Protokollsutdrag KS 2014-08-13 257 Uppföljning av effektmål i plan för vård- och omsorgsverksamheten

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (2) Datum 2014-09-17 Vår referens Annika Suarez Assistent Tjänsteskrivelse annika.suarez@malmo.se Inkomna skrivelser SOFS-2014-375 Sammanfattning Inkomna skrivelser till Stadsområdesnämnd Söder Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att lägga de inkomna skrivelserna till handlingarna. Beslutsunderlag Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2014-2023 Särskilt yttrande från M och FP angående Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2014-2023 Protokollsutdrag KS 2014-08-13 255 Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2014-2023 Rapport Basmätning av effektmålen i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Särskilt yttrande från SD angående Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten Särskilt yttrande från M och FP angående uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten Protokollsutdrag KS 2014-08-13 257 Uppföljning av effektmål i plan för vård- och omsorgsverksamheten Rapport Utvärdering av värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad Särskilt yttrande angående Utvärdering av lokala värdighetsgarantier för hemtjänsten i Malmö stad Protokollsutdrag KS 2014-08-13 258 Utvärdering av lokala värdighetsgarantier för hemtjänsten i Malmöstad Protokollsutdrag SRN-MU 101 Tillsynsärende enligt tobakslagen avseende Värnhems frukt och grönt Protokollsutdrag SRN-MU 100 Tillsynsärende enligt tobakslagen avseende Afgan Shamnshad market Protokollsutdrag SRN-MU 99 Ansökan om tidsbegränsad utökad serveringstid avseende Restaurang Swing Inn Protokollsutdrag SRN-MU 98 Ansökan om tidsbegränsad utökad serveringstid avseende Etage Protokollsutdrag SRN-MU 97 Ansökan om tidsbegränsad utökad serveringstid avseende SIGNERAD

Crown Nightclub Protokollsutdrag SRN-MU 96 Ansökan om serveringstillstånd avseende Restaurang Potala Asian Protokollsutdrag SRN-MU 95 Ansökan om serveringstillstånd avseende Restaurang Café Element Protokollsutdrag SRN-MU 94 Åtgärd enligt alkohollagen avseende Restaurang Rotundan Tjänsteskrivelse SoN Söder 140924 2 (2) Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söder 2014-09-24 Ansvariga Lena Wetterskog Sjöstedt Stadsområdesdirektör

Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2014 2023 Lokalförsörjningsavdelningen LiMa 1

Innehållsförteckning Inledning... 3 Förskola... 3 Behoven... 3 Lokalförändringar... 4 Lokalförsörjningsarbete januari april 2014... 5 Grundskola... 5 Befolkningsutveckling... 5 Skolområde Norr... 5 Skolområde Innerstaden... 6 Skolområde Väster... 6 Skolområde Söder... 6 Skolområde Öster... 6 Generellt... 6 Pågående och planerad utbyggnad 2014 2018... 7 Vad som händer 2014... 7 Vad som händer under 2015 2016... 8 Vad som händer under 2017 och därefter... 9 Frivilliga skolformer... 10 Gymnasieskola... 10 Lokalförändringar... 10 Utveckling 2015 2023... 11 Gymnasiesärskola... 11 Lokalförändringar... 11 Utveckling 2015 2023... 11 Vuxenutbildning... 11 Lokalförändringar... 11 Utveckling 2015 2023... 11 LiMas analys skolor... 12 Skolförvaltningarna gemensamt... 12 Förskolor... 12 Grundskolor... 13 Gymnasium- och vuxenutbildning... 13 Boende... 14 Särskilt boende för äldre... 14 Lokalförändringar... 14 Sociala resursnämnden... 14 Lokalförändringar Sociala Resursnämnden... 15 Lokalförändringar Stadsområden... 15 LiMas analys Boende... 16 LSS boende... 16 Nuläge... 16 Lokalförändringar 2014... 17 Utveckling 2015 2023... 17 Kulturlokaler... 17 Fritid... 18 Kontor... 19 Förskolor objektsammanställning 2014 2018... 19 Utbyggnadslista mars 2014 för förskolor... 20 2

Inledning Lokalbehovet är fortsatt stort inom förskola och grundskola. Det ställer höga krav på lokalförsörjningsarbetets effektivitet. Samarbetet mellan förvaltningarna kommer att vara centralt i det fortsatta lokalförsörjningsarbetet. Ett omfattande inventeringsarbete har utförts och ligger till grund för årets lokalförsörjningsplan inom området. Boendefrågorna är fortsatt viktiga i planeringen. Hemlöshetsarbetet har prioritet, framförallt gäller det hemlösa barnfamiljer. LSS-utbyggnaden fortsätter, både för att möta det ökande behovet och för att kunna avveckla boenden av lägre kvalitet. Ett nytt äldreboende planeras inom Husie-området där antalet äldre ökar. I staden i stort ökar platsbehovet först när generationen född på 1940-talet passerar 80 års ålder. Inom stadsområdena pågår fortfarande lokalanpassningar kopplade till den genomförda omorganisationen. Det stora lokalbehovet kopplat till ett mer begränsat investeringsutrymme i kommunen, pekar på vikten av att lokalförsörjningsplanen utvecklas till ett tydligare ekonomiskt styrdokument. En ny instruktion för lokalförsörjningsplanen tas i bruk i lokalförsörjningsplanen för år 2015-2024. Tydligare ekonomisk redovisning samt regelbunden uppföljning under året av planens genomförande är några av tyngdpunkterna i den nya instruktionen. Lima föreslår att följande åtgärder genomförs avseende planering och utbyggnad av lokaler för kommunal service. - Att LiMa tillsammans med berörda förvaltningar ytterligare utvecklar rutiner för att beakta behovet av kommunal service så tidigt som möjligt i såväl exploateringsarbetet som i översikts- och detaljplanearbetet. - Att en ny instruktion för Malmö stads lokalförsörjningsplan tas fram tillsammans med berörda förvaltningar, varvid investerings- och lokalplanering ges en ökad samordning. - Att LiMa i samband med delårsredovisningarna till Kommunstyrelsen följer upp genomförandet av lokalförsörjningsplanen. Förskola Förskoleförvaltningen övertog ansvaret för den samlade förskoleverksamheten från stadsdelarna den 1 juli 2014. En omfattande planering övertogs, som till största delen utgör stadsdelarnas planering för årets lokalförsörjningsplan för förskolor. Ett omfattande inventeringsarbete har genomförts under hösten för att säkerställa den planering som skett inom de tidigare stadsdelarna. Förskoleförvaltningen redogör för behoven och utbyggnaden genom en geografisk uppdelning via de fem stadsområdena. Behoven Behoven av utbyggnad av förskolor bygger på stadskontorets befolkningsprognos från 2013. I den kan man se att behoven varierar mellan de olika stadsområdena och mellan åren men sammataget kommer antal barn i förskoleålder att öka med ca 2 250 personer fram till 2018. 3

En bedömd ingående brist om 500 platser vid ingången av 2014 finns inte med i behovsredovisningen. Bedömningen av behov och utbyggnad grundar sig på förhållanden som gällde vid den tidpunkt Förskolenämnden antog förvaltningens lokalförsörjningsplan, december 2013. 2014 2015 2016 2017 2018 Summa 2014-18 Behov Utbyggnad Behov Utbyggnad Behov Utbyggnad Behov Utbyggnad Behov Utbyggnad Behov Utbyggnad Norr 271 67 205 124 130 18 113 200 40 144 759 553 Öster 34 16 22 220 19 100 62 180 99 0 236 513 Väster 133 214 145 188 122 444 189 0 111 80 700 926 Söder 19 228-2 84 50 75 107 70 121 0 295 457 Innerstaden 126 13 98 180 39 90-4 200 9 0 268 483 Summa 583 538 468 796 360 727 467 650 380 224 2258 2932 Behov och utbyggnad årsvis I alla stadsområden förväntas antalet barn i förskoleålder öka. Stadskontoret har påpekat under året att prognosen eventuellt kommer att överskridas då det gäller förskolebarn. Detta vägs in i analys och slutsatser rörande kommande utbyggnadsbehov, liksom att det finns planering som innefattar 30 timmars vistelsetid per vecka för barn till föräldralediga. I tabellen ovan redovisas nettoökningen av antalet förskoleplatser med ca 3000 platser. Ytterligare ca 1 000 platser bedöms behövas fram till 2018 med hänsyn till den bedömda ingående bristen samt om den föreslagna ändringen av vistelsetid per vecka för barn till föräldralediga genomförs. En mer detaljerad lista med objektsvis redovisning finns längst bak i dokumentet. Lokalförändringar Det finns ett underskott av platser mot behov för år 2014. Det är förskoleplatser som inte har kunnat effektueras i den omfattning som behovet har angett men även att förskolor i skolor måste utrymmas för att ge plats för skolelever. Det är framförallt i stadsområde Norr som det finns svårigheter att tillgodose lokalbehovet under perioden. Till stor del beror detta på utbyggnaden av Västra Hamnen och de svårigheter som kommer av att kommunen äger lite mark. Det krävs en fördjupad analys av hur den ansträngda lokalsituationen i Västra Hamnen ska lösas. En annan orsak till Norrs underskott kan vara att barnfamiljer i den färdigbyggda staden bor kvar i högre utsträckning och svårigheterna att i Gamla staden få fram nya förskolor som uppfyller ytkraven för utemiljö. Beträffande övriga stadsområden, bedöms utbyggnaden komma i fatt behovet 2016. Det överskott av platser som kommer att finnas, bedömer Förskoleförvaltningen kan mötas av nedläggning av lägenhetsförskolor av lokalmässigt låg kvalitet samt att det finns tillfälliga lokallösningar som på sikt inte kommer att finnas kvar. I ett längre perspektiv ställer de stora utbyggnadsområdena krav på beredskap för ytterligare utbyggnad av förskolelokaler. Det gäller framförallt Västra Hamnen, Hyllievång, Bunkeflo och Klagshamn, men även Husie, Norra Sorgenfri och Segevång. 4

Lokalförsörjningsarbete januari april 2014 Antalet placerade barn i förskoleverksamhet har ökat med ca 550 under första kvartalet 2014. Av denna ökning återfinns ca 475 inom kommunal verksamhet och ca 75 inom fristående verksamhet. Under första kvartalet 2014 har den lagstadgade kötiden överskridits när det gäller fyra barn. Åtgärder har vidtagits för att lösa den akuta situationen. Genom att starta upp helt nya, både tillfälliga och permanenta verksamheter har ca 150 extra platser kunnat erbjudas, vilket är en viktig anledning till att obalansen mellan behov och tillgång funnit en lösning. Bedömningen för resterande del av 2014 är att placering av barn i förskola kommer att ske inom lagstadgad tid. Grundskola Grundskoleförvaltningen övertog den 1 juli 2013 ansvaret för den samlade grundskoleverksamheten i Malmö stad. Sedan dess har ett omfattande inventeringsarbete genomförts rörande de utbyggnads- och förändringsprojekt rörande lokaler som pågår eller planeras. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för planeringen av all kommunal verksamhet, inte minst planeringen av skolplatser. Kommunens skyldighet att erbjuda grundskola till samtliga barn/ungdomar mellan 6 och 15 år gör befolkningsprognosen till det viktigaste verktyget i en planering som ibland resulterar i byggandet av helt nya skolor en process som tar flertalet år att genomföra. Den befolkningsprognos som grundskoleförvaltningen bygger sina analyser på tas fram av stadskontoret och sträcker sig mellan åren 2013 och 2018. Prognosen antar att antalet 6 9-åringar kommer att öka med ca 3 350 individer under prognosperioden och 10 12-åringarna med ca 2 320. I gruppen 13 15-åringar spås en ökning med ca 1 230 barn. Denna kraftiga sammantagna ökning av antalet grundskolebarn får inverkan på kommunens planering av grundskoleplatser. Att enbart säga att staden måste tillskapa ca 7 000 nya platser innan utgången av 2018 är dock att förenkla utmaningen. Dels kan inte samtliga grundskolor i staden redan i dag antas ha nått sin fulla kapacitet (även om sådana exempel existerar) och dels är den geografiska placeringen av utbyggnadsbehovet avgörande. Skolområde Norr Inom skolområde Norr finns den procentuellt största ökningen av grundskolebarn i kommunen. Antalet grundskolebarn bedöms öka med 1 670 barn under prognosperioden, vilket innebär en ökning på 39 %. Den största ökningen sker inom åldersgruppen 6 9 år. Den överlägset största ökningen i området kommer att ske i Västra Hamnen. Stora ökningar kommer även att ske i Rörsjöstaden. Det krävs konkreta förslag till lösningar avseende Västra Hamnen mot bakgrund av befolkningsökning och tillgång till byggbar mark. Den samlade kapaciteten i området kring Rörsjöstaden bör analyseras. 5

