Granskning av försäkringsskyddet Västernorrlands läns landsting Mars 2011
Innehåll Sammanfattning...1 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte, revisionsfråga...3 1.3 Revisionskriterier och metod...4 1.4 Upphandling av försäkringsskydd...4 2. Resultat...6 2.1 Organisering...6 2.1.1 Säkerhetsarbetet och försäkringsskyddet...6 2.1.2 Ansvar och roller...6 2.1.3 Kommentarer...6 2.2 Landstingsförsäkring...7 2.2.1 Försäkringslösningar...8 2.2.2 Villkor från försäkringsgivaren...9 2.2.3 Information om försäkringslösningar...9 2.2.4 Skadefinansiering...9 2.2.5 Skaderapportering...10 2.2.6 Redovisade kostnader...11 2.2.7 Kommentarer...11 Bilaga...12
Sammanfattning Landstingsstyrelsen svarar för att se till att försäkringsskyddet ska vara tillgodosett inom ram för den ekonomiska förvaltningen i enlighet med kommunallagens bestämmelser. Deloitte har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Västernorrlands läns landsting granskat hur försäkringsskyddet är ordnat inom landstinget. Som grund för granskningen har studier av relevanta dokument och handlingar använts samt att uppgifter och upplysningar hämtats från ekonomidirektör, redovisningschef, beredskapschef, anlitad försäkringsmäklare och handläggare vid landstingsservice och landstingsfastigheter. Granskningen har syftat till att granska landstingets bedömningar om försäkringsskyddet och om dessa grundas i faktiska förhållanden, om det finns en strategi för hur försäkringsskyddet ska vara ordnat och om det finns ändamålsenliga processer som säkerställer att landstingets försäkringsskydd är tillfredsställande. Basen för granskningen har varit att ta reda på om det finns dokumenterade riktlinjer och rutiner för en ändamålsenlig hantering, om det finns tydliga riktlinjer om den egendom som ska försäkras, om fortlöpande analyser och bedömningar görs och hur rapportering och uppföljning sker. Riktlinjer, roller och ansvarsfördelning samt samordningen på övergripande nivån har varit utgångspunkter för granskningen. Landstingets externa försäkringslösningar upphandlas och försäkringsbehovet grundas i huvudsak utifrån det underlag som tas fram på initiativ av försäkringsmäklaren i dagsläget. Årliga genomgångar mellan försäkringsmäklaren och ekonomidirektören görs för att aktualisera försäkringsbehovet. Lägsta försäkringspremier är det som avgör valet av försäkringsleverantör. Bedömningen är att landstingets hantering av försäkringsskyddet inte är tillfredsställande. Tillräckliga riktlinjer och rutiner för en ändamålsenlig process har inte tagits fram. En strategi för hur försäkringsskyddet ska vara ordnat saknas. Landstingets bedömningar om försäkringsskyddet saknar tydlig koppling till det skadeförebyggande arbetet och finansieringen av skador. Intern samverkan för att ta tillvara kunnande om det skadeförebyggande arbetet i beslut om finansieringslösningar sker inte i dagsläget. Fungerande rutin och system för skadeoch incidentrapportering saknas. Landstingets samlade kostnader för inträffade egendomsskador över och under självrisk, försäkringspremier samt säkerhetsåtgärder finns inte sammanställd. Vi har kunnat konstatera att landstingets bedömningar om försäkringsskyddet inte grundats på ett tillfredsställande sätt. Vi har lämnat följande rekommendationer: ta fram en strategi och plan för skadefinansieringen av vilken det bland annat framgår landstingets bedömningar om försäkringsskyddet, vilka skadekostnader landstinget själv ska finansiera samt vilka åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att försäkringsskyddet är tillräckligt, Deloitte 1
