1889. 52:e årgången. Häfte N:r 3

889. 52:e årgången. Häfte N:r 3

- 3 - Kontroinstrument för fingerad minskjutning. Ändamået m cd fingerar minskjutning är, att sätta minbåtsbefähafvaren i tifäe att.:_\fvft sig i bedömflndet af det anfana fartygets kurs och fart samt i minbåtens manövrerande vid anfaets utförande, utan att minan dervid behöfver utskjutas. Den fingerade minskjutningen är såunda afsedd, icke att såsom öfning ersiitta den verkiga minskjutningen, utan att utg öra en tids- och materiebesparande förberedande öfning. Med det ia anta minor, som stå ti vårt förfogande, är det nemigen adees nödvändigt att begränsa antaet utskjutningar under fredsöfningarna ti ett minimum, på det att de år från år tjenstgörande minorna icke må bifva så ansträngda och försitna, att de sutigen göras ti verkigt krigsbruk oanvändbara. Kontroinstrumentets ändamå är, att på grund af vissa observationer, gjorda i det fingerade utskjutningsögonbicket, bestämma: des om och huru en i detta ögunbick utskjuten mina skue hafva träffat och des huru stort fe minbåtsbefähaf\'aren begått i becömandet af det anfana fartygets kurs. Om f och m (fig ) utmärka fartygets och minbåtens patser i utskjutningsögonbicket och om vidare a och ma äro fartygets och minbåtens (såedes äfven minans) kurser, så måste, om minan ska träffa fartyget, br,da samtidigt inträffa i a eer, med andra ord, medan minan tiryggabgger List. ma, bdr fartyget tiryggaägga cist. fa. Sbnaren mean,jetta stycke fa och det ~om fartyget wwkigen tiryggaagt, 'idskr. " SjUr. 889. 9

- 4- åt vara Ja', utgör skottfeet. storeken af Ja bestämmes på föjande sätt: Mimtus och fartygets tiryggaagda distanser under ett visst tidsinterva måst.e naturigtvis förhåa sig ti hvarandra såsom deras respektive farter. Om dessa betecknas med k och k måste såedes: JUt :jet' = k: k' och.fit = ~ X uw. storeken af ja kan äfven på konstruktiv väg bestämmas genom att indea fm i k anta ika stora dear och frm m ajsätta k sådana dear f;amt genom denna punkt c draga en inie cb parae med fa. I de tvenne ikformiga triangarne mc mbc och maj måste n~f : mc = ma : mh eer = - X mrt, k' d. v. s. mb =k X ma =Ja Det är denna konstruktion, som förmecest kontroinstrnmentet utföres (fig. 2). De båda i miimeter uppstuckna ineaerna.m och F kunna röra sig omkring pivoter utefter hvar sin graderad cirkebåge. Lineaen.LV[ representerar minans och ineaen F det anfana fartygets kurs. Pi v o ten ti fartygets kursinea är fästad å en uneeriggande uti instrumentets ram infäd tvärinea!, T, hviken kan skjutas in och cragas ut. När denna inea är utdragen, så att een å dess ena sida befintiga kacken stöder emot insidan af instrumentets ram, befinner sig den röriga pivoten i medepunkten ti den större cirkebågen och a.fståndet mean båda pivoterna är 200 mm. Tvärineaen öfverskjuter då ramens yttre sida med 200 mm. och denna öfverskjutande de är försedd med fyra oika graderingar för 20, 22, 24 och 26 knops minor. H varje de bir på de oika skaorna / 20 X 200; /n X 200; /2 ~ X 200 och / 2 6 X 200 mm. Dessa dear äro numererade från tvärineaens yttre ända. Om man såunda framskjuter tvärineaen, ti dess deen märkt 6 på 20 knops skaan kommer jems med ramens ytter- k' m - 5- kant, måste afståndet mean båda pivoterna bifva % 0 X 200 mm. Den konstruktiva bestämningen utföres såunda: Sedan vinkame afm och amf (tig ) bifvit bestämda, på sätt här nedj.n anföres, stäes fartygets kursiniea på vinken afm och minans kursinea på vinken auif; stycket ja afäses på fartygets kursinea. Denna sednare fyttas sedan paraet med sig sjef genom tvärineaens inskjutande, ti dess, enigt den minans fart motsvarande skaan, siffran, som utmärker fartygets fart i det fingerade utskjutningsögonbicket, kommer jems med ramens ytterkant. Stycket mb afäses då på minans kur;;inea. Genom att jemföra ja med mb fås skottfeet. Om ja > mb hade minan gått för om fartyget, om fa < mb hade minan gått akter om fartyget. Instrumentet är konstrneradt i skaan : 000 och afståncet mean minbåten och minfartyget i utskjutningsögonbid::et antaget ti 200 m. Då skottfeet är proportionet ti distans.eu, så behöfver man endast om dist. är 400 m. öka skottfeet med 00 %. 300,, d:o, 50 / 0 00, minska d:o, 50 %. Det fingerade anfaet utföres såsom ett verkigt anfa, med den skinac, att, i stäet för att minan verkigen utskjutes, utskjutningsögonbicket markeras t. ex. genom sänkandet af en fagga. I detta ögonbick pejas minbåten från fartyget och tvärtom, hvarefter det anfana fartyget genom signa eer på annat sätt meddear minbåten såvä pejingsvinken (atid för ifrån räknadt) som sin egen fart. Distansen mean minbåten och fartyget uppskattas enigt ögonmått, hvarefter konstruktionen utföres med tihjep af kontroinstrumentet på ofvan anförda sätt. Exempe. Antag att i affyringsögonbicket minbåten pejades från fartyget under en vinke af 60 och att fartyget pejades från minbåten under en vinke af 28", fartygets fart

- W - vore 8 knop, dist. 300 m. och minbåten vore försedd med en mina öpande ~4 knop. Tvärineaen utdrages då, så ångt een går, fartygets kursinea! instäes på 60" och fastkä.mmes~ minbåtens kursinea instäes på 28 och fastkämmes, stycket fa afäses och bir i detta fa = 94 m. Derefter framskjutes tvärineaen tis "8" på 24-mops skaan kommer jems mer ramens yttersida, då mb afäses, i detta fa = 57 m. Skottfeet bir då 94-57 = 37 m., på hviket sistnämnda afstånc minan skue gått för om fartyget, under förntsättning att cist. varit ~00 m. Då denna distans nu var 300 m. måste feet ökas med 50 iju och bir då 37 + 8 = 55 m. Genom kontroinstrumentet kan äfveu be::;tämmas det fe i bedömandet af det anfana fartygets kurs, som minbåtsbefähafvaren begått. Detta göres genom att åt ineaerna på kontroinstrumeutet gifva samma stäning, som pejinstrumentet ombord på minbåten innehade i det fingerade utskjutningsögonbicket. Dervid motsvarar: :o) tvärineaen på kontroinstrumentet, diopterineaen å pejinstrumentet; 2:o) fartygets kursiuea å kontroinstrurnentet, fartygets /cursinea å pejinstrum~ntet samt 3:o) minctns kursinea å kontroinstrumentet, den i minbåtens medeinie orubbigt fasta iueaen å pejinstrumentet, som äfven der förestäer minans kurs. Vid pejinstrumentet:; användande fastskrufvas inre ändan af fartygets kursinea orubbigt på den siffra å minans knrsinea, som motsvarar den använda minans fart. Å kontroinstrumentet konuner såunda ängden af sidan ma (fig. 3) atid att bifva 200 mm. Om diopterineaen å pejin::;trumentet uppstickes, så att hvarje de bir ika stor med dearue a minans kursinea, sii kan man vid ämpigt tifäe efter det fingerade anfaet afäsa afståndet mean ciopterinea.ens adra pivot och yttre ändan - 7 -- af fartyget::; knr::;inea. Detta af::;ttnd fa::; då i "fartdea r". Uenom att ä koutroin::;trnmentet fram::;kjuta tvärineaon ti dess, enigt den minans fart motsvarande skaan, siffran :;om utmärker diopterineaens uppmätta ängd, kommer jem~ med ramens ytte_rkant, kommer afståndet mean ineaemas pivoter ~J å kontrohnstrumentet att motsvara diopterineaens å pojm::;trumentet uppmätta ängc. Om minans Jmrsinea derefter instäes på vinken amf och fartygets kursinea ägges rätt öf\ er 200 mm.-märket å minaus kursinea, måste kontroinstrumentets stäning bifva ad~es. den, som pejinstrumentet innehade i det fingerade utsk.j ntmngsögonbicket. Genom att draga ut tvärineaen, så ångt den går, kan storeken af den vinken a f m, :;om det anfana fa tyo ets uectönua kurs gjorde, med dioi)terineaed e v " pej ' b,,... o. In o sinien mean fartyget och minbåteu, afäsas. b. Genom att jemföra denna med den sanna pejingsvinken ajm, fås febedömandet af det anfana fartygets kurs. Exempe. Antag att diopterineaens ängd efter det i föregående exempe anförda fingerade anfaet afäses ti "20" Tvärineaen framskjutes då ti 20 på 24-knops skaan. \ii~ naus kursinsa instäes på 28, hvarefter fartygets kursinea ägges öfver 200 mm.-märket på minans kursinea. Tvärineaen utdrages sedan och vinken a.!fm afäses och bofinnes vara 96. Febedömandet i kursen är då a jm afm = 96-60 = 36. I detta faj hade såedes minbåtsbefähafvareu bedömt, att det anfana fartyget styrde 3 streck mera från minbåten än hva< i sjefva verket var faet. I förbigående må nämnas, att a f atid är = af, d. v. s. detta f~.= 94 mm. Detta kan tjena såsom kontro på, att at bhfvt rätt utförct. Awn. Då tvärineaen ej kan dragas ut ängre än ti f, måste, om diopterineaens å pejinstrumentet ängd är större än "minans fart", konstruktionen med kontroinstrumentet

