LINKÖPINGS UNIVERSITET A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Det svenska politiska systemet Grupp 1 - Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena? Av: Arezo Ghavidel Asgari, Johanna Aspeteg, Amanda Hellman Inledning och syfte År 2012 var ca 1,5 miljoner personer i Sverige födda utomlands det vill säga 15 % av befolkningen. Antalet människor som söker asyl i Sverige och vart de kommer ifrån beror till
stor del på vart i världen det är konflikter och oroligheter. Konflikten i Syrien har gjort att invandringen har ökat. År 2012 invanderade 4 730 Syrianska medborgare till Sverige, och gjorde därmed Syrien, efter Sverige, det näst vanligaste ursprungslandet bland invandrare det året, efter Afghanistan och Somalia. 1 Antalet ensamkommande asylsökande varn har ökat de senaste åren. År 2012 sökte 3 578 ensamkommande barn och ungdomar om asyl i Sverige via Migrationsverket. Hur många som får uppehållstillstånd varierar från år till år, men år 2012 godkändes till 65 % av de ansökningar som hanterades av Migrationsverket. De flesta kom från Afghanistan och Syrien. Året innan var siffran för ensamkommande barn 2 657, vilket innebär att antalet ensamkommande barn ökat från ca. 2% till ungefär 10% av det totala antalet asylsökande. 2 Då de flesta som invandrar till Sverige (efter svenskar) flyr från förtryck i sina länder, undrar vi hur dessa blir bemötta. Vi har valt att inrikta oss på barnen. Syftet med vår uppsats är att få 1 http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/ 2 http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande/ensamkommande-barn/
en större inblick om hur de nyanlända flyktingbarnen blir behandlade i Vadstena. Frågeställning: vilket stöd får ensankommande flyktingbarn i Vadstena? Metod Vi har valt att använda oss av en kvalitaiv intervju i vår uppsats för att besvara vår frågeställning. Tanken är att skriva lite fakta och bakgrundinformation först, och sedan intervjua Annlouise Köster-Johansson som jobbar som enhetschef på Hagabo, vilket är ett flyktinghem i Vadstena, samt även en i personalen på Hagabo. Detta eftersom vi vill få så bred kunskap som möjligt inom området. De frågor som inte blir besvarade när vi läser faktatexten, ska vi få svar på under invervjun. En kvalitativ forskningsmetod innebär att forskaren själv befinner sig i den sociala verkligheten som analyseras, samt att insamling av information och analys sker i samspel med varandra. 3 Vid en kvalitativ intervju ska man få informanten att känna sig välkommen och avslappnad så personen i fråga kan öppna upp sig och besvara frågorna som ställs utan att känna sig obekväm eller illa till mods. Man ska under mötet respektera informantens svar och åsikter och visa förståelse. Man ska även lyssna uppmärksammat med både ögon och öron och medan man är målinriktad och fokuserar på det man vill ta reda på. 4 Datainsamligen för en kvalitativ intervju sker på så sätt att man ställer mer eller mindre styrda frågor till en eller flera utvalda personer, ofta till någon/några enskilda respesentanter för något, som då besvarar dessa. En fördel med metoden är att det är lätt att säkerställa så att alla 3 http://www.ne.se/kvantitativ-metod 4 http%3a%2f%2fmoodle.med.lu.se%2fpluginfile.php%2f1060%2fmod_folder%2fcontent %2F0%2Fkvalitative%2520metod%2FKvalitativ%252520forskningsintervju%255B1%255D. pptx%3fforcedownload%3d1&ei=pmohu9mcgiu6ygpfyikwcg&usg=afqjcnenmo_fo hfusftixavs7gcxs-x2gg&bvm=bv.62922401,d.bgq
personer får komma till tals och svara på frågorna utifrån sina egna tankar. En nackdel med metoden är att personerna som blir intervjuade samtidigt kan bli påverkade av det som sagts tidigare av någon respresentant. I vårt fall ska vi intervjua en person i taget, och slipper däför den problematiken. 