Region Skånes strategiska arbete med integrations- och mångfaldsfrågor: Aktörskartläggning

Region Skånes strategiska arbete med integrations- och mångfaldsfrågor: Aktörskartläggning Jonas Hugosson, Erik Åstedt, Peter Kempinsky Kontigo AB, 2012-08-20

Innehåll Innehåll... 2 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Uppdragets genomförande... 4 1.3 Om begreppen mångfald och integration... 5 1.4 Mångfald och integration ur ett regionalt tillväxtperspektiv...6 2 Aktörer i Skåne som arbetar med integrations- och mångfaldsfrågor: Vem gör vad? 8 2.1 Offentliga aktörer... 8 2.1.1 Länsstyrelsen i Skåne län... 8 2.1.2 Arbetsförmedlingen, etableringsverksamheten, arbetsmarknadsområde Lund...9 2.1.3 Almi företagspartner, IFS Rådgivning Skåne... 10 2.1.4 Helsingborgs kommun... 10 2.1.5 Kristianstads kommun... 11 2.1.6 Lunds kommun... 12 2.1.7 Malmö stad... 12 2.1.8 Trelleborgs kommun... 13 2.2 Ideella aktörer... 14 2.2.1 Internationella kvinnoföreningen i Malmö, IKF... 14 2.2.2 Föreningen Mångkulturella Sverige... 15 2.2.3 ABF Malmö, ABL uppdragsverksamhet, projektet Yalla Trappan... 15 2.2.4 MINE... 16 2.2.5 RGRA... 17 2.3 Näringslivsaktörer... 17 2.3.1 Företagarna, Region syd... 17 2.3.2 Herbert Felixinstitutet... 18 2.3.3 Svenskt Näringsliv Malmö... 19 2.3.4 Sydsvenska Industri- och Handelskammaren... 19 2.3.5 E.ON... 20 2.3.6 PwC... 20 2.3.7 Swedbank... 21 2.4 ESF-finansierade projekt i Skåne...22 2.5 Kontigos kommentarer till aktörskartläggningen... 23 Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 2 (36) Kontigo AB 2012.09.18

3 Ett regionalt strategiskt arbete med integration ur ett tillväxtperspektiv... 24 3.1 Vad efterfrågar aktörerna?...24 3.2 Regionala utvecklingsmöjligheter...26 3.3 Strategiskt arbete med integration i relation till Skånes Internationella Innovationsstrategi... 27 3.4 Sammanfattande kommentarer... 28 Bilaga 1: Intervjupersoner...30 Bilaga 2: ESF-projekt i urval... 31 Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 3 (36) Kontigo AB 2012.09.18

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Det finns en bred samstämmighet inom Region Skåne och Näringsliv Skåne om att frågor som rör integration och mångfald är viktiga för regionens utveckling. Detta inte minst i anslutning till främjandet av entreprenörskap och företagande som drivkraft för innovation, konkurrenskraft och tillväxt. Mångfald i detta sammanhang avseende etnisk mångfald är dock ett begrepp som sträcker sig horisontellt över alla delar av samhället, och som berör många olika aktörer. Kunskapen om vilka aktörer som har betydelse för ett arbete med mångfald och integration som gynnar den regionala utvecklingen behöver öka. Region Skåne saknar idag en tydlig roll eller strategi för mångfalds- och integrationsfrågor, även om man under flera år arbetat med mångfaldsfrågor från ett bredare perspektiv. Denna kartläggning identifierar ett antal aktörer i regionen som är engagerade inom områdena integration och mångfald, samt analyserar deras behov, intressen och pågående aktiviteter inom dessa områden. Kartläggningen inkluderar även aktörernas syn på Region Skånes nuvarande och potentiella roll och funktion inom mångfalds- och integrationsfrågor. Det primära syftet med kartläggningen är att underlätta arbetet med en handlingsplan eller strategi för Region Skånes fortsatta arbete med integrations- och mångfaldsfrågor. Syftet är vidare att de resultat som presenteras i denna rapport ska användas för att positionera Region Skåne i förhållande till befintliga aktörer och verksamheter i regionen. Resultaten ska också användas för att underlätta samverkan och samspel mellan aktörer på lokal och regional nivå, som underlag för en gemensam diskussion om roller och ansvarsfördelning. Kartläggningen har genomförts under våren 2012 av Jonas Hugosson, Erik Åstedt och Peter Kempinsky från konsultföretaget Kontigo AB. Uppdragsledare har varit Tom Magnusson, Region Skåne. 1.2 Uppdragets genomförande Kartläggningen har skett i tre faser: I ett första steg identifierades ett antal aktörer inom offentlig, privat och ideell sektor som arbetar med integrations- och mångfaldsfrågor i Skåne. Urvalet av aktörer skedde i samråd med Region Skåne baserat på regionens tidigare upparbetade kontakter, samt genom kompletterande desk research, där tidigare kartläggningar, rapporter och annat skriftligt material relaterat till mångfalds- och integrationsarbete i Skåne granskades för att identifiera både aktörer och enskilda satsningar av intresse. Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 4 (36) Kontigo AB 2012.09.18

Därefter utfördes totalt 26 telefonintervjuer med representanter för aktörerna. De personer som intervjuats är ansvariga för integrations- eller mångfaldsfrågor inom sina respektive organisationer, eller representerar organisationens ledning, eller har varit verksamma i någon särskild insats med integrations- eller mångfaldstema. Se bilaga 1 för en komplett förteckning med namn på intervjupersoner. Intervjuerna har omfattat följande teman: - Organisationens egna verksamheter, strategier/utgångspunkter, prioriterade områden - Förekomsten av samarbeten med andra aktörer - Synen på regional samverkan i allmänhet kring integration och mångfald - Synen på Region Skånes nuvarande och potentiella roll/funktion - Utvecklingsbehov för den egna organisationen och för regionen Slutligen genomfördes en desk research, där vi kompletterade intervjuerna med skriftlig information om aktörers verksamheter utifrån bl.a. deras hemsidor. Vi granskade även ett större antal ESF-projekt i Skåne för att undersöka mönster och teman hos de integrations- och mångfaldsprojekt som pågår i regionen med medfinansiering från ESF. Avsikten har inte varit att ge en heltäckande bild av samtliga aktörer och verksamheter i regionen, utan att genom ett strategiskt urval identifiera organisationer vilkas verksamheter kan anses vara av särskilt intresse för hur Region Skåne väljer att positionera sitt arbete med mångfalds- och integrationsfrågor. Detta innebär att kartläggningen har vissa begränsningar. Till stor del har kartläggningen ett arbetsmarknads- och tillväxtperspektiv. Därmed omfattas inte exempelvis invandrarföreningar som arbetar med sociala verksamheter. Det är också så att det inom kommuner ofta finns flera personer som på olika sätt hanterar integrationsoch mångfaldsfrågor, så för att få en fördjupad bild av varje kommuns verksamhet skulle det krävas ett större antal intervjuer med varje kommun än vad som varit möjligt i denna kartläggning. Detta gäller även för de myndigheter som ingår. 1.3 Om begreppen mångfald och integration Begreppen mångfald och integration används ofta utan reflektion kring deras respektive betydelse. Framför allt mångfald är ett begrepp som används i flera olika sammanhang och kan anta olika betydelse beroende på vem eller vad som kan sägas representera mångfalden. Det kan exempelvis handla om att en organisation strävar efter en mångfald av personer med olika kulturell bakgrund. I den här rapporten är det därför viktigt att klargöra att det är etnisk mångfald som avses varje gång begreppet mångfald tas upp (om inget annat anges). Integration är även det ett begrepp som kan anta olika innebörd. Vem ska integreras och med vem? Historiskt sett har begreppet integration i Sverige inneburit att invandrare ska integreras i det svenska samhället och kulturen, en form av Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 5 (36) Kontigo AB 2012.09.18