- 8- utföras i häften af deu ofvan begagnade skaan..!han stäer då tvärineaen å diopterineaens hnjfva änge och ägger fartygets knrsinea öfver 00 mm.-märket på minans kursinea. För öfrigt tigår at på ofvan beskrifna sätt. Feet i bedömandet af det anfana fartygets fart fås genom att jemföra den bedömda farten med den från det anfana fartyget meddeade verkiga farten. GePh. Dyrssen.....

- 9- Undersökningar r örande det infytande, som dynamomaskiner och de för eektriska beysningen ombord erforderiga kabeedningar hafva på kompassen. En dynamomaskin med derti hörande edningar för eektrisk beysning omborr kan på fartygets kompasser hafva ett trefadigt infytande, hviket kan utrönas genom att undersöka: :o) Hnru ångt een magnetiska verkan af maskinen med dess kraftiga eektromagneter sträcker sig, 2:o) Den ti afvikning verkande kraften hos den af starka eektriska strömmar genomöpta edningstråden, samt 3:o) Infytandet af de uppstäida stråkastarne och amporna. Vid uneersökning af anordningarna för c9n eektriska beysningen ombord å H. M. aviso Pjei och H. M. S. Köniy }Vihem för att utröna deras användbarhet för fö rsök öfver anäggningarnas infytande på kompasserna, så visade det sig, att det inskränkta utrymmet gjorde en uppstäning af kompasser i närheten af dynamomaskinen nästan omöjig; att på sådant stäe pacerade kompasser dessutom skue hafva förorat så väsendtigt af sin rigtkraft, genom påverkan af tartygets jernmassor, att ett rigtigt resutat på detta sätt ej skue hafva erhåits. På dessa grunder syntes det nödvändigt att företaga ofvannämnda undersökningar i and, å ett från magnetism och från *) Efter Annaen er Hytrog-raphic t I\aritinen MPtc <~r o ogie.

- ~0- dynamomaskinen härrönmcu okaiufiytaace möjigast fritt stäe och derigenom utröna, hvac infytande deu eektriska beysningsanäggningen har i h varje enskid t fartyg och måste sålana undersökningar företagas för hvarje sär.,;kic t fa. Nödvändigheten af en eyik umersökning för hvarje en,;taka fa erhåer äfven sin bekräftese deri, att jern och stådear i grannskapet af roterande eektriska strömmar först efter någon tid antaga en bestämd mänge af permanent magnetism, beroende såvä på patsen der maskinen uppstäes som pa befintigheten af ifrågavarande jem- och ståcear. Derigenom att hvarje beysningsauäggning måste ämpa sig efter fartygets förhåanden och såunda icke öfverat kan genomföras efter samma schema, så erhåer hvarje fartyg het tydigt, en egen eektromagnetisk karakter, hviken äfven måste underkastas en särskid undersökning. På grund häraf syntes det ändamåsenigt att utväja ett fritt iggande, för eektrotemtiska försök bestämdt hus på varfvet och att der sätta en dynamornaskin i verksamhet för att uneersöka dess inverkan på rundtomkring och i främsta rummet öfver maskinen uppstäide kompasser, Som huset ej var het och b i et jornfritt så utforskades det der befintiga okainfytandet och togs på aa ob,;ervationsstäen med i räkningen. Efter ofvan angifna indening undersöktes : :o) Infytmuet af tynamonmsdneu. För att framstäa verkningssättet af een undersöda cynamomaskinen är det nödvändigt att förutskicka eu kort beskrifning på densamma. För uneersökningen vades, på försag från kej,;eriga, varfvet, en maskin från Schuckert i Nitrnberg, hvikeu, med ''Compounc" indning, utveckade een största hittis brukbara kraft och bestod denna maskin väsenctigen at fyra par eektromagneter, af hvika 2:ne med iknämniga poer mict emot hvarancra. -2 - Aa yttre poer äro hi.stade vid de båda förening,;styckena VV, af h vika atså, h var t och ett; uppb~i.r fyra armar, sou stå parvis mic.t emot h varandra. Poariteten hos arnutrna vexar såunda - se vidstående fig ur; ::;tå t. ex. två sydpoer öfverst mict eniot hvarandra så komma på sidoarmarne tv;t nordpoer och derefter på de undre armarne...tyå sydpoer. v v R v R v Emean dessa rnidt emot hvarandra stående armar roterar en jernring RR, hviken är omindad med metatråd och hvars rotationsaxe befinnes i midten af cen,.;amma, parae med eektromagneterna. I tråden uppstår, genom öfverföring från en po ti den motst.i'tende, en kort ström, r;om, vid ringens hastiga rotation, i;örenas med på samma sätt uppkomna strömmar och afedes medest en särskid inrättning, sedan Len dock de vi,.; förbrukats i och för stegringen af magnetismen hos de åtta eektro magneterna, h vika, i början af ringens om vridning, bott visa en ringa mänge permanent magnetism, hviken cock hastigt ökas. Såsom måttenhet för styrkan hos den på detta sätt uppkomna kontinueriga ström begagnar man Ampere, då deremot spänningen angifves i Vot. Procukten af Vot och Ampere utvisar måttet på nuu;kinem; styrka och bestämmer antaet ampor eer stråkastare, hvika kunna insättas i strömbanan. Den här begagnade maskinen enmade vid en spänniug af cirka 52 Vots en maximi-strömstyrka af 00 ti 0 Amperes och någon vidare stegring utfördes ej med den begagnade motorn, cu en sådan säan erfordras för praktiska ändamå.