säkerhetsarbetet för att minska risker för skador kopplas till försäkringsskyddet på ett tydligare sätt, se över rutiner och system för skade- och incidentrapporteringen, ta initiativ till formaliserad samverkan mellan de tjänstemän som har roller i det övergripande säkerhets- och riskhanteringsarbetet och som inkluderar försäkringsskyddet, initiera former för att följa upp skade- och kostnadsutvecklingen. se över nuvarande ansvarsfördelning Härnösand den 25 mars 2011 Marianne Harr Godkänd revisor, Certifierad kommunal revisor Deloitte 2
1. Inledning 1.1 Bakgrund Landstinget har stora tillgångar som representerar betydande värden. För att undvika stora förluster om egendomen skadas har landstinget valt att försäkra tillgångar i byggnader, utrustning och inventarier. Försäkringen omfattar även ansvarsskador och olycksfall. Organisationer med stora tillgångar bör ha en strategi och plan för skadefinansieringen. Bedömningar om hur skador ska finansieras, vilket försäkringsskydd som behövs, hur rutiner för skadehanteringen ska se ut, hur uppföljningen av skadekostnader ska göras samt hur det skadeförebyggande arbetet ska bedrivas behövs. Traditionell riskhantering fokuserar på verksamhetens skaderisker och omfattar risker som kan orsaka skada på person och egendom. Denna typ av risker omfattas normalt av försäkringar som ger trygghet i ekonomisk kompensation när väl skadan inträffat. Skadeförebyggande verksamhet och att risker upptäcks och hanteras så tidigt som möjligt är det främsta skyddet för att förhindra skador. Externa försäkringslösningar nyttjas för att säkerställa ett akut tillskott av kapital om en skada trots allt inträffar. Det för med sig att externa försäkringslösningar behöver ingå som en del tillsammans med andra åtgärder för att förebygga och begränsa skadeverkningar i allt säkerhetsarbete. Att välja en hög extern självrisk för med sig att skador under självrisk behöver finansieras med interna medel. Strategier och aktiviteter för riskhanterings- och säkerhetsarbetet bör omfatta skadefinansieringen. 1.2 Syfte, revisionsfråga Granskningens syfte är att analysera och bedöma om landstingets ställningstagande i fråga om försäkringsskyddet för egendom (byggnader, utrustning och inventarier) grundas på faktiska förhållanden, om det finns en strategi för hur landstingets försäkringsskydd ska ordnas och om det finns ändamålsenliga processer som säkerställer att landstinget vid varje given tidpunkt har ett tillfredställande skydd för sin egendom. Följande kontrollmål har legat till grund för granskningen: Finns tydliga riktlinjer och rutiner för en ändamålsenlig hantering? Finns tydliga riktlinjer för vilken egendom som ska försäkras? Hur rapporteras skador? Görs fortlöpande analyser och bedömningar kring behovet anpassat till försäkringskostnader? Hur sker rapporteringen? Deloitte 3
1.3 Revisionskriterier och metod Utgångspunkter för granskningen är kommunallagens 1 bestämmelser som reglerar landstingsstyrelsens ansvar att handha den ekonomiska förvaltningen och ansvaret att se till att landstingets behov av försäkringsskydd är tillgodosett. I fastställt 2 reglemente för landstingsstyrelsen framkommer att det åligger styrelsen att tillse att landstingets behov av försäkringsskydd är tillgodosett. Skrivningen har kommit till jämfört med tidigare version. Vi har genomfört intervjuer av berörd personal och tagit del av underlag i relevanta styrdokument, protokoll, reglementen, rutinbeskrivningar och övrigt material av betydelse för granskningen. Försäkringsskyddet hanteras på landstingsövergripande nivå och granskningen har omfattat egendoms- ansvars- och olycksfallsförsäkringar. Rapporten har sakgranskats av berörda. 