Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Etapp 3 Komorbiditet och överlevnad Rapport 2009-03-03 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Studiens inriktning och omfattning... 5 2.1 Bakgrund... 5 2.2 Uppläggning av studien/forskningsprojektet... 5 2.3 Övergripande syfte/målsättning... 6 2.4 Etappindelning... 6 3 Metod och databearbetning... 8 3.1 Material/urval... 8 3.2 Population... 8 3.3 Definitioner och beräkningar i övrigt... 9 4 Kronisk diagnos vid sjukhus och i primärvård... 12 5 Koloncancer... 13 6 Rektalcancer... 14 6 Rektalcancer... 15 7 Bröstcancer... 17 8 Prostatacancer... 19 9 Lungcancer... 21 10 Överlevnad... 23 Bilagor... 24 Bilaga 1 Förekomst av kroniska diagnoser 2004-2005 i procent av befolkningen i Region Skåne 2005-12-31... 24 Bilaga 2 Förekomst av kroniska diagnoser 2004-2005 i procent av befolkningen i Region Skåne 2005-12-31, specialistvård... 25 Bilaga 3 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för kvinnor nyinsjuknade 2002-2005 med kronisk diagnos... 26 Bilaga 4 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för män insjuknade 2002-2005 med kronisk diagnos... 27 Bilaga 5 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för kvinnor + män insjuknade 2002-2005 med kronisk diagnos...28 03-03 Etapp 3.doc 1(28)

03-03 Etapp 3.doc 2(28)

1 Sammanfattning I rapport Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen, 2008-05-26, Etapp 1 visades bl a överlevnad efter cancerdiagnos för olika tidsperioder samt per ålder, kön och hemort. I rapport 2008-09-15, Etapp 2 visades andra diagnoser före insjuknande i cancer för att finna riskmarkörer före insjuknande. I denna studie i Etapp 3 konstateras att för att studera komorbiditet i kroniska diagnoser måste diagnosmaterial finnas såväl från specialistvård som från primärvård. I Södra sjukvårdsregionen måste därför beräkningarna tills vidare grundas på uppgifter från register i Region Skåne. För övriga län saknas tillgång till sådana data i denna studie. De kroniska sjukdomar som enligt tidigare rapporter visade förhöjd förekomst 1-2 år före insjuknande i cancer var främst diabetes, hypertoni och olika anemier. Komorbiditet i dessa diagnoser beräknades därför i denna studie. Motsvarande uppgifter togs dessutom fram för kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), reumatoid artrit (RA) och alkoholrelaterade diagnoser (se rapport Patienternas väg genom vårdsystemet 2004 ). Av figur 1 framgår andel av personer med kronisk diagnos före cancerdiagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne (diagnos 2004-2005). Andel = 1 motsvarar normalbefolkningen. Två kalenderår bedömdes som en tillräckligt lång period för att huvuddelen av personer med kronisk diagnos hade haft vårdkontakt minst en gång. 10 9 Kolon Rektal Lunga Bröst Prostata 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 1 Andel av personer nyinsjuknade i cancer med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen (Region Skåne). 03-03 Etapp 3.doc 3(28)

För att få en bra jämförelse har i studien också redovisats hur bilden blir när endast de diagnoser som ligger 90 dagar före insjuknandet i cancer tas med, se figur 2. 5 4 Kolon Rektal Lunga Bröst Prostata 3 2 1 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 2 Andel av personer nyinsjuknade i cancer med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos i jämförelse med hela befolkningen (Region Skåne). Det framgår av figur 2 att det är för lungcancer vi har en tydlig överrepresentation av diagnoserna reumatoid artrit (RA), olika anemier, KOL och alkoholrelaterade sjukdomar. Detsamma gäller för koloncancer avseende olika anemier och för rektal- och bröstcancer avseende alkolholrelaterade sjukdomar. Resultaten i studien bör tolkas som att de kroniska sjukdomarna i olika grad finns hos de cancersjuka men det innebär inte att det finns ett direkt orsakssamband som följd av detta. Ett exempel är lungcancer där RA är överrepresenterat och där rökning bör ses som den bakomliggande faktorn för båda sjukdomarna. Dessutom redovisas i studien uppgifter om överlevnad för cancerpatienter med andra sjukdomar. I olika studier har beräkningar av överlevnad efter cancer justerats för dödlighet i andra sjukdomar såsom hjärtinfarkt och stroke. Vi valde att istället undersöka om andra kroniska sjukdomar hos personer med nyinsjuknande i cancer påverkade överlevnaden. För alla cancerformer var överlevnaden nära den förväntade vid kronisk sjukdom. För personer med alkoholrelaterade diagnoser kunde dock noteras att överlevnaden var lägre, dock ej signifikant, för samtliga cancerformer. 03-03 Etapp 3.doc 4(28)