- 22- För att ära känna ökningen af det magnetiska infytandet hos maskinen med oika strömstyrkor iakttogs eensamma först med 60 Amperes och sedan med 00. En förberedande undersökning af maskinen gjordes härefter på så sätt, att, den a.fvikning bestämdes, hviken gjordes af en iten magnetnå, npphängc på ett stift i närheten af maskinen. Poariteten hos eektromagneternn. visn.de sig härvid på ofvan omtaade si:itt; inverkan från dem var i närmaste grannskapet så kraftig, n.tt nåen afvek omkring 80'\ då den förees från en po ti en motsittande. Då denna undersökning, ti en de stödjande sig pft noggrannare mätningar, bott hade ti ändamå ofvan omtaade förberedese och ej är af någon vigt för de pmktiska resutaten så hafva ej de oika mätningarna här återgifvits. Vid magnetiska uneersökningar särskijas i amänhet tvenne s. k. hufvndägeu: antingen - :a hnfvudäget - vänder een cmgande magneten en po åt een afvikance nåen (äncäge) eer - 2:a hufvucäget - vänder han sin sida åt den afvikance nåens po (sicäge). Inverkan i första hufvudäget är, med ika ångt af.<jtånd från de magnetiska centra, cubbe mot den i det andra. Det finnes dock ett meanäge, vid hviket inverkan är no och hvarifrån den förstoras åt de båda hnfvudägena, wika derigenom också framvisa maximi-verkningar. Vi man betrakta den dragande magnetens äge i förhåande ti een magnetiska meridianen såsom måttstock, så kaar man äfven "det första hufvucäget" ett sådant, i hviket een dragande magneten befinner sig vinkerät mot magneti8m meridianen i ostigt eer vestigt äge och "det andra hufvucäget", då een igger i norr och söder och verkar sidovägen. storeken på afvikningen aftager, vid oika afstånd, omvändt, såsom kuben på af.<jtåncet. Då een magnetiska inverkan från en dynamomaskin ej är ika enke som een från en magnet, så visade det sig nödvändigt på det uneersökningen skue bifva så fuständig --- 23 - som möjigt, des att bringa maskinens ängeriktning i de båda omtaade mfvmägena, de;; att öka antaet observationspunkter, äfvensom att uppstäa kompassen i skida rigtningar rnndtomkring maskinen. Dessutom var det för det praktiska användandet af betydese att husets rum tiät en uppstäning af kompasser öfver maskinen. Gången af undersökningen va föjande: Missvisningen bestämdes, genom observation på soen, på en pejkompass, uppstäd utomhus cirka 50 m. från dynamomaskinen och het och hået utanför hermes verkningskrets ; och svängningsticen hos en iten nå från en deviationsmagnetometer iakttogs. Denna kompass, betecknad med A, kunde pejas från de festa observationspunkterna inne i huset. Maskinen borde stäas - för att motsvara de båda huf vudägena - under ena häften af uneersökningarna med rotationsaxen och eektromagneternas ängdrigtning i nord- och sydäge och uneer den andra deremot i ost- och vestäge; men som för maskinens crifvance erfordrades uppstäancet af en särskid motor så kunde dess ängdrigtning bott bringas i de s. k. astronomiska rigtningarna, ehuru det måste gäa såsom önskvärdt att te magnetiska hufvncägena måtte äggas ti grund för pacerancet. Den inre, i huset begagnade kompassen, hviken ständigt ändrade pats, stod först på ett vanigt stativ af cirka,5 m. höjd, men sattes vid hufvuduncersökningarna deremot på ett ägre stativ så att rosen kom i höjd med maskinens rotationsaxe. Då pejingarna seeermera ej kunde företagas genom fönstret bef det nödvändigt att uppstäa en kompass, 0föräncract stående på ett ågt stativ i närheten af dörren, på det att från denna måtte kunna tagas motsatta pejingar, såvä med kompassen utanfor, som med een inne i rummet varande, hviken uppstäce:> på oika afstånc och i oika rigtningar från maskinen.

2± - - Patsen för een utanför uppst.äda kompassen omlytte:s under de oika observationsdagarue, men af de oika po::;itiunerna h vika Lro betecknade med A, A~ och A,,, bibehös ) suligen Aa såsom vanmde een bäst passande. U U U '.!',t. U beteckna komjass)atsorna i det undre rummet och voro dessa med ett uncautag i dot inre af byggningen. beteckmtr kompasseu vid dörren, h viken bicadu förmedingen med kompassen A. beteckna kornpasserna i öfra rummet, vanigen ~ a 3, på deras oika uppstäningspatser, hvika voro sådana att kompassen A kunde pejas från de feste af dem. Från r:arje uppstäningspats togs pejingar, först då maskinen ej utveckade någon ström och seean då strömsutning åstadkommits medest möjigaste korta edning. Äfveuså iakttogs på aa patserna svängningstiden ho::; nåen I, hvarigenom man erhö mede att förmeda och i räkningarna medtaga det okainfytande, som härrörde från jorndear i fönstren, hos motorn o. s. v. och hviket okainhytande, visade sig då maskinen ej utveckade någon ström.. Då maskinen ej utveckade någon ström syntes genast aj de motsatta pejingarna skinaden i missvisningen på det af magnetism oberörda stäet A och de oika kompasspatserna i närheten af maskinen; atså på hvarje pats den der varande okaa deviationen. Uneer det maskinen deremot utveckade ström erhö man en annan deviation och skinacen mean denna senare och een förr?. utvisar een deviation (J), som framastrats af maskinen vid strömsutning. Här bör äfven omtaas, att ett försök gjordes då strömmen medest en kort edning, förts genom en gödampa och en rad af ecningsmotstånd, hviket tivägagående visade sg ) ' o vara bott af een betydese för försöken, att inga observationer kunde göras på den sidan, hvarest motstånden befunno sig emedan dessa sjefva utöfvade infytande på magnetnåen, ehuru detta dock bott visade sig verksamt då kompassen kom i närmaste granskapet af desamma. I tab. I och II återgifvas samtiga tagna pejingar, i:ifvensom de, på de oika ];:ompasspatserna, iakttagna svängningstiderna. Kaar man: T svängningstiden på det af magnetism oberörda stäet. To Tu, etc., på de oika kompasspatserna då ed " ningen ~j är suten, samt på samma stäen då edningen är suten, så utvisa qvoterna af de motsvarande horizontaintensiteterna: Ho T 2 Ho 2 T 2 H u T~ H To 2 ' H rro/' -H = Tu 2 etc. hvika vi vijii beteckna med J.o J.o~.. J.u J.u 2, förhåandet mean den af okaa infytanden påverkade rigtkraften och den som finnes på det af sådant ini-ytande olerörda stäet. Med dessa faktorer: 2o 2o 2 J.u Xu 2 mutipiceras seean een af strömmen framastrade deviationen (U'). Qvantiteterna 2o U'o; ).o2 Jo J. J.u U'u;.u2 U'u2 äro sutigen de beräknade verkiga värdena på een deviation, som på hvarje särskid uppstäningspats framastrats af den eektriska strömmen. Dessa värden äro i tabeerna införra i en särskid koumn. Förhåandet mean qvadmterna på svängningstiden utan edning (''u 2 ) och motsvarande svängningstid med edning (T u~) visar strömmens inverkan på rigtkraften, uttryckt i fi)r håandet mean rigtkraften utftn st,ri"m och densam ma vi < ström; qv::mtiteten motsvarande detta fi)rhåande, införd i ~ )