assimilering. Idag har begreppet generellt en annan innebörd där kulturaspekten inte är lika framträdande utan där framför allt arbetsmarknadsintegration och samhällsintegration (förståelse för, samt möjligheter till deltagande och inflytande i samhället) är två bärande komponenter. Detta stämmer relativt väl överens med hur de flesta kommuner i Sverige arbetar med frågorna. Olika typer av riktade insatser till i huvudsak nyanlända invandrare för att främja en snabbare etablering på arbetsmarknaden, i kombination med insatser kring samhällsorientering och språkkunskaper, är standard i de flesta kommuner. Därmed inte sagt att alla kommuner arbetar på ett likadant sätt, för så behöver inte alls vara fallet. Även begreppet invandrare tål att diskuteras. Länge har invandrare i Sverige ur ett politiskt och praktiskt perspektiv betraktats som en enhetlig grupp av utrikes födda som kräver särskilda insatser för att uppnå egenförsörjning och etablering i samhället. Alltför sällan har den enorma variation som står att finna bland dem som migrerar till Sverige beaktats. Idag satsas stora resurser på nyanlända asylsökande och anhöriginvandrare för att behovet av stöd och råd anses vara störst inom den gruppen och för att vägen till sysselsättning och egenförsörjning historiskt sett varit mycket lång. Invandrare som kommer till Sverige kan vara alltifrån analfabeter till högutbildade akademiker med lång yrkeserfarenhet. Naturligtvis innebär detta att vissa kräver stora insatser för att kunna integreras i samhället och på arbetsmarknaden medan andra kommer till landet med ett jobb som kanske redan väntar. En systemtekniker från t.ex. Irak kräver sannolikt en relativt liten insats för att bli anställningsbar på den svenska arbetsmarknaden i jämförelse med en person som aldrig har suttit i en skolbänk. Dessa skillnader är viktiga att poängtera för det ställer särskilda krav på de insatser som genomförs och vilken typ av stöd, t.ex. språkundervisning, som erbjuds dem som anländer till Sverige. På senare år har frågor kring matchning och effektivt nyttjande av kompetens lyfts fram tydligare i debatten. I takt med att bristen på kvalificerad arbetskraft blir tydligare i vissa branscher och generationsväxlingen påskyndar denna utveckling höjs röster för att matcha framför allt utrikes föddas kompetens på ett mer effektivt sätt på arbetsmarknaden. Insatser kring kompetensvalidering, inkluderande rekrytering hos arbetsgivare, inkluderande arbetsplatskulturer och antidiskriminering är exempel på detta. Argumenten för den typen av insatser är ofta att den kompetens som redan finns bör utnyttjas på ett mer effektivt sätt så att färre tvingas ta jobb de är överkvalificerade för, samt att utbudet på kvalificerad arbetskraft ökar och på så sätt kan främja tillväxt. 1.4 Mångfald och integration ur ett regionalt tillväxtperspektiv I likhet med de andra storstadsregionerna i Sverige har Skåne särskilda utmaningar kopplade till den höga andelen utrikes födda som står utanför arbetsmarknaden. OECD:s territorial review av Skåne 1 konstaterar att regionen relativt andra OECDregioner klarade sig relativt bra genom den ekonomiska krisen och återhämtade sig 1 OECD (2012), OECD Territorial Reviews: Skåne, Sweden 2012. OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/9789264177741-en Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 6 (36) Kontigo AB 2012.09.18

snabbt. Trots detta har Skåne halkat efter regiongenomsnittet i Sverige när det gäller tillväxt i BNP per capita. Skåne har lägst sysselsättning av Sveriges regioner med 74 procent och samtidigt högst andel arbetssökande. Samtidigt belyser rapporten att Skåne är en av de mest innovativa bland samtliga OECD-regioner med sina starka universitet och högskolor, en hög utbildningsgrad och växande innovativa branscher som efterfrågar högkvalificerad arbetskraft. Företagandet är dock lågt, och i synnerhet bland dem med en grundläggande utbildningsnivå (7 procent av nystartade företag i regionen). En stor del av de huvudsakliga utmaningar som regionen står inför relaterar till utanförskapet och den långa väg till arbete och sysselsättning som många invandrare upplever och som i vissa fall går i arv till nästa generation. OECD argumenterar för att arbetsmarknadsintegrationen av regionens invandrare måste ses som en långsiktig investering och inte en kortsiktig kostnad. 2 De utmaningar och rekommendationer som OECD tagit fram, och som har särskild relevans för integration och mångfald, sammanfattas i tabell 1. Tabell 1. Urval av OECD:s utmaningar och rekommendationer till Skåneregionen. Utmaningar Hög arbetslöshet bland invandrare, även bland högutbildade/-kvalificerade Starka barriärer för invandrarföretagande Sämre förutsättningar på arbetsmarknaden, t.ex. i form av låg utbildningsnivå, går i arv bland invandrare. Hög ungdomsarbetslöshet Rekommendationer Utnyttja mångfalden av erfarenheter, språk och kulturer för att stärka regionens attraktionskraft. Validera kompetens och erfarenheter bättre och erbjud yrkesorienterad språkundervisning. Initiera särskilda insatser för att främja invandrares företagande och stärk tillgången på kapital. Involvera utrikes födda föräldrar i deras barns inlärning i tidig ålder genom ex.vis språkstöd. Bättre anpassning av nationella insatser (AF) till lokala förhållanden genom samarbete med kommunerna. Skåne får beröm från OECD för sin välutvecklade internationella innovationsstrategi (IIS). I denna inryms visionen att bli Europas mest innovativa region år 2020 genom en kraftfull satsning på att stärka Skånes innovationskultur och innovationsförmåga. En kultur som växer ur den kreativitet, den öppenhet och den mångfald som idag finns i Skåne. 3 Begreppet mångfald återkommer på flera ställen i strategin och tillvaratagandet av denna betonas som betydelsefull för att nå målet. Ett antal förutsättningar för att nå visionen beskrivs i strategin. Flera av dessa har beröringspunkter till insatser kring integration och mångfald och har dessutom hög relevans för de utmaningar och rekommendationer som OECD:s territorial review 2 OECD (2012), s 223. Författarens översättning. 3 Region Skåne (2011). En internationell innovationsstrategi för Skåne 2012-2020, s 3. Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 7 (36) Kontigo AB 2012.09.18