Skolområde Innerstaden Även inom skolområde Innerstaden är det 6 9 åringarna som står för den största ökningen. Den totala ökningen av antalet grundskolebarn är 1 170 barn eller 28 %. Det är framförallt i Västra Sorgenfri, Ribersborg och Möllevången som ökningen sker. Det finns en stor tillströmning av skolbarn från skolområde Väster. Skolområde Väster Det finns idag flest grundskoleelever och även flest antal grundskolor i skolområde väster. I skolområdet väntas under prognosperioden en total ökning med 1 990 barn i grundskoleåldern. Inom skolområdet finns utbyggnadsområdena Hyllievång, Limhamns hamnområde samt områden runt Kalkbrottet. Stora delar av ökningen inom skolområdet är koncentrerade till dessa områden, även om utvecklingen är svårbedömd med hänsyn till utbyggnadstakten för bostäder i områdena. Planeringsförutsättningar och behov bör utredas för utbyggnadsområdena Hyllievång, Elinegård och Limhamns hamnområde samt Benkeflostrand, Djupadal och Holma. Skolområde Söder Inom skolområde Söder bedöms antalet grundskolebarn öka med 1 360 barn. Ökningarna sker i de båda gamla stadsdelarna Fosie och Oxie. Inom området är det tillströmning av barn till Augustenborg och utflöde från Lindängen. Inom skolområdet finns befintliga skolor som bedöms ha möjlighet ta emot fler elever. Utredning av befintliga skolors dimensionering och kapacitet och eventuellt om- och tillbyggnadsbehov ska genomföras. Samtidigt utreds planeringsförutsättningar för en ny skola i Fosieby. Skolområde Öster I skolområde Öster förväntas en jämförelsevis svag ökning av antalet grundskolebarn, totalt 720 barn under prognosperioden. Ökningarna förväntas främst inom Apelgården, Kryddgården och Törnrosen. Gyllins 2 är ett helt nytt bostadskvarter som ska innehålla en ny skola. En fördjupad analys av planeringsförutsättningarna i Husieområdet med särskild koppling till ny skola i kvarteret Gyllin 2 genomförs. Generellt Omfattningen av fristående grundskoleverksamhet i staden är intressant att analysera. Här är kommunen dock hänvisad till en nulägesbeskrivning och en vid analys av samhällsutvecklingen i stort, då verksamheten ligger utanför stadens kontroll och dessutom styrs av snabbskiftande variabler såsom konjunktur och trender i samhället. En fördjupad behovsanalys per skola och upptagningsområde kommer ske under 2014 och sammankopplas då med pågående utredningsarbete rörande förändring av upptagningsområden. Denna analys kräver ett omfattande utredningsarbete och de tidsmässiga förutsättningarna har inte funnits under 2013. 6

Pågående och planerad utbyggnad 2014 2018 Totalt under perioden uppgår antalet om- och utbyggnadsprojekt till 30. En del av projekten avser ombyggnation i syfte att säkra kvaliteten i de skollokaler som staden förfogar över samt bättre anpassa den fysiska miljön till verksamhetsspecifika förutsättningar, varför de inte nödvändigtvis resulterar i en ökad elevkapacitet. Uppgifterna i de tabeller som redovisas ska ses som nulägesbeskrivningar från november 2013. Planerad avveckling av lokaler för perioden 2016 2018 finns inte i nuläget. I huvudsak avvecklas evakueringslokaler när nyoch ombyggnation är klar. Tabell1 Utbyggnad och avveckling Malmö totalt Malmö, totalt Barn Förändring Utbyggnad Avveckling Summa nya platser Diff. 31-dec 6-15 år 2013 29330 2014 30570 1240 465 224 241-968 2015 31920 1350 605 389 216-1234 2016 33470 1550 1775 0 1775 225 2017 34870 1400 1488 0 1488 88 2018 36230 1360 2265 0 2265 905 Summa förändring 6900 6598 613 5985-915 Vad som händer 2014 Särskild planering krävs för att hantera den brist som anges i tabell 1. Det pågår en faktisk planering under 2014 där förskolan lämnar lokaler som finns i grundskolor. Detta finns angivet i lokalförsörjningsplanen för förskoleverksamheten och innebär att ca 500 platser i grundskolan kommer att skapas. Den återstående bristen om ca 600 platser planeras att hanteras dels genom paviljonglösningar och dels genom en outnyttjad kapacitet som bedöms finnas på ett antal skolor runt om i staden. Under januari 2014 färdigställdes första etappen av paviljongetableringen med en kapacitet om 125 skolplatser. Arbetet med återställning av förskoleplatser till grundskolelokaler har under första kvartalet 2014 påbörjats för lokaler inom sex skolor och förväntas färdigställas inför verksamhetsstarten höstterminen 2014. En särskild planering har även påbörjats för att identifiera och genomföra åtgärder som krävs för att hantera den bedömda bristen inför höstterminstarten 2015. Nedan följer en sammanställning över antalet projekt under 2014. Projekten omfattar ombyggnation av befintliga lokaler, nya paviljonger samt avveckling av befintliga paviljonger. Det kan finnas viss osäkerhet när det gäller antalet platser för vissa projekt. Detta mot bakgrund av osäkerheter som finns när det gäller att fastställa platsantalet vid en grundskola. 7

Tabell 2 Projekt med planerad färdigställande 2014 Kvarter/objekt Beskrivning/förändring Förändring platser Tidplan Lusthuset 1-5, 10-16 / etapp 1 Ny Paviljong 100 1/2014 Rörsjöskolan Ombyggnad 0 1/2014 Zenith Linnéskolan Ombyggnad 125 6/2014 Höjaskolan Avveckling Paviljong -60 7/2014 Högaholmsskolan Utredning pågår Utredning 2014 pågår Lindängens IP Paviljonger Utredning 2014 pågår Lusthuset 1-5, 10-16 / etapp 2 Ny Paviljong 100 8/2014 Söderkullaskolan Avveckling Paviljong -100 2014 Jägersroskolan Avveckling -64 2014 Hyllie skola Ombyggnad 0 2014 Videdalsskolan Ombyggnad Utredning 2014 pågår Lindeborgskolan Ombyggnad 80 2014 Kroksbäcksskolan Ombyggnad 60 2014 Summa nya platser 241 Vad som händer under 2015 2016 De planerade och beslutade projekten för perioden 2015 2016 uppgår till totalt 11 och avser främst ny- och ombyggnation. Totalt förväntas projekten generera 1 879 nya grundskoleplatser under perioden. Tabell 2 Projekt med planerad färdigställande 2015-2016 Kvarter/objekt Beskrivning/ förändring Förändring platser Tidplan Kungshögsskolan Tillbyggnad 150 2015 Lusthuset 1-5, 10- Ny paviljong 100 8/2015 16 / etapp 3 Rosengårdsskolan Ombyggnad -389 8/2015 Munkhätteskolan Ombyggnad 75 9/2015 Lorensborgsskolan Tillbyggnad 80 11/2015 8

Rörsjöskolans flexi Nybyggnation 200 2015 Eriksfältsskolan Ombyggnad 125 2016 Djupadalsskolan Nybyggnad 75 8/2016 Hyllievångskolan Nybyggnation 525 8/2016 Glasugnen, samt Nybyggnation 525 8/2016 sporthall Stapelbäddens Nybyggnation 525 1/2016 skola Summa nya platser 1991 Rosengårdsskolan planeras genomgå en ombyggnad i syfte att omvandla delar av skolan till förskola. Vad som händer under 2017 och därefter Kvarter/objekt Risebergaskolan Beskrivning/ förändring Ombyggnad, Nybyggnation Förändring Tidplan platser 150 2017 Gottorp, samt idrottshall Nybyggnation 600 2017 Djupadalsskolan Ombyggnad 0 10/2017 Kv. Gyllin 2 Nybyggnation 500 2017 Geijersskolan Nybyggnation 150 2017 Blåmossan Nybyggnation 88 10/2017 Lindängeskolan Ombyggnad 0 2018 Tingdammsskolan Tillbyggnation 125 2018 Cementen 4, 5, samt Nybyggnation 450 2018 sporthall Hyllievång, centrala skolan 450 2018 Malmö International Nybyggnation 440 2018 School Varvsstadens skola Nybyggnation 600 2018 Mellanhedsskolan Tillbyggnad 200 Utredning pågår Elinegård Nybyggnation Utredning pågår Utredning pågår Nydalaskolan Utredning pågår Utredning pågår Utredning pågår Segevångsskolan Utredning pågår Utredning pågår Utredning pågår 9

Fosie Kyrkby Utredning pågår Utredning pågår Malmö Idrottsgrundskola Utredning Utredning pågår pågår Norra Sorgenfri Utredning Utredning pågår pågår Ny skola Bunkeflo, prio 1 Nybyggnation Utredning pågår Ny skola Klagshamn Nybyggnation Utredning pågår Ny skola Tygelsjö Nybyggnation Utredning pågår Område 80 Utredning Utredning pågår pågår Holmaskolan Utredning Utredning pågår pågår Summa nya platser 3753 Utredning pågår Utredning pågår Utredning pågår Utredning pågår Utredning pågår Utredning pågår Utredning pågår Utredning pågår Tingdamm, Cementen 4, Gottorp, Hyllievång Centrala Skolan samt Varvstadens skola är nybyggnation som rör årskurs 7 9. För Tingdammskolan utreds behovet vidare och är en del av enhetens arbete med utvecklingen av kapacitetsutredningen som beskrivs i kommande kapitel. Planering under uppstart rörande skolor på Elinegård och Ön. Bedömningen är att färdigställande beräknas till efter planeringsperioden till och med 2018. Frivilliga skolformer Gymnasieskola Befolkningsunderlaget i gymnasieåldrarna 16 18 år kommer att fortsätta minska ett par år framöver enligt nuvarande prognoser. Antalet Malmö elever till friskolor i årskurs ett har minskat 2012 och 2013. Antalet elever från Malmö i kommunal gymnasieskola i annan kommun har ökat något. Förändringar från föregående år är marginella och har orsaker i inoch utflyttningar, fritt sök i Skåne samt delvis förändrat programutbud i samband med nya gymnasiereformen. Förutom ovannämnda demografiska förändringar och friskolepåverkan kommer gymnasiereformen GY11 fortsatt ha konsekvenser för planeringen av gymnasieutbildningen i Malmö. Lokalförändringar Agnesfridsgymnasium o Fortifikationsverket har sagt upp avtalet för övningsområdet för tunga fordon. Utredningen av möjligheten att anlägga ett övningsområde någon annanstans pågår. Eftersom nuvarande övningsområde har hyrts utan kostnad förväntas en kraftig kostnadsökning för verksamheten. En utredning av möjligheten att effektivisera lokalutnyttjande på Bellevuegymnasiet genom att flytta den del av verksamheten som finns inom kvarteret Trevnaden pågår. Utredningen angående lokalerna på Norra Sorgenfri gymnasium fortsätter. 10

Idrottshallar främst för Pauliskolan och Universitetsholmens gymnasium är bristen på idrottshall mycket besvärande. Tidplan och kostnadsbedömning för nybygge av ytterligare idrottshallar bör upprättas. Utveckling 2015 2023 Med beaktande av faktorer såsom demografi, sökmönster, konkurrens och behörighet görs bedömningen att gymnasieskolans elevunderlag kommer att öka igen fr.o.m. 2016. Då osäkerhetsfaktorerna är många är det viktigt att fortsätta följa denna utveckling noga utifrån en lokalplanering. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolor finns fr.o.m. 2013 vid Värnhemsskolan, Rönnens gymnasium, Malmö Borgarskola, Agnesfrids gymnasium, den verksamhet som tidigare var placerad vid Norra Sorgenfri, finns i tillfälliga lokaler på Valdemarsro. En ny gymnasiesärskola vid Malmö Latinskola har inrättats. Norra Sorgenfri gymnasium är huvudskola. Två filialer för elever med autism på Sege Park respektive Fosie Farm är knutna till skolan. Lokalförändringar Beslut har tagits i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att flytta gymnasiesärskolan från sina nuvarande lokaler inom Norra Sorgenfri gymnasium. Elevplatserna för elever med autism vid specialenheten Fosie Farm/Sege Park räcker inte till idag. Dessutom måste lokalerna inom Sege Park lämnas så fort som möjligt. Arbetet med att skaffa nya lokaler pågår. Hyreskonsekvenserna är ännu inte kända. För att effektivisera lokalutnyttjandet undersöks möjligheter till ett samarbete med daglig verksamhet. Utveckling 2015 2023 Efter att ha ökat under flera år, bedöms elevunderlaget de närmaste åren ligga på dagens nivå. Osäkerheten är dock stor när det gäller elevprognoser för dessa elevgrupper över en längre tidsperiod. Trenden fortsätter med att några elever mottages i särskolan först under högstadiet. Malmö skiljer sig från riksgenomsnittet genom att ha en större andel elever som kommer från träningsskolan i den obligatoriska särskolan. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen, innefattande kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna genomförs vid åtta enheter inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Vuxenutbildningsavdelningen ansvarar för beställning av utbildning inom egenregi och upphandling av utbildning hos externa anordnare. Lokalförändringar Södervärnsskolans lokaler är i stort behov av underhåll och arbetsmiljö- och verksamhetsanpassningar. Stadsfastigheter planerar för omfattande arbeten under 2014. Hyreskonsekvens är ännu inte beräknad. I övrigt behöver Komvux Malmö Södervärn fortsatt hyra lokaler i Dekanen 1, f.d. Pildammsskolan, även 2014. Skulle denna verksamhet fortsätta framöver måste nya permanenta lokaler hittas. F.d. Komvux Rosengård finns i kv Rönnen men även dessa lokaler kan behöva ersättas om skolförvaltningarnas kontorsyta utökas. Utveckling 2015 2023 Osäkerheten är stor om vuxenutbildningens utveckling kommande år. De ekonomiska resurserna och därmed utbildningsvolymerna påverkas av arbetsmarknadsläge, demografi, 11

