Byggherremodell för demonstrationsprojekt Projektbeskrivning 070412 Byggherren som förändringsagent former för samarbete mellan forskning och praktik. Delprojekt: Byggherremodell för genomförande av demonstrationsprojekt för utveckling och implementering av ny kunskap. Bakgrund och problembeskrivning Projektet har initierats av Byggherreforum och Chalmers Arkitektur, med det pågående Formas-BIC projektet Demonstrationsprojekt som arena för utveckling och implementering av uthålligt byggande som utgångspunkt för planerad, långsiktig samverkan. Det övergripande problemet är att kanalerna mellan forskning och praktik behöver förbättras inom byggsektorn. Forskningen behöver bli varse och lära sig behandla praktikers problem. Praktiker behöver söka och behandla forskningsresultat mer systematiskt. Mötet mellan parterna skulle behöva resultera i: Praktikrelevant information om forskningsresultat. Arenor för samverkan och utveckling. Lärandestrukturer i praktikvärlden. Genomförda projekt s.k. goda exempel - har visat sig ha stor betydelse för utvecklingen i byggoch anläggningssektorn. Särskilt demonstrationsprojekt är ett strategiskt viktigt medel för utveckling, kunskapsbildning, och kunskapsspridning. Resultat från pågående forskning visar att demonstrationsprojekt också har stora förutsättningar att fungera som arena för möten såväl mellan forskning och praktik som mellan aktörer inom praktikfältet. 1 Resultaten anger vidare att det finns frågor som behöver klargöras eller bearbetas för att demonstrationsprojekt skall kunna användas på sådant sätt, nämligen: Begreppsapparaten tolkas på olika sätt av olika aktörer, särskilt nyckelbegreppen demonstrationsprojekt och förändringsagent. Hittills har det saknats en uppsättning processverktyg från projekteringsskede till genomförande Hittills har det saknats processverktyg för utvärderingar och erfarenhetsspridning. Frågor som energieffektivisering, miljöanpassning eller hållbar utveckling kan tjäna som exempel. Flera demonstrationsprojekt visar att det finns en stor och lönsam potential för effektivisering, som dock en utnyttjas. Implementeringsproblemet kan i huvudsak hänföras till oklara föreställningar och otillräcklig kunskap, det övergripande temat för denna ansökan. Förutsättningarna för ett fortsatt, systematiskt användande av demonstrationsprojekt inom fältet uthålligt byggande är goda. Det finns ett politiskt ramverk, t.ex. i riksdagens miljömål och införandet av energideklarationer som kan ge drivkraft åt denna nödvändiga utveckling. Det finns också initiativ från byggsektorn, som BIC, Byggabodialogen, FIA-samverkan, Energialliansen, Kretsloppsrådet, Rådet för byggkvalitet, Samverkansforum och UFOS mfl som kan användas både som drivkraft och kanaler för erfarenhetsspridning. Behovet av ökad samverkan mellan högskola och byggherreföretag har uppmärksammats i Byggherreforums FoU-program Byggherren som förändringsagent till nytta för användare. Här preciseras också behovet av riktlinjer för demonstrationsprojekt enligt bifogat utdrag. Motsvarande behov har uppmärksammats av IVA i skriften Demonstrationsprojekt för utveckling av anläggningsprocessen. 1 Rubino B, Edén M & Femenias P (2007): Approach: arenas of enactment, models of diffusion and the meaning of demonstration projects for change. Paper accepted for the CIB World Congress, Construction for Development, Cape Town, May 2007 Rubino, B (2006) Challenging problems for a new generation of demonstration projects. 6 th International Postgraduate Conference on the Built and Human Environment, April 2006, Delft, the Nederlands.