lyfter fram. För att skapa en attraktiv internationell plats och innovationsmiljö lyfts bl.a. fram att det ska finnas ett spännande kulturliv, en öppenhet och tolerans och en mångfald av människor i Skåne. OECD konstaterade att företagandet, i synnerhet bland lågutbildade, är lågt i regionen. IIS betonar entreprenörskapets betydelse och vikten av att stödja start och drift av företag i regionen. För invandrare som vill starta och driva företag är barriärerna särskilt svåröverstigliga vilket gör kunskapsutveckling och särskilda insatser kring invandrares företagande i synnerhet angelägna för att stärka regionens konkurrens- och innovationskraft. Regionens fortsatta försörjning av kvalificerad arbetskraft är ett annat prioriterat område i IIS. Ur ett integrationsperspektiv förefaller ett mer effektivt utnyttjande av den kompetens som redan finns i regionen som ett angeläget utvecklingsområde. Bland utrikes födda är arbetslösheten generellt högre, även bland dem med högre utbildning och yrkeserfarenhet. Här finns med andra ord en kompetensreserv som regionen kan ta tillvara på för att ytterligare stärka innovationskraften och kompetensförsörjningen till regionens näringsliv, högskolor och universitet samt offentlig sektor. 2 Aktörer i Skåne som arbetar med integrations- och mångfaldsfrågor: Vem gör vad? I detta kapitel beskrivs de aktiviteter som genomförs av olika aktörer på temat mångfald och integration i Skåne. Även relevanta samarbeten på delregional och regional nivå tas upp liksom respondenternas synpunkter kring fortsatt och utvecklad regional samverkan. Beskrivningarna bygger på de totalt 26 intervjuer som genomförts med en eller två representanter för respektive aktör. 2.1 Offentliga aktörer 2.1.1 Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län är en viktig part i det regionala utvecklingsarbetet rörande frågor kring integration och mångfald, i synnerhet kopplat till introduktionen av nyanlända. Det strategiska arbetet på området på den regionala nivån sker framför allt inom ramen för RÖK (Regional överenskommelse för Skåne län om samverkan kring utveckling av etablering för asylsökande flyktingar och andra invandrare). Kommunförbundet Skåne, Migrationsverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Malmö högskola och Region Skåne är parter i RÖK. Det strategiska samarbetet inom RÖK kompletteras av Partnerskap Skåne som är en operativ samarbetsplattform med syfte att utveckla och samordna metoder som skapar bättre förutsättningar för nyanländas etablering i Skåne. Partnerskapet har fem delprojekt som erbjuder operativa insatser till kommuner och andra aktörer i regionen inom olika teman. Dessa är SHK (Samhälls- och hälsokommunikatörer), Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 8 (36) Kontigo AB 2012.09.18

Integration i förening, Ökad inkludering genom språk, Somali Information and Business Centre samt Regional plattform för migration och hälsa. I stort sett allt utvecklingsarbete som Länsstyrelsen genomför på temat integration sker inom ramen för partnerskapet. Kärnan i partnerskapet är aktiviteterna inom respektive delprojekt, samordningen av engagerade aktörer samt kommunikation genom konferenser, nyhetsbrev och liknande. Förutom de parter som redan förbundit sig att samarbeta genom RÖK är även regionens enskilda kommuner delaktiga parter i Partnerskap Skåne tillsammans med Lunds universitet, Nätverk Social Ekonomi och Herbert Felixinstitutet. Inom Partnerskap Skåne finns en lång rad offentliga och ett antal ideella aktörer engagerade, dock är näringslivets representation svag. Detta är något som Länsstyrelsen är väl medveten om och som man menar med fördel kan kompletteras på lämpligt sätt. En tydligare koppling mellan det befintliga regionala samarbetet och näringslivet betonas som viktigt. En utvecklad samverkan med Region Skåne finns redan inom ramen för dels RÖK/Partnerskap Skåne, men också inom ramen för Kompetensplattform Skåne. Från Länsstyrelsens sida betonar man vikten av även detta samarbete och föreslår att integrations- och mångfaldsperspektivet knyts an till den plattformen för att utnyttja en befintlig, fungerande och högst relevant samarbetsplattform för regionala och lokala aktörer. 2.1.2 Arbetsförmedlingen, etableringsverksamheten, arbetsmarknadsområde Lund Representanten för Arbetsförmedlingen beskriver att etableringsverksamheten är central och något som sker i nära samarbete med kommunrepresentanter. Inte minst för att tillvarata kommunernas tidigare erfarenheter av introduktion och etablering av nyanlända invandrare. En del av arbetet består av möten och träffar med aktörer inom exempelvis sjukvården eller föreningar, för att skapa en plattform. Man samarbetar mycket med lotsar och ideella föreningar som inte är de traditionella invandrarföreningarna. T.ex. IKF i Malmö och motsvarande, för att höra hur de arbetar och för att diskutera samarbete kring mentorskapsprogram. Intervjupersonen anser att Arbetsförmedlingen generellt har en svag koppling till Region Skåne i nuläget inom integrationsfrågor. Det finns regionala överenskommelser kring etableringsuppdraget men arbetet har inte kommit igång i den omfattning man önskar. Förslag på insatser att arbeta med i hela Skåne som region är att upprätta en bank/databas med lotsar, samt att upprätta flyktingcentran för hälsa för att hantera traumatiska upplevelser. Detta är en kompetens som saknas idag i regionen. En sådan funktion kunde verka i likhet med t.ex. Mödravårdscentralen. Relevanta frågor för regionen anses vara att arbeta mer tillsammans med näringslivet med praktikplatser och mentorer. Att tänka mer kring en regional arbetsmarknad med regionala mentors- och praktikplatser. Regionens aktörer kan även hjälpa till med karta och kompass i rekryteringssituationer för arbetsgivarna, så att man inte Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 9 (36) Kontigo AB 2012.09.18