- 2Gkoumnen "Föräncrin,q af rigtkraj~en gewm st öm ", tiika med "verkiga deviationen" gifvbr ett mått på maskinens inverkan. Observationspatse~s afstånd från maskinens mict är ikaedes angifvet, äfvensom den från hvarje pats tagna missvisande pejingen från kompassen ti maskinen. Öfver stegringen af maskinens inverkan vid större strömstyrka kan ej ur tabeerna häredas några bestämda agar. Grunden härför igger deri att vid försöken med den svagare strömstyrkan sutto kompassena på högre stativ, ]warigenom rosen kom i ett annat äge i förhåand0 ti de fyra eektromagneterna än på de åga stativen. Derför bör också inverkan under begagnandet af de åga stativen bott betraktas såsom förstärkning af densamma vid svag ström emedan infytandet af de fyra eektromagnetparen tydigen måste uppnå ett maximum i hvarje pan, som går genom maskinens rotationsaxe och ett, med samma poaritet behäftadt, eektromagnetpar, under det att i diagonapanen förefinnes en större eer mindre grad af kompensation. Dessutom måste, vid kraftigare arbete hos maskinen, äfven \'erkningskretsen för den enstaka poen bifva större i förhåande derti och derigenom samverka). af aa magneterna. gestata sig annorunda än vid svag ström. Deremot synes ur tabeerna att den in \'erkande kraftens aftagance är mycket beroende på afståndet och vid nu begagnade största afstånc, cirka 0 m. nästan på gränsen af att kunna observeras. Härutaf synes man kunna draga den sutsatsen, att vid begagnandet af här omtaare maskinsort med en styrka af c:a 5200 Vot-Amperes, på ett ajstdnc större än 0 m., om h. 2-5 m., mean kompassen och maskinen utöfvar eensamma in,qen verkan p(t kompassen, iifven om den vore uppstäd öfver maskinen. 2:o) Infyt:uuet af kaheetningen. En edningstråd, genomöpt af en eektrisk ström, sträfvar efter att stäa hvarje i granskapet befintig magnetnå vinke- - 27- rät mot sin ängca,xe; en suten strömbana, bidad t. ex. genom en edningsbugt, har samma magnetiska inverkan som en magnet, hviken tänkes vinkerät mot bugtens pan och strömstyrkans magnetiska moment är proportione mot bugtens ytinnehå. För att å, ena sican bekräfta dessa fysikaishl agar och å andra sican undersöka gränserna för inverkan af stark ström från dynamomaskinen, så uppstäcm: en kompass ute i det fria, tiräckigt ångt fråu maskinen att ej någon cirekt inverkan derifrån var förnimbar, äfvenså togs en pejing på ett afägset föremå. Ledningstråden ades i en stor bugt, hvars äge och afstånd från kompassen vexace och hvars ytinnehå ändrades. Resutaten befvo föjande: Pejing ti föremået, utan ström... = S. 89 30' Y.. Bugten cirka 20 qvm., rundtomkring kompassen, strömstyrkan O.~) Amperes, 48 Vots...... pej. S. 84'' O' V. Deviation.......................... 5 30' 2. Bugten cirka 2 qvm., kompassen ungefärigen i centrum.............., = N. 8 40' V. Deviation.......................... 8 50' 3. Kompassen utanför; bugten cirka 20 g vm. öster om, med centrum cirka 3m. från kompassen.... Deviation........................ 4. Bugten öster om, centrum cirka 4 m. från kompassen; försöket omgjorct 3 gånger.... Deviation......... 5. Bugten öster om; cirka 20 q vm.; centrum 6,,, m. från kompassen..., Deviation...... 6. Ledningarna i form af en 8; cirka 3-4 m. från kompassen.... Deviation.... " " " s. 62 40' v. = N. 72 O' V. 8 30' s. 87 O' v. = N. 83i 20' V.

- J~S - 7. 'I'vå parahea edningar tätt inti hvarandra, förda förbi i meridianens rigtning: a) Afståndet 2," rn................ pej. Ingen verkan. b) Atståndet m. Bott svag verkan. " s. 7 ~) 0 30' v. = S. 90n O' V. Ofvanstående förf'ök -2 visa att en edningstråd, hviken ägges rnndtomkring kompassen, kan i\.stadkornma stor afvikning hos nåen; äfven sme samma inverkan ega rum, om den af edningstråden representerade magneten skue befinna sig rätt vertikat uneer magnetnåen. Detta kan dock ej teoretiskt vara faet och behöfver ej tagas i betraktande, emedan en dyik stäning, äfven om den vore möjig, ej kunde bifva ångvarig på grund af fartygets singrande röreser. ~Vi. ö och 4 jemförda med.,j 6 utvisa, att om bugter i närheten af kompassen ej kunna undvikas, så försvagas dock deras inverkan på densamma om de äggas i form af en 8, och kan denna inverkan ti och med het och hået upphäfvas genom ett rätt äge af dubbebugten..aj. 5 utvisar inverkan af en ensam J-råd ; vid försöket var dock bott möjigt att iakttaga in verkan af den bo tecaude tråden, emedan man använce en så st.or bugt, som utrymmet tiät, hvarigenom inverkan af den återecauce het och hået måste utdemnas. Vid detta försök var den närmaste edningstråden på 2-3 m. afgtånd från kompassen, hvarvid visade sig en afvikning af 2,G,.AJ. 7 utvisar sutigen, att om en bort- och en åtej'örande edning äggas tätt inti hvarancra, så upphäfva de hvarancras magneti:,;]m inverkan som är synig bott, då de äggas i kompassens omecebara cärhet; de!ma inverkan här]e,or sig toek från e b;.ra edningarnas oika äge ti magnetnå en. - J2D- 3:o) Inytantet af sfrå kastare. Då stri\.mstare ej tunnos att tigå, så måste försöken inskränka sig ti att undersöka in verkan af min< re ström banor motsvarande ung ef~\ riq e n de som använda",, ' < st,] ~,,. '.._J, c v el \.::u:;,.aro. F ör detta ändamå närmades från oika afsumd, i höjd me< kompassen, en edningsbuat af cirka O~ m o e 08 ]~: ni ng, ti densamma. Dervid visade sig: ~ o,. "',,a.j -. :Med bugtens axe i Ost och Vest; OIT ') kompassen; a.fstånd m.; afvikning cirka 4''. 2. :Med axen i Ost och V est.; Ost om kompassen ; afstånd m.; afviming 4. 3. Med axen i Ost och Vest; Ost om kompassen ; afstmd 3 m.; afvikning 0",'' Häraf synes, att på samma afstånd är inverkan beroende af bngtens äge i förhåande ti kompassen, och är eensamma störst, då bugtens axe, motsvarande rigtningen af den henne ersättande tänkta. magneten, flr vinkerät mot den afvikande nåen. D ock är denna inverkan redan på 3 m. afstånd utan betydese och försvinner het och hået, då detta aj<:tånd från kompassen än ytterigare ökas. 'Jiidskr. i Sjör. 88.4. Ju

Tabe Maskinaxen Sntg GO Amperes,. Nord - Syd. ström. 50 Vots. Fr.- t i c... t' P r J i n g '' r. ~ ~ rtan ström. -~ o \'i!.!'g's I. a kttngen - -,----,--- ----- ceyinti m ut:m m ~< ä ~ ~_._ StTCIJ_ \Ir d striim. - se k... Vcrii" d o 'iati~n g'cii OI ström men. r\ n n t ii r.; n i ng-:r. e F.( u, o, o, o, O,, U, - A, A,-, U,-A, A., - ',. U - A A, - n, L ',- A, A, - r. U"--A, A, - 0, - A, A,-0, 0,- 0, 0, - 0, 0,,- 0, 0,- 0,, J nmrc rn nun rt. ~ 35' o ::; 4 50' v + :!" 5:)' N 2" O' O s 8" 30' v 3 30' N 2 5' O 8 4 53' \ + 2 50' :N o 30' o S 8 20' Y - 3 0' N 2 20' 0 N J4 20' 0 + O" 20' -----"~ ---..,., ",...,..J,.:-, S 2 JO' V S 2 35' Y :N!)O i)' 0 :N!)U 3:)' o s 8 4:5' v s 8" 4:5' y O" 30' ---+~ --=----;o""" o """G;,.., >'- O,- :N o 42' o :N o 2:2' o s u o o v s " o Y 0 42' - O" :-; + O" :20' - ~ o i) ' - 0" :20' - O" :zy- -j- 0" 20' K 0 30' O N 5" 4;)' O S 7" O' V S 7" O' Y 2" ;m - '-- _-...,g"'o,-4""'.t""' ~ 2" 40' O N!" 40' O 8 o 20' v s o 20' y 20' I ii frc rummet. -'--+-,--..., 0_--_0""'- :N " ij ' O N " i!' O 8 7 20' v 8 7 20' y :)0 :)i) -.!..,-,_, ~ - --."'3'.,.. -=- J"-- - f" ii',),-- ::; 25" 4C'I Y 8 :!G" O' Y ~ 22" ;Jo o N 22 30' o :~o 0' ~--~-.::., ;)':-- ' 4.:..;0;.,. ' _;:_ 8 7 o O' o ::; 72 3' o N fjs" JO' V N 68 O' Y + 3 o +.. 4 ]:)' i:) (j!) 0.JO' \' 8 (i" ()' Y :N GJ 0 25' O N 63 20' O 2" Jij' - 8 40 8 5!" 20 O 8 GO".JO' O ~ GiJ" O' Y N GiJ" o Y + ;jo 0' O" o - O'' :~o + " ]f)' - " :2,) ' + 4" :!0' + ii"..j()' --;- " :20 ', no~,g::;;,:,r;:,gig ] Jj:::,c.,:: J,.J(i().-IG7 o.~ ~ o, ~c G,n.oo,oo 0. R~.. 'r'jto2 O,SG U,nG J,OR 0.9 4,2 2.n :!,G.n;, :2,o,0 4,7 0, ~8 f,2,oo ii,n 0,8G :),.:t, - G. s 7!" o s 4" \' 8 if" o ::; 4" \' s 24" o 8 77" o ::-; G4" Y (j T', T t ' - )" :) ' + 0 8' - 2 ' - 0" ]!)' + o" ~o + ')U ~ J ' o T', Tn~ O" o - O" ~ (J' +" J:, - " ~ ' + " 5' ~~! C.. t' j ' ' o\'< g' g's ( t ' p:.i Rtii J-: O kt A,, isade T -.:. ;, se k.., t.tcmr Si f;, nnccingmcd knn]ii SR0 A, på d0t af' mag n Pt isn c hr-' rörda sbi et.