självförsörjningsgrad, utbildningsnivå etc. I nuläget är det rimligt att tro att vuxenutbildningen kommer att ha ungefär samma omfattning under de närmaste åren. I den så kallade SFI-utredningens betänkande Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning, som presenterades i slutet av oktober månad, föreslås ett nationellt valfrihetssystem för SFI och kommunal vuxenutbildning. Genomförandet av en sådan modell innebär en ny konkurrenssituation inom vuxenutbildningen, vilket kan påverka lokalbehovet. LiMas analys skolor Skolförvaltningarna gemensamt Den akuta planeringen som pågått under våren 2014 för att lösa förskolans och grundskolans akuta lokalbehov har givit gott resultat. Akutarbetet för att lösa 2015 års akuta lokalbehov pågår. Det är av avgörande betydelse att det akuta arbetet prioriteras av samtliga berörda förvaltningar. Parallellt fortgår det långsiktiga strategiska planeringsarbetet i syfte att få god framförhållning i projekten och undvika akuta lösningar. Svårigheter finns att finna lösningar och byggbar mark i den täta staden. PLASMA (Plan för samhällsservicens markbehov) gruppens arbete är i det sammanhanget mycket viktigt. Samverkanarbetet mellan Lima och Avdelningen för fysisk miljö är viktigt i de fördjupade analyser som krävs i tidga skeden, framförallt i de stora utbyggnadsområdena och i den täta staden. Även om lokalbehovet är fortsatt stort, är det viktigt att planeringen för en eventuell nedgång i lokalbehovet hålls aktuell. I de stora utbyggnadsområdena måste lösningar för den kommunala servicen säkras i ett tidigt skede. Att det finns kommunal service är grundläggande för områdenas attraktivitet och utveckling. Planering av Nya Hyllie skola till färdigställande till höstterminen 2016 är en viktig signal till bostadsproduktionen i området. Förutom de etablerade utbyggnadsområdena är planering och utveckling av området Norra Sorgenfri viktigt att följa. Planeringsarbetet pågår i stora delar i samverkan mellan de olika skolförvaltningarna. I sin analys vill Lima peka på vikten av följande åtgärder. - Att en fördjupad analys av möjligheter till byggbar mark eller andra lösningar för förskola och grundskola i Västra Hamnen genomförs. - Att en fördjupad analys av komplexiteten i planering och genomförande av förskoleoch grundskoleutbyggnaden i Hyllievång genomförs. - Att det vid planering för förskola/grundskola i utbyggnadsområden beaktas möjligheten att tillgodose behov av platser i angränsande områden. - Att planeringen och utvecklingen av området Norra Sorgenfri följs noggrant. Förskolor För att underlätta den fortsatta lokalplaneringen för 2014 och 2015 har en särskild grupp med berörda förvaltningar skapats under ledning av LiMa. I ett längre perspektiv är det i första hand inom stadsområde Norr som bristsituationen bedöms bestå. Tendens att unga familjer bor kvar centralt även när de skaffat barn ställer krav på utbyggnad av förskolelokaler i centrala lägen. 12

I t.ex. Limhamns centrum och Gamla staden finns ett ökat behov som det är svårt att hitta lösningar för. Då kommunen i vissa fall inte äger marken i utbyggnadsområdena som angränsar till dessa stadsdelar, begränsas möjligheterna att utöka förskolornas platser mer än vad nybyggnadsområdet själv genererar. Kommunen kan då behöva förvärva mark för att kunna tillgodose det behovet. Parallellt med utbyggnad kommer lokaler med brister i kvaliteten att identifieras för att åtgärdas, alternativt avvecklas. Avvecklingsplaneringen är en mycket viktig strategisk fråga. Följande åtgärder är viktiga det kommande året. - Att en fördjupad analys av Limhamns hamnområde genomförs vad gäller att finna möjliga lösningar för nya förskolor. - Att den variation av behov som finns över året beaktas av alla samverkande förvaltningar när genomförandet av lokalanpassningar planeras. - Att planering av avveckling av förskolor sker inom ramen för den strategiska utbyggnadsplaneringen. Grundskolor Lokalbehovet vad gäller grundskolor kommer att vara stort under perioden 2013 2018 och även efter perioden. För att lösa det bedömda platsunderskottet för 2014 och 2015 handlar det om att ställa om förskolelokaler i skolor till skollokaler samt tillfälliga paviljonger. Detta arbete pågår och bedömningen är att behovet inför ht 2014 klaras. För 2016 bedöms det bli ett litet underskott på platser. Utbyggnaden detta år bygger dock på färdigställandet av tre nya skolor under året. Det helt avgörande för planeringen att tidplanen för dessa projekt hålls. Utvecklingen i de olika stadsområdena ser dock olika ut. I Limhamn-Bunkeflo krävs nybyggnation av ett flertal skolor, även i de centrala delarna av stadsområde Norr är det hårt tryck på utbyggnad av skollokaler. Eftersom nya fullstora skolor kräver en stor yta, ca 10 000 till 12 000 kvm, kan det inte nog betonas hur viktigt det är att i ett tidigt skede av den fysiska planeringen, avsätta mark för skolor. Följande åtgärder är viktiga att initiera det kommande året. - Att de tre skolor som ska färdigställas under 2016, följs upp mycket noga samt att eventuella åtgärder för att säkerställa tidplanen omgående vidtas. - Att en fördjupad analys av planeringsförutsättningarna för utbyggnaden av skolor i Limhamn-Bunkeflo genomförs avseende befintliga områden och utbyggnadsområden i ett sammanhang. Gymnasium- och vuxenutbildning Elevunderlaget för gymnasieskolan minskar de närmaste åren, men bedöms vända upp under 2016. Viktiga faktorer att beakta vid planeringen är gymnasieskolors brist på idrottshallar, ersättningslokaler för Norra Sorgenfri gymnasium samt nya lokaler för gymnasiesärskolan i Sege Park. Det är viktigt att gymnasium och vuxenutbildning samplanerar med grundskolan om effektivt utnyttjande av lokaler. 13

Följande åtgärder är viktiga det kommande året. - Att utreda lokalisering och kostnader för idrottshallar, där brist finns. - Att utreda förutsättningarna för ersättningslokaler för Norra Sorgenfri gymnasium. Boende Särskilt boende för äldre Under planeringsperioden 2014 2018 minskar antalet äldre. Undantaget är Husie-området, där antalet äldre bedöms öka. Detta kommer att innebära en efterfrågeminskning av boenden de närmaste åren. Vidare syns sedan ett flertal år en ytterligare minskning av efterfrågan. Detta beror på organisationsutveckling av hemtjänst, hemsjukvård, rehabilitering m.m. I början av 2020-talet ökar antalet äldre och planeringen för en ökad efterfrågan på särskilda boenden måste påbörjas i god tid. Lokalförändringar SoF Öster planerar ett nytt boende på fastigheten Soltofta 8. Målet är att ta fram en ny detaljplan som medger särskilt boende med 72 platser. Inflyttning beräknas enligt tidsplanen ske 2017/2018. SoF Västers boende Annetorpsgården och Hylliehemmet är i behov av omfattande renovering/ombyggnad eller nybyggnation. I september 2013 beslutade kommunstyrelsen att godkänna ersättning av platserna. Stadsområdesnämnden har beslutat att ge LiMa i uppdrag att anskaffa ersättningsplatser. SoF Norr har fått kommunstyrelsens godkännande att påbörja planering för ersättning av särskilda boenden i tidigare Kirsebergs stadsdelsförvaltning gällande Kirsebergs Torg 5B, Kirsebergsgatan 41 43 och Norra Bulltoftavägen 63, sammanlagt 58 platser. Det nya boendet planeras innehålla 60 70 platser med flexibel användning, beroende på framtida behov och efterfrågan. Sociala resursnämnden KRA kommer under 2014 att flytta sin verksamhet till lokaler i stadsområde Väster, i samband med flytten kommer antalet korttidsplatser på KRA att anpassas till 22. I de nya lokalerna kommer 6 nya intäktsfinansierade korttidsplatser med rehabiliteringsinriktning att öppna. Ansvaret för verksamheten övergår under 2014 till stadsområdesnämnd Öster. Socialt boende Hemlöshetsräkningen genomfördes den 1 oktober och enligt denna minskade antalet hemlösa vuxna personer mycket marginellt från 997 till 973 mellan 2012 och 2013. Stadsområdena Norr och Innerstaden minskade medan övriga ökade något. 14

Antalet personer i hushåll utan barn minskade från 841 till 772 medan antalet personer som är ensamstående och gifta/sambo med barn ökade från 156 till 201 mellan 2012 och 2013. Antalet barn i hemlösa hushåll ökade från 231 till 329. Den stora ökningen finns i stadsområde Öster med 92 barn. Bristande förankring på bostadsmarknaden är, liksom tidigare år, den främsta anledningen till hemlösheten och gruppen ökade, om än marginellt. Färre är hemlösa p.g.a. att de varit störande. Det är också färre som blivit hemlösa på grund av att de utsatts för våld i hemmet. Hotelliknande boende har ökat, medan antalet uteliggare har minskat från 27 till 10. En större del, 74 % bedöms bara ha behov av en egen bostad, 14 % bedöms ha behov av en bostad med stödinsatser. Andra behov är boende utan krav på drogfrihet, LSS, vårdboende, boende för samsjuklighet samt någon form av kollektiv boende. Lokalförändringar Sociala Resursnämnden Under 2014 kommer ett Lönngården för kvinnor med alkoholmissbruk att startas i nya lokaler. Ombyggnationen av Knäbäcksgångens lägenhetsboende med stöd för hemlösa har slutförts och inflyttning genomfördes under oktober månad. Vidare planeras för uppstart av boende i Disponentvillan i Arlöv samt Luggude på Herrestadsgatan under 2014 respektive 2013.Förändringarna ryms inom budget och innebär att antalet planerade genomgångslägenheter är 70 st. under perioden 2013 2014. Under året har det varit ett fortsatt stort lokalbehov för ensamkommande barn (transit) och barn som har erhållit permanent uppehållstillstånd (PUT). Det föreligger ett behov av PUTboenden på såväl kort som lång sikt. LiMa har uppdrag att finna lämpliga lokaler för PUTboende. En viktig faktor i detta sammanhang är verksamhetens kontinuerliga dialog med Migrationsverket. Sociala resursförvaltningen har tidigare tecknat avtal med privata aktörer för att kunna uppfylla lokalbehoven. Ambitionen är att om möjligt avveckla externa boenden med privata aktörer. I dagsläget är det snarare så att ytterligare externa boenden behöver upphandlas för att kunna möta och hantera behoven inom PUT-verksamheten. Boendet i Västra Hamnen, med sina 42 platser, som används till barn som erhållit permanent uppehållstillstånd, har endast fått förlängt sitt tillfälliga bygglov till och med 2014. LiMa har uppdrag att hitta ersättningslokaler. Sociala Resursförvaltningen söker även efter enskilda lägenheter för denna grupp. Lokalförändringar Stadsområden SoF Norr har två beställningar inlämnade till LiMa. En beställning gäller ett akutboende med 8 10 platser samt ett socialt boende med 10 15 lägenheter. SoF Söder har två beställningar inlämnade till LiMa. En beställning avser ca 7 10 lägenheter för barnfamiljer som saknar förankring på bostadsmarknaden. Den andra beställningen avser ca 20 st. smålägenheter för målgruppen barnlösa hushåll med varierande problembild missbruk/psykiskt funktionshinder. SoF Innerstaden har en beställning som avser ersättning för akutboendet Gulmåran vars bygglov löper ut i maj månad 2014. 15

LiMas analys Boende Äldreboende Antalet Malmöbor över 80 fortsätter att minska de närmaste åren. I början av 2020-talet vänder befolkningkurvan uppåt för åldersgruppen kopplat till att fyrtiotalistgenerationen passerar 80-års ålder. Undantaget är gamla Husie-stadsdel, där antalet äldre ökar redan nu. Mot bakgrund av ovanstående bedömer LiMa att Soltoftas nya äldreboende ligger rätt, såväl geografiskt som i tiden, särskilt som det även finns behov av att avveckla boenden av lägre kvalitet. Socialt boende Sedan Fastighetskontorets lägenhetsenhet bildades för anskaffning av övergångslägenheter och uthyrning i andrahand, har antalet övergångslägenheter och genomgångslägenheter ökat med 80 %. Att kunna erbjuda lägenhetsboende i stället för hotelliknande boende är viktigt, både ur ett kommunekonomiskt perspektiv och ur ett humanitärt perspektiv. Socialtjänstens kostnader för platser på olika former av dygnsboenden har ökat väsentligt. Den strukturella hemlösheten överstiger nu den sociala hemlösheten, vilket till stor del kopplas till bostadsbristen. Den faktiska aktuella dygnskostnaden för de 13 hyresgäster som bor via Bostad först (hyresgäster med behov av stort individuellt stöd) är 250 SEK att jämföra med en genomsnittlig dygnskostnad på 576 SEK för dygnsboenden. Antalet hemlösa barn boende på hotell eller hotelliknande boenden har ökat dramatiskt. Följande särskilda åtgärder har identifierats. - Att lägenhetsenheten aktivt ska arbeta för att öka antalet övergångslägenheter, främst riktade mot barnfamiljer i hotelliknande boenden. - Att dialogen intensifieras inom fastighetskontoret samt med stadsbyggnadskontoret för att belysa hur behovet av smålägenheter kan tillgodoses i bostadsförsörjningsarbetet. LSS boende Nuläge Det finns för dagen 115 objekt/boende fördelade på gruppbostäder och servicebostäder med ca 840 boende/lägenheter. Under 2013 beräknas 200 personer anvisats bostad varav ca 100 personer tackat ja. 2013-12-31 uppskattas ca 25 personer ha aktuellt behov av bostad enligt LSS. Under 2013 har det skapats ca 50 nya bostadslägenheter inom LSS. 16