1.4 Upphandling av försäkringsskydd Landstingets försäkringsskydd upphandlas med tre år i taget med möjligheten till två års förlängning. Nuvarande avtal upphör i juni 2011. Ansvarig tjänsteman är ekonomidirektören som har rätt att teckna tilldelningsbeslut och avtal vid upphandling m.m. för landstingskoncernen, enligt senaste delegationsförteckning 3. Delegationsrätten är inte begränsad uppåt i beloppsstorlek. Upphandlingsförfarandet biträds av inköpschef. Sedan flertalet år använder sig landstinget av försäkringsmäklaren Provins Insurance AB för årliga genomgångar och vid upphandlingen. Försäkringsmäklaren tar initiativ till att kartlägga de områden som bör försäkras och de förutsättningar som bör gälla för respektive försäkring i samråd med ekonomidirektören. Därefter går försäkringsmäklaren ut med förfrågningar till ett antal försäkringsbolag. Efter att anbud erhållits ställer försäkringsmäklaren samman anbudsunderlagen och anbuden utvärderas i samråd med ekonomidirektören. Förutsättningarna/villkoren för försäkringarna är i stort lika för alla leverantörer varför det i huvudsak är priset som avgör valet av det försäkringsbolag som sedan anlitas. Nedan beskrivs upphandlingsprocessen av försäkringstjänster. 1 KL 6 kap 4. 2 Fastställt av fullmäktige 24/11 2010, ekonomisk förvaltning 4. 3 Förteckning över landstingsstyrelsen till enskild tjänsteman delegerade ärenden, 2010-01-01. Deloitte 4
Ekonomidirektör Sammanställning av an 3 1 Försäkringsmäklar 2 Försäkringsbolag Försäkringsbolag Försäkringsbolag Kort beskrivning av upphandlingsprocessen av försäkringstjänster. 1. Ekonomidirektören uppdrar åt försäkringsmäklaren att analysera landstingets försäkringsbehov. 2. Försäkringsmäklaren ställer utifrån behovet samman underlag till förfrågningsunderlag som sedan skickas ut till ett antal försäkringsbolag varefter anbud erhålls från försäkringsbolagen. 3. Anbuden ställs samman av försäkringsmäklaren som presenterar dessa för ekonomidirektören som sedan fattar beslut om det/de bolag som ska anlitas. Deloitte 5
2. Resultat 2.1 Organisering 2.1.1 Säkerhetsarbetet och försäkringsskyddet Målet för säkerhetsarbetet 4 är att landstinget ska ha en effektiv och tydlig organisation för säkerhet och beredskap så att det finns säkerhet för människor, egendom, miljö och ekonomi. Syftet med säkerhetsarbetet är ytterst att förebygga risker och undanröja hot. Säkerhetsarbetet omfattar allmän säkerhet, brandskydd, driftsäkerhet och säkerhetsskydd. Riskanalyser ska ligga till grund för förvaltningarnas lokala säkerhetsplaner enligt riktlinjerna 5. En central modell för förvaltningarnas arbete med riskanalyser har tagits fram. Modellen ger utrymme för arbetet med att identifiera och värdera tänkbara risker eller en inträffad händelse, konsekvenser samt åtgärder som vidtas för att reducera risken. Försäkringsskyddet, som ett led i att sprida och överföra risker och som en del i finansieringen av skador, hanteras inte närmare i fastställda riktlinjer. 2.1.2 Ansvar och roller Det är ekonomidirektören som handlägger upphandling av försäkringslösningar i landstinget. I uppdraget ingår att svara för årliga genomgångar av försäkringsskyddet. Ekonomidirektören informerar muntligt i landstingets arbetsutskott om att upphandling är genomförd eller om möjligheten till förlängning nyttjas. Beredskaps- och säkerhetsansvaret följer verksamhetsansvaret och linjeorganisationen på alla nivåer i förvaltningarna och ska vara en naturlig del i det dagliga arbetet. Central beredskapschef har samordningsansvaret för det övergripande arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser via regelbundna kontakter med förvaltningarnas säkerhetshandläggare. Det innefattar att samla tillbudsrapporter och att delta i uppföljningen. Samverkan mellan de tjänstemän som har roller i det övergripande säkerhets- och riskhanteringsarbetet och handläggningen av försäkringsskyddet sker inte enligt uppgifter för närvarande. 