KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

Relevanta dokument
Klimatförändringar. i Ronneby kommun

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Klimat och ekosystem i förändring

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Mat, miljö och myterna

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

Sveriges miljömål.

Utveckling utan tillväxt?

Sveriges läkarförbund

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Regional miljöstrategi för vatten

Handlingsprogram Rädda Östersjön

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Temagruppernas ansvarsområde

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Vatten Avlopp Kretslopp

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Övergripande planer, strategier etc

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Miljööverenskommelse

Med miljömålen i fokus

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Medborgardialog med unga

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Remissvar angående SoU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel så får Sverige en mer cirkulär ekonomi

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

9. Motion om en skyfallsplan svar Dnr 2015/

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Klimatanpassning i Örebro län

Sveriges miljömål.

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Kommittédirektiv. Dir. 2011:91. Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Frågor till människan i naturen

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling

Klimat, vad är det egentligen?

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Undersökning av planens miljöpåverkan

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Naturen till din tjänst

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Botkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Energi- och klimatdagen 2014

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS )


Energi- och klimatstrategi

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Regional miljöstrategi för vatten

UR-val svenska som andraspråk

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Transkript:

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson

Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför vilka det inte längre är säkert att jorden kan stanna kvar i det relativt stabila stadium som den har befunnit sig i under de senaste 10 000 åren då våra mänskliga civilisationer utvecklats. (Sthlm resiliens centrum bl.a. Johan Rockström)

Planetära gränsvärden Redan idag har gränserna överskridits inom tre områden De nio globala processerna inkluderar; utsläpp av växthusgaser uttunning av ozonlagret förändrad markanvändning vattenanvändning förlust av biologisk mångfald försurning av haven tillförsel av kväve och fosfor till land och hav aerosoler i atmosfären miljögifter

Millennium Assessment Reports De senaste 50 åren har människan förändrat jordens ekosystem i grunden Produktionen av grödor, boskap, trä har ökat ökat välstånd för många - men till priset av att andra ekosystemtjänster minskat Dessutom har ekosystemens hälsa urholkats hot mot långsiktiga kapaciteten att generera ekotjänster Att värna om fungerande ekosystem och nyttja deras resurser hållbart är nyckeln till global utveckling och mänsklig välfärd

Ekosystemtjäster = de gratistjänster som naturen utför och som människan har nytta av. Exempel: havets förmåga att producera fisk luft- och vattenrening pollinering förmåga att lindra effekten av naturkatastrofer skogars förmåga att binda växthusgasen koldioxid Resultat: 60 % av de undersökta ekosystemtjänsterna håller på att förstöras eller nyttjas ohållbart

Hot mot ekosystemtjänsterna: Överutnyttjande av resurser Klimatförändring Förlust av biologisk mångfald Övergödning

Uppdraget: KS nov 2007: Tänkbara KONSEKVENSER och MÖJLIGHETER inför klimatförändringar för Ronneby kommun

Uppdraget: hade sitt ursprung ur klimat- och sårbarhetsutredningen Tvärsektoriellt arbeter; arbetsgruppen: Kommunledningsenh Gatuenheten Miljö- och hälsoskyddsenh Räddningstjänsten AB Rby Miljöteknik Samhällsbyggnadsenh

Arbetet påbörjades: Granskning av styrdokument SWECO perspektiv: Översvämningsdirektivet Landskapskonventionen Öpl - Klimatstrategin - Lokala miljömål - Handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor - Prestationsmål för räddningstjänstens förebyggande verksamhet Identifiering av hot och möjligheter LCLIP sammanställning av väderhändelser databas med omskrivna väderhändelser lokalt och bakåt i tiden som kan åskådliggöra förändringar

Granskning av dokument SWECO har granskat 5 av kommunens övergripande dokument perspektivet - Översvämningsdirektivet och - Landskapskonventionen, Översiktsplanen Klimatstrategin Lokala miljömål Handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor Prestationsmål för räddningstjänstens förebyggande verksamhet

Kommentarer / förslag från SWECO innehållet inom och mellan dokumenten inte alltid tycks vara samverkande mot de mål man angett behov av att samordna de strategiska beslut som omnämns i de dokument som rör samma landskap och samma människor,