2 Studiens inriktning och omfattning 2.1 Bakgrund Uppdrag Landstingsdirektörerna i Södra sjukvårdsregionen och Landstinget Kalmar gav under våren 2004 ett uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektörerna att förutsättningslöst utreda förutsättningar och möjligheter för en fördjupad samverkan/samarbete inom hälso- och sjukvården. I Södra sjukvårdsregionen ingår landstingen Blekinge, Södra Halland och Kronoberg samt Region Skåne. Södra Regionvårdsnämnden informerades 2005-06-15 om att de faktorer som främst skulle belysas var kvalitet, kvantitet, kompetens, befolkningsutveckling och avstånd i regionen. Efter ytterligare genomgångar och diskussioner i chefläkargruppen och EBM-rådet (EBM = EvidensBaserad Medicin) beslöts i december 2006 att kraftsamla på två områden: Gemensam bildhantering Tillgång till register för analys av vårdkonsumtion i Södra sjukvårdsregionen (registerstudier) Arbetet inom området registerstudier inleddes med att en studie/rapport togs fram, Sjukdomsmönster i sluten vård för befolkningen i Blekinge samt jämförelser med Skåne, 2006-10-03. P a sekretessproblematik kunde inte data användas från landstingen i Kronoberg och Halland. För att få tillgång till data för hela Södra sjukvårdsregionen beslöts att framöver bedriva studier som forskningsprojekt. Fördelen med detta arbetssätt är att studierna dessutom blir vetenskapligt upplagda och att det gynnar rapporteringen till Södra Regionvårdsnämnden. Tidigare studier I rapporten Cancer vårdkontakter ur ett producentperspektiv daterad 2006-11-26 med tillhörande bilagor redovisades uppgifter om incidens och vårdutnyttjande för sex cancerformer under perioden 1999-2004. Syftet var att ge underlag för dimensionering och lokalisering av vård. Vårddata hämtades i huvudsak från register i Region Skåne. Regionala etikprövningsnämnden i Lund hade godkänt studien som forskningsprojekt. 2.2 Uppläggning av studien/forskningsprojektet Denna studie omfattar hela Södra sjukvårdsregionen med tydligt patientfokus och inriktning mot hälsoekonomi. Regionala etikprövningsnämnden i Lund har godkänt studien som forskningsprojekt (2007-02-15, Dnr 80/2007). Forskningen bedrivs vid Onkologiskt centrum/tumörregistret Södra sjukvårdsregionen (Cancerepidemiologiska avdelningen vid Lunds universitet) och leds administrativt av Christer Sjöberg, Södra Regionvårdsnämndens kansli. Forskningsansvarig är professor Håkan Olsson. I forskargruppen ingår dessutom epidemiolog Thor Lithman, statistiker Dennis Noreen och chefsekonom Bo Attner, Södra Regionvårdsnämndens kansli, doktorand inom projektet vid Avdelningen för cancerepidemiologi. I kopplingsprojekt har också involverats sjuksköterska Katarina Sjövall, doktorand vid Onkologiska avdelningen och epidemiolog Martin Englund vid Morse-projektet (Minskad Ohälsa Rörelseorganens Sjukdomar Sydsverige). 03-03 Etapp 3.doc 5(28)