jobbar som man alltid gjort. Handledning till jobb via trainee och praktik fungerar, och det finns positiva exempel med bl.a. funktionshindrade där man går utanför det traditionella sättet att rekrytera med goda resultat. 2.1.3 Almi företagspartner, IFS Rådgivning Skåne 4 IFS Rådgivning är ett särskilt kompetensområde inom Almi som vänder sig till personer med utländsk bakgrund som är på väg att starta eget eller redan driver ett företag. Verksamheten omfattar finansiering, affärsutveckling och andra typer av rådgivning och kurser inom marknadsföring, upphandling, med mera. Målgruppen kännetecknas av att de ser start av eget som en väg till sysselsättning och integration i samhället. Region Skåne är den största finansiären av verksamheten tillsammans med Malmö stad. Verksamheten omfattar flera nationella projekt inom Almi, t.ex. Investera i Invandrarkvinnor. Företagsträffar är ett av IFS Rådgivnings utvecklingsområden. Där matchas små företag med större företag, så att mindre aktörer kommer in på de arenor där affärer görs. Man har samarbeten med Herbert Felix-institutet, Internationella kvinnoföreningen, samt näringslivsutvecklare i ett antal kommuner. Almi/IFS efterfrågar en mer proaktiv och uppsökande inställning från Region Skåne, med mer synpunkter och önskemål om hur IFS Rådgivning kan utveckla verksamheten. Möjliga uppgifter för Region Skåne på integrationsområdet är att arbeta för att synkronisera kommunernas företagsrådgivning till utrikesfödda. Region Skåne kan också ställa större krav på synergieffekter i de verksamheter/insatser man finansierar, med en tuffare styrning. Regionfullmäktige bör också ha en handlinsplan för integration som anknyter till näringslivsenheten. Partnerskapen för Skånes tillväxt upplevs delvis ha försvunnit som plattform. Kommande insatser kring integration och mångfald från Region Skåne bör ha en bred approach, ej punktinsatser, och vara grundade i forskning, trender, framtidsstudier och statistiska underlag. Almi/IFS är mycket positiva till att Region Skåne skapar en plattform, där man kan bjuda in experter och näringslivets representanter. Det finns också en generell möjlighet att knyta an till andra storstadsregioner med likartad problematik i Holland, Storbritannien och andra europeiska länder. 2.1.4 Helsingborgs kommun I Helsingborgs kommun bedrivs arbete kring integration och mångfald främst inom ramen för Utvecklingsnämndens ansvarsområde. Insatserna berör främst traditionell verksamhet på temat som SFI, introduktionsstöd, försörjningsstöd, samhällsorientering och liknande. Samtliga förvaltningar i kommunen ska enligt policy arbeta med ett integrations- och mångfaldsperspektiv i allt de gör. Men ett uttalat tillväxtperspektiv kopplat till ordinarie insatser kring integration och mångfald saknas. 4 http://www.almi.se/skane/ifs-radgivning/ Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 10 (36) Kontigo AB 2012.09.18

Insatser kring integration och mångfald med en tydlig koppling till tillväxt finns dock med som en komponent i ett större arbetsmarknadsprojekt som kommun ansvarar för. Projektet, som syftar till att öka arbetskraftsutbudet och sysselsättningen i kommunen, har en bred ansats och ska bland annat stötta ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden i högre utsträckning. Ett annat mål är att främja en ökning av andelen företagare i vissa grupper i kommunen, däribland utrikes födda. Arbetsförmedlingen är med som en viktig partner i projektet som också ska inventera arbetskraftsbehovet hos arbetsgivarna i kommunen för att underlätta matchningen med det befintliga utbudet av arbetskraft. Projektet har med sin betoning på ett brett angreppssätt för att lösa identifierade problem kopplat till etablering på arbetsmarknaden främjat en samordning av de insatser som tidigare genomfördes relativt splittrat i kommunen på arbetsmarknadsområdet, och då även kopplat till temat integration och mångfald. 2.1.5 Kristianstads kommun Inom Kristianstads kommun har arbetet med integrations- och mångfaldsfrågor till stor del kopplats till en rad olika projekt med ESF-stöd och annan finansiering. Liksom i många andra kommuner så saknas det en person med ett tydligt samordnande ansvar för frågorna och istället genomförs insatser och projekt vid sidan av varandra och inom olika kommunala förvaltningar. Integrationens och mångfaldens år 2012 är ett kommuninternt projekt som syftar till att knyta samman det arbete som sker inom kommunen på temat integration. Genom att skapa ett internt nätverk mellan projekten och de olika tjänstemännen så är målet att identifiera dels kompetensluckor inom organisationen, och dels att utarbeta en gemensam strategi och handlingsprogram som ska fungera som riktmärke för de olika förvaltningarnas och projektens arbete på temat integration och mångfald. Omvänt mentorskap är ett arbetsmarknadsprojekt som syftar till att ge nyanlända (mentorer) en adept från näringslivet, vanligen en arbetsledare eller person med chefsbefattning. Målet är att skapa en mer positiv inställning bland arbetsgivare för att anställa personer med annan kulturell bakgrund. Projektet är ett samarbete med bland annat Arbetsförmedlingen och FIKE (Föreningen invandrade kvinnors entreprenörskraft). Utöver dessa projekt finns andra projekt, t.ex. Samspelet som syftar till att förändra attityder gentemot utrikes födda inom den kommunala förvaltningen, och Entreprenörsskolan som syftar till att främja entreprenörskap hos grupper som står långt utanför arbetsmarknaden (främst utrikes födda). Från kommunens sida efterlyser man regionala satsningar kring boendesegregation och främjandet av Skåne som en funktionell arbetsmarknadsregion. Dessutom ser man en roll för Region Skåne att i samverkan med andra regionala och lokala aktörer driva attitydpåverkande insatser gentemot näringslivet och lyfta mångfald som en tillväxtfaktor för företagen. I förlängningen kan detta bidra till en mer inkluderande arbetsmarknad överlag lyder förhoppningen. Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 11 (36) Kontigo AB 2012.09.18