2.1.3 Kommentarer Landstingets arbete för att minska risker för att skador inträffar behöver ha en tydligare koppling till försäkringsskyddet än i dagsläget. Försäkringsskyddets omfattning, självrisknivåer och former för intern finansiering är nära sammankopplat med effekter av åtgärder i det skadeförebyggande arbetet. Landstingets bedömningar om försäkringsskyddet och åtgärder som vidtas för att säkerställa att försäkringsskyddet är tillräckligt behöver lyftas fram. Nuvarande 4 Policy för beredskap och allmän säkerhet i Landstinget Västernorrland, LF 2010-06-23 114. 5 Riktlinjer och organisation för beredskap och säkerhet i Landstinget Västernorrland, LS 2010-06-08. Deloitte 6
utformning av risk- och säkerhetsarbetet och valet av finansiering i försäkringsskydd samt ansvarsfördelningen behöver ses över. Initiativ för att central samordningsansvarige involveras i arbetet med försäkringsskyddet kan med fördel tas. En tänkbar arbetsmodell 6, och där försäkringsskyddet inryms, skulle kunna innehålla följande moment: Riskidentifiering av vilka risker som finns i och omkring verksamheten, Riskvärdering av när en händelse kan utlösas och vilka konsekvenser det kan medföra, Förebyggande åtgärder för att eliminera, reducera risker samt sprida och överföra risker genom exempelvis avtal och försäkringar, Skadefinansiering av skador som trots allt inträffar, Uppföljning av att riskhanteringsprocessen fortgår och att vidtagna åtgärder är effektiva. Riskanalysen skulle bland annat kunna ligga till grund för utformandet av central försäkringsstrategi för försäkringsskyddets omfattning, självrisknivåer och former för intern finansiering. 2.2 Landstingsförsäkring 7 Ekonomidirektören genomför tillsammans med försäkringsmäklaren årliga genomgångar i syfte att informera sig om händelser i verksamheten eller i omgivningen som skulle föranleda ändringar i försäkringsbelopp eller självrisker. Försäkringsmäklaren skickar ut förfrågan, på ekonomidirektörens uppdrag, till utsedda kontaktpersoner vid enheterna. Tillsammans med förfrågan bifogas förteckning av fastighets- och fordonsinnehav (avser oregistrerade fordon). Ändringar avseende större om- eller tillbyggnader kommuniceras direkt med försäkringsmäklaren utöver den årliga genomgången. Investeringsskydd gäller för investeringar/nyanskaffningar under försäkringsåret upp till 20 000 tkr för byggnader och/eller lös egendom per fastighet. Fordon registreras på landstinget och förändringar anmäls till bilregistret i sedvanlig ordning. Försäkringsbolaget hämtar uppgifter direkt från bilregistret inför debitering av årspremier. Löpande förändringar i fordonsinnehavet regleras således genom att landstinget tillgodoförs/belastas försäkringspremier i efterhand vid avstämningstillfället. Samarbetet med nuvarande försäkringsmäklare har pågått en längre tid. Landstinget har lämnat mäklarfullmakt 8, från och med juni 2003, och som gäller till dess att den återkallas. Fullmakten innebär att försäkringsmäklaren agerar i egenskap av landstinget genom att hämta in information och försäkringsofferter från försäkringsgivare. Försäkringsmäklaren företräder landstinget vid förhandlingar med försäkringsgivare. I tjänsterna ingår att vara behjälplig med uppdatering av försäkringsbehovet. Fullmakten omfattar företagsförsäkring, motorfordonsförsäkring och olycksfallsförsäkring. 6 SKL:s skrift Vägen till bättre styrning av säkerhetsarbetet i kommuner och landsting, februari 2000. 7 Omfattar egendoms-, merkostnad avseende myndighetskrav, följdskade-, allrisk-, arbetsområde-, maskin-, skog-, utställnings-, verktygs-, ansvars-, ansvars-ren förmögenhetsskada, miljöansvars- för byggherre, konsultansvars-, förmögenhetsbrotts-, tjänsterese-, motorfordons- och olycksfallsförsäkring. 8 Mäklarfullmakt, 2003-06-16. Deloitte 7