5 Bakgrund Sedan januari år 2014 kan flyktingar anvisas till vilken kommun i Sverige som helst men hur många flyktingar som olika kommuner väljer att ta emot varierar. Vadstena kommun har ett avtal med Migrationsverket om att årligen ta emot 20 flyktingar. De flyktingar som får uppehållstillstånd får kontakt med en flyktingsamordnare. Kommunen ansvarar sedan för att ge de nyanlända flyktingarna boende och även hjälp med vissa praktiska saker. Kommunen erbjuder aven språkutbildning genom SFI, Svenska för invandrare, och annan utbildning för att underlätta för de nyanlända att anpassa sig till och komma in i samhället. Källkritik Vi har använt oss av två muntliga källor som vi har intervjuat, enhetschefen Annlouise Köster-Johansson och mentalskötaren Peter Vidarsson. Att dessa är primärkällor och att de arbetar på Hagabo just nu ökar deras trovärdighet. Det är dock viktigt att komma ihåg att då enhetschefen företräder Vadstena kommun och mentalskötaren företräder Hagabo så kan det finnas värderingar i vad de säger och man kan därmed inte säga att de är objektiva källor. För att stärka trovärdigheten har vi jämfört informationen från dem muntliga källorna med skriftliga, objektiva källor. Dessutom har vi använt oss av rättskällor, i form av författningar och propositioner. Dessa är objektiva, litterära, primärkällor med mycket hög tillförlitlighet. Utöver ovan nämnda källor har vi valt vissa hemsidor med hög trovärdighet som källor. Bland annat Vadstena kommuns hemsida, som får anses som vederhäftig eftersom den är publicerad av en myndighet. Nationalencyklopedins hemsida är en primärkälla som är publicerad av ett pålitligt företag. 5 http://www.behovsdrivenutveckling.se/verktyg/metoder/kvalitativa-metoder/
Sveriges politiska system, en litterär källa, skriven av Ylva Norén Bretzer, är visserligen inte en primärkälla, men den är bra att använda sig av då den ger en överblick av Sveriges politiska system. Resultat Från ankomstkommun till anvisningskommun När ett ensamkommande flyktingbarn, vilket personer under 18 år räknas som, kommer till Sverige ska barnet erbjudas boende i den kommun där hen först kommer i kontakt med en statlig myndighet, detta kallas för en ankomstkommun och alla Sveriges kommuner kan därmed bli ankomstkommuner. Där får barnet bo till det att Migrationsverket har bestämt vilken kommun barnet ska anvisas till. Sedan januari 2014 kan barnet anvisas till alla kommuner i Sverige, oavsett om kommunen har avtal med Migrationsverket eller ej. 6 Anvisningskommunen är sedan ansvariga för omsorg och boende under asylsökningsprocessen och därefter om den asylsökande får uppehållstillstånd. I anvisningskommunen placeras barnet i antingen ett familjehem eller i ett HVB- hem, dvs ett hem för vård och boende (Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.). Modell för anvisning av ensamkommande flyktingbarn. 6 http://www.migrationsverket.se/andra-aktorer/kommuner/om-ensamkommande-barn-ochungdomar/overenskommelser-om-mottagande/anvisningskommun.html
I anvisningskommunen När ett barn placeras i ett HVB-hem ska kommunens socialsekreterare ha kontinuerlig kontakt med denne och besöka barnet regelbundet. Minst var sjätte månade ska socialnämnden utreda hur vården ska utformas för barnets bästa fortsatta utveckling. Asylsökande flyktingar och flyktingar med uppehållstillstånd har rätt att gå i skola och det är kommunens ansvar att ordna med skolgång. Detta gäller grundskolan och gymnasiet, barnet har rätt att börja gymnasiet fram tills dess då hen har fyllt 18 år. Barnen omfattas dock inte av skolplikten(förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.). Barnen blir tilldelade en god man som blir deras förmyndare som sköter saker såsom barnets ekonomi, har kontakt med skola och socialförvaltningen. Den gode mannen sköter också kontakten med Migrationsverket och hjälper barnet att exempelvis söka asyl.förtroendeuppdraget avslutas när barnet har fått permanent uppehållstillstånd, fyller 18 år, om något av barnets föräldrar kommer till Sverige eller om barnet lämnar Sverige (Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn). En god man har har samma rättsliga behörighet som en förälder men inte den faktiska omvårdnaden om barnet och den gode mannen utses av kommunens överförmyndare. 7 HVB-hemmet Hagabo Hösten 2011 startades verksamheten Hagabo i Vadstena. Hagabo är ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn, som drivs av Vadstena kommun.idag har Hagabo 16 stycken platser avtalade med Migrationsverket, just nu är det dock något fler boende, 19 stycken. Åldrarna varierar mellan 16-18 år, och det finns blandade nationaliteter. Afghanistan, Eritrea och Syrien är några av dem. På Hagabo i Vadstena jobbar det 13 personer med olika yrkesroller, exklusive enhetschefen och socialsekreteraren som också är delaktiga i verksamheten. Bland personalen finns det socionomer, lärare, skötare och behandlingspedagoger. Man jobbar mycket kognitiv beteendeterapi, i vilket verksamheten har sin grund. Dessutom arbetar man efter konceptet BBIC, Barns behov i centrum. Vården på Hagabo är utformad för att integrera ungdomarna i samhället på ett bra sätt, och man arbetar efter individuellt satta 7 http://vadstena.se/templates/vadstena_simplelist 13668.aspx