Lokalförändringar 2014 Det kommer förhållandevis in många ansökningar och beslut om boende. Behovet av bostäder för personer som har svårt att fungera i grupp (utåtagerande) har ökat. Vidare finns det behov av bostäder för personer som vill bo väl integrerade med andra bostäder. För 2014 planeras/färdigställs tre gruppbostäder och fyra nya servicebostäder med totalt 55 lägenheter. Utveckling 2015 2023 För 2015 och framåt finns ytterligare behov av både gruppbostäder och servicebostäder med totalt ett 70 tal lägenheter årligen. Detta för att behoven ökar och för att ersätta äldre som inte bedöms kunna anpassas till aktuella behov. Kulturlokaler Kulturhuset Mazetti Ett helhetsgrepp av kulturhuset Mazetti kommer att tas avseende avtal, organisation och kommunikation för att förstärka husets funktion och profil. Stadsarkiv Nytt stadsarkiv jämte en biograf i kv. Dimman 11 står klart 2014/2015. Malmö Live Byggprojektet fortlöper enligt plan och invigningen planeras till halvårsskiftet 2015. Malmö Kulturskola Malmö Kulturskola är i behov av större undervisningslokaler samt en teaterlokal för undervisningsändamål. Malmö Stadsbibliotek Arbetet med planering av en ombyggnad på Stadsbiblioteket pågår. Centralmagasinet, M2 M2 kommer att eventuellt kompletteras med ytterligare en magasinbyggnad genom en förhyrning i mellersta hamnområdet. Slottsholmen Projektering och upphandling av entreprenörer i Akvarieprojektet på Slottsholmen pågår. Marinpedagogiskt center 17

Nya Hyllievång Ett samarbete pågår tillsammans med grundskoleförvaltningen att bygga en 7 9 skola tillsammans med en kulturdel i samma byggnad. Arbetet fortskrider och upphandling av arkitekter pågår. Utredningar Utredning av behovet av lokaler i Norra Sorgenfri i kv. Spårvägen. Utredning om en eventuell etablering av kulturverksamhet på Mobiliaområdet. Det finns även en vision om att inrätta en ändamålsenlig museilokal för att stärka Konstmuseets identitet. Fritid Fritidsnämnden beskriver att de befintliga anläggningarna nyttjas i hög utsträckning, dagtid av stadsdelarna och Utbildningsförvaltningen och kvällstid av olika föreningar. I samband med utbyggnaden av grundskolor i Malmö bör det alltid övervägas om den yta som krävs för idrott och hälsa ska utökas till en fullstor sporthall/idrottsanläggning. Följande lokalförändringar i korthet planeras under de närmaste åren. 2014 2015 Frågan om en ny träningshall inom stadionområdet är aktualiserad i samband med utredningen om områdets framtida utveckling. Kan bli aktuellt att i samband med avvecklingen av Hästhagens IP lösa kvarvarande ersättningsytor som omfattar tennisplaner, omklädningsrum och publika ytor. I Hyllieområdet anläggs den första av tre konstgräsplaner i sydvästra delen av Malmö. Klargörande av hyresförhållandet avseende Heleneholms sporthall då gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens eventuellt lämnar anläggningen under 2014. Planerar lämpliga lokaler för curling och klättervägg. Underhållsåtgärder avseende Kirsebergs ishall, Limhamns ishall och Kombihallen kan komma att ifrågasättas p.g.a. anläggningarnas standard och ålder. Två ridskoleanläggningar planeras stå klara i slutet av 2014 alternativt i början av 2015. Nytt badhus i Hyllieområdet klart första kvartalet 2015. Första kvartalet 2014 påbörjas avveckling/rivning av valda delar på Aq-va-kul. Anlägga konstgräsplan 2015 på Lindeborgs IP. Utbyggnad av omklädningsrum bl.a. på Bäckagårdens IP och Hyllie IP. Förutsättningarna för att återställa fotbollsplaner vid gamla IP bör utredas. 2016 2023 Anlägga konstgräsplan 2016 på Kroksbäcks IP. Beställd idrottshall i Västra Hamnen, klar 2017. Två beställda idrottshallar i Hyllieområdet, klar 2017. Fram till 2018 kommer rivningen av Aq-va-kul att fullföljas. 18

Fram till 2018 påbörjas de åtgärder som behövs för att skapa ett sammanhängande idrottsområde med beaktande frågan om Malmö Fotbollsstadion ska rivas eller behållas. Kontor Efter genomförd omorganisation i staden kommer arbetet pågå under 2014 med att se över lokabehovet och eventuella vakanser för lokaler. LiMa bevakar löptider på hyresavtalen. Samtidigt pågår flera långsiktiga utredningar kopplade till bl.a. Sociala Resursförvaltningens önskemål om samlokalisering samt att det är viktigt att i första hand nyttja kommunens egna lokaler. Förskolor objektsammanställning 2014 2018 Förskoleplanering 2014 2015 2016 2017 2018 Bastionens fsk 110 Almängens fsk 34 Blåmossan 72 Gyllin 2 180 Spårvägen 1 144 Bellevuegården 144 Carl Gustavs förskola 100 Bolmörten 75 Rönneholm 3 200 Extern förhyrning 80 Pilevallsvägens fsk 99 Granbacken 120 Hammars park permanent 120 Skeppets fsk, ny 120 Bäckagårds fsk 20 Ellstorps fsk 40 Konstnären 18 Externa förhyrningar 150 Fridhems fsk -20 Excellensen 80 Svansjöns fsk 162 Glimmingehus fsk -27 Myggans fsk, ny 80 Externa förhyrningar 280 Gånglåtens fsk 162 Opalens fsk (pav) -36 Hammars park tillfällig 108 Opalens fsk, ny i Folkets hus 100 Hästhangen 2 fsk -40 Pilsnäckan 1 120 Jägersro fsk -20 Riseberga fsk -100 Käglinge fsk -25 Rosengårdsskolan 200 Grodan fsk -36 Rörsjöns fsk (nya) 162 Lugnet, parken 90 Rörsjöns fsk paviljong -70 Maria fsk, lilla -72 Skeppet fsk till V H skola 80 Maria fsk 144 Skeppets fsk -88 Monbijouskolan -35 Ängens fsk -40 Myggans fsk -20 Öresunds fsk -36 Plantförskolan Mariedal 40 Externa förhyrningar 50 Ribersborgs fsk -60 Sjöhästens fsk -78 Sockerbruksgårdens fsk -18 Sommarängen fsk 18 Svansjön gamla 5 avd -90 Stångbönan 90 Södertorps fsk 108 Externa förhyrningar & avvecklingar -54 538 796 727 650 224 19

Utbyggnadslista mars 2014 för förskolor 20

Malmö stad Kommunstyrelsen 2014 den 13 augusti Protokoll fört vid sammanträde med Malmö kommunstyrelse den 13 augusti 2014. Närvarande: ledamöter: Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (ordförande), Andreas Schönström (S) (1:e vice ordf.), Anja Sonesson (M) (2:e vice ordf.), Kent Andersson (S), Rose- Marie Carlsson (S), Jamal El-Haj (S), Nils Karlsson (MP), Carlos González (V), Håkan Fäldt (M), Peter Österlin (M) (tjänstgör för Martina Jarnbring Palm (M)), Stefan Lindhe (M), Ewa Bertz (FP) och Magnus Olsson (SD), ersättare: Carina Nilsson (S), Anders Rubin (S), Adrian Kaba (S), Carina Nilsson (S), Emil Eriksson (M), Mohammad Mohammad (M), Sven Rosén (SPI) och Anders Olin (SD). Kommunalråd: Milan Obradovic (S) Anders Rubin (S) Hanna Thomé (V) Tjänstemän: Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfridh Chefsjurist Tomas Bärring Stadsjurist Claes-Inge Wennström Sekreterare Irenè San Martin Holmqvist (vid protokollet enligt nedan) Planeringsdirektör Jan Haak Ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson Kommunikationsdirektör Anders Mellberg Budgetchef Mats Hansson Ledningsstrateg Karin Lindroth Kanslichef Karin Ringman-Ingvarsson - - - - - - - - - - 255 D STK-2014-327 LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MALMÖ STAD 2014-2023 Från stadskontoret föreligger tjänsteskrivelse av den 6 augusti 2014 med lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2014-2023. Under överläggningen enas kommunstyrelsen om, efter förslag från ordföranden, att det görs justeringar i planen, enligt följande; Utdrag: Akten, Åsa Björken Seydlitz, Tomas Bärring, LiMa, samtliga nämnder

s. 17(19), komplettera under stycket Kulturlokaler, med följande; Marinpedagogiskt center s. 18(19), komplettera under stycket 2014-2015, med följande; Förutsättningarna för att återställa fotbollsplaner vid gamla IP bör utredas. Kommunstyrelsen beslutar således att ge stadskontoret och LiMa, i samråd med berörda nämnder, i uppdrag att genomföra de av LiMa föreslagna åtgärderna avseende planering och utbyggnad av lokaler för kommunal service, att ge LiMa i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder se över kapacitetsutnyttjandet i stadens pedagogiska lokaler, att uppdra åt LiMa att under år 2014 rapportera till kommunstyrelsen resultatet gällande översynen av kapacitetsutnyttjandet av stadens pedagogiska lokaler, samt att godkänna upprättat förslag till lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2014-2023. Enligt anmälan därom avges särskilt yttrande i ärendet av Anja Sonesson (M), Håkan Fäldt (M), Peter Österlin (M), Stefan Lindhe (M) och Ewa Bertz (FP) med instämmande av Emil Eriksson (M) och Mohammad Mohammad (M) bilaga 4. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Vid protokollet: Irenè San Martin Holmqvist Justerat 2014-08-27 Katrin Stjernfeldt Jammeh Stefan Lindhe Anslaget 2014-08-28 Anslaget nedtaget 2014-09- Sammanträdet har pågått kl. 13.00 13.35 Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Irenè San Martin Holmqvist

Rapport Basmätning av effektmålen i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Datum: 2014-05-12 Ansvarig: Ingela Kressander, Lars-Åke Borgström Förvaltning: Stadskontoret 1

Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Andra uppföljningar... 3 Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad... 3 Uppföljning av effektmålen... 4 Effektmål 1... 4 Alla brukare ska aktivt erbjudas att medverka i upprättande och uppföljning av genomförandeplaner... 4 Effektmål 2... 5 Alla brukare ska kunna påverka när och hur beviljade serviceinsatser utförs... 5 Effektmål 3... 6 Alla brukare ska informeras om någon annan personal än planerat ska utföra hjälpen, eller om den planerade tiden ändras... 6 Effektmål 4... 6 Brukarens upplevda trygghet ska öka... 6 Effektmål 5... 7 Nöjdheten hos brukaren vad gäller bemötande ska öka... 7 Effektmål 6... 8 Alla medarbetare ska kunna anpassa kommunikationen efter brukarens förutsättningar.. 8 Effektmål 7... 8 Användningen av de nationella kvalitetsregistren Senior alert och Palliativregistret ska öka... 8 Effektmål 8... 9 Alla medarbetare ska ha kunskap om vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär... 9 2

Bakgrund och syfte Bakgrund Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad fastställdes av Kommunfullmäktige den 25 april 2013. Plan för vård- och omsorgsverksamheten började gälla 2013-07-01, och den omfattar insatser enligt både socialtjänstlagen (2001:453, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Planen gäller inte för insatser som ges enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS. All övrig vård- och omsorgsverksamhet omfattas av planen. Samtidigt som kommunfullmäktige fastställde planen fick kommunstyrelsen i uppdrag att följa upp effektmålen årligen, och vid behov revidera dem. Samtliga förvaltningar som bedriver vård- och omsorgverksamhet har rapporterat svar på frågor om effektmålen 1, 6, 7 och 8. Uppföljningen från förvaltningarna avser perioden 2013-06-01 12-31. Övriga effektmål redovisas av stadskontoret, genom att använda svaren för Malmö stad i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning inom hemtjänsten och äldreboende 2013. Alla förvaltningar har inte kunnat lämna könsuppdelad statistik på samtliga frågor. Vid nästa uppföljning, kommer anvisningarna för hur svaren ska rapporteras att förtydligas, eftersom de kunnat missuppfattas. Förvaltningarnas svar finns i sin helhet bilagda rapporten. Syfte Stadskontorets första uppföljning av effektmålen, som nu redovisas, är att betrakta som en basmätning, en nulägesbeskrivning, som kan användas för att mäta förändringen i måluppfyllelse kommande år. Eftersom detta är den första mätningen som görs, föreslår inte stadskontoret några omedelbara förbättringsområden som stadsområdena behöver åtgärda. Att implementera planen bör i sig ge förbättringar av verksamheten. Vid nästa uppföljning kommer svaren och tydliga förbättringsområden att analyseras. Sociala resursförvaltningens enda verksamhet som ingår i uppföljningen, KRA, förs 2014-07-01 över till Stadsområde Öster. Därför kommer endast stadsområdenas vård- och omsorgsverksamhet att följas upp nästa tillfälle. Andra uppföljningar Vård- och omsorgsverksamheten följs även upp genom Socialstyrelsens brukarundersökning samt genom nämndernas uppföljningar i delårsrapporter samt kvalitets- och patientsäkerhetsberättelser. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Planen vänder sig till alla malmöbor och är till för att tydliggöra vilken omvårdnad och service som brukare och deras anhöriga kan förvänta sig. Det andra syftet är att vård- och omsorgsverksamheten ska veta vilka krav som ställs på den. Planen är ett av de lokala styrdokumenten som gäller för Malmö stad. Alla som är anställda eller har uppdrag inom vård- 3

