ABB, Astra, Holmen... Att Sverigefonder är så vanliga gör också att vi kan hitta billiga sådana fonder. Plånboken, Skafferiet och Trädgården är ett enkelt sätt att se sina tre olika pengar. Och i bakgrunden ska vi veta att vi egentligen talar om två sparformer: Vi kan antingen spara på BANK, då väntar vi oss 1-3 procent. Här lånar vi ut våra pengar till banken och de lånar dem vidare. Till bolånare och andra som vill låna pengar. Dessa vill däremot inte betala särskilt mycket och dessutom tar banken en avgift. Så vi får 1-3 procent. Eller så kan vi låna ut till BOLAG och då går ju pengarna till nya maskiner, fabriker och nyanställda. Det gör att pengarna hos bolagen växer mer, men varierar mer, eftersom bolagens framgångar varierar. När vi lånar ut till bolag gör vi det oftast via att vi sparar i aktiefonder, men vi kan också spara direkt i aktier. Och det finns flera varianter. Poängen är att vi behöver bägge. För vi behöver pengar inom 1 år och vi behöver i bland pengar om först 7 år. Då finns två olika sparformer som vi väntar oss ger mest för de olika perioderna. För vi behöver både stabila pengar (på banken) och pengar som växer (på bolagen) Hur ska vi då dela upp pengarnas? 4
Nu ska när vi ska börja jobba med de olika pengarna är det bäst att städa lite. Då blir bilden enklare. Vi tar bort några sparformer, som finns, men som inte hjälper oss att gör bilden mer lätthanterlig. Ska vi göra det enklaste möjliga, så behöver vi en sparform per sparsätt. Vi kan lätt hitta tio sparformer som fungerar i plånboken, tio andra i skafferiet och säkert 100 i trädgården. Men det blir för rörigt för oss och många ger då upp. Nej, genom att göra det enkelt ska vi nu få alla att känna igen sig. Och alla ska se vad vi faktiskt kan göra för att få ut mer av våra sparpengar. Vi tar bort Räntefonderna ur Plånboken. För de tillför inte så mycket. De är överkurs för de flesta svenskar. Obligationsfonder vill jag direkt varna för. De kräver nämligen att du matchar hur räntan rör på sig. När räntan stiger så tappar de nämligen i värde. Nej, räntefonder är svårare än många inser. Vi håller oss till ett bra sparkonto. Blandfonderna tar jag också bort. De faller lite mellan stolarna. Dyra är det också. Hellre lite sparkont och lite i globalfonderna så gör du dig en egen blandning, en egen balans. Aktier stryker jag också. Det är fritt fram att spara i dem. Men det är inget måste. Aktiefonder är enklare för de flesta svenskar. Har ni aktier, så vet ni var de hör hemma. När vi nu städat hyllorna i vårt sparande så kan vi enklare arbeta vidare. 5
Första steget när vi nu ska börja ställa krav på pengarna är att ta reda på vad vi får ut av dem idag. Så här sparar svenskarna sina pengar idag: 1 600 mdr i räntor 500 mdr i globalfonder 500 mdr i Sverigefonder Räntan här är ungefär: Räntor: 1-3 % Globalfonder 4-6 % Sverigefonder 7-8 % Totalt ger detta 3,5 %! Siffran jag visade i början. Är det bra? Ja, det kan vi tycka känns bra. Det växer ju. Men sanningen är att många äldre tyvärr har lägre totalränta, eftersom de har långt mer på sparkontot. Men förresten växer det verkligen? Får vi verkligen så mycket pengar som 2% av sparkontot direkt i handen? 6
Vi har glömt en sak, en sanning, som många glömmer bort att tala om. Sparmalen, kallar jag den. För den speciella mal äter våra sparpengar. Och det finns inget sätt att skydda sig. Den äter ju inte pengar synbart i handen, men den äter värdet på våra pengar oavsett vi sparat dem 100-lappen blir i snitt 2 kr värd mindre varje år. Och vi accepterar det. På finsvenska kallas det inflation. På vardagssvenska för prisökningar. De ska vara 2% per år i snitt, har riksbanken lovat. Sakta men säkert urholkas värdet på våra pengar. Det kanske låter som en dum och grym idé. Men tanken är att kittla de som vill göra lite bättre. De ger vi lite extra lön. Så stiger antalet kronor i samhället och då stiger även priserna. Så sparmalen har en viktig funktion. För det gör att ekonomin hela tiden putsar och fejjar till det bättre. Som en liten frisk fläkt i ekonomin. De pengar som ligger stilla förlorar i värde och de pengar som försöker jobba till det bättre gynnas. De som är de tydligaste förlorarna är de som inte jobbar längre. De har pengar på