2.1.6 Lunds kommun Ansvaret för att samordna och driva insatser på temat integration och mångfald i Lunds kommun vilar huvudsakligen på en integrationsutvecklare på kommunledningskontoret. Därutöver arbetar liksom i de flesta kommuner flera olika förvaltningar och tjänstemän (t.ex. socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen) med frågorna, huvudsakligen inom ramen för olika introduktionsinsatser och vuxenutbildning etc. Kommunens integrationsarbete styrs av ett integrationspolitiskt program som antagits av kommunstyrelsen och som omfattar hela den kommunala organisationen. Varje nämnd och förvaltning har ansvar för att ta fram och implementera egna planer för att förverkliga programmet inom det egna ansvarsområdet. Till skillnad från t.ex. Malmö stad har Lunds kommun inte så stor asyl- och anhöriginvandring. Lunds universitet lockar dock en hel del studerande och forskare internationellt. Det integrationspolitiska programmet reflekterar detta genom att det fokuserar på internationalisering liksom mänskliga rättigheter/antidiskriminering. Inom Lunds kommun arbetar man som regel inte med projektfinansiering för särskilda insatser på temat integration och mångfald, utan särskilda utvecklingsmedel finns avsatta för det arbetet sedan flera år tillbaka. Detta har enligt kommunen själv skapat förutsättningar för en bättre kontinuitet och långsiktighet i det arbete som genomförs. Lunds kommun är medlemsstad i ECCAR European Coalition of Cities Against Racism. Det engagemanget innefattar ett utbyte med drygt 100 andra europeiska städer på temat. Det finns även ett svenskt nätverk inom ECCAR där Lunds kommun och Malmö stad ingår. Det finns ett välutvecklat samarbete mellan Lunds kommun och Malmö stad generellt på temat, däremot saknas detta i stor utsträckning när det gäller andra kommuner i regionen. Undantaget är samarbetet inom Partnerskap Skåne, i synnerhet delprojektet Samhälls- och hälsokommunikatörer där ett utbrett regionalt engagemang och utbyte finns. Därutöver samarbetar kommunen med lokala ideella föreningar, t.ex. studentföreningar, kring åtgärder och manifestationer på temat antidiskriminering. Näringslivsenheten samarbetar bl.a. med ALMI-IFS för att kunna erbjuda individanpassat och praktiskt stöd till invandrarföretagare. 2.1.7 Malmö stad Avdelningen för integration och arbetsmarknad i Malmö stad arbetar med SFI, minoritetsfrågor samt jämställdhetsintegrering ur ett serviceperspektiv. Kommunens fokus för integrationsarbetet ligger på arbetsmarknadsfrågor. Ansvaret för integrationsarbete är dock fördelat på samtliga delar av förvaltningen. I arbetet med nyanlända invandrares etablering och introduktion betonar Malmö den överenskommelse som finns med bl.a. Länsstyrelsen och kommunala representanter. Knutet till detta finns en strategisk beredningsgrupp som tar fram underlag inom temana hälsa, arbete, utbildning och bostäder. Malmös arbete i etableringsplattformen rör t.ex. samhällsinformation och SFI, men man saknar en tydlig regional samarbetspart utifrån ett Malmöperspektiv. Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 12 (36) Kontigo AB 2012.09.18

En viktig del av Malmös regionala arbete med integrationsfrågor knyter an till det nyligen etablerade samarbetet Malmö-Lund, där 11 kommuner ingår. Med integration menas i detta sammanhang att minska arbetslösheten hos alla grupper, inklusive utrikesfödda. Detta samarbete är intressant då det belyser att Malmö-Lund har vissa förutsättningar och utmaningar som skiljer sig från hur det ser ut i många andra kommuner i Skåne. I samarbetet ska man titta på vad de deltagande kommunerna kan bidra med i termer av t.ex. praktikplatser. Man anser att Region Skånes ansvar för den regionala kompetensplattformen är av stor betydelse för samarbetet Malmö-Lund. Genom kompetensplattformen kan regionen se framåt mer långsiktigt. Jobb Malmö är en del av Malmö stads serviceförvaltning som genomför arbetsmarknadsinsatser på uppdrag av avdelningen för integration och arbetsmarknad. På senare tid har man intensifierat arbetet med könsuppdelad statistik och utfall av arbetsmarknadsinsatser. Man har fortfarande kvar en del introduktionsuppdrag trots att etableringsreformen, och gränsdragningen mellan Arbetsförmedlingen och Jobb Malmös verksamheter kan ibland vara svår. Ett aktuellt ESF-projekt är Myllan 5, där även Arbetsförmedlingen och fastighetsägare medverkar. Fokus är på entreprenörskap hos personer som står långt från arbetsmarknaden. Jobb Malmö efterfrågar en arbetsmarknadsenhet regionalt som kan överbrygga lokala insatser i kommuner och belysa vem som gör vad samt öka rörligheten för individer mellan kommungränserna, bidra till effektivt resursutnyttjande samt en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Några viktiga frågor för integrationsarbetet i regionen är att utveckla vuxen- och yrkesutbildning bättre med arbetsmarknadens efterfrågan. Även infrastrukturella frågor för att underlätta rörlighet är viktigt. En roll för Region Skåne kunde vara att arbeta med upphandlingsvillkor, t.ex. att stödja kommuner i att inkludera sociala villkor och liknande i upphandlingar. Generellt efterfrågar intervjupersonerna en mer proaktiv och uppsökande roll för Region Skåne i kontakten med kommunen på temat integration och mångfald, med fler fysiska möten och tydlig kontinuitet i kontakterna. 2.1.8 Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun har på senare tid haft mer fokus på ungdomsarbetslöshet än på integrationsfrågor och invandrare. Kommunen har tidigare drivit bland annat ESFprojektet Starkt grepp 6, riktat till invandrare som står långt från arbetsmarknaden, med framtagande av individuella planer för att få jobb, arbetsplatsträning, stöd att 5 http://www.malmo.se/medborgare/jobb--praktik/jobbmalmo/foretagsenheten/myllan.html 6 http://www.esf.se/sv/projektbank/behallare-for-projekt/sydsverige/starkt-grepp/ ; http://www.trelleborg.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter-2009/nyheter-september- 2009/Starkt-grepp-ar-lotsen-till-arbetslivet/ Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 13 (36) Kontigo AB 2012.09.18