St arkar( 00 A mperes, ström. 52 Vot:;;,.. \nmiirkningar. J~ ~ '20" 'O' O s 8'' JO' y - :2" 20' X G.J." :2ö' V 8 G3" -W' O + 0 4:)' :'' :i8" U' Y :'' G N '20" öo' O 8 8 O' y - 2" 40' N Gö" öo' Y 8 G' 30' O + 2" 20' - 0":20' - 0" 20' tcrifrin dr. U 0 + " 3:)' " 20' V 8 5Q" 2:)' 0 8 ;jqo 20' O + " ii ' _ " :2:Y + 2" o +:" 2ö' :\T 20" 40' v ~ 4 7" I O' r s 2" fi' 0:;_"--- 8..:... ::, ' _:.. t!cv. U 0 - O" 20' )0, 0,...5-:-:f:-:>'_O_ + :" ii ' - R" ;F; - 2fi" fi ' + 7" 40' N U" GO' O :\T U" öo' O 8 O" 0' O 8 O" 0' V " O' N 2" JO' O, S 2 JO' V 0" 'O', v. u"- O" 20' + 7" :20' 0 40' + 0" 20' tc'. no - 0 '20' N 2" O' O O" o s 2" 40' v 0" 40' - 0" J o' :.-.2:~ 4-IC ],:~2,4 8~ J,.-. \0.:>-7 J,ou,, ::,,0,,s,o;-; (,!ti' J..),r, s -J7" o s J.JO \" s ;):) 0 v ~ N%" O 3,7 N 70" O 0,7 s i" y - 0 ' :20' + " 23' +;J" H +!)" 4' ( 0 ()' - i" ]('!:>'ii ngningotidcn p; patsen A, bcstiiudcs fnn början ti sut ti,,; ~ SC'k. U 0 bidnr fiirmcdingcn med kompassen A, utomuts. Deviat ionen vid U 0 = --:;- 20' mitsto t iii ~ ga s sasom korrektion pa cu siirskida stiiona pit det att pejingama, JJ, ib ii ro rii kuadc fn n N iif' cr Ost m:ttc Ji''a fönninsk:tr c nwc 20'. Punkt 0 ii r ntanj(jr bygg- ' ningru pj 0tt vanigt i<tati'. o, o, I iifre ntmtnd. :\T 7 0' o ::::; O" 20' v! -G" fio' N 9 JO' O s 7 20' v - 2 20 N G'" O' O 8 G5" GO' V + 2" JO' N 8 50' O s 0 20' y - 8 30' - " -W' N U" 20' O s 7" 20' v - ')I ()'.N G3" 25' O S ()7 Ii)' V + ()" 20' + 3" :)()' + " J()' Prti <r. O, - 40' _ O" '0 To 'f(,.j/-,j ],t,f\( O,ni J,n.J G, ),~ :-:;.JU'' U..J.,7 ry /, - ]";)(j' + 0' 8' - O" 2H' Dr iatiouen ril i a kttngas p:'i.som <rn ' i<!ör Oj), 0 4 m:ist(' i ik:! siitt TT 0 (h ntt i J:'nn uj ktiih A, icke sy :I S dcriiiro tjt'ntc 0., som! iirnwrc w

Tabe Maskinaxen Starka't' 00 Amperes, I. i Ost och Vest. ström. ö2 Vots. u, '' U, '- U 0 F.,- :,' u, F,- ', U,- TT, L", U,-; 0 u' U,- U, Ii U '-U., U,-.. ' u 7 U, - L', U - U, u, U,- U 0 U,- U,. u!o U 0-A" U,-A, I nntrc ru mmet. ~ 8" 50' o i: 8" 50' V O" 0' ~ 2:2" 40' o N!" 20' Y '" )() - ; - N ()S" 4 0' v i: 78" JO' o - f" ;)() N -U" :!0' \' i i: 5" 20' 0-7" '30 N GO" 40' \' s ()() 0 20' o - 8" 40 N :2:2" :O' v :-; 2!) 0 0 o - Ii" -!.Q' N 2" 40 u ::; 0 00' v - :2 0 N 50 o s 0 50' v + ~o 0' ~ U 0 JO' U s 8" 50' v + 0" 0' N 2." +O' O s!)" 30 \ ' - - 9" () ~()Q" 20' v s 8" O' o - 8 :)0' N 4 " 35' Y s 5" 20' o - Q" 4:Y ~ (j " 4 0 v s GO" 20' o - 7 40 N 4" O' V i: 2!) 0 20' o + U." 50' N 2" 40' u i: O" 30' V - :2 0 ~ ( 00' u s 3 50' y + 2" :20' Sviingningstit Ut~ iicj-'. striin._ s~ruu._ i so k. ~ ;~ T ~ + ()".0' i J:YIH J.~ i + " 0 J. ~ 0 } + tj ~ O" 40',.nt,.~:? - :2 Hi',;:;:Jt,5U/ + u (J', o~ t,07ti + JS":O'.,;;~(j,uw T O" U',:>uu,;:;u + O" 20',;jj;),554 J t) ) ' -. m :),.j, t: U, t.~,.),:2, 0, ~2 :-],:; J,vu O,!J:3 2,! O, uj,uo :),:: 0,D2 O,öU 2,u,v:J O,uu 4, O,u7,vv!,o c; c; ö ::; ::; ' s N ö :) u () U u ;)" v 0:3" u 50" v 7"2( o (j/" u (j (j" v i u. u + 0" JO' + J" ).)/ -d + ()" +5' + 2" 5 O" 5G' 7 ()' T + )" U' O"!' r N'iingnitt).),;tidcn pii td nf mngncttsm obc rijrda stiiet X, = T =,,,:::: ~ ' k. Denna d,,, i;ttion n f' 0' kan R~so m Jiggande innanfti{ iakttag csd'ccn, fur dc fujnnde punkterna titt :;.utas. ' U', odt C\, iiru io, and.' niirma,-;t inti F ~f-h C. t ijka patse r, ~ id ma~ / skmpns omfyttande. mi :-;tc ijfn'rgif\ a;;. j u") beinner sig uc miw; odt hiirifriin Jmmc A / pt Jas. '

starkare 00 Ampere::;, ström. 52 Vots. --~------------~------------~--~~ ---- -5:' :' e jin<> ar..,.., " 0!:hiin,. nin,. stid ~., <"> Ia J;tta.. cn ------ ~ %;!.. ---- -:-----~ ;;;-:::: ' ------ <cr iati:m utan med 0 j._s_t_rö~ st_r\j_m_. i :-' ' <'r. -ti ' Utan strön. i\ict str\im.. f sok. i ~~ I- öfrc- ru n::t. ~ ~. c-==;:~=-~~,0~ - ~ N H" :JO' O.\f H" 0' O j ::; 8 30' v s 8 30' v ~ L" 0' N 26" 20' V ::; 23 20' o + '" 0' ~ 0 30' N 27" 20' Y ::; 23 20' o +. 4" O' rrrtd drv. O" N 60" ±0' Y N 4U" J 0' V 8 56" 20' O S i'ig" 40' O ~ 7" 30' dcrifr;'\ n dry. 0, S u" O' O.\f G" O' O s 7 80' v 8 7" 30' v + o 80' + 2 30', drrt i I dc v. 0,. + U'' 30' +" O' 0" 30' + 30' + 0 30' ~ " 50' ~ 20' +" O' + 0 30' + " 30', ~,.joii ], I IG, n,:>(i:),544 ). = T', To" O,o, O,UG O,us \ To"j'''oo ' " J,m O,DD. 7,. C., t fi,o v,- ~>o U. Pej. ma ski nen. '. s +7" ) ::; 8ö" O s 7(i" v s 86" o Ycrkig <e ia tir n gen OJ n stri:imuwn. ä ).u + 0" 24' + " H' ~ " (j' + " 28'.\nmiirkninga r. ; ' r~ n 0,; me A" yc.i a s.. 8vangnmgst. <en pa <ht a magnetism obcrönh stiict A, = T =,G~: ; se k. Deviationen vid 0,. m;'isto tiiiggas sosom korrekt ion p a;t stäen (u to rn O,) på det attpejingarn;t 'rii n O,., rii o w dc friin ~ ijfvcr O m;ute ikas med 30'. o, u, N 7±" ~.U' V S 8" O' O N 74" O' V 8 8" O' o ~ ()" 20' 7" 0' ~ O" 30' N Li7" 50' Y 8 7 o ;35' o - ;0 4:)' N ä" 20' O ::; U" 30' Y ~ 4" i)()' it!cri'rin Pv. O,. + 0 30' O" O' N G8" O' Y 8 73" O' O ~ 5 O' ( crifr:i n tic'i'. O N 8" 30' O S 0 30' \' ~ " Y + " :O' +O" Y +f" JO',C.57 J,.i O,vs J,ou!.0.J.,7 N U" O O' +O" 5' ~ )" 0 ' Fråu O, J;un~t' 0., iekt' f'} IW S ; 0, pt:.)ates i stiiot cch derur måste <c, iationon vid 0.. tagas med i ri.ikn iugeu. O, raes s~ '(> en pats. varande riitt öf er maskin Pi. A, kuihe p'j h s gcnum ffmstrct. i