Syfte, avgränsning och mål Det övergripande syftet är att utveckla former för samverkan mellan byggherrar och forskare. Samverkan kan röra allt från information till samarbete i projekt. Denna projektbeskrivning avser ett inledande delprojekt om demonstrationsprojekt som strategi för att bygga upp och sprida erfarenheter och kunskaper. Aktuella områden där erfarenheter finns är bl.a. energieffektivisering och anläggningar för uthålligt byggande i vid mening. Målsättningarna för projektet är att formulera riktlinjer för möten mellan byggherrar och forskare att formulera riktlinjer för byggherrar om genomförande av demonstrationsprojekt att finna och etablera former för spridning och tillämpning av riktlinjerna, att identifiera ytterligare områden för utveckling av samverkan mellan forskare och byggherrar. Utgångspunkter Det finns idag tillräckligt underlag som kan motivera dels en särskild byggherremodell för demonstrationsprojekt, dels formulera en sådan modell i form av riktlinjer. Byggherren som förändringsagent Begreppet förändringsagent betyder i detta sammanhang en person, en organisation, ett forum inom byggsektorn som kan stödja utvecklingsprocesser ekonomiskt, i projekt, genom information, i policies eller genom utbildning. Exempel på förändringsagenter är till exempel utbildnings- och policyinriktade organisationer som Energirådgivare, Byggabodialogen, Byggsektorns kretsloppsråd eller Energialliansen. Det kan också vara intresseorganisationer som Byggherreforum, Sveriges byggindustrier SABO eller Fastighetsägarna Sverige. En tredje kategori utgörs av centra där näringsliv och högskolor samverkar. Den fjärde kategorin utgörs av finansieringsorganisationer som offentliga institutioner, banker, låneinstitut eller försäkringsbolag. Byggherren och en organisation som Byggherreforum representerar i detta sammanhang två kraftfulla förändringsagenter: I projekt är det byggherren som är beställare av tjänster och ger direktiv I projekt är det byggherren som har helhetssyn och ekonomiskt ansvar En organisation som Byggherreforum har kapacitet att lagra och behandla information Byggherreforum har kapacitet att sprida information och utveckla lärande strukturer Begreppet arena Med arena menas ordnade möten mellan aktörer. Det kan vara - konferenser - workshops - kurser - nätverk för erfarenhetsutbyte Demonstrationsprojektet är en form av arena och en uppsättning av flera demonstrationsprojekt med regelbundna möten för erfarenhetsutbyte är en arena. Dessa arenor är tänkta att utgöra mötet mellan praktik och forskning (se tabell 1). Demonstrationsprojekt kan stödjas av forskning i såväl målformulering, projektplanering, utvärdering som resultatspridning Forskarrollen ligger närmare lärande än forskning och forskare är snarare rådgivare och granskare än problemlösare. Begreppet demonstrationsprojekt En oklarhet som utgjort hinder för etablerandet av demonstrationsprojekt i utvecklingsarbete där praktik och forskning möts gäller särskilt skiljelinjen mellan fullskaleeexperiment och demonstration. Utgångspunkten för projektet är att skilja på tre slags ambitionsnivåer för projekt (Tabell 1) Tabell 1 Olika ambitionsnivåer för byggprojekt och vad de innebär för projektens uppläggning
En experimentnivå En bästa praxis nivå En basnivå Kopplat till forskning Kopplat till praktik, riktigt Kopplat till praktik Klara forskningsmål projekt med Mål och mått som inte får Risktagande oprövade Klara utvecklingsmål som negligeras inslag för praktiker. kan sättas av engagerad Inte utvecklingsambition Vetenskapliga praktiker men utvärderingar Ej risk, beprövade Mainstreaming av Lyckade resultat kan implementeras i element men nytt helhetstänkande landvinningar från demonstrationsprojekt. demonstrationsprojekt Utvärdering och spridning Ej forskardeltagande Forskarstöd möjligt Målsättningsflöde - resultat från experiment och demonstrationer höjer kvaliteten i basnivån. Utvecklingsflöde behov på basnivån definierar insatser i form av demonstrationer och experiment Nivåerna skall ses som länkar i en utvecklingskedja vilken, som framgår av pilarna, kan ta sin utgångspunkt antingen i basen eller på experimentnivån. Den viktiga skiljelinjen mellan demonstration och experiment i denna begreppsmodell är att demonstrationsprojekt är praktikstyrda projekt, dock inte isolerade framstötar utan med avsikt leda till förbättringar basnivån. Experiment är enstaka, forskningsstyrda projekt där resultat så småningom kan implementeras i demonstrationsprojekt eller på basnivån. Genomförande Det inledande delprojektet genomförs i samarbete mellan Byggherreforum och forskare vid Arkitektur, Chalmers tekniska högskola. Projektet genomförs i fem steg 1 Utkast till riktlinjer Pågående forskning har givit resultat som kan utformas till riktlinjer för byggherrar som vill genomföra demonstrationsprojekt. Ett visionsarbete: På vilket sätt ingår demonstrationsprojektet i byggherrens arbete för kvalitet och uthållig utveckling Målsättningar: Konkreta mål som på något sätt markerar ett demonstrationsvärde och som kan följas upp. Program-, design- och byggprocess: Ett tydligt program som följer processen med kontinuerliga avstämningar. Integrerad designprocess med samverkan. Upphandlingsformer som garanterar att alla är införstådda med målsättningarna Utvärdering Strategi för fortsatt implementering. 2 Denna stomme kommer att prövas och utvecklas i samarbete med referensgrupp och avnämare. 2 Workshops Riktlinjerna diskuteras i en referensgrupp och vid en särskild workshop med ytterligare representanter från Byggherreforum, Energialliansen, BIC m.fl samt med berörda forskningsfinansiärer för att säkerställa förankring i sektorn. 3 Publikation I samråd med referensgruppen arbetar Chalmersgruppen fram en publikation för Byggherreforum. En tänkt stomme till innehåll är: 2 Eden, M, Femenias, P & Rubino, B (2005) Demonstration Projects as an Arena for Implementation and Development of Sustainable Building The International Sustainable Building Conference SB05 26-28 September Tokyo.