hitta praktikplats, med mera. Samarbetet med ideella organisationer och föreningar beskrivs som begränsat. En del av kommunens arbete med mångfaldsfrågor rör själva förvaltningen, där man genomfört en utbildning för 3500 anställda i likabehandling, kulturkompetens, bemötande, värderingsövningar, mm. Genom satsningen tog man fram ett inspirationsmaterial, med spel, övningar etc. för att långsiktigt kunna arbeta med frågorna. Vad gäller utvecklingsbehov på integrationsområdet ser man det som viktigt att förankra offentliga satsningar mer hos arbetsgivare. Det är avgörande att arbetsmarknadsinsatser måste inkludera både de som bedriver själva insatserna och de som ska ta emot folk senare, alltså arbetsgivare. En förbättrad matchningsprocedur med andra ord. Region Skåne ses som en möjlig aktör för att knyta ihop aktörer, då det är många kommuner som arbetar på egen hand idag, med begränsade möjligheter att initiera samarbeten. Det kräver dock att kommunerna själva är bra på att formulera mål med sina satsningar för att man ska kunna dra nytta av varandra. 2.2 Ideella aktörer 2.2.1 Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF 7 Internationella Kvinnoföreningen i Malmö är en ideell, politiskt obunden förening som funnits i 42 år. Man har cirka 800 medlemmar i Malmö, samt ytterligare stödmedlemmar, med 72 olika nationaliteter. Ett av målen är att hjälpa kvinnor till egen försörjning genom anställning eller eget företagande. Föreningen arrangerar bl.a. studiecirklar, utbildningar och konferenser. Man medverkar i och driver ett stort antal projekt. Många av konferenserna sker i samarbete med eller med deltagande av Arbetsförmedlingen, Region Skåne, Länsstyrelsen och näringslivsföreträdare. Föreningen har sedan 2003 drivit mentorsprogram 8 för kvinnor. 2008 involverades både Malmö och Helsingborg i detta med sammanlagt 90 adepter per år. Projektet Makten i vardagen mentorskap för jobb syftar till att ge nyanlända välutbildade kvinnor möjlighet att snabbt komma ut på den skånska arbetsmarknaden. Syftet är även mentorerna ska få ökad insikt i vikten av integration som betydelsefull tillväxtfaktor på sina respektive arbetsplatser. Sedan 2008 driver IKF även mentorsprogram för kvinnor som vill starta eget företag med 25 adepter per år. Sedan starten har ett 40 tal företag startats. Region Skåne har varit en av medfinansiärerna och projektet finansieras även av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Malmö stad. IKFs uppfattning är att programmet är mycket framgångsrikt och att det borde bedrivas i fler kommuner i Skåne. Föreningen har gett ut en metodbok om mentorsprogrammet med beskrivning av framgångsfaktorer som kan fungera i ett påverkansarbete kring attityder och anställningsmönster hos arbetsgivare. Man har under 2012 påbörjat ett ESF-projekt som heter Mångfald för 7 http://www.ikf.se/ 8 http://www.ikf.se/tibet/page/2388/sv Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 14 (36) Kontigo AB 2012.09.18

ökad konkurrenskraft 9 med många samverkanspartners för att stärka företag och organisationers strategiska mångfaldsarbete utifrån sina verksamhetsmål. Projektet tillhandahåller kunskap och redskap för att genomföra bestående förändringar bland annat när det gäller rekrytering, bemötande och nya kundgrupper. Företag och offentliga aktörer i Malmö och Helsingborg medverkar. IKF medverkar även i Interreg-projektet EIM Excellence i Mångfald, där Region Skåne är projektägare. 10 IKF efterfrågar ett förtydligande om hur Region Skåne avser arbeta med samrådsorganet integrationsrådet. IKF upplever att rådet inte har den status idag som det behöver. Integrationsrådet kunde ha ett större ansvar för samordning av insatser, men rådet upplevs inte ha befogenhet eller mandat. Rådet anses ha en stor potential om mandatet stärks och förtydligas. IKF menar även att Region Skåne kan bli tydligare i hur man anställer personal och i rekrytering av utrikesfödda, då man upplever att det saknas en ordentlig policy. Regionalt samarbete kring mentorsprogram och fördjupat samarbete med Arbetsförmedlingen är ytterligare frågor som regionen kan arbeta med. 2.2.2 Föreningen Mångkulturella Sverige 11 Föreningen Mångkulturella Sverige är en ideell organisation som grundades 2008 i Malmö med syfte att lyfta fram positiva exempel av mångfalden i Sverige. Huvudmålet är att verka för att människors olikheter ska ses som styrkor och konkurrensmedel på arbetsmarknaden. Nätverket har ca 2500 medlemmar. Cirka 80 % av medlemmarna är företagare. Man anordnar regelbundet minglar och konferenser för att diskutera och hitta vägar för mångfald inom framför allt arbetslivet. Nätverket arbetar med att sprida hur mångfald är bra för ekonomin genom konkreta bevis via vetenskapliga tidskrifter och goda exempel. Det viktigaste utvecklingsbehovet för ett regionalt integrationsarbete är enligt föreningens representant att bli bättre på att mäta resultat och effekter av insatser för att se vad som verkligen fungerar, och undvika finansiering av sådant som i praktiken främst blir lönekostnader. Bättre samordning för att undvika dubbelarbete eller likartade insatser i olika delar av regionen är också viktigt. Där kan Region Skåne verka för att underlätta mötet mellan aktörer i en öppen plattform. 2.2.3 ABF Malmö, ABL uppdragsverksamhet, projektet Yalla Trappan 12 ABF i Malmö äger bolaget ABL, vilka driver flera projekt relaterat till omställningsstöd, etableringslotsar, kontakttolksutbildning och liknande verksamheter med mångfalds- och integrationsanknytning. Man driver även projektet Yalla Trappan, vilket är ett arbetsintegrerande socialt företag som drivs som ett arbetskooperativ. Målgruppen är arbetslösa kvinnor som saknar formella meriter 9 http://www.esf.se/sv/projektbank/behallare-for-projekt/sydsverige/mangfald-for-okadkonkurrenskraft/ 10 http://www.interreg-oks.eu/se/menu/projektbank/projektlista+%c3%96resund/eim+- +Excellence+i+M%C3%A5ngfald 11 http://www.mangkulturellasverige.se/ 12 http://www.yallatrappan.se/historia.html Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 15 (36) Kontigo AB 2012.09.18

och som står långt från arbetsmarknaden. Man bedriver sedan 2010 café/servering, tillverkning av presentartiklar och sömnadsarbeten. Förutom den ordinarie verksamheten bedrivs svenskundervisning, friskvård och arbetsmarknadsutbildningar. Genom att vara fria från kommuner och det privata ser man en möjlighet till större handlingsfrihet vad gäller metodutveckling, och driften av verksamheten. Genom att ABF är verksamt i hela Skåne finns en möjlighet för andra kommuner att ta del av lärdomar från Yallatrappan. Tillsammans med Region Skåne har man nyligen påbörjat ett arbete med att ta fram ett utbildningsmaterial och en metodbok baserat på projektet, där Region Skåne kunde medfinansiera produktionen av en metodbok. Syftet är just att kunna tillämpa Yallatrappan i andra kommuner. På sikt kan Region Skåne koordinera kommunernas intresse för projektet. ABF/ABL är i ett skede där det finns en stor möjlighet att expandera verksamheten i projektet. Samhällsnyttan i projektet innebär bland annat kraftigt minskade sjukskrivningstal hos de medverkande kvinnorna och alltså minskade kostnader för det offentliga. Om Region Skåne vill arbeta med förebyggande verksamhet för friskare invånare och ökad livskvalitet så kan Yallatrappan fylla en sådan roll, menar man. Att mäta de samhällsekonomiska konsekvenserna vore intressant, enligt intervjupersonen. 2.2.4 MINE MINE är en ideell förening med bas i Malmö som arbetar med vägledning och råd till arbetsgivare som vill nå en högre affärsnytta genom ökad mångfald, en mer inkluderande arbetsplatskultur och bredare rekrytering. MINE arbetar även aktivt med opinionsbildning på temana integration och mångfald i näringslivet. Föreningen är mest aktiv i Skåne med omnejd och har både offentliga och privata arbetsgivare som kunder. En stor del av MINE:s verksamhet består också av projekt finansierade av bland annat ESF, men även med hjälp av statliga medel. Ett exempel på det senare är Yrkesmentorsprogrammet som finansieras av Ungdomsstyrelsen. Projektet bygger främst på målet att utöka nätverken på arbetsmarknaden för utrikes födda som bott i landet i mindre än fem år. Detta sker genom att matcha den utrikes födde (adept) med en lämplig kontaktperson i näringslivet (mentor) som mot bakgrund av adeptens kompetens och erfarenhet verkar i en relevant bransch. Lämpliga mentorer identifieras med hjälp av MINE:s kontakter med IUC Skåne och adepter väljs ut bland dem som deltar i SFI och/eller vuxenutbildning. MINE driver även ett ESFfinansierat projekt Arbetsplatskulturer, som syftar till att ta fram ett utbildningsmaterial/-koncept som inom ramen för projektet ska användas för att arbetsgivare ska utveckla en arbetsplatskultur som är mer inkluderande. Samarbetspartners är IKANO Bank och Pågen. Även om verksamheten till stor del är beroende av projektfinansiering så arbetar MINE med en långsiktig strategi för att bibehålla kontinuiteten i verksamheten och för att främja lärande mellan olika projekt och delar av verksamheten. MINE samarbetar en hel del med andra aktörer, både offentliga, privata och ideella, inom Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 16 (36) Kontigo AB 2012.09.18