mål för varje individ. Om det skulle vara så att en individ har genomgått ett trauma eller liknade som behöver bearbetas tar man hjälp av barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller andra specialister, då den kompetensen inte finns bland personalen på Hagabo. Från att barnen anvisas och kommer till Hagabo till att de flyttar vidare är en process som tar lång tid, i dagsläget håller de som först kom till Hagabo år 2011 på att slussas ut.då verksamheten inte har funnits så länge är det svårt att förutspå framtiden. Behovet kommer dock att kvarstå och målet just nu är framförallt att vidareutveckla verksamheten. I dagsläget finns det inga planer på större förändringar eller ökat antal platser. 8 Det dagliga arbetet Arbetet på Hagabo för en skötare handlar mycket om att skjutsa till olika aktiviteter, hjälpa till med läxor och finnas till hands för barnen om de behöver hjälp med något. De som arbetar på Hagabo är dessutom kontaktpersoner åt ungefär tre barn var, då har de ett närmare samarbete och kan lättare jobba med enskilda individers mål. Man använder sig av tolkar, framförallt i början och även när det är viktigare frågor som diskuteras. Alla boende på Hagabo har dessutom utvecklingssamtal en gång i veckan och då använder man tolk fram tills dess att barnen känner sig säkra utan. Arbetet funkar bra, barnen får bra stöd från många olika håll, även om det finns vissa språkliga och kulturella barriärer, enligt skötaren. Integrationen går också bra för dem flesta. Det största problemet med arbetet på Hagabo är att det tar lång tid med beslutsfattning, i och med att det är flera myndigheter inblandade (kommunen, länsstyrelsen och Migrationsverket). Det är ett hierarkiskt system och mycket byråkrati vilket ibland leder till att arbetet blir onödigt krångligt för de som arbetar på boendet. 9 BBIC (Barns behov i centrum) När man arbetar efter BBIC utgår man från barnets behov, exempelvis behovet av utbildning, sociala relationer och behovet av en identitet. Genom att identifiera brister kan man lägga upp arbetet på ett bra sätt för att skapa balans i barnens liv. Behov som ej tillfredsställs när det rör sig om ensamkommande flyktingbarn är ofta den sociala tryggheten, i och med att man inte har någon familj på plats. Grunderna i BBIC kommer från engelsk forskning som går i linje med svensk praxis. 10 8 Intervju med Annlouise Köster-johansson, 17 mars 2014 9 Intervju med Peter Vidarsson, 17 mars 2014 10 http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/bbic/grundernaibbic
Illustrering av BBIC:s koncept
Slutsats Alla ensamkommande flyktingar som är asylsökande eller har uppehållstillstånd har rätt till boende och omsorg. När ensamkommande flyktingbarn anländer till Sverige får de från första början hjälp av en god man som fungerar som barnets förmyndare. Det innebär att barnet får hjälp och stöd under asylansökningsprocessen och även hjälp med kontakt med skola och socialtjänst. Detta gör sig gällande för alla barn upp till 18 år. Därmed kan man kanske ifrågasätta hur det går för de som precis blivit myndiga och inte längre omfattas av dessa hjälpmedel. Då förtroendeuppdraget avslutas då barnet blir myndigt och bara för att man blir myndig betyder det inte att man direkt kan ta hand om sig själv. Både asylsökande och barn med uppehållstillstånd har även rätt till att gå i skola och det är kommunens ansvar att se till att de får det. Däremot omfattas inte dessa barn av skolplikten. Vilket kan te sig lite märkligt, då det i högsta grad är nödvändigt för barnets utveckling. Det innebär att om barnet under några omständigheter hålls borta från skolan finns det inget i lagen som ger rättsliga skäl till att ingripa och se till att barnet får den utbildning som hen faktiskt har rätt till. Däremot får alla barn som bor i HVB-hemmet i Haga så pass mycket stöd av personalen att de med största sannolikhet får den utbildning som de behöver och har rätt till. En annan förutsättning för att ensamkommande flyktingbarn ska få så bra hjälp som möjligt är att de åtaganden som kommunerna har gentemot dessa barn fullgörs och att saker fungerar i praktiken såsom det är skrivet