Från varor till tjänster - Hur mäter vi det? Daniel Lennartsson, Birgitta Magnusson Wärmark, Malin Remes, SCB Almedalen 3 juli Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 2013
Andel av BNP 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Produktion av offentliga tjänster Näringslivets tjänsteproduktion Industri och övrig varuproduktion Jordbruk, skogsbruk och fiske 10% 0% 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2010
Den svenska ekonomin mer tjänstebaserad Bemanningsföretag och konsulter säljer tjänster, som tidigare producerades inom de stora företagen outsourcing Produktion utomlands av kostnads- eller marknadsskäl Innovationer handlar oftast om nya tjänster Traditionella produkter mer IT, ger tjänster Mer komplicerade produkter kräver expertsupport
Tjänstenetto och varunetto 200 000 Varunetto 150 000 100 000 50 000 Tjänstenetto 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011-50 000
Globaliseringseffekter Flera internationella storföretag har endast FoU/Design/Marknadsföring i Sverige, och betecknas som fabrikslösa varuproducenter, merchanting Olika slags tjänster allt viktigare del av produkten, även vad gäller sysselsättning/utbildningsnivå Traditionella varor blir projekt IPI inte lika bra indikator på BNP, TjPI m.fl. Multinationella företags beteenden - svårare att mäta, svårare insamling av data
Globala produktionskedjor ger mer komplexitet FoU, Design Finansiella tjänster Marknadsföringstjänster Produktionstjänster Råmaterial Insatsvaror Marknadsföring Branding/Patent Halvfabrikat Färdigvaror, montering och packning Lager Leveranser Kundservice Logistiktjänster
Tjänsteexport och merchanting Mdkr 600 16 % 500 Andel merchanting (höger skala) 14 12 400 300 Tjänsteexport 10 8 200 100 6 4 2 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 0
Ändringar i NR 2014 Europeiska National- och RegionalräkenskapsSystemet 2010 System of National Accounts 2008 Revidering 44 punkter, varav - BNP/BNI påverkande (10st) - Metodförändring, ej BNP/BNI-påverkande (10st) - Metodförändring, redan införda inom EU (7 st) - Ingen metodförändring, men klargörande (17 st)
2008 SNA /ENS 2010 Största förändringen: FoU blir investering FoU: Kreativt arbete som görs på ett systematiskt sätt för att utöka vetandet. Innefattar industriforskning, kulturell forskning och samhällsforskning. Men inte humankapitalet. Köpt forskning värderas till marknadspris Egenproducerad forskning värderas till nedlagda kostnader + vinstpåslag. Offentlig forskning värderas till nedlagda kostnader
2008 SNA /ENS 2010 Militära utgifter, livslängd >1år investering. Är nu klassade som förbrukning Offentliga arbetsgivares ofonderade pensioner Skadeförsäkringar Patent Databaser Mäklaravgifter Gränsdragning mellan offentlig och privat sektor Olika skuldinstrument Rättigheter att exploatera och använda icke-producerade resurser, fördelning in- och utlänningar Små verktyg, EU-moms, FISIM
Påverkan på BNP/ BNI 17 länder har deltagit i ett grantsprojekt och beräknat BNP-påverkan år 2010 Vägt genomsnitt: påverkan ca 2 % Men stora variationer. Finland och Sverige högst med ca 4 % påverkan (mest FoU), Danmark 2,3 FoU väger tyngst 80 %, militära investeringar 10%, övrigt 10% Ny undersökning 2013, inget sammanställt ännu
En förändrad ekonomi kräver ny konjunkturstatistik Traditionella statistikindikatorer såsom Industriproduktionsindex har förlorat i kraft Allt mer viktigt att fånga tjänstesektorns utveckling Motiv till att inte enbart fokusera på uppdelningen mellan vara och tjänst Vid studie av materiell välfärd - titta på konsumtion och inkomster snarare än produktion Behovet av bättre primärstatistik har lett till en utveckling av nya indikatorer
Tjänsteproduktionsindex (TjPI) Statistiken togs fram pga. ökad betydelse för tjänstesektorn Publicerades första gången 2008 Ska fånga den månadsvisa utvecklingen av tjänsteproduktionen i privat sektor Information över 20 branscher på månadsbasis och cirka 100 på kvartalsbasis
TjPI jämfört med total BNP Årsutveckling jämfört med samma kvartal föregående år, kalenderkorrigerade fasta priser 10 8 Tjänsteproduktionsindex 6 4 BNP total 2 0-2 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013-4 -6-8
Produktionsindex över näringslivet (PIN) Bättre prognoser av BNP Ska fånga den månadsvisa utvecklingen av produktionen inom näringslivet Tjänster, industri och bygg Utgör cirka 70 % av total BNP Publicerades första gången i December 2012
Vilka delar täcker PIN? Övrigt 7% Industri 19% Offentlig sektor 20% Bygg 6% Tjänster exkl finans 48%
PIN jämfört med total BNP Årsutveckling jämfört med samma kvartal föregående år, kalenderkorrigerade fasta priser 10 5 BNP total PIN 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013-5 -10-15
Ny månadsindikator över hushållens konsumtion Riksbanken gav 2011 SCB ett utvecklingsuppdrag Stiglitzrapporten hellre titta på konsumtion och inkomster snarare än produktion Omsättningsstatistik för tjänstesektorn finns sedan 2008 på månadsbasis Publiceringsstart i september 2013
Försörjningsbalansen 70 60 Hushållens konsumtionsutgifter 50 40 30 20 10 Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering Offentliga konsumtionsutgifter Handelsnetto 0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010-10
BNP utveckling och bidrag till BNP utveckling Löpande priser 20 15 BNP 10 5 Hushållens konsumtion 0 1952 1957 1962 1967 1972 1977 1982 1987 1992 1997 2002 2007 2012-5
Hushållskonsumtionsindikatorn jämfört med NR Årsutveckling jämfört med samma kvartal föregående år, fasta priser 5 4 3 2 Hushållens konsumtion NR 1 0-1 Hushållens konsumtion månad 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013-2 -3-4
Utvecklingsprojekt - Förbrukningsindikator Produktionen sämre indikator på förädlingsvärdesutveckling Förbrukningsutvecklingen skiljer sig från produktionsutvecklingen NR saknar information om förbrukningen på kvartalsbasis Testberäkningar baserat på momsuppgifter
Industriproduktionsindex jämfört med industrin i NR Årsutveckling jämfört med samma kvartal föregående år, säsongrensad serie 40 30 NR 20 10 0-10 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 IPI -20-30
Nettoomsättning och rörelsekostnader Årsutveckling jämfört med samma kvartal föregående år, löpande priser 20 15 10 Nettoomsättning 5 0-5 -10 2009 2010 2011 2012 Rörelsekostnader (exkl. personal) -15-20
Förädlingsvärdet (Näringsliv) Årsutveckling i löpande priser enligt fyra olika källor Moms NR FEK PIN 2009-7.0-7.8 (1) -7.2-7.4 2010 12.5 12.2 (1) 12.6 7.2 2011 2.3 6.3 (2) 3.5 6.5 1.NR baserat på årsstatistik (FEK). 2. NR baserat på kvartalsstatistik (PIN)
SCB i Almedalen 2013 Daniel Lennartsson daniel.lennartsson@scb.se 019-176429 Birgitta Magnusson Wärmark birgitta.magnussonwarmark@scb.se 08-50694551 Malin Remes malin.remes@scb.se 019-176119 www.scb.se