och omsorgsverksamheten ska arbeta efter gällande styrdokument, både internationella, nationella och lokala. Malmö stads verksamheter är målstyrda. Det finns mål som beslutas på olika nivåer och detta kallas målhierarki. Kommunfullmäktige fastställer inriktningsmål, och ändrar dem vid behov. Inriktningsmål för verksamheten finns i Plan för vård- och omsorgsverksamheten. Kommunstyrelsen fastställer effektmål baserade på inriktningsmålen, följer upp dem varje år och reviderar dem vid behov. Alla nämnder som ansvarar för vård- och omsorgsverksamhet ska dessutom fastställa och följa upp egna operativa mål varje år. De operativa målen ska utgå från inriktnings- och effektmålen. Efter att ha sammanställt denna rapport, så förslår stadskontoret att Effektmål 7 inför 2015 ändras till Samtliga stadsområdesnämnder ska rapportera i de nationella kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativregistret. Uppföljning av effektmålen Effektmål 1 Alla brukare ska aktivt erbjudas att medverka i upprättande och uppföljning av genomförandeplaner I 11 kap. 5 SoL stadgas att genomförande av beslutade insatser ska dokumenteras. Socialstyrelsen fastställde 2010-06-29 en handbok om handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, där man även förtydligar vad som gäller för en genomförandeplan. Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genom planen tydliggörs både för brukaren och för chefer och medarbetare vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. En genomförandeplan bedöms också kunna underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats genom att den används som utgångspunkt för vad som bör antecknas i journalen. Arbetet med att upprätta en genomförandeplan som gäller insatser enligt förutsätter alltid den enskildes samtycke och medverkan. Detta innebär att en genomförandeplan inte kan tas fram för en brukare som nekar. För att förtydliga hur Malmö stad tolkar bestämmelser om genomförandeplan enligt SoL inom vård- och omsorgsverksamheten fastställdes 2013-05-31 en kommungemensam vägledning för genomförandeplaner enligt SoL. Samtidigt presenterades web-utbildning i Lärkan. En genomförandeplan ska upprättas även för de som har trygghetslarm. Orsaken är att när en brukare använder trygghetslarmet är insatsen av omvårdnadskaraktär. Om en brukare motsätter sig en genomförandplan ska medarbetarna i stället skriva en daganteckning med samma rubriker som i en genomförandeplan. Daganteckningen ska innehålla medarbetarnas uppfattning om hur brukaren vill ha insatsen genomförd. Stadskontorets kommentarer Sociala resursförvaltningen har en verksamhet inom vård och omsorg enligt SoL, och det är Kommunens rehabiliteringsavdelning, KRA. Vistelsetiden på KRA är begränsad. KRA har efter samråd med stadsjuristerna valt att inte upprätta genomförandeplaner, utan istället rehabiliteringsplaner, vilka samtliga brukare erbjudits att medverka vid upprättandet av. Uppföljningen är ett förbättringsområde som man börjat arbeta strukturerat med. 4

Förvaltningarna anger hur man på olika sätt försöker att säkerställa att insatserna genomförs på det sätt brukaren önskar, även om brukaren inte aktivt kan medverka i upprättandet av en genomförandeplan. Vanliga sätt är att tolka brukarens icke-verbala kommunikation när insatserna genomförs, liksom att rådfråga anhöriga och andra som har god kännedom om hur brukaren levt sitt liv innan denne fick behov av stöd och service. Andelen brukare som erbjudits att medverka i uppföljningen av genomförandeplanen, och som tackat jag, är avsevärt lägre än antalet upprättade genomförandeplaner i de flesta förvaltningarna. Innerstaden svarar att de som tackat nej till att medverka vid upprättandet av en genomförandeplan inte alltid bjuds in att medverka i uppföljningen. Svaret kan tolkas som att det upprättas genomförandeplaner trots att brukaren motsatt sig det. Effektmål 2 Alla brukare ska kunna påverka när och hur beviljade serviceinsatser utförs Brukarundersökningen hemtjänst: Fråga 9: Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Svar: Stadsområde Norr 50% Stadsområde Öster 55% Stadsområde Söder 47% Stadsområde Väster 47% Stadsområde Innerstaden 54% Totalt Malmö 50% Högsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 77 % Lägsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 17 % Fråga 8: Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Svar: Stadsområde Norr 76% Stadsområde Öster 75% Stadsområde Söder 76% Stadsområde Väster 77% Stadsområde Innerstaden 82% Totalt Malmö 78% Högsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 100 % Lägsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 44 % Brukarundersökningen särskilt boende: Fråga 12: Brukar du kunna påverka vid vilka tider du får hjälp? Svar: Stadsområde Norr 60% Stadsområde Öster 67% Stadsområde Söder 58% Stadsområde Väster 56% Stadsområde Innerstaden 52% Totalt Malmö 57% Högsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 90 % Lägsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 14 % 5

Fråga 14: Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Svar: Stadsområde Norr 77% Stadsområde Öster 72% Stadsområde Söder 71% Stadsområde Väster 71% Stadsområde Innerstaden 72% Totalt Malmö 73% Högsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 100 % Lägsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 50 % Effektmål 3 Alla brukare ska informeras om någon annan personal än planerat ska utföra hjälpen, eller om den planerade tiden ändras Brukarundersökningen hemtjänst: Fråga 13: Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Svar: Stadsområde Norr 62% Stadsområde Öster 63% Stadsområde Söder 62% Stadsområde Väster 57% Stadsområde Innerstaden 62% Totalt Malmö 61% Högsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 93 % Lägsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 27 % Brukarundersökningen särskilt boende: Fråga 11: Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Svar: Stadsområde Norr 48% Stadsområde Öster 49% Stadsområde Söder 40% Stadsområde Väster 57% Stadsområde Innerstaden 43% Totalt Malmö 48% Högsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 100 % Lägsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 11 % Effektmål 4 Brukarens upplevda trygghet ska öka Brukarundersökningen hemtjänst: Fråga 17: Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Svar: Stadsområde Norr 83% Stadsområde Öster 85% Stadsområde Söder 81% Stadsområde Väster 84% Stadsområde Innerstaden 80% 6

Totalt Malmö 82% Högsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 100 % Lägsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 56 % Brukarundersökningen särskilt boende: Fråga 17: Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Svar: Stadsområde Norr 88% Stadsområde Öster 89% Stadsområde Söder 82% Stadsområde Väster 89% Stadsområde Innerstaden 88% Totalt Malmö 88% Högsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 100 % Lägsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 69 % Effektmål 5 Nöjdheten hos brukaren vad gäller bemötande ska öka Brukarundersökning hemtjänst Fråga 14: Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Svar: Stadsområde Norr 95% Stadsområde Öster 95% Stadsområde Söder 94% Stadsområde Väster 94% Stadsområde Innerstaden 96% Totalt Malmö 95% Högsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 100 % Lägsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 83 % Brukarundersökning särskilt boende: Fråga 13: Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Svar: Stadsområde Norr 93% Stadsområde Öster 92% Stadsområde Söder 94% Stadsområde Väster 93% Stadsområde Innerstaden 92% Totalt Malmö 93% Högsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 100 % Lägsta värdet inom Malmö stad på enhetsnivå är 64 % Stadskontorets kommentarer Svaren på de frågor som mäts genom brukarundersökningen skiljer sig åt markant på enhetsnivå. Störst skillnad är mellan 11% och 100% på särskilda boende som anger att de får information om förändringar i förväg. Även om man tillbringar hela dagarna på det särskilda boendet, så är det ändå en viktig faktor att bli delaktig i att ha inflytande över när planerade insatser ska genomföras. 7

Inom ramen för det pågående kvalitetsarbetet bör det finnas goda möjligheter till inspiration och lärande mellan enheter som har lägre respektive högre nöjdhet. I sammanhanget är det viktigt att påminna om att det är viktigt att skapa en lärande organisation på ett positivt sätt. Effektmål 6 Alla medarbetare ska kunna anpassa kommunikationen efter brukarens förutsättningar Förvaltningarna ska skatta hur man uppfyller målet på en fyragradig skala, där 1 anger att man inte uppnår målet, medan 4 anger att man uppnår målet helt. Förvaltningarnas självskattning av måluppfyllelsen var: Sociala Resursförvaltningen 3 Stadsområde Norr 3 Stadsområde Öster 3 Stadsområde Söder 3 Stadsområde Väster 3 Stadsområde Innerstaden 3 Samtliga förvaltningar redovisar exempel på åtgärder som vidtagits och som planeras för en ökad måluppfyllelse. Effektmål 7 Användningen av de nationella kvalitetsregistren Senior alert och Palliativregistret ska öka Malmö stads användning av Senior Alert År Antal registreringar 2012 383 2013 926 Stadskontorets uppföljning av användningen av kvalitetsregistren visar att vård- och omsorgsverksamheternas registrering i Senior Alert ökat mellan 2012 och 2013. Malmö stads användning av Palliativregistret År Antal aktiva enheter 2012 54 2013 102 Antalet enheter som anmält sig till Palliativregistret har också ökat mellan 2012 och 2013. Stadskontoret kommer att undersöka möjligheten till en gemensam definition av vad som registreras som en enhet, för att möjliggöra en tydligare uppföljning. I nuläget kan respektive stadsområde själv välja hur man definierar begreppet. Förvaltningarna ska enligt stadskontorets anvisningar även beskriva hur man använder registren för att utveckla arbetet kvalitativt. Sociala resursförvaltningen har inte angett hur registren används i verksamhetsutvecklande syfte. Stadsområdena har i olika hög grad börjat använda registren för att kvalitetssäkra brukarnas insatser och säkerställa att beslut fattas på evidensbaserad grund. Stadskontoret föreslår att Effektmål 7 inför 2015 ändras till Samtliga stadsområdesnämnder ska rapportera i de nationella kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativregistret. 8

Effektmål 8 Alla medarbetare ska ha kunskap om vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär Förvaltningarna ska skatta hur man uppfyller målet på en fyragradig skala, där 1 anger att man inte uppnår målet, medan 4 anger att man uppnår målet helt. Förvaltningarnas självskattning av måluppfyllelsen var: Sociala Resursförvaltningen 4 Stadsområde Norr 2 avdelning bistånd 3 avdelning verksamhet Stadsområde Öster 3 Stadsområde Söder 4 Stadsområde Väster 3 Stadsområde Innerstaden 3 Samtliga förvaltningar redovisar exempel på åtgärder som vidtagits, och de som inte angett full måluppfyllelse anger även exempel på åtgärder som planeras för en ökad måluppfyllelse. 9

Malmö stad Kommunstyrelsen 2014 den 13 augusti Protokoll fört vid sammanträde med Malmö kommunstyrelse den 13 augusti 2014. Närvarande: ledamöter: Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (ordförande), Andreas Schönström (S) (1:e vice ordf.), Anja Sonesson (M) (2:e vice ordf.), Kent Andersson (S), Rose- Marie Carlsson (S), Jamal El-Haj (S), Nils Karlsson (MP), Carlos González (V), Håkan Fäldt (M), Peter Österlin (M) (tjänstgör för Martina Jarnbring Palm (M)), Stefan Lindhe (M), Ewa Bertz (FP) och Magnus Olsson (SD), ersättare: Carina Nilsson (S), Anders Rubin (S), Adrian Kaba (S), Carina Nilsson (S), Emil Eriksson (M), Mohammad Mohammad (M), Sven Rosén (SPI) och Anders Olin (SD). Kommunalråd: Milan Obradovic (S) Anders Rubin (S) Hanna Thomé (V) Tjänstemän: Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfridh Chefsjurist Tomas Bärring Stadsjurist Claes-Inge Wennström Sekreterare Irenè San Martin Holmqvist (vid protokollet enligt nedan) Planeringsdirektör Jan Haak Ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson Kommunikationsdirektör Anders Mellberg Budgetchef Mats Hansson Ledningsstrateg Karin Lindroth Kanslichef Karin Ringman-Ingvarsson - - - - - - - - - - 257 D STK-2014-433 UPPFÖLJNING AV EFFEKTMÅL I PLAN FÖR VÅRD- OCH OMSORGSVERKSAMHETEN Från vård- och omsorgsberedningen föreligger skrivelse av den 2 juni 2014 avseende uppföljning av plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad 2013 (särskilt yttrande M, särskilt yttrande SD). Vidare föreligger förslag till beslut. Utdrag: Akten, Ingela Kressander, Birgitta Vilén Johansson, samtliga SoN, Sociala resursnämnden

Utlåtanden har inkommit från samtliga stadsområdesnämnder och sociala resursnämnden. Kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget att godkänna rapporten, att översända rapporten till stadsområdesnämnderna för beaktande, att effektmål 7 ändras enligt föreliggande förslag, samt att övriga effektmål för 2013-2014 även ska gälla för 2015. Enligt anmälan därom avges särskilt yttrande i ärendet av Anja Sonesson (M), Håkan Fäldt (M), Peter Österlin (M), Stefan Lindhe (M) och Ewa Bertz (FP) med instämmande av Emil Eriksson (M), Mohammad Mohammad (M) och Sven Rosén (SPI) bilaga 7. Enligt anmälan därom avges särskilt yttrande i ärendet av Magnus Olsson (SD) med instämmande av Anders Olin (SD) bilaga 8. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Vid protokollet: Irenè San Martin Holmqvist Justerat 2014-08-27 Katrin Stjernfeldt Jammeh Stefan Lindhe Anslaget 2014-08-28 Anslaget nedtaget 2014-09- Sammanträdet har pågått kl. 13.00 13.35 Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Irenè San Martin Holmqvist

2014-05-18 UTVÄRDERING av Värdighetsgarantier inom hemtjänsten i MALMÖ STAD Mattias Svensson Arne Svensson Lina Lenefors Firma/Regnr/VAT no. Adress/Adress Telefon/Telephone E-mail/Website Professional Management Illervägen 27 08-792 38 28 svensson@professionalmanagement.se Arne & Barbro Svensson AB SE-187 35 TÄBY +46 8 792 38 28 www.professionalmanagement.se SE556534118601 SWEDEN