Södra sjukvårdsregionens ledningsgrupp för gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor följer arbetet och har som referensgrupp utsett Regionala medicinska rådet - Tumörsjukdomar. För varje cancerform finns dessutom speciella referenspersoner. 2.3 Övergripande syfte/målsättning Studien ska belysa insjuknande, omfattning och lokalisering av vård, överlevnad och kostnader för cancerpatienter i Södra sjukvårdsregionen. Uppdelning görs efter kön, ålder, med särskild redovisning av överlevnad för de som är yngre än 65 år och per hemort. Där så är möjligt görs indelning efter stadier och/eller med andra markörer för sjukdomsmängd och aggressivitet. Alla resultat ska bearbetas och analyseras för att ta reda på om det finns tecken som kan bidra till snabbare diagnos och om man får lika behandling oavsett var man bor i regionen. I mån av tillgång till data ska resultaten också belysas utifrån ett hälsoekonomiskt angreppssätt. Personer som ingått i randomiserade studier ska jämföras med övriga personer. Resultaten i studien ska initiera löpande uppföljning av cancersjukvården samt ge underlag för beslut om utformning av cancersjukvården i Södra sjukvårdsregionen. Studien kan också ses som ett pilotprojekt för att följa vårdkedjan för andra sjukdomar än cancer. 2.4 Etappindelning Etappindelningen har avseende etapp 1-2 följt den ursprungliga planen men fr o m etapp 3 sker löpande förändringar. 1 Hur ser insjuknande, omfattning och lokalisering av vård, överlevnad och kostnader ut för cancerpatienter i Södra sjukvårdsregionen? Rapport Etapp 1, 2008-05-26 är en deskriptiv redovisning med utgångspunkt från samtliga personers primära cancerdiagnos i Södra sjukvårdsregionen under perioden 2000-2005. Vård- och receptläkemedelsdata för hela regionen bildar bas för studien, som kompletterats med kostnadsdata från Region Skåne. Fördjupning sker i kommande etapper. 2 Kan tidiga symtom och tecken bidra till snabbare diagnos och behandling av cancersjukdomar? I rapport Etapp 2, Vård före insjuknande, 2008-09-15, redovisades om förändringar i vårdsökande/kontaktmönster i vården före cancerdiagnos kan indikera senare insjuknande i cancer och därmed utgöra en riskmarkör. Denna etapp omfattade endast personer med hemort Skåne. 3 a Komorbiditet och överlevnad I denna studie i etapp 3 har undersökts förekomst av komorbiditet (samsjuklighet/multisjuka), se definition sid 10 före insjuknande i cancer. De kroniska sjukdomar som enligt tidigare rapporter visade förhöjd förekomst 1-2 år före insjuknande i cancer var främst diabetes, hypertoni och olika anemier. Komorbiditet i dessa diagnoser beräknades därför i denna studie. Motsvarande uppgifter togs dessutom fram för kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), reumatoid artrit (RA) och alkoholrelaterade diagnoser. 03-03 Etapp 3.doc 6(28)

3 b Vård av närmast anhörig (make/maka/sambo) till cancerpatienter I ett kopplingsprojekt med Avdelningen för onkologi har doktorand Katarina Sjövall involverats. I projektet har studerats vårdmönster för närmast anhörig (make/maka/sambo) till den cancersjuke. Vetenskaplig artikel har skrivits och skickats in för publicering. En rapport kommer under våren 2009. 3 c - d Sjukskrivning av närmast anhörig (make/maka/sambo) till cancerpatienter respektive Sjukskrivning av cancerpatienter I dessa kopplingsprojekt deltar dels Avdelningen för Onkologi genom Katarina Sjövall, dels Martin Englund från Morse-projektet. Artiklar är skrivna men ännu inte publicerade. Rapport från dessa delprojekt kommer under våren 2009. 4 a Cancer Incidence and Survival in Southern Sweden 2000-2007 I denna etapp utvidgas etapp 1 till att omfatta ytterligare 2 år, 2000-2007, samt att samtliga cancerformer finns med. Särredovisning sker av 15 olika cancerformer som omfattar ca 75 % av all cancer. Samtidigt beas rapporten genom att vård och kostnader inte omfattas. Denna rapport förväntas vara klar mars/april 2009. 4 b Får personerna likartad behandling för sin cancersjukdom vid olika sjukdomsstadier inom Södra sjukvårdsregionen? Fördjupningsstudie för lungcancer Genom att även använda data från kvalitetsregistret för Lungcancer undersöks om det går att få svar på hur överlevnaden påverkas av: Vilket sjukdomsstadium patienten har vid insjuknandet. När och på vilket sätt ges olika behandlingar i olika sjukdomsstadier för personer från olika bostadsorter? I delprojektet ska det också undersökas om det går att ta fram en generell analysmodell baserad på multivariatanalys. En rapport tas fram under våren/sommaren 2009. 5 Fortsatt arbete/kommande etapp/etapper I kommande etapp/etapper är det aktuellt att göra en ytterligare breddning av de tidigare studierna, t ex genom att studera komorbiditet inom alla cancerområden. Samtidigt bör en fördjupning ske inom andra cancerområden än lungcancer genom att använda data från kvalitetsregister mm. Ett annat fördjupningsområde är läkemedel. Sammantaget bör också helheten belysas och då krävs även beräkningar av indirekta kostnader för sjukskrivning mm. En annan viktig komponent framöver är att på olika sätt påverka hur registrering av data kan bli både enklare och säkrare. Då kan relevant information användas både i det kliniska arbetet och för planering inom Södra sjukvårdsregionen. Därför inleds också parallellt med andra utvecklingsprojekt försök att med ett interaktivt arbetssätt kunna återge data till verksamheten för att ytterligare löpande analyser ska kunna göras. 03-03 Etapp 3.doc 7(28)