- Inledning terminologi, demoprojektens roll i utvecklingsprocesser - Byggherrens krav och önskemål byggprocessen - Forskningens behov och önskemål FoU-processen - Modeller för demoprojekt planering, genomförande, utvärdering och information - Hur bör forskaren presentera sitt koncept/förslag - Hur bör byggherren nyttiggöra resultat 4 Förankring och spridning Arbetet presenteras i en konferens för bygg-, fastighets- och anläggningssektorn. 5 Etablera arena Byggherreforum i samverkan med Chalmersgruppen formar en grupp aktörer som åtar sig att genomföra demonstrationsprojekt. Etablerandet av arenan utgör övergången mellan avslutningen av detta inledande projekt och kommande samarbetsprojekt. Förväntade resultat En byggherremodell för demonstrationsprojekt - riktlinjer (publikation). Ett nätverk för utbyte av erfarenhet från demonstrationsprojekt. En arena bestående av en grupp nya demonstrationsprojekt för uthålligt byggande. Ett program för fördjupad FoU-verksamhet Arbetsinsats och kostnader Forskare: Michael Edén, professor, Arkitektur, Chalmers. Barbara Rubino, doktorand, Arkitektur, Chalmers. Paula Femenías, dr, Arkitektur, Chalmers, 1 personvecka Referensgrupp Christer Wannheden, Byggherreforum Hans-Åke Ivarsson, Lokalförsörjningsförvaltninge, Göteborgs Stad Gunilla Haglund, Parkeringsbolaget Robert Widbom, Byggherreforum Lars Redtzer, Byggherreforum Kostnader Chalmers Arkitektur: Löner Person Arbetsinsats Kostnad (inkl OH 40%) Edén 1 månad 109130 Rubino 1 månad 46200 Femenías ¼ månad 16450 Summa löner 171780 Omkostnader Chalmers Arkitektur (inkl OH 40%) Förbrukningsmateriel 14000 Resor och traktamenten 42000 Programvara 7000 Litteratur 4200 Summa omkostnader 67200 Spridning Omkostnader referensgrupp 100000 Konferens 100000
Summa 200000 Sammanlagd projektkostnad enligt ovan 438 980 kr. Byggherreforums kostnader för administration och slutrapportering tillkommer vilket ger en total kostnad för projektet om ca 480 000 kr Härav sökt hos Formas via Chalmers 240000 CMB (Chalmers) och sektorns aktörer via 240000 Byggherreforum, bl a Energimyndigheten, Byggkostnadsforum, Banverket, Vägverket, och UFOS Projekttid Arbetet beräknas påbörjas juni 2007 och genomföras så att delprojektet kan avslutas i november 2007.
Bilaga Utdrag ur FoU-programmet Byggherren som förändringsagent Byggherrens roll i implementeringsprocessen För att FoU-verksamheten skall få genomslag i praktiken är det av stor vikt att byggherrar medverkar aktivt i implementeringen av FoU-resultat. Den aktive byggherren har stor nytta av att själv delta i FoU-projekt där den egna erfarenheten kan samverka med forskarnas unika kunskaper. Goda exempel och demonstrationsprojekt kan tjäna som inspiration och vägledning, men det är även viktigt att framkomna resultat utvärderas före en bred användning. Implementeringsprojekt har stor potential för sektorns utveckling. Det gäller demonstrationsprojekt som del i innovationsprocessen och mötesplats för erfarenhetsutbyte mellan forskning och praktik. Det gäller också vanliga projekt som kan användas som goda exempel. För att åstadkomma förändring är det viktigt att dessa projekt inte bara är enstaka företeelser utan länkade i en process som tillvaratar erfarenheter och sprider information. För Byggherren som förändringsagent är det viktigt att implementeringsprocessen kan utvecklas som en naturlig del i företagens normala verksamhet. Som del i implementeringen av FoU-resultat kan demonstrationsprojekt utvecklas till arenor som stärker den samverkan som är nödvändig för sektorns utveckling. Rätt använda ger dessa projekt utrymme för såväl byggherrekollektivets ansvar för sektorn och forskningens krav på akademisk meritering som företagens krav på nytta redan på kort sikt. Det finns även utrymme för projektaktörernas incitament för engagemang och konkreta utvecklingsinsatser. Det är angeläget att vidareutveckla byggherrens roll i implementeringsprocessen och utveckla förmågan att genomföra demonstrationsprojekt både som resurs för forskningen och till nytta för byggherreföretagen. Verksamhetsutskottet för FoU och högskolekontakter avser därför att initiera ett arbete i syfte att formulera en modell för demonstrationsprojekt som i första hand är anpassad till byggherrens behov. Det gälle både krav relaterade till genomförandet och krav på uppföljning för att kunna utvärdera ny teknik och nya arbetsmetoder. Avslutningsvis vill vi betona att detta FoU- program har ambitionen att vara en del i en utvecklad implementeringsprocess som brygga mellan forskning och praktik. Målet att engagera forskare i byggherrerelaterade frågor är en del. Ett viktigt mål är också att öka byggherrekollektivets intresse och förmåga att medverka i FoU-projekt och ta till sig FoU-resultat.