Utvärdering av Värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 UPPDRAGET... 5 2.1 Bakgrund... 5 2.2 Värdighetsgarantierna inom hemtjänsten... 5 2.3 Uppdraget... 6 2.4 Rapportdisposition... 6 3 GENOMFÖRANDE... 6 3.1 Metod... 6 3.2 Urval av intervjuade... 7 3.3 Frågeställningar... 7 4 OBSERVATIONER OCH ANALYS... 7 4.1 Dispositionen av resultatredovisningen... 7 4.2 Hur implementeringen har fungerat i organisationen... 7 4.3 Hur informationen till brukarna och anhöriga har fungerat... 8 4.4 Hur klagomål som gäller värdighetsgarantierna hanteras... 9 4.5 För- och nackdelar med värdighetsgarantierna, samt om värdighetsgarantierna har blivit en del i ordinarie verksamhet... 10 4.6 Om värdighetsgarantierna påverkat planering och utförande av hemtjänsten... 11 4.7 För- och nackdelar med att värdighetsgarantierna började gälla samtidigt som Plan för vård- och omsorgsverksamheten... 12 4.8 Om värdighetsgarantierna har krävt mer resurser... 12 4.9 Hur de som anmält avvikelse från någon garanti upplever att verksamheten hanterat det... 13 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 13

Utvärdering av Värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad 3 1 Sammanfattning Malmö stad beslutade införa värdighetsgarantier inom hemtjänsten, som började gälla 2013-07-01. Samtidigt beslutades att en utvärdering skulle genomföras efter ett år. Värdighetsgarantierna är inga garantier i civilrättslig mening, utan är en avsiktsförklaring för vad kommunens hemtjänst ska kunna ge brukarna och ett led i kvalitetsutvecklingen. Stadsområdesnämnderna är ansvariga nämnder för värdighetsgarantierna och svarar för implementering och uppföljning. Stadskontoret är ansvarigt för utformning av informationsmaterial och att samordna implementeringen av de lokala värdighetsgarantierna tillsammans med stadsområdesnämnderna. Malmö stad, genom Stadskontoret, har gett Professional Management AB i uppdrag att genomföra en utvärdering av hur värdighetsgarantierna implementerats och använts. Följande frågeställning har belysts i utvärderingen: - Hur implementeringen har fungerat i organisationen - Hur informationen till brukarna och anhöriga har fungerat - Hur klagomål som gäller värdighetsgarantierna hanteras - För- och nackdelar med värdighetsgarantierna - Om värdighetsgarantierna har blivit en del i ordinarie verksamhet - Om värdighetsgarantierna påverkat planering och utförande av hemtjänsten - För- och nackdelar med att värdighetsgarantierna började gälla samtidigt som Plan för vård- och omsorgsverksamheten - Om värdighetsgarantierna har krävt mer resurser - Hur de som anmält avvikelse från någon garanti upplever att verksamheten hanterat det Intervjuer har genomförts med enhetschefer, sektionschefer, biståndshandläggare, medarbetare, arbetstagarorganisationer samt brukare/anhörig till brukare. Intervjupersonerna har identifierats och valts ut i samråd med uppdragsgivaren. Sammanlagt har 38 personer intervjuats. Informationen till medarbetarna under implementeringsfasen anses ha fungerat tillfredsställande även om den påbörjades för sent, var för kort samt skedde mitt i sommaren. Intervjuerna, avikelserapporteringarna, brukarundersökningen, interna undersökningar och uppföljningar visar dock att alla medarbetare inte känner till och/eller följer värdighetsgarantierna. Dessutom kräver personalomsättningen ett fortlöpande och kontinuerligt informationsarbete kring värdighetsgarantierna. De intervjuade befarar att många brukare inte riktigt har tagit till sig av informationen i den initiala implementeringen av värdighetsgarantierna. Medarbetarna delade ut broschyren, men att det saknades avsatt tid för att sitta ner och gå igenom innehållet med varje enskild brukare och/eller dennes anhöriga. Värdighetsgarantin anses därför inte har slagit igenom fullt ut. Undantaget är värdighetsgarantin Visa vem du är som förefaller känd och uppskattad av både brukare och anhöriga. Förutsättningarna är bättre att nå varje nytillkommande brukare. Genom att biståndshandläggarna har fått ansvaret för att informera dessa brukare individuellt ökar möjligheten att säkerställa att informationen verkligen når var och en utifrån dennes personliga förutsättningar att tillgodogöra sig densamma. Initialt blev klagomålshanteringen i vissa stadsområden försenad p g a försenad information om att avvikelserapporteringssystemet Flexite uppdaterats (och hur) för att registrera avvikelser från värdighetsgarantierna. Majoriteten av de rapporterade avvikelserna har gjorts av medarbetarna själva,

Utvärdering av Värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad 4 antingen på eget initiativ eller för att brukare eller anhöriga framfört klagomål direkt till dem. I övriga fall har brukarna vänt sig med klagomål direkt till sektionscheferna eller biståndshandläggarna. Under intervjuerna framkom att det saknas gemensamma och tydliga direktiv för huruvida klagomål på värdighetsgarantierna skall rapporteras in i Flexite. I många fall följs klagomålen upp och åtgärdas men rapporteras inte in i Flexite p g a tidsbrist. Det framkom även att ett stort antal av de avvikelser mot värdighetsgarantierna som rapporterats in i Flexite i själva verket inte omfattades av värdighetsgarantierna. Detta sammantaget gör den hitintills insamlade avvikelsestatistiken svårtolkad. De intervjuade anger att det inte varit några problem att göra värdighetsgarantierna till del av den ordinarie verksamheten då de anser att de i praktiken redan arbetade utifrån dessa även innan implementeringen. Värdegarantierna ses överlagt som ett positivt inslag och ett bra sätt att förtydliga vissa moment, både för personal samt brukare. Dock upplevde vissa av de intervjuade att de har svårt att leva upp till samtliga 5 värdighetsgarantier, vilket skapar stress hos personalen. Kritik riktades mot formuleringen av värdighetsgarantin Planera tillsammans, där de utlovade två veckorna mellan det att hjälp startat och det att genomförandeplan ska vara klar anses vara en alldeles för snäv tid för att det ska vara praktiskt genomförbart. Stadsområdet Innerstaden har dock valt att inte tolka denna värdighetsgaranti bokstavligt utan menar att genomförandeplanen ska påbörjas inom två veckor, vilket tycks baseras på tolkningen att genomförandeplanen är ett levande dokument (som skall uppdateras minst två gånger per år), som aldrig blir helt klar. Intervjuerna visar även att uppföljningen av biståndsbeslut inte alltid genomförs som planerats. Detta anses vara en resursfråga. Om så är fallet är det viktigt att det tillförs erforderliga resurser på biståndshandläggarsidan eftersom en noggrann uppföljning är viktig både utifrån brukarens perspektiv och för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande. Erfarenheterna visar att noggrann uppföljning av biståndsbesluten betalar sig själv. Ingen av de intervjuade anser att det faktum att värdighetsgarantierna började gälla samtidigt som Plan för vård- och omsorgsverksamheten har påverkat implementeringen negativt eller positivt. Däremot ansåg flera att omorganisationen i Malmö stad, som skedde strax innan implementeringen av värdighetsgarantierna, försvårat denna något. Med undantag av värdighetsgarantin Följ upp, anser de intervjuade inte att implementeringen av värdighetsgarantierna i sig krävt mer resurser. Dock påpekas att personalen har svårt att efterleva värdighetsgarantierna med nuvarande resurser, speciellt i perioder med hög personalfrånvaro. Endast en av de intervjuade angav att hon fått bra återkoppling samt att personalen efter anmälan om avvikelse blivit bättre på att visa legitimation. Övriga intervjuade brukare och anhöriga var frustrerade över brist på återkoppling och att personalen fortsatte göra samma fel. Det är viktigt att det processen att återkoppla och rätta till konkretiseras och kvalitetssäkras. Det är också viktigt att det tydliggörs var brukare och anhöriga kan vända sig och att det finns en tydlig och lättillgänglig information om vilka chefer som är ansvariga för vad. Rekommendationer: Informationen kring värdighetsgarantierna bör stärkas i introduktionen av nya medarbetare Biståndshandläggarna bör i samband med alla uppföljningar och nya biståndsbeslut säkerställa att varje brukare är införstådd med värdighetsgarantins innebörd Säkerställ en enhetlig rapportering av avvikelser Se över användningen av genomförandeplaner Se över de tidsangivelser och formuleringar som finns i värdighetsgarantierna så att de blir realistiska och skapar mervärde

Utvärdering av Värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad 5 Säkerställ att det finns erforderliga resurser för värdighetsgarantin Följ upp Processen att återkoppla och rätta till måste konkretiseras och kvalitetssäkras. Det är också viktigt att det tydliggörs var brukare och anhöriga kan vända sig och att det finns en tydlig och lättillgänglig information om vilka chefer som är ansvariga för vad. 2 Uppdraget 2.1 Bakgrund Riksdagen beslutade 2010 att införa bestämmelser om en nationell värdegrund för äldreomsorgen och om ökat brukarinflytande i socialtjänstlagen, SoL (2001:453). Socialstyrelsen fick i uppdrag att betala ut ersättning till de kommuner som tog fram värdighetsgarantier baserade på den nationella värdegrunden. Malmö stad fick del av dessa medel. Malmö stad beslutade införa värdighetsgarantier inom hemtjänsten som började gälla 2013-07-01. Samtidigt beslutades att en utvärdering skulle genomföras efter ett år. Värdighetsgarantierna är inga garantier i civilrättslig mening, utan är en avsiktsförklaring för vad kommunens hemtjänst ska kunna ge brukarna och ett led i kvalitetsutvecklingen. Stadsområdesnämnderna är ansvariga nämnder för värdighetsgarantierna och svarar för implementering och uppföljning. Stadskontoret är ansvarigt för utformning av informationsmaterial och att samordna implementeringen av de lokala värdighetsgarantierna tillsammans med stadsområdesnämnderna. 2.2 Värdighetsgarantierna inom hemtjänsten De fem beslutade värdighetsgarantierna inom hemtjänsten är följande: 1. Följ upp: Vi garanterar att du som fått ett biståndsbeslut om hjälp och stöd i det egna hemmet erbjuds ett uppföljningssamtal senast 3 månader efter att hjälpen påbörjats. Vid samtalat får du möjlighet att tillsammans med din biståndshandläggare diskutera vad biståndsbeslutet innebär för dig. 2. Planera tillsammans: Tillsammans med dig skriver vi en genomförandeplan. Den beskriver hur du vill att vi ska hjälpa dig, med det som du blivit beviljad. Vi garanterar att planen ska vara klar inom 2 veckor från det att din hjälp har startat. 3. Visa vem du är: Vi garanterar dig som har hjälp från hemtjänsten, att personal från Malmö stad som besöker dig i ditt hem legitimerar sig. Legitimationen ska bäras synlig för dig. 4. Hör av dig: A) Om vi inte kan komma på avtalad tid garanterar vi att vi tar kontakt med dig. B) Om någon annan än för dig känd personal* kommer, garanterar vi att vi kontaktar dig i förväg. * För dig känd personal = Personal som tidigare besökt brukaren för att utföra insatser i hemmet.

Utvärdering av Värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad 6 5. Gör det vi missat: Om den hjälp du har blivit beviljad i form av serviceinsatser t.ex. städning och tvätt, inte blir utförd vid det tillfälle som är avtalat, garanterar vi att hjälpen kommer att bli utförd snarast. Dock allra senast inom 5 veckodagar (måndag-söndag). Vi tar kontakt med dig för att tillsammans komma överens om när hjälpen kan utföras. Malmö stad har valt att inte ge ekonomisk kompensation till de som rapporterar avvikelser för någon garanti. 2.3 Uppdraget Malmö stad, genom Stadskontoret, har gett Professional Management AB i uppdrag att genomföra en utvärdering av hur värdighetsgarantierna implementerats och använts. Följande frågeställning har belysts i utvärderingen: - Hur implementeringen har fungerat i organisationen - Hur informationen till brukarna och anhöriga har fungerat - Hur klagomål som gäller värdighetsgarantierna hanteras - För- och nackdelar med värdighetsgarantierna - Om värdighetsgarantierna har blivit en del i ordinarie verksamhet - Om värdighetsgarantierna påverkat planering och utförande av hemtjänsten - För- och nackdelar med att värdighetsgarantierna började gälla samtidigt som Plan för vård- och omsorgsverksamheten - Om värdighetsgarantierna har krävt mer resurser - Hur de som anmält avvikelse från någon garanti upplever att verksamheten hanterat det 2.4 Rapportdisposition Rapporten inleds med en kort sammanfattning. Därefter beskrivs uppdraget i kapitel 2. En översiktlig beskrivning av genomförandet redovisas i kapitel 3. Resultat och analys av intervjuerna redovisas i kapitel 4. Analysen utmynnar i slutsatser och konkreta rekommendationer i kapitel 5. 3 Genomförande 3.1 Metod Uppdraget har genomförts under april-maj 2014 av Mattias Svensson, Arne Svensson och Lina Lenefors, samtliga seniorkonsulter vid Professional Management AB. Utvärderingen har skett i form av genomgång av all relevant skriftlig dokumentation samt intervjuer. Utvärderarna har fått tillgång till det material som ligger till grund för framtagandet och implementeringen av Värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad. Vidare har i underlaget ingått rapporteringen av de tillfällen då Värdighetsgarantin åberopats. Intervjuerna har genomförts av Mattias Svensson. Teamet som helhet har medverkat i analys av det samlade materialet och kvalitetssäkring av utvärderingen.