ramen för de olika projekt man driver. Eftersom MINE är grundat av parter inom näringslivet är anknytningen till dessa särskilt stark. Samarbetet med olika aktörer begränsar sig dock i huvudsak till Malmö stad med omnejd. Väldigt lite samarbete eller utbyte sker med aktörer i andra delar av regionen i dagsläget annat än i särskilt motiverade fall. 2.2.5 RGRA 13 Rörelsen Gatans Röst och Ansikte RGRA, är en ideell verksamhet som riktar sig till och drivs av ungdomar i Malmös miljonprogramsområden tillsammans med ett antal nyckelpersoner. RGRA:s grundtanke är att kombinera en social verksamhet med en pedagogik som är tätt sammanlänkad med aktiviteter kring musik, dans och media bland annat. Rörelsen ska ge ungdomarna mötesplatser där de får en möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter sinsemellan. Man arbetar på ett tydligt sätt med empowerment som en självklar komponent av verksamheten. I förlängningen är tanken att ungdomarnas röster och vilja ska göras hörda gentemot politiska beslutsfattare, näringslivet, allmänheten. Fler än 1 000 ungdomar har genom åren varit aktiva i RGRA och en rad olika kulturrelaterade aktiviteter har arrangerats för ungdomar i områden som Rosengård och Fosie. Rörelsen bedriver en del av verksamheten i projekt som finansieras med externa medel. Det förekommer också en utbredd samverkan med olika aktörer som t.ex. fastighetsbolagen Stena Fastigheter och MKB som exempelvis upplåter lokaler åt RGRA. Samarbeten förekommer även med företag kring CSR-frågor och liknande. Utbytet med kommunen, Malmö stad, bedöms som betydelsefullt men rörelsen har haft svårt att få ekonomiskt stöd från kommunens förvaltningar eftersom att RGRA inte uppfyller kommunens krav på hur en ideell verksamhet måste vara organiserad för att kunna motta ekonomiskt verksamhetsstöd. Ur RGRA:s perspektiv är det viktigt att det goda samarbetsklimatet mellan Malmö stad och Region Skåne bibehålls och utvecklas för att sammanhållna och starka opinionsbildande insatser kring attitydpåverkan ska kunna bedrivas gentemot arbetsgivare och boende i regionen. En mer inkluderande arbetsmarknad och en utökad regional samverkan kring ökad regional integration efterlyses som viktiga delsatsningar mot bakgrund av att Skåne idag är präglat av lokala insatser och svag regional integration generellt. En utvecklad samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer lyfts också fram som centralt. 2.3 Näringslivsaktörer 2.3.1 Företagarna, Region syd Företagarna är en nationellt omfattande organisation som driver sina medlemmars, främst mindre företagares, intressen genom opinionsbildning, offentlig debatt, politiskt påverkansarbete och liknande. Företagarna Syd omfattar Skåne och Blekinge. De regionala organisationerna verkar relativt självständigt i förhållande till 13 http://www.rgra.se/ Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 17 (36) Kontigo AB 2012.09.18

varandra, men en del direktiv kommer från den nationella nivån, från Företagarnas centrala organisation. Ett exempel på ett tema som tagits upp på nationell nivå är kvinnors företagande, ett huvudtema för kvartal fyra 2012. Inom Företagarna är omkring en procent av medlemmarna kvinnor med utländsk bakgrund. Detta är något som organisationen centralt beslutat att satsa på att försöka förändra. Dels handlar det om att belysa de utmaningar som utrikes födda kvinnor med företagarambitioner möter i sin strävan att starta och driva företag i Sverige. Dels handlar det om att belysa vad i organisationen som behöver förändras för att fler företagande invandrarkvinnor ska känna sig välkomna och lockas att bli medlemmar i Företagarna. Satsningen kommer att ta sig uttryck genom bland annat opinionsbildning i form av debattartiklar i regionala tidningar och interna undersökningar. Inom den regionala grupperingen Internationaliseringsgruppen, där även Region Skåne är involverade, är Företagarna aktiva. Här finns enligt organisationen en möjlighet att ta tillvara utrikes födda med företagarbakgrund och deras fäördiga nätverk och erfarenheter av olika marknader internationellt. Men just integration och mångfaldstemat är inte en uttalad aspekt av arbetet inom gruppen. Företagarna Syd anordnar även seminarier och liknande på temat. Under 2012 kommer till exempel ett sådant tillfälle anordnas dit invandrare med företarambitioner bjuds in och får tillfälle att träffa befintliga företagare för att ges inspiration och råd på vägen. 2.3.2 Herbert Felixinstitutet Herbert Felixinstutet bedriver opinionsbildning, erfarenhetsutbyte och finansierar forskning och kunskapsutveckling på temat invandring och företagande. Institutet erbjuder även rådgivning, coachning och ett mentorsprogram inom ramen för sitt växthus för företagare. På Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har institutet i samarbete med näringslivet och universitetet inrättat en gästprofessur kring invandrares entreprenörskap. Professuren finansieras av två stiftelser, Sydsvenska industri- och handelskammaren och Procordia Food. Institutet finansierar även en postdok-tjänst på temat invandrares företagande på Ekonomihögskolan. Stöd- och rådgivningsinsatserna som institutet erbjuder riktar sig till företagare i allmänhet och invandrarföretagare i synnerhet. Coachningen riktar sig till nystartade företag och mentorsprogrammet erbjuds såväl nya som etablerade företag. Utöver detta driver institutet ett projekt som syftar till att utreda skillnader i företagande mellan somalier som invandrat till Sverige, Storbritannien och USA. I de senare fallen så är somaliers företagande relativt högt medan företagandet bland somalier i Sverige är mycket lågt. Syftet med projektet är att utreda vad som kan göras för att främja en högre grad av företagande bland invandrade somalier som lever i Sverige. Generellt sett är en stor del av de insatser som Herbert Felixinstitutet genomför projektbaserade och beroende av extern finansiering från näringslivet, eller genom Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 18 (36) Kontigo AB 2012.09.18