Eftersom samarbetet har fungerat väl har landstinget fortsatt samarbeta med samma försäkringsmäklare över tid enligt ekonomidirektören. Landstinget betalar inte för försäkringsmäklarens tjänster, försäkringsmäklaren erhåller en årlig provision (motsvarar 10 % av den årspremie landstinget betalar) från det/de försäkringsbolag som landstinget har avtal med. 2.2.1 Försäkringslösningar Landstinget har tecknat avtal med Länsförsäkringar Västernorrland och Folksam. Årspremien för försäkringarna uppgår till drygt 3 Mkr där merparten av premien avser egendomsförsäkringen. Självrisken på de försäkringslösningar landstinget har i dagsläget varierar mellan 0- och 25 prisbasbelopp 9 (Bb) beroende på typ av försäkring, se vidare tabell nedan. Försäkringsgivare: Länsförsäkringar Västernorrland Fösäkringslösning Egendomsförsäkring Omfattning: Byggnader som landstinget äger samt all lös egendom, skog 300 ha, höjt belopp vid oljeskadeförsäkring Tillägg Merkostnad avseende myndighetskrav; högsta ersättning per byggnad Följdskadeförsäkring; ansvarstid vid hyresförlust o extrakostnader 18 mån Försäkrings - belopp Fullvärde 5 000 000 kr 10 000 000 kr 400 Bb vid varje skada Självrisk 25 Bb 25Bb 25 Bb Allriskförsäkring Arbetsområde; arbeten; hjälpmedel; ROT befintlig egendom Skogsförsäkring Maskinförsäkring Utställningsförsäkring Verktygsförsäkring; 5 beredskaps- vagnar, kärror, 2 saneringsvagnar, 2 mammografivagnar 25Bb 5Mkr, 0,5 Mkr, 10 Mkr 300 ha 1 000 000 kr 10 000 000 kr 1, 1,14, 0,5, 4,6 Mkr 25 Bb 1 Bb 20% av Bb 25 Bb 1 Bb 1 Bb Ansvarsförsäkring Omfattning: gäller för all verksamhet som landstinget bedriver och för arbetstagare samt förtroendevalda för skada orsakad i tjänsten. Försäkringen gäller även personer i skolelever, praoverksamhet, personer i familjevård, insats enl. LSS och lekmannarevisorer Tillägg Ansvarsförsäkring ren förmögenhetsskada; gäller även skadeståndsansvar för lekmannarevisorer, LOU, LOV Miljöansvar för byggherre Konsultansvarsförsäkring Tjänstereseförsäkring Omfattning: samtliga resor som utförs i tjänsten av anställda och förtroendevalda Förmögenhetsbrottsförsäkring Omfattning: skada som uppkommit genom att landstingets arbetstagare gjort sig skyldig till förmögenhetsbrott. Motorfordonsförsäkring 25 000 000 kr 5 000 000 kr 1 Bb 1 Bb 5 Mkr per skada 100% av Bb 120 Bb/360 BB 1 Bb varierar ingen; rättskydd 500 kr 10 000 000 kr 1Bb varierar 9 Basbeloppet år 2010 uppgick till 42 400 kr. Deloitte 8
Omfattning: Landstingets samtliga ägda och leasade fordon. Försäkringsgivare: Folksam Försäkringslösning Olycksfallsförsäkring Omfattning: Elever i skolverksamhet dygnet runt, stödpersoner inom psykiatrin varierar beroende på typ av skada och fordon ingen Försäkringsmäklaren genomför beräkningssimuleringar med alternativa självrisker för att få fram underlag för premiejämförelser i upphandlingen enligt uppgifter. Jämförelserna sammanställs och dokumenteras i utvärderingen till grund för valet av försäkringsgivare. 2.2.2 Villkor från försäkringsgivaren Försäkringsbolagen anger villkor om att försäkringstagaren lämnar riktiga uppgifter och rapporterar ändrade förhållanden. Några ytterligare villkor för landstingets nuvarande försäkringslösningar, utöver myndighetskrav i lagstadgad verksamhet, har inte kommit till uttryck enligt försäkringsmäklaren. 2.2.3 Information om försäkringslösningar Allmän information om försäkringar, försäkringsgivare och kontaktpersoner samt kontaktuppgifter till försäkringsmäklaren kan nås via landstingets intranät. Försäkringsinformation kan även nås under medarbetarinformation. Det har inte enligt uppgifter skett någon riktad information om försäkringslösningarna till landstingets chefer. 