Forts Kommentarer/förslag från SWECO Den kommun som kan planera tvärsektoriellt och som tar vatten och landskapets roll för vattenberedskap på allvar har mycket att bidra med. Landskapskonventionen är i skrivande stund bara en konvention utan full giltighet. Därför bör kommunen fokusera på de krav som ställs i översvämningsdirektivet snarare än i landskapskonventionen. det är de biologiska och naturgivna förutsättningarna som måste vara basen i planeringen. Tekniska förvaltningar och förvaltningar med så kallade mjuka sociala frågor har mycket att lära av hur en fungerande natur både har pedagogiska som andra värden. Utan respekt för de naturliga system och krafter som finns inbyggd i klimat- och vattenfrågan blir inga vägar, skolor eller annan infrastruktur hållbar. Däremot, genom att utnyttja just dessa värden kan attraktivitet och trygghet stärkas

Identifierade hot och möjligheter inom följande områden Stigande havsnivåer Ökande vattenflöden Skador på infrastruktur Dricksvatten Dagvatten Avloppsvatten Skadeståndskrav Sjukdomar Bränder Stormar Natur Extremt väder Möjligheter

+ - Ökad turism Minskad uppvärmning Bättre avkastning Minskad isbeläggning Mindre tjälskador Bättre förutsättningar för vatten- vindsolenergiproduktion Kylning av lokaler Fler skadeinsekter/nya sjukdomar Biologisk mångfald minskar Bränder Bevattningsbehov Kapacitetsbrist i vatten och avloppsanläggningar Ökad dödlighet (värme) Försvårad halkbekämpning Översvämningar bostäder, jordbruksmark, vattenförsörjning, infrastruktur, ersosion Stormsakdor Stranderosion

Prioritering mellan hot/möjligheter: Arbetsgruppen har prioriterat de hot och möjligheter som identifierades

Prioritering av hot och möjligheter Översvämningskartering kust och vattendrag - identifiera områden som ligger under 2,5 m över havet vägsträckor Ta fram antal hushåll inom 100 m fr havet / utsatta vattendrag Utredas; hur många fler konsumenter räcker det kommunala vattnet till vid torrperiod?

Forts. Prioritering av hot och möjligheter VA-problemområden i kusten - läggas till en bedömning av låglänthet även för vattendrag kommunala fastigheter berörda av översvämningar identifieras åtgärder? Försiktighet vid all planläggning i det löpande arbetet vid nyttjandet av naturresurser vilket är det största hotet mot biologisk mångfald både idag och i framtiden

Arbetsgruppen slutfört LCLIP Resultat.. Sammanställda väderdata från LCLIP Kan visa redan skedda förändringar i klimat, åskådliggöra förändringar som redan skett, vilka verksamheter som varit involverade och konsekvenserna. xls-blad

Sammanställning väderdata Bekräftar att förekomst av väderhändelser som medför kommunal intensiv aktivitet är; Stormar Översvämningar Snöoväder Torka Årlig förekomst! Årliga insatser

Åtgärder för kommunen: prioritera kommunala vägar som måste hållas framkomliga Inventera effektiviteten i dag- och spillvattensystemen för att ta emot stora regnvattenmängder (ev.alternativa lösningar) hantera dricksvattenanvändning och eldningsförbud under torrperioderna

Ta fram info om Klimatförändringar i Ronneby En beskrivning av problemet, bakgrund, vad som görs och vad som behöver göras behövs till alla verksamheter Förväntade förändringar inom alla områden som studerats i hot och möjligheter

Geografiska områden Områden som redan idag kan befaras bli särskilt utsatta - Ekenäs - Ronnebyåns södra del - Millegarne + många kustområden

Centrala verksamhetsområden Samhällsplanering: upprätta/revidera: Avloppssystem Dricksvattenförsörjning - Kustzonsplan - Handlingsplan lagen om skydd mot olyckor - Ronneby mot nya mål Men även andra verksamhetsområden är berörda!!