3 Metod och databearbetning 3.1 Material/urval För beskrivning av material/urval dels för hela registerstudien, dels specifikt för etapp 1-2 hänvisas till rapport Etapp 2, Vård före insjuknande, 2008-09-15. I denna delstudie har materialet omfattat cancerinsjuknande 2002-2005, anmälda till Tumörregistret samt kroniska diagnoser 2000-2006 hämtat från Region Skånes vårddatalager. Redovisningen omfattade en delgrupp av personer med kroniska diagnoser med datum för kronisk diagnos före datum för cancerdiagnos. Bearbetningen gjordes för befolkningen i Region Skåne eftersom primärvårdens uppgifter fanns för denna befolkning men ej för övriga i Södra sjukvårdsregionen. 3.2 Population Totalt omfattar registerstudien en population för hela Södra sjukvårdsregionen 2000-2005 enligt tabell 1. Tabell 1 Antal personer i Södra sjukvårdsregionen per cancerform i registerstudien Cancerform Antal personer efter urval Koloncancer 4 147 Rektalcancer 2 073 Bröstcancer 7 326 Prostatacancer 9 841 Lungcancer 3 801 Totalt 27 188 Antal personer per cancerform i denna delstudie för Region Skåne 2002-2005 redovisas i tabell 2. Tabell 2 Antal personer per cancerform i Region Skåne 2002-2005 Åldersgrupper Cancerform Kön 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+ Totalt Koloncancer Kvinnor 3 25 189 289 398 140 1 044 Män 26 219 319 351 88 1 003 Koloncancer Kvinnor + Män 3 51 408 608 749 228 2 047 Rektalcancer Kvinnor 11 129 115 146 61 462 Män 12 151 164 148 48 523 Rektalcancer Kvinnor + Män 23 280 279 294 109 985 Bröstcancer Kvinnor 1 324 1 679 750 562 233 3 549 Män 1 7 7 10 4 29 Bröstcancer Kvinnor + Män 1 325 1 686 757 572 237 3 578 Prostatacancer Män 4 1 656 1 898 1 308 240 5 106 Prostatacancer Män 4 1 656 1 898 1 308 240 5 106 Lungcancer Kvinnor 1 15 338 294 234 31 913 Män 1 18 322 416 310 37 1 104 Lungcancer Kvinnor + Män 2 33 660 710 544 68 2 017 03-03 Etapp 3.doc 8(28)

3.3 Definitioner och beräkningar i övrigt För beskrivning av definitioner och beräkningar dels för hela registerstudien, dels specifikt för etapp 1-2 hänvisas till rapport Etapp 2, Vård före insjuknande, 2008-09-15. I denna delstudie har använts följande specifika definitioner/beräkningar: Insjuknande För samtliga insjuknade i cancer 2002-2005 beräknades andel personer med kronisk diagnos 2000-2005 före datum för cancerdiagnos. Ettårsöverlevnad beräknades för samtliga insjuknade i cancer 2002-2005 med datum för diagnos som styrande variabel. Ettårsöverlevnad beräknades också för personer med kronisk diagnos före datum för cancerdiagnos. Ettårsöverlevnaden jämfördes mellan alla i respektive cancerform och delgrupper med olika kroniska sjukdomar. Förekomst (prevalens) av kronisk diagnos före cancerdiagnos beräknades för personer i respektive cancerform. Dessa data jämfördes med förekomst för hela befolkningen i Skåne. Uppgifter för respektive diagnos togs fram för perioden 2004 2005. Andel beräknades mot befolkningen i Skåne 2005-12-31. Personer kan få en kronisk diagnos före cancerdiagnos, ibland i samband med utredningar som föregår cancerdiagnosen. Det påverkar inte den registrerade prevalensen före cancerdiagnos, men kan ge effekt på jämförelser med hela befolkningen. Dessa personer har inte haft specialistkontakt på samma sätt. För att korrigera för detta gjordes en kompletterande beräkning där förekomsten av respektive kronisk diagnos beräknades endast då den förekom första gången minst 90 dagar före cancerdiagnos. Samtliga datauttag avseende diagnos avsåg position 1-8, dvs såväl huvuddiagnos som bidiagnoser ingick i materialet. ICD-nummer för kroniska diagnoser Kroniska diagnoser Diabetes Reumatoid artrit, RA Hypertoni Anemier Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL ICD-nummer E10-E14 M05-M06 I10-I15 D50-D64 J44 Alkoholrelaterade diagnoser: Alkoholutlöst pseudocushngsyndom Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol Degeneration i nervsystemet orsakad av alkohol Alkoholutlöst polyneuropati Alkoholutlöst myopati Alkoholkardiomyopati Gastrit orsakad av alkohol Leversjukdom orsakad av alkohol Kronisk pankreatit orsakad av alkohol E244 F10 G312 G621 G721 I416 K292 K860 K860 03-03 Etapp 3.doc 9(28)