2.2.4 Skadefinansiering Landstinget har varit förskonat från stora skador vad gäller egendom. Endast 3 skador har anmälts senaste femårsperioden och den ersättning som betalats ut understeg 5 tkr per skada. Även när det gäller skador relaterade till ansvarsförsäkringen har antalet skador varit få. Under 2010 anmäldes 2 skador och under senaste femårsperioden anmäldes sammantaget 14 skador. Sammantaget för perioden har landstinget bedömts skadeståndsskyldig vid en skada och 5 tkr har utbetalats för skadan. Den typ av skador som varit mest frekvent senaste femårsperioden är fordonsskador (262 stycken). Uppgifter i skadestatistik har lämnats i sammandrag för perioden och sammantaget har ersättningar utbetalats om ca 2,1 Mkr. När det gäller olycksfallsförsäkringen har inga ersättningar utbetalats för år 2010. Över femårsperioden har ersättningar utbetalats om ca 124 tkr. Typ av skada/utbetalade belopp 2006 2007 2008 2009 2010 (tkr) Egendom/ansvar/förmögenhetsbrott 41 16 9 8 0 Fordon (sammantaget för perioden) - - - - 2 129 Olycksfall 40 57 25 2 0 Deloitte 9
2.2.5 Skaderapportering Rapporteringen av skador sker i huvudsak enligt uppgifter direkt till försäkringsgivaren. Exempel på dokumenterad rutin för hantering av ansvarsskadeärenden 10 finns och nås via landstingets intranät. Anmälan vid en ansvarsskada sker till försäkringsgivaren oavsett skadeståndsanspråk enligt rutinen. Rådgivning vid tveksamheter kring en anmälan av skada fås enligt uppgifter via försäkringsmäklaren. För större skador samlas information via skadestatistik hos försäkringsmäklaren. Mindre skador rapporteras som regel inte utan vetskapen om skadan stannar hos verksamheten. Om skadan kräver en reparation, eller att egendom ska ersättas lämnas information i form av beställning till driften enligt nedan. Det finns ingen samlad kunskap om vilka skador som inträffar. Eftersom kostnaden för skadorna bokförs som vanliga verksamhetskostnader går det inte att i bokföringen särskilja och sammanställa uppgifter i dagsläget. Skadenivå Större skador, det vill säga över självrisk Mindre skador, det vill säga inom självrisk Finansiering Belopp över självrisk finansieras av försäkringsgivare. Självrisk finansieras internt från årligt centralt budgeterat anslag Belastar verksamhetens driftsbudget. Ingen central ekonomisk uppföljning är möjlig med dagens rutiner Skador som leder till reparationer i fastigheter beställs genom rutinen för felanmälan av driftsenhet vid landstingsfastigheter 11 via Landlord fastighetssystem för hantering av arbetsorder. Skador, som vanligtvis rör vatten- och/eller fuktskada eller skada efter inbrott, registreras i projektnummer på det sätt att åtgärder och kostnader går att följa för varje skadehändelse. Skadekostnader för mindre skador inom självrisk uppgår sammantaget till 3 Mkr i genomsnitt varje år under senaste femårsperioden. Uppgifterna har hämtats via Landlord och redovisas i bilaga. Skadetillbud ska rapporteras i system för avvikelsehantering (Platina). Syftet med att identifiera, hantera och rapportera avvikelser är att det ska utgöra basen i fortlöpande förbättringsarbete. Även om systemet i grunden är uppbyggt kring avvikelser med vårdskador som yttersta konsekvens så ska alla typer av avvikelser kunna samlas i det gemensamma systemet. Anpassningen av systemet har inte enligt uppgifter fungerat tillfredsställande. Avvikelserna ska handläggas och följas upp av utsedd säkerhetshandläggare och ansvarig chef. Tillbudsrapporter ska delges central beredskapschef, något som inte fungerat fullt ut. Det finns enligt uppgifter ingen sammanställd bild av tillbud i landstinget i dagsläget. 10 Rutin ansvarsskador, landstingsfastigheter, 2005-02-02. 11 Landstingsfastigheter; rutinerna omarbetas då driftsansvaret övergår till extern utförare enligt uppgifter. Deloitte 10