Vad ska göras nu? 1 Plan för hållbar utveckling i kustzonen BN- kustzonsplan före 2011 års utgång 2 Identifiera antalet fastigheter, vattentäkter infrastrukturanläggningar inom översvämningsområden BN ges via budgeten utrymme och uppdrag att anskaffa kartmaterial och höjddata före 2011 års utgång. 3 Plan för vatten- och avloppsförsörjning för hela kommunen Miljöteknik ges via budgeten utrymme och uppdrag att påbörja arbetet 2010.

Forts. Vad ska göras nu? 4 Beakta klimatfrågan i alla kommunala övergripande dokument. Beslut att ansvaret ska pekas ut inom kommunledningesenheten. 5 Sprida informationen Klimatförändringar i Ronneby kommun till alla kommunala verksamheter Genomfört

Missa inte helheten! Allt är inte klimat

Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför vilka det inte längre är säkert att jorden kan stanna kvar i det relativt stabila stadium som den har befunnit sig i under de senaste 10 000 åren då våra mänskliga civilisationer utvecklats. (Sthlm resiliens centrum bl.a. Johan Rockström)

The end

KLIMATGRUPPEN

Planetära gränsvärden Redan idag har gränserna överskridits inom tre områden De nio globala processerna inkluderar; utsläpp av växthusgaser uttunning av ozonlagret förändrad markanvändning vattenanvändning förlust av biologisk mångfald försurning av haven tillförsel av kväve och fosfor till land och hav aerosoler i atmosfären miljögifter

Planetära gränsvärden Redan idag har gränserna överskridits inom tre områden - utsläpp av koldioxid, biologisk mångfald och utsläpp av kväve och fosfor. De nio globala processerna inkluderar; utsläpp av växthusgaser uttunning av ozonlagret förändrad markanvändning vattenanvändning förlust av biologisk mångfald försurning av haven tillförsel av kväve och fosfor till land och hav aerosoler i atmosfären miljögifter

Kommentarer / förslag från SWECO innehållet inom och mellan dokumenten inte alltid tycks vara samverkande mot de mål man angett behov av att samordna presentationen av de strategiska beslut som omnämns i de dokument som rör samma landskap och samma människor, - det är rimligt att kunna visa strategiska beslut i ett sammanhang

Forts Kommentarer/förslag från SWECO Den kommun som kan planera tvärsektoriellt och som tar vatten och landskapets roll för vattenberedskap på allvar har mycket att bidra med. Landskapskonventionen är i skrivande stund bara en konvention utan full giltighet. Därför bör kommunen fokusera på de krav som ställs i översvämningsdirektivet snarare än i landskapskonventionen. det är de biologiska och naturgivna förutsättningarna som måste vara basen i planeringen. Tekniska förvaltningar och förvaltningar med så kallade mjuka sociala frågor har mycket att lära av hur en fungerande natur både har pedagogiska som andra värden. Utan respekt för de naturliga system och krafter som finns inbyggd i klimat- och vattenfrågan blir inga vägar, skolor eller annan infrastruktur hållbar. Däremot, genom att utnyttja just dessa värden kan attraktivitet och trygghet stärkas

LCLIP A Local Climate Impact Profile Metod att från massmedia skapa en databas med omskrivna väderbetingade händelser lokalt och bakåt i tiden Kan visa redan skedda förändringar i klimat, åskådliggöra förändringar som redan skett, vilka verksamheter som varit involverade och konsekvenserna.

Å sen ska vi.. 1. Inhämta väderdata fr SMHI för perioden 1954-1958 2. Till KS Au föreslå att avsätta pengar för utredningar: 3. utreda hur många berörda fastigheter, vattentäkter, infrastruktursanläggningar som finns i kommunens områden där risk för översvämning finns under 2,5 möh 4. utreda vattenfrågor till hur många fler räcker vattnet i nuvarande vattentäkter intensifiera arbetet med att separera dagvatten från avloppsvatten samt identifiera möjliga platser för fördröjningsmagasin 5. att klimatfrågan ska beaktas i alla övergripande dokument, och att det ska göras i samband med att dokumenten revideras. Ett särskilt utpekat ansvar för detta bör finnas

Arbetsgruppen föreslår att klimatfrågan ska beaktas i alla övergripande dokument