statliga och EU-medel av olika slag. Institutet samarbetar i stor utsträckning med en rad olika aktörer inom ramen för de olika verksamheterna, däribland kommuner, näringsliv, Länsstyrelsen, Region Skåne, olika fastighetsbolag, universitet och högskolor, Sydsvenska industri- och handelskammaren med flera. Ur ett regionalt perspektiv menar man från institutets sida att det är en liten klubb av aktörer som är aktiva inom temat integration och mångfald med företagande och entreprenörskap som fokusområde. Ett bredare regionalt engagemang kring frågorna efterlyses för att föra upp temat högre upp på agendan och för att på ett mer effektivt sätt bidra till kunskapsutveckling, kompetenshöjning och korta vägen till egenförsörjning för invandrare som kommer till regionen. Framför allt behövs, menar man, ett mycket tydligare politiskt engagemang i kombination med större resurser för att ta krafttag på området. 2.3.3 Svenskt Näringsliv Malmö Svenskt Näringsliv i Malmö har under våren 2012 genomfört flera seminarier och träffar om mångfald och affärsnytta. Man har diskuterat betydelsen av mentorer och statistik för utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden. Representanter för Arbetsförmedlingen, Malmö stad samt kommunalråd från bl.a Solna har medverkat vid egna arrangemang. Frågor i fokus har varit samhällsekonomiska vinster och företagsnytta genom förbättrad integration av utrikesfödda. Region Skåne ses som en viktig aktör inom flera områden som berör integration och mångfald. Ett är att identifiera variationerna i behov och strukturella utmaningar mellan olika regiondelar, inom t.ex. kompetensbehov och arbetskraftsbrist. Region Skåne kan också agera i egenskap av arbetsgivare med exempelvis instegsjobb i vården. Slutligen önskar Svenskt Näringsliv att Region Skåne fungerar som sammankallande till seminarier och diskussioner. Svenskt Näringsliv vill gärna bidra med sina experter och sin kunskap i sådana sammanhang. Man är dock av resursskäl tveksamma till att sitta med i mer långsiktiga samarbetsgrupper och utredningar. Svenskt Näringsliv konstaterar att det är de stora företagen som har resurserna att arbeta aktivt med mångfalds- och integrationsfrågor, samtidigt som många av framtidens jobb uppstår i små och medelstora företag. Därmed är det viktigt att titta särskilt på de mindre och medelstora arbetsgivarna, hur de rekryterar, deras behov och syn på hinder för att rekrytera utrikesfödda. 2.3.4 Sydsvenska Industri- och Handelskammaren Handelskammarens syn på mångfalds- och integrationsfrågor är att det ligger inom ramen för deras arbete med kompetensförsörjning. Man har under 2012 haft en utrikesfödd praktikant, delvis för att visa sina medlemsföretag att man tar frågorna på allvar. Medlemsföretagen anses annars främst intressera sig för ungdomar och unga med utländsk bakgrund, där särskilt skolgången är viktig för integration. I likhet med Svenskt Näringsliv lyfter man fram att det främst är större företag som har möjlighet till mer omfattande insatser kring integration. Mindre företag anser sig Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 19 (36) Kontigo AB 2012.09.18

enbart se till individens kompetens och säger sig vanligtvis vara ointresserade av huruvida personen har utländsk bakgrund eller ej. Handelskammaren upplever att västra och östra Skåne i praktiken fungerar som två separata arbetsmarknadsregioner, vilket kan försvåra ett regionalt arbete med integration av utrikesfödda på arbetsmarknaden. Liksom Svenskt Näringsliv är man tveksam till att ingå i långsiktiga satsningar, men är positiv till att delta i möten och träffar för att föra fram sina erfarenheter och inte minst de mindre företagens bild. 2.3.5 E.ON E.ONs arbete med mångfald och integration sker främst inom ramen för samarbete med andra arbetsgivare i föreningen MINE och Internationella kvinnoföreningen. Man har exempelvis tagit fram mentorer och praktikplatser för båda dessa organisationer. Företaget deltar också i FC Rosengård -projektet där man bland annat erbjuder studiebesök för projektdeltagare. Tillsammans med Swedbank och andra arbetsgivare medverkar man i Rosengård Invest med att stötta entreprenörer. Slutligen sitter man med i Näringslivsrådet i Malmö och deltar där i diskussioner om integration och mångfald ur ett arbetsgivarperspektiv. E.ON beskriver att mycket av det man gör är koncentrerat till Malmö detta upplever man gäller även övriga näringslivsaktörer. Det saknas ett regionalt grepp för näringslivets arbete med dessa frågor. Därför tror E.ON att det är viktigt att skapa forum för regionens aktörer, inklusive företag, att lära av varandra genom seminarier och dylikt. Man vill gärna höra hur andra företag jobbar med t.ex. rekrytering och ta del av fler goda exempel. Region Skånes uppdrag kan ur detta perspektiv vara samordnande, koordinerande, sammankallande och lyfta fram de goda exemplen. Man bör aktivt försöka få med näringslivet och presentera arbetsgivares positiva insatser i olika sammanhang så att fler kan ta del av goda resultat. E-On är själva beredda att vara med och berätta om vad man har gjort. En diskussionsfråga är om sådant regionalt samarbete bäst bör ske brett, långsiktigt och i en permanent plattform, eller mer tematiskt, tillfälligt och via enstaka seminarier. 2.3.6 PwC PwC har valt att fokusera sitt arbete med mångfaldsfrågor på Malmö. Man sitter med i styrelsen för organisationen MINE och genomför en del aktiviteter med Rosengårdsskolan och är samarbetspartner i olika projekt, t.ex. Kryddor från Rosengård. Man uttrycker det som att man inte vill springa på för många bollar samtidigt utan att utveckla det man redan gör. PwC ser sina insatser som ett sätt att möta morgondagens arbetsmarknad. På senare tid har nästan hälften av de som anställs haft utländsk bakgrund vilket pekar på hur man också behöver arbeta med mångfald och likabehandling internt. Strategiskt arbete med Integration och Mångfald 20 (36) Kontigo AB 2012.09.18