- 38 - Tvenne torpedos. Nordenfats eektriska torpedo. i[edtcadt :\f ]iijtn:~n t C. Y Askt r. Ti de många uppfinningar för krigsbruk, som te sednare åren haft att framvisa, konnehterace med namnet N ordenfe t, kan ännu äggas en, som visserigen tid etter annan utskickat ett itet förebud, men som nu t.yc..:es reaiserad, JJemigen N ordenfets eektriska torpeto, hvarom här ska enmas en kortfattad beskrifning. Torpedans form iknar \Vhitehead::;. Den är gjord het och hået af stå. Längden är O,:J! och störst.a bredeen O,sfi meter. Den är cirkerund med främre häften uågot fyigare än den aktre. Vigten är 3 ton. Pii. ängden deas torpedan i fera vattentäta skott, af hvika det främsta är af-.;edt för en addning aj ända ti 200 kg. Affyrningeu är anlingen eektrisk eer eektromekanisk, d. v. s. att den kan ske, antingen när hest een manövrerande så önskar, eer vid stöt mot det föremå, som ska sprängas. Torpecon framcrifves af en propeer som återigen påverkas af en eektrisk motor, utveckande 30 ti 35 hkr. Såvä den eektriska motorn, so styrningen och affyrningen regeras genom en enke kabe, innehåande 3 i::;oerade edare, hviken torpedan under sin gång ger ifrån sig genom en hysa i propeeraxen. På torpedans öfverkaut för och akter äro fästade tvenne fenor af stå sinsemean förenade af en smäcker ståtross. Dessa fenor tjena ti stöd för dioptrar, nattetid förseeda med - 39- oika färgade eektriska jus, doda föröfver och på :sidorna sä att de endast för den manövrerande visar dess gång. Fenornas förkant äro så afsneddade, att, de i händese torpedon stöter på något hinder, såsom en bak eer dyid, kommer henne att dyka under hindret utan att derför stoppas. Fytkraften är oberoende af fenorna och stäes torpedan från början på det önskade djupet, hviket, då fenornas öfverkant äro i vatteuytan, är,4h meter från centrum. Innan torpedon sättes i gång förenas sadden af kaben med strömvekingsnyckar och med tihjep af dessa och ett par eement sättes den manövrera.nde istånd att regera torpedans gång. Torpedon drifves medest accumuatorer, hvika kunna ]audas vid h viken vanig dynamo som hest och fordra ringa,;kötse på samma gång de änge bibehåa sig addafe. \ec 30 accumuatorer uppnås en hastighet af ö knop, hviket har ansetts tiräckigt för en styrbar torpedo, men kan den nuvarande rymma ända ti 80. Hastigheten är densamma uneer ett opp af ti 3 minnter och mecgifver kaben denna distans. Torpedon synes synnerigen Yä ämpa sig ti försvar af hamnar och vikar eer i amänhet kustförsvar och stödes detta påstående på föjande egenskaper hos torpecon: :o) Iugen på förhand anordnad pats för utskjutningstub eer dyikt är behöfig, utan kan torpedan sättas i sjön hvar hest man så önskar och kan dirigeringen ske såvä från båt eer f,utyg som från stranden. 2:o) Accnmnatorerna kunna som nämdt addas vid h viken vanig dynamo som hest och som sådana numera förekomma temigen amänt, tyckes ingen svårighet i een vägen sannoik, äfven i saknad af modernare krigsfartyg. Accumuatorerna kunna cå de icke användas förvaras nära nog huru änge som hest utan att taga skada. 3:0) Torpecons konstruktion är synnerigen enke, så att hvar och en med någon vana vid eektriska apparater kan sätta sig in i densamma..

- 40-4:o) Det erfordras ingen större öfning för att manövrera torpeton ou!ast man vid ringa fart nfgra gfger sitter sig iu i strömvexingsnyckarnes bandterande och kan mau p:\ ::;it. sii.tt utan omaddning af accnmnatorerna företaga upprepade öfningar. Som N orcenfets torpedo är jemföresevis ganska tung, uomigen cirka 3 ton, då vvhiteheacs uppgår ti / ~, torde näppeigen något torpedorrät hindra densamma och äf\'en om den icke skär igenom nätet bir detta dock tryckt betydigt närmn,re fartyget och då en addning af 200 kg. dynamit eer bomuskrut t. o. m. på en distans af 8 meter med säkerhet genomsår botten på de kraftigaste pansarfartyg, skue det erfordras at för ånga bommar för att med nät skydda sig för densamma. Torpeou har visserigeu Hera gånger bifvit försökt, men man torde få afvakta of-:ficiea rapporter om densamma. Håer den hvad den of\'ar, bör <en särdees vä ämpa :::ig för 8verige med dess vidsträckta skärgårdar och många hamnar, som ;,ama at försvar. Howeis torpedo. Howeis torpeda är uppfunnen af kaptenen i N ordamerimnska Föreuta :otaternas fotta Howei och patenträtten ti denna uppfinning uppköptes af "Hotchkis" onnance Company" i London een Febrnari 888. Drifkraften i Howes torpeto ä.r iuertien hos ett svänghju, som gifvits stor rotationshastighet, innan torperon utskjntes. Svänghjuets axe, som igger i torpedans midt i rät vinke mot torpedans ängdaxe, ethåer sin roterande rörebe fråu en motor genom förmeding af en koppingsrnuff. Svänghjuets axe är merest Att craf förenar med tvenne propeeraxar. - 4- Hafvägs emean svänghjuet och torpedans aktra spets sitter en au~omatisk. styr- och. nedsänkningsreguator, som verkar på styrstangen ti ett honsontat ror, samt två styrstänger förbnndna med ett vertikat ror; den för detta ändamå behöfio a röresekraften erhåes från svänghjuet genom en skruf n t~n i:i.nca som sitter ph propeeraxen, och ett dref på reguatorn. Torpecon kan stäas för gång på hviket djnp som hest mean -- 2 yards (O,n2 - meter). Torpedons ska i-ir af meta, aa andra dear, med undantag af drifhjnet och propeeraxarna, som äro af stå, tiro af fosforbrons. Torpedon är 2 438 meter ång och O,m meter i diameter och rymmer 3 _, -0',?IV \.b' sprängaddning. Svänghjuet väger 54,4 kg. Torpedans hea vigt addad är 47,4 kg. Rummet emean tändstiftet i torpedons spets oc~ svänghjuet iir afsedt för spräng-addningen, emean. svängh.]net och regnatorn finnas endast propeeraxar~a, och rummet bakom reguatorn är fydt med kork, hvken hå äro uttagna för styn;tängerna och propeeraxarna. \fan kan använda, hviket utskjutningssätt man önskar, som medgifver, att torpedon erhåer en rörese omkring dess ängdaxe, hviken rörese är den gyroscapiska resutanten af fartygets rörese eer af rigtningen, sam t svänghjuets efvande k~ aft. Denna rörese åstadkommes genom att gifva utskjutmngstuben eer torpedstödet inuti tuben en svag ruande rörese. Om torpedou utskjutes då een ruar, börja roren genast att verka, så att torpedens rigtning bifver rät och ej afvikande. Howeis torpeda är den enda, som het och hået automatiskt bibehåer sin rigtning. Den har ingen baast, men sedan den bifvit utskjuten nedgår den automatiskt ti d~t djup för hviket den är städ. Dess opp i horisonta rigtnmg är rät, oberoende af åverkan från afvikande krafter. Den styr sig sjef automati:;kt, ehuru icke efter samma grunrer som en båt styres. V an iga förhåandet med en båt är, att då den af en eer annan orsak erhåit en från dess kurs afvikame rigtning, styres den in i sin kurs törmedest rodret.;