hög vars värde gröps ut. Men det finns en lösning, när ni själva inte jobbar och kan begära högre lön. 2 % kanske inte låter så mycket att prata om. Men över 10 år så blir 100-lappen 87 kronor. Efter 20 år 75 kronor. Plötsligt ger: Sparkontot i snitt 0 kr Globalfonden 2-4 % Sverigefonden 4-6 % Det är begripligt, i teorin. Men ser ni också att på sparkontot står pengarna och stampar. De växer i bästa fall ingenting. Många har till och med minus i verklig ränta. Och detta perspektiv ger globalfonder oändligt mycket mer än sparkontot. Vad är då lösningen. När vi själva inte arbetar längre, så måste vi låta våra pengar jobba åt oss, liter bättre och ge oss lite mer. Och vi kan ofta göra det utan att chansa det minsta. Vi ska hindra att 65-pengarna sjunker ihop. Det enkla svaret är att hitta en bättre balans som ger oss mer för pengarna än tidigare. 7
Det svårt att känna värdet av 1 procent hit eller dit. Där vill jag försöka visa det. 100 kronor växer till nära 200 kronor med 2 procent ränta efter 20 år. Det känns ju bra. Men lägg till sparmalen så ser vi att 2% är detsamma som noll. Så här har olika spartyper utvecklas de senaste 20 åren. Den röda och blå linjen visar utvecklingen för aktier i Sverige (röd) och USA (grå). Den gröna linjen visar utvecklingen för ett sparkonto. Värdet på aktierna har varierat under åren, men de har ändå haft en årlig uppgång på 9 procent. Det kan jämföras med sparkontot som stigit med 2 procent om året under samma period. Därför måste vi tal sparmalen på allvar. Och spara så lite vi kan på där våra pengar inte växer. 8
Att ha mycket pengar på bankkontot kan över tid innebära att sparmalen äter upp det mesta av värdeökningen. Den är så liten så att inflationen kan vara högre, och då förlorar man ju faktiskt pengar. 9
Hur ska seniorer spara då? Utifrån att många seniorer har en bra bild av sin ekonomi, så kan de också planera enklare än många andra. Ett sätt är att se sin ekonomi som femårsplaner. Vilka pengar behöver vi mellan åren 65-70, mellan 70-75 osv. Med det tankesättet kan vi alltid ha närmaste 5 årens pengar på ett säkert ställe. Det enklaste är ett sparkonto. Där kan du när som helst kan ta ut pengarna och där behöver att vara orolig för att pengarna har fallit i värde. Pengarna du däremot inte ska använda närmaste 5 åren kan du låta växa vidare. Du behöver ju inte pengarna nu, så då gör det ingenting om de växer varje kvartal eller varierar lite i värde. För 60-åringen så kan pengarna som vi ska spara i näst 5- och 10-årsperioden passa i skafferiet där enklaste valet är Globalfonder. Det gör att värdet på dessa pengar varierar lite mer, men det gör ingenting. Idén är ju att de ska växa. För pengar du ska spara säg 15 år bort i tiden så tål du ännu lite mer variation. Och du ska rimligtvis se att de växer ännu lite mer. Här i den så kallade trädgården är den enklaste sparformen som många är vana vid just Sverigefonder. När vi sedan fyllt 65 år; flyttar vi fram hela tankesättet. Närmaste fem åren är fortfarande på sparkontot. Pengarna som du ska använda först om 5 och 10 år, passar fortfarande bäst i globalfonder. Så får du en plan, som bygger på att du själv alltid ska ha pengar redo. 10
Sparkonto låter enkelt. Och det är det. Men det finns också skillnader på dåliga och bra sparkonton. Och idag är bankkonto och sparkonto ofta samma sak. Du kan ha bra ränta på det konto där du också betalar räkningar. Fungerar det inte på din bank så kan du enkelt flytta pengarna mellan dina konton på en sekund. Så kräv gärna 2-3 % lite beroende på ränteläget. Kom ihåg att det finns insättningsgaranti, så att du har kvar dina pengar även om banken eller motsvarande där du har dina pengar får problem med sin verksamhet. Med den garantin är varje krona garanterad. Insättningsgaranti betyder att staten går in och skyddar ditt sparande upp till en viss nivå. Idag är nivån ca 880 000 kr (100 000 euro). Vissa sparkonton kräver att du låser dina pengar under en viss tid. Välj bort det, du vill ju kunna komma åt de här pengarna. Att låsa in dem i två år låter ju dumt om du snart ska använda dem. Talar vi här om pengar vi snart ska använda bör vi ju inte låsa in dem. Bra hjälp att hitta sparkonton som passar dig finns på www.konsumenternas.se 11