2.2.6 Redovisade kostnader 12 Uppgifter om kostnader för försäkringspremier och självrisker har hämtats från bokföringen. Någon central analys eller kontroll av bokförda belopp för dessa konton görs inte för närvarande enligt redovisningschefen. Kostnader för försäkringspremier är fördelade på fordonsförsäkringar, fastighets- och ansvarsförsäkring, sanerings- och skadedjursavtal och olycksfallsförsäkring. Kostnaderna uppgår sammantaget till ca 3 Mkr per år. Från år 2008 och framåt har premierna sänkts till följd av prisförhandling inför beslut om förlängning av gällande avtal enligt försäkringsmäklaren. Bokförda kostnader för självrisker är fördelade på konton för fastighets-, ansvars- och fordonsskada där kostnader för självrisk fastighetsskada utgör huvuddelen. Kostnaderna har pendlat mellan årsbelopp i intervallet 2, 3 3,4 Mkr över senaste femårsperioden. 2.2.7 Kommentarer Landstinget saknar en dokumenterad strategi för skadefinansierigen vilket inte är tillfredsställande. En strategi och plan för skadefinansieringen behöver utformas där landstingets bedömningar om försäkringsskyddet framgår, vilka skadekostnader landstinget själv ska finansiera, hur rutiner för skadehantering ska se ut, hur uppföljning av skadekostnader ska gå till samt vilka åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att försäkringsskyddet är tillräckligt. Arbetet med att minska risker för att skador inträffar bedöms inte ha tillräcklig koppling till försäkringsskyddet. Ett aktivt riskhanteringsarbete säkrar prioriteringar i det förebyggande säkerhetsarbetet som får betydelse i valet av försäkringsskydd och utformningen i omfattning, självrisknivåer och former för intern finansiering. Rutinerna för intern/extern skadefinansiering bör ses över. Vidare behöver formerna för rutiner och system för skade- och incidentrapportering utvecklas. Landstinget kan med fördel överväga utarbetandet av en årlig verksamhetsberättelse över riskhanteringsarbetet där skadefinansieringen utgör en del. Landstingets samlade kostnad för inträffade skador, försäkringspremier samt säkerhetsåtgärder finns inte sammanställd. Landstingets kostnadsutveckling för skadeoch riskhanteringen behöver följas upp regelbundet och förankras i organisationen. Det innefattar rutiner för hur rapporteringen ska gå till. 12 Utdrag enligt bokföringen i bilaga. Deloitte 11
Bilaga Mindre skador fastigheter inom självrisk enligt utdrag fastighetssystem Landlord Tkr\år 2006 2007 2008 2009 2010 totalkostnad 3078,8 3160,8 2276,2 3818,9 2203,5 Försäkringskostnader enligt utdrag i bokföringen Kostnader, tkr (Källa; Raindance) Kto-text Fordonsförsäkri ngar Fastighets- och ansvarsförsäkrin g Fastighets- och ansvarsförsäkrin g 13 Ktokod Bolag 2006 2007 2008 2009 2010 66200 Länsförsäk 849,4 1 194,4 1 194,7 1 164,9 1 058,5 ringar 73100 Länsförsäk 2 071,1 2 057,7 2 078,4 2 001,3 1 953,8 ringar 73100 Nomor AB 61,7 61,7 66,9 66,9 66,9 Olycksfallsförsä 73140 Folksam 63,3 84,9 72,0 59,0 61,6 kring Försäkringskostnad 3 045,5 3 398,7 3 412,0 3 292,1 3 140,8 Självrisk 73200 1 942,2 2 628,0 2 031,0 3 005,1 3 197,8 fastighetsskada Självrisk 73210 123,0 49,3 76,2 8,8 7,4 ansvarsskada Självrisk 73220 162,4 185,7 196,4 257,6 164,4 fordonsskada Självrisker 2 227,6 2 863,0 2 303,6 3 271,5 3 369,6 TOTAL KOSTNAD 5 273,1 6 261,7 5 715,6 6 563,6 6 510,4 13 Avser saneringsavtal/husbocksförsäkring och förebyggande skadedjursskydd i livsmedelsverksamhet. Deloitte 12