- 42- men om Howes-torpedon åverkas af en yttre kraft, som söker bringa den ur dess kurs, så, i stäet för att ändra kurs, ruar torpeden endast ti höger eer venster, och denna runing förorsakar reguatorn att verka på de vertikaa roren, ~å att dessa gifva torpedan en rörese som är motsatt den, hviken åstadkommes genom den afvikande kraften. Föjden af detta är att torpedan efter att hafva bifvit satt i runing genom en afvikande kraft, ruas tibaka i dess ursprungiga äge genom rorens automatiska åverkan, tiföjd hvaraf de~ ej uppkommer någon förändring i torpedans ursprungiga ngtning. Detta bef praktiskt undersökt med en 0,7n2 meter ång mode, hvars svänghju vägde 6,s kg., och från hviken properarne hade bifvit frånkoppade. Svänghjuet gjorde 9000 hvarf i minuten. Då man vid detta titäe förde torpedans bakända rät vinke mot dess ängdaxe, gick torpedan parahet med sig sjef, i det den samtidigt ruade, men ntan att erhåa någon afviming. En sådan afvikance kraft är störst, då torperon u tskjutes uneer vinke mot fartygets kursinie. Orsaken. ti ofvannämnda egenskap hos Howes torpedo, att automatiskt öfvervinna inverkan af en afedance kraft, kan förkaras på föjande sätt:. Sedd från torpedans högra sida roterar svänghjuet motsos; en kraft, som verkar på torpedans spets för att föra denna ti venster verkar på svänghjuet som ett kraftpar, hvikeb söker vrida hjuet motsos omkring en axe vinkerät mot horisontapanet genom hjuets svängningsaxel Detta kraftpar, verkande på hjuets kring dess svängningsaxe gående partikar tisammans med svänghjuets efvande ~raft, har ett resutant kraftpar, hviket söker kantra svänghjuet, så att högra sidapanet kommer uppåt; ti föjd häraf kom. mer torpedan endast att rua åt venster, i stäet för att atvika. De vertikaa roren komma då i verksamhet och söka föra torpedans stjert ti venster och såedes dess spets ti höger, Inrarigenom på samma sätt uppkommer en kraft, som - 4Cruar torpedan ti höger, eer tibaka ti dess urspruno io a v~rtima äge, utan att åstadkomma någon afvikning. Runmgens storek beror af förhåandet emean den afvikande kraften och svänghjuets efvande kraft. I 8 fots (2,438 meters) torpedan är med en rotationshastighet af 0000 hvarf på mi ~Jnt en medehastigheten hos svänghjuets partikar 43,25 meter sekunden, och svänghjuets ef, ande kraft omkring 52 metertons.. Orn torpedan utskjutes i vattnet med spetsen först från bredsdan af ett fartyo som ö])er med stor' h",t h t ' t d. "''. ' c.~ g e ' as a - kommer den atvikance kraften, att torpedan ruar och föres i vatt:wt parahet med sig sjef ti dess den nedsjunkit på det d.]up för hviket den bifvit regerad. Om fartygets fart är. 30 knop, så bifver torpedans hastighet åt sidan, i det ögonbek den träffar vattnet, 5,45 meter i sekunden. Då den afvikande kraften i detta fa, jemförd med svänghjuets efvance kraft, är obetydig, så kommer runingen att bifva mycket iten. Enär den styrande och framdrifvande kraften båda äro magasinerade i svänghjuet, derigenom att åt detta före torpedons utskjutning gifvits en stor rotationshastio-het. ti fö"d ~varaf haftkäan icke igger i sjefva torpedon: och då c~~' t kommer, att det magasinerade arbetet öfverföres omecpbart från svänghjuet ti propeeraxarna, så föjer häraf, att Howes-torpedon kan göras betydigt mindre än vvhiteheadsoch Sch wartzkopfts-torpederna med ika stor sprängaddning., Ac~nstund. svänghjuets efvande kraft växer med qvach ater~ pa rot~twm:hastigheten, under det att framdrifningsmotstancet vanerar med q vadraten på torpedans fart, så skue c.enna senare växa i direkt förhåande ti antaet h varf pr trdsenheten, som kan meddeas svänghjuet. Genom försök har bifvit utrönt, att denna tiväxt är något större med de högre hastigheterna. Om sväno-hjuet i ~n 8 fots (2,:38 ~eter) torpeda gifves en rotationshas~iihet af 400 hvarf mmuten, erhåer denna torpeda under de 200 första yards af hea dess skottvidd, som är 500 yards, en

44- medehastighet af 8 knop. Ökas rotationshastigheten ti 8400 hvarf, bifver torpedans fart 24 knop uneer de första 200 yards, och hea skottvideen 800 yards. Svänghjuet i cenna torpeco gifves numera 0000 hvarf i minuten, och 2 /ö af hea dess efvance kraft användes för att gifva torpecon en större hastighet, innan rotationshastigheten nedgått ti 8400 hvarf, då minans medehastighet bifver 24 knop under de derpå fö.iance 200 yards. Från början var afsigten att åstadkomma jemn hastighet, men seeermera fann man det vara fördeaktigare utvecka myeket stor hastighet på en ängd af 300 yards, och stor medehastighet på ånga hå. Utgångshastigheten är numera tiräckigt hög för att. torpedon ej vid skjutning från fartygsbogen ska bifva öfversegad af eget fartyg, hviket ejest kunde hända med mycket snabbgående fart.yg. - 4G- Föroyckade franske minbåtarna N:ris 02 och 0. Innan vi gå ti en redogörese för de omständigheter, som varit förbundna med ofvan antydda öfverraskande och bekagiga händeser, som timat inom een franska marinen torde böra enmas en kort expose öfver beskaffenheten af de ' franska minbåtarne, jemte några jemförance uppgifter mean dem och våra egna båtar. De franska minbåtarue indeas i hufvudsakigen fyra dasser: Torpiems de haute mer, Torpiems de :r casse, Torpienrs de 2:e casse och Torpiems vedettes. De ädre franska öppensjöminbåtarne, byggda 886, äro af ungeffi.r samma storek som våra :a kass minbåtar. De äro 40 m. ånga, 3,4 m. breda och af 67 ton,; dep.; under det att Hugins motsvarande dimensioner äro resp. 35, 3,s och. 65. De nyare båtarne äro icke obetydigt större, egande föjande dimensioner resp. 42 a 45 ' 4. och 9 a 20 ton. De franska. :a k. minbåtar äro af tvenne typer, en ädre af 33 m. ängd, 3 m. bredd och 49 tons depacement samt en nyare af resp. 35 m., 3,3 m. och 53,7 ton. Den förra typen förekommer representerad af 8 båtar; af den senare typen äro inaes : bestäda, men aa äro ännu icke fubordade. Dessa båtar äro ett meanting rnean våra :a och 2:a kass båtar, hvika sednare hafva en ängd af 3 m., brede 3,a m. och 4,5 t. dep. Stör:::ta oikheten mean våra minbåtar och de franska igger i byggnachsättet. På de sednare har man gifvit öfvervattensdeen särdees ingående former, h varigenom tvärskeppsgemomskärningen erhåit det utseende t;om figuren å efterföjande sida utvisar; 35-meters båtarne hafva härjemte ett onatmigt högt förskepp, enär tuberna för att förbiittra ut-

