Mediahistoria hösten 2009 Vanessa Broman och Pieter Claes Wiborgs Tidning Allmänt Viborg grundades 1293 av svensken Torgils Knutson, som byggde en borg i det gamla handelscentrum. Under tiden blev staden ett mycket omtvistad område. Både Sverige och Ryssland insåg den strategiska angelägenhet. Slutligen blev staden en finsk stad. Viborg var Finlands näst största stad med 86 000 invånare år 1939. Bara Helsingfors var större. 1944 överlätts staden till Sovjet Union. Idag tillhör Viborg fortfarande den Ryssiska Federationen. Eftersom staden var ett internationellt handelscentrum fick den många invandrare. Den viktigaste befolkningsgrupper som bodde i Viborg var svenskar, tyskar, ryssar, romer, tatarer och judar. Språkena och diversiteten ledde till en tidningspress på tyska, svenska och finska. Dessutom hade några tidningarna också artiklar på ryska. De första tidningarna i Viborg var utkom på tyska. Wiburgs Mancherlay och Wiburgs Wochenblatt både utkom under 1820-talet. Wiborgs Wochenblatt upphör att plublicera på tyska 1832 och grundade efterföljaren på finska, Sanan Saattaja Wiipurista. Från och med det här ögonblicket grundades fler olika tidningar på finska, bl. a. Ilmainen, Wiipurin Sanomat (Supistus) m.m. Sist nämnde bytte namn till Karjala, en tidning som fortfarande utkommer i Vilmanstrand. Den svenska tidningspressen kom lite efter den första tidning på finska i slutet av 1830-talet. Den första tidningen på svenska var Wiborgs Annonce Blad. Snart föjlde olika tidningar som Wiborg, Östra Finland och dens efterföljare Wborgs Nyheter, Wiborgsbladet och förstås tidningen som vi tar upp, Wiborgs Tidning. Det fanns ingen tidning på ryska, men några tidningar tog upp några artiklar på ryska. Dessutom finns det annonser på ryska eller för rysiska företag, som påvisar å ena sidan den ryska närvaron i Viborg och å andra sidan att Finland egentligen tillhörde Ryssland. Dessutom är det så att Viborg var mycket närmare till olika städer i Ryssland än till exempel städer i finsk Lapland. Tidningspressen i Wiborg har haft en rätt stabil position. Från och med 1820-talet har det nästan alltid funnits en tidningspress på åtminstons ett av de tre språkena.
Wiborgs tidning 1854-1855 1867(64?)- 1881 - N.A.Zilliacus grundade tidningen och ett eget tryckeri han lärare i historia vid tyska fruntimmersskolan - Första årgången går inte att hitta - Tidningen Otawa skriver den 27 november 1863:... Wiborgs tidning joka tulee, paitsi julistuksia, sisältämään ulkomaan paikkakunnan uutisia, rikosasioiden tutkintoja, Wiipurin laiwa-luetteloa, kurssi- ja kauppa ilmoituksia j.n.e - Landsortstidning - W.t utkom varje helgifri onsdag och lördag åtminstone från år 1867-1872 Åren 1873-1881 varje helgifri tisdag,torsdag och lördag - Till en början kostade tidningen: 9mk 20p 1år 4mk 60p 0,5år ifall man prenumererade till det lokala postkontoret 8mk resp. 4mk om man avhämtade den direkt på N.A.Zilliaci boktryckeri eller i Clouberg et c:o bokhandel Dessa priser kom att med åren stiga,prenumerationstids-möjligheterna flera och utdelningsområdena utvidgas. (max 12mk år)ifall man bodde inom gränserna för ett visst område i staden kunde man få tidningen inburen. - Tidningen var (är) c 4-5 sidor - Innehåll i början: Notiser, politik, utrikes, sammankomster, konst, teater, ekonomi, noveller, diverse smått, reklam (bara på baksidan)tidningens fokus på egen ort. - Från år 1868-1872 var redaktör och utgivare Gabr.Lagus (fick en känsla av att han till en början inte riktigt var helt insatt i Wiborg?) Genomgång/Utveckling: (granskat varje årgångs första och sista nummer under 1867-1881) 4.1.1868 Tidningens plan:......wiborg äro utan tvivel en av Finlands intressantaste städer både genom egendomliga seder här äro rådande, härflutna ur olika folks brytning mot varandra under sekler och i följd av de stora handelsförbindelserna, som i denna ort ega sin medelpunkt. Det nära grannskapet till Ryssland har icke blott givit stadens yttre utseende ett skarpt markerat tycke, det har framkallat åsikter och opinioner, som stundom märkbart avsticka från det övriga Finlands. Att redogöra för dessa opinioner och vid behov underkasta dem kritik, uppfattar redaktionen som sin första plikt...