i teorin. Hur det fungerar i praktiken är alltid svårt att veta eftersom att det krävs omfattande granskningar och uppföljning. Detta görs i regel var sjätte månad av kommunens socialsekreterare. Man utreder då hur vården ska utformas för att barnet ska få en så bra utveckling som möjligt. På Haga sker utredningar i samband med BBIC, där man måste uppfylla vissa krav för att jobba enligt deras koncept och för att få licens. Så länge som Haga uppfyller dessa krav och fortsätter jobba enligt konceptet innebär det en trygghet för barnen eftersom att många krav gällande omsorg och utveckling behöver uppfyllas för att man ska få licens att arbeta med BBIC. HVB-hemmet i Haga är relativt nytt, då det grundades år 2011 men trots det verkar de ha tillgång till de nödvändigaste resurserna som krävs för att barnen ska bli väl omhändertagna. En av de viktigaste resurserna är såklart tillräckligt med kunnig personal inom olika sakområden. På Hagahemmet har man 13 personer i personalen och det är för nuvarande 19 barn som bor på hemmet. Alltså finns det stor personalstyrka som alla verkar för olika ändamål. Dessa är utbildade inom olika yrken såsom lärare, socionomer och behandlingspedagoger. De barn som bor på Haga är ungefär i samma ålder, vilket kan vara
bra eftersom att det rör sig om ungdomar och dessa lever och lär av varandra. Alla barn har även en personlig kontaktperson, vilket gör att barnen får en personlig relation till en specifik vuxen som följer upp barnens utveckling. Något barnen är i avsaknad av som är desto svårare att uppfylla är den sociala tryggheten som främst föräldrar ger. Att bo på ett hem med många andra barn och flera olika vuxna som är personal och har egna liv utöver arbetet gör att barnen går miste om det vanliga familjelivet och den trygghet det i sin tur ger. Detta är saker man kan jobba med och försöka tillämpa genom andra arbetssätt och de principer man jobbar efter på Hagahemmet är utformade enligt BBIC och man jobbar även mycket med kognitiv beteendeterapi. Detta syftar till att ge en positiv syn på hur man upplever sig själv och omgivningen. Vilket är nödvändigt för barn som får en ny miljö att förhålla sig till och en ny kultur med andra omständigheter att leva i. De anställda på Haga anser att integrationen fungerar väl för de flesta barnen. Detta trots att det finns språkliga barriärer men det är ett problem som man kan komma runt genom tolkar som finns tillgängligt. Dessutom får barnen bra med stöd och har många vuxna omkring dem som kan vägleda dem och hjälpa dem såväl med språket som med annat. Exempelvis med mer vardagliga saker som att skjutsa till aktiviteter och att hjälpa till med läxor. Precis som de annars skulle få av sina föräldrar. De som troligtvis skulle ge bäst bild av hur det ser ut i realiteten på Haga är barnen. Uppsatsen grundas på en anställds svar och upplevelse av hur arbetet fungerar, samt annan information från litterära källor och internet. Enligt vår intervjupersons mening verkar det som att barnen på Haga trivs och integreras bra på hemmet. Då man även jobbar med BBIC och har nära samarbeten med socialstyrelsen finns det många faktorer som talar för att stödet för barnen på Haga är utfört enligt bra ramar för att ge barnen så goda förutsättningar som möjligt för att lyckas väl i livet.
Källor Internet Behovsdriven utveckling. http://www.behovsdrivenutveckling.se/verktyg/metoder/kvalitativa-metoder/ Migrationsverket. http://www.migrationsverket.se/andra-aktorer/kommuner/om-ensamkommande-barn-ochungdomar/overenskommelser-om-mottagande/anvisningskommun.html Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/kvantitativ-metod Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/bbic/grundernaibbic Stjernswärd, Sigrid. Kvalitativ forskningsintervju http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=5&ved=0ceqqfjae& url=http%3a%2f%2fmoodle.med.lu.se%2fpluginfile.php%2f1060%2fmod_folder%2fcont ent%2f0%2fkvalitative%2520metod%2fkvalitativ%252520forskningsintervju%255b1%25 5D.pptx%3Fforcedownload%3D1&ei=PMohU9mcGIu6ygPFyIKwCg&usg=AFQjCNENMo _FohfUsFtixavS7Gcxs-X2Gg&bvm=bv.62922401,d.bGQ Vadstena kommun. http://vadstena.se/templates/vadstena_simplelist 13668.aspx Litterära Norén Bretzer, Ylva. Sveriges politiska system. 1,2 uppl. Lund 2010, Studentlitteratur AB. Muntliga Köster-Johansson, Annlouise. Enhetschef, Hagabo. Vidarsson, Peter. Mentalskötare, Hagabo.