- 4)- skjutningen bifvit höjda RO cm. och sefan öfverbyggca mef en )åtbekädnad. Den hedragna ritningen utvisar 35-m. båtarnas tviirskeppssektion; den prickade 33 m.-båtarnes. De franska 2:a k. minbåtar äro af 27 m. ängd, 3 m. bredd och 32 t. dep.; de äro såunda icke oika vår Bink (f. d. Ro(f), som mäter resp. 28 m., 3,n m. och 34 ton. De s. k. "torpieurs vedettes" äro eneast 8 m. ånga, 2 m. breda och depa. cera 5 ton, under det att motsvarande dimensioner å våra stångminbåtar äro 7, 3 och 2 resp. Den Mars utgingo 6 stycken minbåt.ar från Tonon att. företaga sed vaniga öfningar på kusten. De v oro 2:<t k. båtarne. i. 36 och 52, :a k. båtarne (35 m.).m. 0, 02 och 50 samt öppensjöminbåten Capitctine J.Vieh. Vädret var icke ohancterigt; men på eftermiddagen båste dock en temigen frisk nordvest, med dyning från sydvest. Minbåtarne hade manövrerat hea dagen och voro på hemvägen, formerade i onke koonn då, vid passerandet mean Ie des Embiesz och Lo grand Romrean,.Ni. 02, som intog fjene rnmmet. fdm - 47- ti'\ten, tvär::> för och pa omkring 300 m. af::;tand fnin bankon La Ca::;::;erane pöt:-;igt kantrade. Ingenting hade gifvit anedning förmoda, att en ::;ådan kata::;trof skue inträffa; utan föregående vaming ade minbåten öfver åt ena sidan och kantrade så qvickt, att de räcdace icke ens kunna redogöra för föroppet. 3 man syna" utom befähafvaren hafva uppehåit sig på däck; af desse upptogas aa, utom 3, af do andra båtarne; ce tre man som befunna sig i maskinrummet, hunna ej rädda sig. Minbåten sjönk ej genast, utan föt ännu c:a 3 / timme med köen i vädret, h varunder propeern en ängre tid fortfor att arbeta, pi,;kande vattnet. Man försökte bogsera båten in på grundare vatten, men missyckades, enär bogserinan upprepade gånger ::>prang, och sutigen sjönk båten på 35 m. djup, hvarifrån den sednare bifvit upptagen. Knappt har det smärtsamma intrycket af denna bekagiga händese hunnit vika förrän en ny sådan inträffar. Vid mottagandet af de första teegrammen derom var man benäo en att tro på någon förvexing, emedan det syntes otroigt att tvenne båtar inom samma marin och inom så kort tid skue ::;katta åt förgängesen, särskidt som den första händesen var i sitt sag dittis enastående. Emeertid hade fyra stycken minbåtar een 2 Mars k. /~2 f.m. emnat Havre med Cherbourg såsom destination. Dessa båtar voro.ai 0 och (:a k. 35 m.), 7 (:a k. 33 m.) samt 55 (2:a k.). Lieutenant de vaisseau Viers-\oriame, befähafvare på 0, var härjemte chef för gruppeij. Oaktadt svår sjö mindre ofta förekommer mean Havre och Cherbonrg, hade han dock de strängaste order af marinprefekten i Cherbourg att icke gå ti sjös utom i särdees vackert väder. Vid ifrågavarande tifäe åg vattenytan spegebank i Havre; men barometern var åg (740 mm.) och kustsignastationerna hade hissat den svarta konen, ett tecken ti annakande rusk. Man måste antaga att dessa förhåanden hafva varit obekanta för grupp-chefen. o

-48- Utkomna i Seiue-bugten började batarne fa käuniug af en n orcve::;tig hri::; ;;om ehcrhand öfvergick ti nordig m~c v"i.dsamma byar och hög sjö i deu mån man närmade sg Kap Barfeur. 7 a 8 minuter ostvart om denna ucde öfverfö ~o :; de af en hy af yttersta häftighet, hvarvic de under ett tu:; födopp af fera minuter het och hået förorade h varandra ur ::;igte. Varnade af oyckshändesen mec ~ff. 02 hade man vil detta tifäe bestämt att.a. 55 skue eskortera 0 o<.:h.vti. 7 eskortera. Utförandet häraf bef dock i detta väder omöjigt, enär hvar och en tvangs att i första hand Länka på ::;in egen bergning, och vid /,3-tiden ansåg.a~ 55 omöjigt att ängre fortsätta kampen mo-t eementerna, vände och återkom ti Havre på eftermiddagen. Då dess befähafvare skide ::;ig från de öfriga voro tvenne af dem i sigte. Samma eftermicmag framkomma och 7 ti Cherbonrg; 0 var försvunnen. Från trodde man sig hafva observerat ett fytame vrak, mot hviket sjön brände, men emedan den sj ef var i största tara i den upprörda sjön och med sprunget crit8g, kunde den ej öfvertyga sig derom. För öfrigt befann den sig i ett bedröftgt tistånd vid framkomsten ti Cherbourg, med intryckta påtar och skrofvet tibuckadt. \hn fick pumpa hea natten för att håa den fytande och upphaa den på bited föjande morgon. En otskutter från Ha n e som befann sig i närheten af Kap Barfenr hade sett nödsignaer från 0 och och sökte framkomma ti dem, men kom försent. Från Cherbourg utsändes genast fartyg att uppsöka.,t'f. 0, men förgäfves. Föjande dag;; afton hade man intet hopp om den oyckiga minbåtens öde. Man antager, att den har kantrat och omedebart rerp:'t sjunkit. Denna sutsats drager man de af, att en minbåten tihörig machass funnits fytande på vattnet. Derest denna befunnit sig på sin rätta pats ombord, så skue den icke hafva kunnat frigöra sig vid oyckshändesen; antagigt är derföre att åtminstone det rum, h varuti een haft sin pat,:; vnrit öppet och genast fyts med vatten. -49 - Sntigen ma nämnas att,;ji. 7, d. v. s. den minch e af I :a kassen:; L<:Uctr ankom ti eherhourg utan haveri. Rörame orsaken ti b~lda des::;a mta:;tr'jfer, kan mau icke gerna hingre betvifa, att dessa minbåtars stahiitet torde vara atför ringa. Redan 02:s föroyckande ingaf eyika funnod~nd eu, fastän man i Frankrike cmast motviigt och ste0 för steg vi e medgifva dett.a. r~ terkaande i minnet den fö ~ sta af dessa tidrageser, så timade den under jemförelevi, fri>'k bris och någon dyning; men att öfverhandsväder icke rådde, hevisas bä::;t deraf att fe andra båtames små joar vaka<e i sjön, då Le utsattes för att rädda een föroyckade Gesättningen. Man vie tiskrifva en undervattenskippa att ha f va varit naturens hincb verktyg vid detta tifäe; men man har hvarken förr eer sednare funuit uagon ~ii can på denna pats. Dessutom gingo båtarne i koonnordning och de tre framförgående hade passerat öfver samma stäe, som bef oycksdigert för 02: utan att erfara någonting mera anmärkningsvärdt än att en af dem påminner sig hafva tagit några ::;tön e öfverhaningar på ungefär det stäet. Hyste man ännu någon tveksambet &om att tyngdernas pacering ph dessa båtar ej var den rätta., så måste de::;sa tvifve efter den sista tidragesen och franske sjöministern::; uttaande i deputeradekammaren hafva vikit. '_:Enigt detta yttrande, som för öfrigt sammantaer med iknande af andra auktoriteter, är dessa båtars stabiitetsknrva god, men sedau de krängt en viss vinke bifver stabiiteten ika med O. Enigt andra uttaanden skne dessa försämrade stabiitetsviikor härröra från tubernas höjning och den öfver dessa uppförda påtöfverbyggnaden. Att det oproportionerigt höga förskeppet bör hafva bidragit ti oyckorna, äfven om det icke så särdees mycket inverkat på stabiitet,en, förefaer gansim antagigt. Genom det vindfång förskeppet tagit ära dessa båtar atid hafva varit särdee~; svårmanövreriga, i det den höga backen verkat st\som ott permanent försege och torde d_enna omständighet hafva med verkat vid båtarnes krängande b den fariga vinken.