...Som lokalblad i inskränktare mening skall väl tidningen uppbjuda hela sin förmåga att hålla publiken au courant med stadens händelser, men vågar dock inte utlova någon minutiös fullständighet. Den ringa beröring, som finns emellan de skilda sällakpskretsarna, den ofta påpekade, men ännu inte avhjälpta bristen av en konversationsklubb eller något annat allmänt mötesställe förorsakar att nyheters samlande här icke faller sig särdeles lätt, och redaktionen anhåller derföre förbindligast att de, som hava intresse av den ena eller andra notisens publicerande, måtte på något sätt derom anmäla... 30.12.1968 - fattigdom, Finland fått bidrag utomlandsifrån (tackar bl.a landets styrelse och Joh.Wilh. Snellman) - Järnväg planeras till Wiborg -> hopp om stora vinster och aktivare kontakter till bl.a Europa - Lagus haft problem med Wiborg kännedom -> får hjälp det kommande året av den person som tidigare redigerat tidningen (Zilliacus?) 3.1.1872 - klar uttryckning av nationalism - Lagus avgår efter detta år, skriver ett vackert tack och blickar bakåt om de olika svårigheterna som varit...måtte det år, som gått in, icke blott lära oss att med allt varmare håg och livligare intresse omfatta de stora och politiska och sociala frågo, som ännu vänta på sin lösning, måtte det derjemte allt mera väcka vårt deltagande för de medborgerliga plikter, som den redan vunna utvecklingen gjort till våra. Måtte vi ropa på mera frihet för vår utveckling åt alla håll, men måtte vi derjemte begangna den frihet, som redan oss tillförsäkrats, så gott vi det förmår, till förökande av bildningen och välståndet i vårt land... 2.1.1873 - övergår till 3 ggr i veckan - ny yngre redaktör som lär ha bättre tid och ork (Namn oklart) - tidningen profilerar sig igen...det skall derför även utgöra ett mål för våra bemödanden att i mon av våra insigter beröra ämnen av vigt för fosterlandet i dess helhet, att fästa våra läsares uppmärksamhet på de stora politiska och sociala frågor, hvilka, väntande sin lösning av framtiden, i våra dagar hålla sinnena i orolig bidan. Att detta arbete under de förhållanden, i vhilka pressen i detta land arbetar, samt speciellt i följd av de ringa resurser, över vilka detta blad har att förfoga, skall komma att uppvisa väsentliga brister betvivla vi icke, en redlig vilja skall åtminstone icke fattas... 30.12.1873 - framgår att redaktionen representerats av bara 1 person (redaktören) -> för mycket arbete, tidningen blivit lidande -> en ny redaktion kommer att ta över igen 3.1.1874 - samma redaktion tar över som haft hand om tidningen under de fem första åren (Zilliacus igen?) - medhjälpare och korrespondenter i skilda län (Kuopio, St.Petersburg, Sordavala, huvudstaden...)
1875-1876 - dödens skörd, avlidne finske män - fattigdom, köld, skördaras missväxt ( Lilla istiden ) 1877 - mera annonsering 1878 - mera korrespondenter från Ryssland -> man ville utöka kännedomen om folket och det land som Finlands öde var så nära sammankopplat med - krigsnyheter : bl.a kriget i Asien (Anglo-Afghanska kriget II) - ny redaktion i augusti igen -> redaktör Axel Antell (Zilliacus i ekonomiska svårigheter) 31.12.1878 - möjlighet att i hela landet annonsera också på första sidan - Axel Antell uttalar sig om redaktionens och journalistikens kod...det allmänna mål undertecknad som publicist för sig uppställt är nämligen det som ju bör vara en var publicists: ljus och sanning, frihet och rätt; och vid utövande av dess publicistiska kall skall tanken på möjliga obehag och ovänner aldrig avskräcka redaktionen från att öppet och ärligt föra den allmänna meningens talan... 1879 - tidningen utvecklas och profilerar sig igen -> lät lite mera romantiskt och lättsamt nu (krönikor,reseskildringar,noveller,skisser,utländska författares/författarinnors verk, dagens intressantaste företeelser osv.) 1880 - betydligt mera annonser, hela tidningen tycks ha mera kött på benen 31.12.1881 I anledning av nuvarande utgivares bortavara från orten under en längre tid av nästkommande år, ävensom i anseende till nödiga, nya anstalter för bladets tryckning framleds, utkommer Wiborgs Tidning icke under förra hälften av år 1882. -> utkom aldrig mer (1880 -> nämns inte N.A.Zilliaci boktryckeri i tidningen som tryckställe mera utam refereras till samma adress som redaktionskontoret [Vakttornsgatan nr 17]. Zilliacus sålde tidningen och tryckeriet. Grundade sedan 1882 Wiborgsbladet.)