Utvärdering av Värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad 7 3.2 Urval av intervjuade Intervjuer har genomförts med enhetschefer, sektionschefer, biståndshandläggare, medarbetare, arbetstagarorganisationer samt brukare/anhörig till brukare. Intervjupersonerna har identifierats och valts ut i samråd med uppdragsgivaren. Intervjuer genomfördes i gruppintervjuform i Malmö stads stadskontors lokaler med totalt 28 personer i olika relevanta roller i Stadens organisation. Vidare intervjuades 10 brukare/anhörig till brukare individuellt. Stadskontoret bokade in tiderna för intervjuerna (med undantag av brukare/anhörig till brukare där intervjuerna skedde över telefon). De 38 intervjupersonerna var fördelade enligt följande: 4 representanter från arbetstagarorganisationer 8 biståndshandläggare 5 enhetschefer (ordinärt boende) 5 sektionschefer (ordinärt boende) 6 medarbetare (ordinärt boende) 10 brukare/anhörig till brukare. Värt att notera är att dessa brukare inte är slumpmässigt utvalda bland alla brukare utan har valts ut eftersom de rapporterat avvikelse(r) från värdighetsgarantin. 3.3 Frågeställningar Intervjuerna var semi-strukturerade och genomfördes i dialogform utifrån de intervjuades roll i implementeringen av värdighetsgarantierna. En intervjuguide togs fram för att säkerställa att alla relevanta frågor belystes vid intervjuerna. De frågeställningar som låg till grund för intervjuguiden och intervjuerna framgår av sektion 2.3 ovan. 4 Observationer och analys 4.1 Dispositionen av resultatredovisningen I detta kapitel redovisas resultatet av genomgången av dokumentationen och intervjuerna. Redovisningen har strukturerats så att varje frågeställning har analyserats i ett eget avsnitt i den ordningsföljd som anges i uppdragsbeskrivningen. I redovisningen anges tydligt hur respektive grupp av befattningshavare har upplevt hur värdighetsgarantierna har implementerats och använts. Denna upplevelse påverkas av vilken roll respektive befattning har haft i implementeringen och användningen av värdighetsgarantierna. I vissa avseenden finns det av naturliga skäl skillnader när det gäller på vilket sätt och i vilken utsträckning man har varit delaktig i implementeringen och har kunskaper om användningen som beror på rollen. Detta framgår av redovisningen. Underlaget medger dock ingen redovisning av implementeringen i varje enskilt stadsområde, vilket inte heller har varit avsikten med utvärderingen. 4.2 Hur implementeringen har fungerat i organisationen De intervjuade enhetscheferna anser att deras del i den initiala implementeringen generellt sett har gått bra, men kritik framfördes mot att implementeringsfasen påbörjades för sent, var för kort samt skedde mitt i sommaren då många var på semester. De anser att ytterligare fortlöpande arbete krävs för att till fullo implementera värdighetsgarantierna. Ett av skälen är att alla medarbetare inte känner till och/eller

Utvärdering av Värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad 8 följer värdighetsgarantierna. Att så är fallet visar avikelserapporteringarna samt brukarundersökningen, interna undersökningar och uppföljningar. Ett annat skäl är att personalomsättningen kräver ett fortlöpande och kontinuerligt informationsarbete kring värdighetsgarantierna. Sektionscheferna upplever att implementeringen visserligen gick väldigt fort, men att de inte hade några egentliga problem att vidarebefordra den erforderliga informationen till personalen. Att implementeringen sammanföll med semestrarna ansågs dock vara mindre lyckat. De intervjuade representanterna från arbetstagarorganisationerna uppfattar att implementeringen i form av att initialt informera personalen har fungerat tillfredsställande, men menar att det är en brist att informationen inte har gått ut flera gånger bl a med tanke på personalomsättningen. Informationen om värdighetsgarantierna har nått biståndshandläggarna. Det är biståndshandläggarna som efter den initiala implementeringsfasen har fått ansvaret för att informera de brukare som har beviljats hemtjänst enligt biståndsbeslut om värdighetsgarantin. Detta görs genom att de delar ut broschyren och informerar om innehållet i samband med att de gör hembesök. De anser inte att det funnits några svårigheter att få ut informationen. Värt att nämna är att biståndshandläggarna i stadsområdet Innerstaden har ett annat arbetssätt där de arbetar i team för istället för att varje biståndshandläggare ansvarar för en specifik brukare. Ett av dessa team ansvarar för att uppföljningssamtalen genomförs. De intervjuade medarbetarna upplevde att de att de har fått den information om värdighetsgarantierna som de behövde. Informationen har de fått vid arbetsplatsmötena under implementeringsfasen. 4.3 Hur informationen till brukarna och anhöriga har fungerat Enhetscheferna anser att informationen har gått ut till brukarna och de anhöriga, men poängterar att många brukare inte är mottagliga för informationen p g a hög ålder och/eller sjukdom. Intrycket är att i många fall de anhöriga har tagit till sig informationen i större utsträckning än brukarna. Det är företrädelsevis genom anhöriga som anmälan om avvikelser har kommit in, i de fall medarbetarna inte själva har gjort avvikelseanmälan. Sektionscheferna noterar att informationen till brukarna visserligen har gått ut till alla, men att det inte fanns tid att informera dem individuellt riktigt så pedagogiskt sätt utifrån vars och ens förutsättningar, som rekommendationerna var. Brukarna fick även informationen parallellt via andra forum, t.ex. media. Representanterna från arbetstagarorganisationerna upplever att informationen om värdighetsgarantierna troligen har nått personalen i högre utsträckning än vad som är fallet beträffande brukarna och deras anhöriga. Biståndshandläggarna framhåller att eftersom de har fått ansvaret att informera de brukare som beviljas biståndsbeslut efter den initiala implementeringsfasen, så har förutsättningarna för att säkerställa att informationen verkligen når var och en utifrån dennes förutsättningar ökat. Detta görs genom att de dels delar ut broschyren som var och en kan studera i lugn och ro tillsammans med anhöriga och dels genom att de informerar muntligt om innehållet i samband med att de gör hembesök. Genom denna dialog skapas bättre förutsättningar att säkerställa att alla förstår innebörden i värdighetsgarantierna.

Utvärdering av Värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad 9 I den initiala implementeringen av värdighetsgarantierna var det medarbetarnas uppgift att dela ut broschyrerna samt informera om dess innehåll. De intervjuade medarbetarna berättar att de delade ut broschyren, men att det saknades avsatt tid för att sitta ner och gå igenom innehållet med varje brukare och dennes anhöriga. Medarbetarna befarar att många brukare inte riktigt har tagit till sig av informationen. Undantaget är värdighetsgarantin Visa vem du är, där de har sett att de flesta brukare och anhöriga numera kräver att personalen legitimerar sig, vilket medarbetarna också uppfattar vara mycket uppskattat. Under intervjun med medarbetarna dök dock ett frågetecken upp ifall biståndshandläggarna verkligen informerar alla nya brukare om värdighetsgarantierna på ett sådant sätt att dessa tar det till sig fullt ut. De intervjuade brukarna kände till värdighetsgarantierna och hade läst broschyren. Bland de intervjuade anhöriga var det dock bara drygt hälften som hade läst broschyren om värdighetsgarantierna. I de fall där anhörig inte hade läst broschyren var det en medarbetare som hade gjort anmälan om avvikelse utan den anhöriges kännedom. 4.4 Hur klagomål som gäller värdighetsgarantierna hanteras Enhetscheferna tror att det finns ett stort mörkertal i den avikelserapportering som hittills har skett. Ett par av de intervjuade nåddes initialt inte av informationen om, och hur, Flexite uppdaterats för hantering utifrån anmälningar om avvikelser från värdighetsgarantierna. Den i särklass största delen av avikelserapporteringen görs av personalen själva, följt av anhöriga till brukare. Anledningen till att avikelserapportering inte alltid görs anses vara tidsbrist hos personalen samt bristande information hos personalen och brukarna och deras anhöriga. Flera av de intervjuade enhetscheferna anser att mer arbete behövs för att informera medarbetarna om att avikelser gällande värdighetsgarantierna skall göras och skapa rutiner för detta. Sektionscheferna upplever att brukarna eller brukarnas anhöriga vänder sig till personalen i första hand, men även till biståndshandläggaren eller direkt till dem som sektionschefer. När en anmälan kommer direkt till sektionschefen så åtgärdas detta, men ingen av de intervjuade sektionscheferna uppger att de gör en avikelserapportering. Det framkom även att de inte riktigt litar på att de anmälningar som har tagits emot av personalen och faktiskt har registrerats i Flexite verkligen i alla fall är avvikelser mot värdighetsgarantierna. T.ex. uppgav en av de intervjuade sektionscheferna att han gått igenom 25 anmälningar om avvikelser från värdighetsgarantierna i Flexite, men att endast 2-3 av dessa avvikelser i själva verket omfattades av värdighetsgarantierna. Representanterna från arbetstagarorganisationerna anser att värdighetsgarantierna är tydligt formulerade och att brukaren nu har möjlighet att rapportera avvikelser från dem, vilket anses vara positivt i den meningen att det kan vara ett bra verktyg för att visa att mer resurser behövs till verksamheten. De har dock noterat att de flesta avvikelserapporter som kom in var klagomål som inte var relaterade till värdighetsgarantierna. Biståndshandläggarna har fått olika direktiv när det gäller om de ska rapportera avvikelser från värdighetsgarantin Följ upp. Vissa har i uppgift att rapportera detta och även andra avvikelser som framkommer under uppföljningssamtalen. I andra stadsområden resonerar man så att ifall man inte hinner genomföra uppföljningssamtalet har man heller inte tid att göra en avvikelserapportering. Medarbetarna berättar att brukarna anmäler avvikelser av legitimationsplikten i värdighetsgarantin Visa vem du är direkt till dem, men att de i övrigt vänder sig till sektionschefen eller biståndshandläggarna för

Utvärdering av Värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad 10 klagomål. De anser att klagomålen alltid följs upp, men att de oftast åtgärdas direkt utan att läggas in i Flexite. Men i de fall då personalen tydligt har brustit läggs en avvikelserapport in. 4.5 För- och nackdelar med värdighetsgarantierna, samt om värdighetsgarantierna har blivit en del i ordinarie verksamhet I detta avsnitt behandlas båda de rubricerade frågeställningarna, eftersom svaren vid intervjuerna går in i varandra. De intervjuade enhetscheferna framför en viss tveksamhet till värdighetsgarantierna. De anser att direktiven i värdighetsgarantierna är något som alltid funnits och som de redan tidigare arbetat efter, vilket gör dem lite tandlösa. Men enhetscheferna är generellt positiva till att dessa nu blivit konkretiserade och officiella. Det har skapat ökad tydlighet hos medarbetarna. Viss kritik framfördes mot formuleringen av värdighetsgarantin Planera tillsammans då de utlovade 2 veckorna för färdigställande av genomförandeplan anses vara extremt kort vilket skapar stress. Det anges vara för kort tid att lära känna brukaren och bygga upp det förtroende som behövs. Ribban anges även vara satt lite högt när det gäller värdighetsgarantin Gör det vi missat där de maximalt 5 veckodagar som utebliven hjälp garanteras genomföras anses skapa problem under högtiderna, speciellt kring jul och nyår. Samtliga sektionschefer angav att de redan arbetade efter 4 av de 5 värdighetsgarantierna och att dessa i sig inte var någon nyhet för vare sig för personal eller för brukare. Att värdighetsgarantierna har förtydligats för brukarna sågs med blandade känslor eftersom kraven på dem ökade nu när Malmö stad lovar något så tydligt. Även sektionscheferna ansåg att värdighetsgarantin Planera tillsammans är problematisk i och med löftet att genomförandeplanen ska vara klar inom två veckor. Ett stadsområde (Innerstaden) har dock tolkat värdighetsgarantin som att genomförandeplanen ska vara påbörjad, men inte klar, inom två veckor. Det påpekades även att genomförandeplanen aldrig blir klar eftersom det är ett levande dokument som skall uppdateras minst två gånger per år. Majoriteten av sektionscheferna var generellt sett även väldigt kritiska till genomförandeplanerna i sig i dess nuvarande form. De ansågs inte fylla någon egentlig funktion, men kräva mycket resurser. Istället föredrogs Laps Care. Värdighetsgarantin Gör det vi missat nämndes även skapa en del problem då det anses otydligt för brukaren exakt vilka tjänster som omfattas av garantin. De intervjuade representanterna för arbetstagarorganisationerna ansåg visserligen att värdighetsgarantierna är en god idé, men att personalen saknar de erforderliga resurserna att efterleva dem, vilket blir ett stressmoment. De intervjuade biståndshandläggarna anger att idén med uppföljningssamtal inom 3 månader är god i sig, men flera av dem anser att de helt saknar resurserna att genomföra dem. Det framkom även att det skiljde sig åt stadsområdena emellan vilka mallar och rutiner man hade för uppföljningarna och att detta i vissa fall helt saknades.