I skafferiet har vi några saker att tänka på när vi väljer. Globalfonder är det enklaste valet. De är både breda och växer. Men det finns tre saker till att ha i åtanke. 1) Ett bra tips är att välja låga avgifter. Då får du själv mest. Låga avgifter är här från 0,4 % och nedåt. Det finns på de flesta banker. Det är ¼ av vad snittsvensken idag betalar för sina globalfonder. Behåll mer än 1 % själv istället, varje år. Nog finns de som hoppas på att fonder med höga avgifter ger mer. Men det är leta efter en nål i höstack. Låga avgifter ger ju däremot säker rabatt direkt. 2) Se också upp konton med olika avgifter. Några kapitalförsäkringar har avgifter. Se upp för dem och liknande onödiga avgifter. Dessa avgifter kan också sticka iväg över 1 % varje år. 3) ISK-kontot känner ni till det? Det är något helt nytt, som tål en kort koll (NÄSTA BILD) 12
ISK-kontot är nytt sedan 2012. Här vill staten inspirera oss till att spara mindre på sparkontot och mer med tillväxtfokus. Den som sparar i aktiefonder eller aktier kan här räkna med lägre skatt. Skatten är på ca 1 % per år istället för den gamla skatten på 30 % på vinsten. Och det ger en hel del. Ett räkneexempel. Sparar du i en Sverigefond så får du efter 10 år ut 15 % mer i handen, om du väljer att spara på ett ISK-konto istället för ett traditionellt aktiefondkonto. En variant är kapitalförsäkringen, som funnits i många år. Den fungerar på ett snarlikt sätt, med låg skatt. Men där kan det ofta kontoavgifter och inlåsning på pengarna i 3-4 år. Därför väljer jag hellre ISK-kontot 13
I Trädgården har vi några saker att tänka på när vi väljer: Sverigefond är det enklaste valet, som många känner igen och de finns hos alla banker. Men du kan se till att få ut mer genom att välja: 1) Billiga fonder, är ett viktigt val. Billiga kostar idag 1/4 av snittpriset. Billiga kostar idag 0,4 % per år, mot 1,6 % som snittsvensken betalar. Effekten är påfallande och du kan räkna med att behålla 1% extra på ditt eget konto. 2) Undvik kontoavgifter är också viktigt. Det kan det kosta 0,6-2 % i pensionsförsäkringar, kapitalförsäkringar. Se också upp för års-, uttag- och insättningsavgifter. 3) Eftersom vi här talar om pengar som växer ska vi också tänka på skatten. ISK-kontot är det enklaste svaret. 14
En del seniorer har det gott ställt och kan även tänka sig att spara lite till barnbarnen. Här kan sparandet se lite annorlunda ut, för att passa barnbarnens tidshorisont. Barnbarnen har en väldigt lång spartid, ofta 20-25 år, framför sig och därmed välja sparformer som väntas ge ännu mer. 1) Ett sparande till dem kan vara att lägga pengarna i tillväxtfonder, som placerar pengarna i tillväxtländer som Kina, Indien eller Brasilien. Det går också bra att spara i Sverigefonder. Du kan mycket väl välja bägge. För ingen vet exakt var de kommer att växa mest. 2) Återigen kan vi tänka skatt. Här är ISK-kontot enklast: och se till att fondavgiften är låg, under en procent. 3) Idag finns tillväxtfonder för ca 0,9 %. Att välja dyrare är onödigt. Engagera också gärna barnbarnen när de börjar blir 14-15 år och berätta att du sparar till dem. Och nämn också vad du önskar att pengarna går till. Majoriteten sparar till första lägenheten. Nämn också gärna hur gamla de ska vara när du väntar dig att de ska ta ansvaret för pengarna. Då blir de extra intresserade och engagerade. Visst kan sparpengarna vara en hemlighet till dem. Men jag tror det är roligare att se leendet hos barnbarnen och vänja dem vid det ansvaret som vuxenlivet faktiskt innebär. 15
Vi är i mål. Grattis! Här sammanfattningen: Pengarna vi har idag känns ofta trygga. Vi har ju levt med dem många år. Men med små medel kan vi få ut mer av våra pengar och se till att några delar växer mer än andra. Se upp för sparmalen. På sparkontot växer knappt pengarna. Hitta en lite bättre balans i sparandet. Ha lite mindre på sparkonot och lite mer i globalfonder är den enkla bilden. Tänk som 5-årsplaner så blir det enklare Välj billiga fonder och låg skatt, så får du sannolikt mer i fickan. Har du möjlighet så tänk på barnbarnen. Där kan du välja ett sparande som passar dem som sparar länge. Pensionärslivet är ju ofta långt och vi vill ju ta hand om våra pengar på bästa sätt. 16