Utvärdering av Värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad 11 Värt att nämna är att biståndshandläggarna i stadsområdet Innerstaden har ett annat arbetssätt där de arbetar i team för istället för att varje biståndshandläggare ansvarar för en specifik brukare. Ett av dessa team ansvarar för att uppföljningssamtalen. Fördelen med detta är att uppföljningssamtalen genomförs i tid, men en nackdel anges vara att vissa brukare blir oroade när någon de inte tidigare haft kontakt med kontaktar dem med frågor om biståndsbeslutet, som de då fruktar kan dras in. De intervjuade medarbetarna ser riktlinjerna i värdighetsgarantierna som något positivt, även om de arbetade på samma sätt innan de infördes. Punkterna i värdighetsgarantierna har förtydligats för personalen, som tidigare kunde uppleva att de lätt blev hemmablinda och slarvade med legitimation, att höra av sig vid förseningar och personalbyte. Nackdelen är det kan bli ett stressmoment när de inte hinner med att uppfylla dem. Värdighetsgarantin Planera tillsammans följs inte då tidsperspektivet på 14 dagar av många anses vara orealistiskt. De anser att brukarna inte är mottagliga för att diskutera genomförandeplanen de två första veckorna, då det är så mycket som är nytt och så många personer är inblandade. Ett tidsperspektiv på 1-2 månader anges vara mer realistiskt. Även här framfördes kritik mot hur genomförandeplanen fungerar i dagsläget. Systemet (Origo) anses hopplöst förlegat vilket leder till att genomförandeplanen ses som ett enormt resursslöseri. 4.6 Om värdighetsgarantierna påverkat planering och utförande av hemtjänsten Enhetscheferna anser inte att värdighetsgarantierna påverkat planering och utförande av hemtjänsten i egentlig mening, eftersom de anser att de redan arbetat efter dessa principer tidigare. Undantaget är värdighetsgarantin Visa vem du är där inte medarbetarna i samtliga stadsområden tidigare hade legitimation. Även sektionscheferna angav att de i stort sett redan innan arbetade utifrån värdighetsgarantierna. Positiva förändringar som lyftes fram var dels att all personal tidigare inte har haft mobiltelefoner och därför inte kunnat höra av sig ifall de blev sena, men nu fått det för att kunna uppfylla värdighetsgarantin. En annan positiv förändring var legitimationsplikten i värdighetsgarantin där dels all personal tidigare inte haft legitimation, dels de som haft det sällan visat det för brukaren. Representanterna för arbetstagarorganisationerna anser inte att värdighetsgarantierna påverkat planeringen och utförandet av hemtjänsten i praktiken då tid och resurser att alltid följa värdighetsgarantierna saknas. Biståndshandläggarna, med undantag av stadsområdet Innerstaden, där de arbetar i team, anser att de har fått informationen, men inte redskapen och resurserna. I flera fall har de fått avgränsa den första delen av värdighetsgarantin till att endast gälla brukare som beviljats biståndsbeslut efter det att värdighetsgarantierna implementerades. Medarbetarna anger att de i stort sett arbetar som tidigare, med undantag för att de nu har en större medvetenhet om att de ska visa legitimation samt höra av sig ifall de är försenade. Kontaktpersonerna och samordnas roller anges ha blivit viktigare efter införandet av värdighetsgarantierna.

Utvärdering av Värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad 12 4.7 För- och nackdelar med att värdighetsgarantierna började gälla samtidigt som Plan för vård- och omsorgsverksamheten Enhetscheferna anser inte att det faktum att värdighetsgarantierna började gälla samtidigt som Plan för vård- och omsorgsverksamheten har påverkat implementeringen i endera riktningen. Däremot nämns att om något påverkat implementeringen av värdighetsgarantierna i negativ riktning så var det omorganisationen i Malmö stad som skedde strax innan. Sektionscheferna anger att detta inte påverkade implementeringen av värdighetsgarantierna. Däremot nämnde en av dem omorganisationen som något som krävde mycket energi och troligen försvårade implementeringen av värdighetsgarantierna något. Representanterna för arbetstagarorganisationerna anser att det inte påverkat. Malmö stads omorganisation har däremot satt käppar i hjulet. Ingen av de intervjuade medarbetarna eller biståndshandläggarna ansåg att det fanns några för eller nackdelar med detta. 4.8 Om värdighetsgarantierna har krävt mer resurser Enhetscheferna anser inte att värdighetsgarantierna i sig har krävt mer resurser. Den värdighetsgaranti som anses svårast att uppfylla är värdighetsgarantin Planera tillsammans men att det inte är bristande resurser som är problemet utan att tidsramen för att färdigställa genomförandeplanen på två veckor är för snäv för att medarbetarna ska lära känna brukaren och dennes behov. Själva formuleringen att vi garanterar att planen ska vara klar inom 2 veckor anses olycklig och att en formulering som sa att planen skulle vara upprättad eller påbörjad vore mer realistisk. De anges även att det är svårt att leva upp till värdighetsgarantin Följ upp då biståndshandläggarna har svårt att hinna med att genomföra uppföljningen inom de utlovade tre månaderna, även om idén om att uppföljningarna skall genomföras anses vara god. Denna är den enda av värdighetsgarantierna som entydigt anses kräva större resurser för att man ska kunna leva upp till den. Meningen bland sektionscheferna går isär något här. En del anser inte att värdighetsgarantierna krävt mer resurser men andra påpekar att för att de ska klara av att efterfölja värdighetsgarantierna fullt ut krävs en liten ökning av resurserna. När allt flyter på anses det vara hanterbart med befintliga resurser. I de fall när de har hög frånvaro och får sätta in många vikarier på en gång önskas någon form av förstärkning för att möta dalarna. En sektionschef angav att värdighetsgarantin Planera tillsammans skulle kräva mer resurser för att uppfyllas, men övriga menar att den är omöjlig att uppfylla oavsett resurser. Arbetstagarorganisationerna anser att speciellt implementeringsfasen skulle kräva mer resurser än de som fanns tillgängliga. Biståndshandläggarna upplever att de vart hårt pressade redan innan värdighetsgarantin Följ upp infördes. Uppföljningen läggs längst bak i prioritet eftersom det inte finns resurser. Ett par biståndshandläggare vittnade om att de hade ärenden från 2005 som de inte har hunnit följa upp på hela den tid som gått sedan dess.

Utvärdering av Värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad 13 En av de intervjuade medarbetarna, som arbetar som samordnare, framför att de absolut skulle behöva mer resurser för att avlasta personalen, speciellt med värdighetsgarantin Hör av dig. I övrigt anser inte medarbetarna att värdighetsgarantierna i sig kräver mer resurser förutom värdighetsgarantin Gör det vi missat, där de har möjlighet att ta in vikarier för att komma ikapp när hjälpen inte kunnat utföras i tid. 4.9 Hur de som anmält avvikelse från någon garanti upplever att verksamheten hanterat det En av de intervjuade brukarna, som ringt sektionschefen för hemtjänsten och rapporterat att personalen inte bar synlig legitimation ( Visa vem du är ), angav att hon fått bra återkoppling samt att personalen efter detta blivit bättre på att visa legitimation. Övriga intervjuade brukare och anhöriga var frustrerade över brist på återkoppling och att personalen fortsatte göra samma fel. Värt att notera är dock att dessa brukare och anhöriga valts ut för intervju just p g a att de gjort flertalet anmälningar. Ett problem som togs upp var att det inte finns något tydligt telefonnummer dit de kunde ringa och klaga. Efter omorganisationen hade dessa brukare/anhöriga fortfarande inte någon lista på vilka chefer som är ansvariga för vad och vem de kan vända sig till för att klaga. 5 Slutsatser och rekommendationer Informationen till medarbetarna under implementeringsfasen anses ha fungerat tillfredsställande även om den påbörjades för sent, var för kort samt skedde mitt i sommaren. Intervjuerna, avikelserapporteringarna, brukarundersökningen, interna undersökningar och uppföljningar visar dock att alla medarbetare inte känner till och/eller följer värdighetsgarantierna. Dessutom kräver personalomsättningen ett fortlöpande och kontinuerligt informationsarbete kring värdighetsgarantierna. De intervjuade befarar att många brukare inte riktigt har tagit till sig av informationen I den initiala implementeringen av värdighetsgarantierna. Medarbetarna delade ut broschyren, men att det saknades avsatt tid för att sitta ner och gå igenom innehållet med varje brukare och dennes anhöriga. Värdighetsgarantin anses därför inte har slagit igenom fullt ut. Undantaget är värdighetsgarantin Visa vem du är som förefaller känd och uppskattad av både brukare och anhöriga. Förutsättningarna är bättre att nå varje nytillkommande brukare. Genom att biståndshandläggarna har fått ansvaret för att informera dessa brukare individuellt ökar möjligheten att säkerställa att informationen verkligen når var och en utifrån dennes personliga förutsättningar att tillgodogöra sig densamma. Initialt blev klagomålshanteringen i vissa stadsområden försenad p g a försenad informationen om att avvikelserapporteringssystemet Flexite uppdaterats (och hur), för att registrera avvikelser från värdighetsgarantierna. Majoriteten av de rapporterade avvikelserna har gjorts av medarbetarna själva, antingen på eget initiativ eller för att brukarna eller dess anhörig framfört klagomål direkt till dem. I övriga fall har brukarna vänt sig med klagomål direkt till sektionscheferna eller biståndshandläggarna. Under intervjuerna framkom att det saknas gemensamma och tydliga direktiv för huruvida klagomål på värdighetsgarantierna skall rapporteras in i Flexite. I många fall följs klagomålen upp och åtgärdas men rapporteras inte in i Flexite p g a tidsbrist. Det framkom även att ett stort antal av de avvikelser mot värdighetsgarantierna som rapporterats in i Flexite i själva verket inte omfattades av värdighetsgarantierna. Detta sammanslaget gör den hitintills insamlade avvikelsestatistiken svårtolkad. De intervjuade anger att det inte varit några problem att göra värdighetsgarantierna till del av den ordinarie verksamheten då de anser att de i praktiken redan arbetade utifrån dessa även innan

Utvärdering av Värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad 14 implementeringen. Värdegarantierna ses överlagt som ett positivt inslag och ett bra sätt att förtydliga vissa moment, både för personal samt brukare. Dock upplevde vissa av de intervjuade att de har svårt att leva upp till samtliga 5 värdighetsgarantier, vilket skapar stress hos personalen. Kritik riktades mot formuleringen av värdighetsgarantin Planera tillsammans, där de utlovade två veckorna mellan det att hjälp startat och det att genomförandeplanen ska vara klar anses vara en alldeles för snäv tid för att det ska vara praktiskt genomförbart. Stadsområdet Innerstaden har dock valt att inte tolka denna värdighetsgaranti bokstavligt utan menar att genomförandeplanen ska påbörjas inom två veckor, vilket tycks baseras på tolkningen att genomförandeplanen är ett levande dokument (som skall uppdateras minst två gånger per år), som aldrig blir helt klar. Intervjuerna visar även att uppföljningen av biståndsbeslut inte alltid genomförs som planerats. Detta anses vara en resursfråga. Om så är fallet är det viktigt att det tillförs erforderliga resurser på biståndshandläggarsidan eftersom en noggrann uppföljning är viktig både utifrån brukarens perspektiv och för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande. Erfarenheterna visar att noggrann uppföljning av biståndsbesluten betalar sig själv. Ingen av de intervjuade anser att det faktum att värdighetsgarantierna började gälla samtidigt som Plan för vård- och omsorgsverksamheten har påverkat implementeringen negativt eller positivt. Däremot ansåg flera att omorganisationen i Malmö stad, som skedde strax innan implementeringen av värdighetsgarantierna, försvårat denna något. Med undantag av värdighetsgarantin Följ upp, anser de intervjuade inte att implementeringen av värdighetsgarantierna i sig krävt mer resurser. Det påpekas dock att personalen har svårt att efterleva värdighetsgarantierna med nuvarande resurser, speciellt i perioder med hög personalfrånvaro. Endast en av de intervjuade angav att hon fått bra återkoppling samt att personalen efter anmälan om avvikelse blivit bättre på att visa legitimation. Övriga intervjuade brukare och anhöriga var frustrerade över brist på återkoppling och att personalen fortsatte göra samma fel. Det är viktigt att det processen att återkoppla och rätta till konkretiseras och kvalitetssäkras. Det är också viktigt att det tydliggörs var brukare och anhöriga kan vända sig och att det finns en tydlig och lättillgänglig information om vilka chefer som är ansvariga för vad. Rekommendationer: Informationen kring värdighetsgarantierna bör stärkas i introduktionen av nya medarbetare Biståndshandläggarna bör i samband med alla uppföljningar och nya biståndsbeslut säkerställa att varje brukare är införstådd med värdighetsgarantins innebörd Säkerställ en enhetlig rapportering av avvikelser Se över användningen av genomförandeplaner Se över de tidsangivelser och formuleringar som finns i värdighetsgarantierna så att de blir realistiska och skapar mervärde Säkerställ att det finns erforderliga resurser för värdighetsgarantin Följ upp Processen att återkoppla och rätta till måste konkretiseras och kvalitetssäkras. Det är också viktigt att det tydliggörs var brukare och anhöriga kan vända sig och att det finns en tydlig och lättillgänglig information om vilka chefer som är ansvariga för vad.

Malmö stad Kommunstyrelsen 2014 den 13 augusti Protokoll fört vid sammanträde med Malmö kommunstyrelse den 13 augusti 2014. Närvarande: ledamöter: Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (ordförande), Andreas Schönström (S) (1:e vice ordf.), Anja Sonesson (M) (2:e vice ordf.), Kent Andersson (S), Rose- Marie Carlsson (S), Jamal El-Haj (S), Nils Karlsson (MP), Carlos González (V), Håkan Fäldt (M), Peter Österlin (M) (tjänstgör för Martina Jarnbring Palm (M)), Stefan Lindhe (M), Ewa Bertz (FP) och Magnus Olsson (SD), ersättare: Carina Nilsson (S), Anders Rubin (S), Adrian Kaba (S), Carina Nilsson (S), Emil Eriksson (M), Mohammad Mohammad (M), Sven Rosén (SPI) och Anders Olin (SD). Kommunalråd: Milan Obradovic (S) Anders Rubin (S) Hanna Thomé (V) Tjänstemän: Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfridh Chefsjurist Tomas Bärring Stadsjurist Claes-Inge Wennström Sekreterare Irenè San Martin Holmqvist (vid protokollet enligt nedan) Planeringsdirektör Jan Haak Ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson Kommunikationsdirektör Anders Mellberg Budgetchef Mats Hansson Ledningsstrateg Karin Lindroth Kanslichef Karin Ringman-Ingvarsson - - - - - - - - - - 258 D STK-2014-585 UTVÄRDERING AV LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR HEMTJÄNSTEN I MALMÖ STAD Från vård- och omsorgsberedningen föreligger skrivelse av den 2 juni 2014 avseende utvärdering av lokala värdighetsgarantier för hemtjänsten i Malmö stad (särskilt yttrande SD). Vidare föreligger förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget Utdrag: Akten, Ingela Kressander, Birgitta Vilén Johansson, samtliga SoN