Vård av blivande moder för (misstänkt) skada på fostret på grund av alkoholmissbruk hos modern Foster och nyfödd som påverkats av alkoholbruk hos modern Fetalt alkoholsyndrom Toxisk effekt av alkohol Tecken på alkoholpåverkan, fastställd genom mätning av blodets alkoholhalt Tecken på alkoholpåverkan med kliniskt fastställd intoxikationsgrad Rehabilitering av alkoholmissbrukare Rådgivning och kontroll vid alkoholmissbruk O354 P043 Q860 T510-T519 Y901-Y909 Y911-Y919 Z502 Z714 Komorbiditet Närvaro av en eller flera sjukdomar förutom en primär sjukdom, s k samsjuklighet. Patienter med komorbiditet kallas även multisjuka. Överlevnad Överlevnad ett år efter cancerdiagnos beräknades för respektive cancerform med förekomst av olika kroniska sjukdomar. Resultaten standardiserades per ålder och kön till ettårsöverlevnad för samtliga insjuknade i respektive cancerform. Prevalens av kronisk sjukdom i befolkningen I bilaga 1 visas förekomst av kroniska diagnoser 2004-2005 för hela befolkningen i Skåne. Prevalens beräknad på detta sätt var för diabetes 3,2 %, för reumatoid artrit 0,5 %, för hypertoni 6,8 %, för anemier 1,1 %, för KOL 1,0 % samt för alkoholrelaterade diagnoser 0,7 %. Prevalens beräknades med underlag för samtliga vårdkontakter i primärvård och specialistvård under två år. Det var av vikt att undersöka hur de olika vårdområdena bidrog till underlaget. I bilaga 2 visas därför motsvarande andel beräknad enbart utifrån registreringar i specialistvård. Samtliga diagnoser visade lägre förekomst när endast specialistvården ingick. Relationerna var något olika för olika diagnoser. Alkoholrelaterade diagnoser hade högst andel och hypertoni lägst. Motsvarande beräkning gjordes med diagnoser enbart från primärvård (visas ej). Beräknad på detta sätt var även andelen personer med registrerad diagnos lägre än när såväl primärvård som specialistvård ingick. Diagnoser fanns inte tillgängliga från privat vård. Därför gjordes en uppdelning av samtliga beräkningar per ålder, kön och hemortsdistrikt (visas ej). Trots att privat vård i huvudsak förekom i två av fem distrikt visades ingen skillnad mellan distrikten. Slutsatsen var att för att erhålla en god täckning för beräkning av förekomst av kroniska diagnoser behövdes uppgifter från såväl specialistvård som primärvård samt att avsaknad av diagnoser i privatvård inte hade någon avgörande betydelse för resultaten. 03-03 Etapp 3.doc 10(28)

Prevalens av kronisk sjukdom hos personer insjuknade i cancer Antal personer med kronisk diagnos i respektive cancerform samt andel av alla i cancerformen beräknades. Materialet signifikanstestades i avseende på skillnad mot hela befolkningen. En ytterligare beräkning gjordes där tidpunkten för första registrering av kronisk diagnos låg mer än 90 dagar före cancerdiagnos. 03-03 Etapp 3.doc 11(28)

4 Kronisk diagnos vid sjukhus och i primärvård För personer med cancersjukdom var andelen som återfanns i specialistvård med dessa diagnoser högre än motsvarande andel för hela befolkningen (tabell 3). Det visade att eftersom dessa personer oftast får specialistvård på grund av sin cancersjukdom, i högre grad än hela befolkningen, får de oftare också registrering av kronisk diagnos i specialistvård. Av samtliga redovisade cancerpatienter i Region Skåne med kronisk sjukdom fanns följande andel i specialistvård (patienterna kan också samtidigt finnas i primärvård med nämnd diagnos). Tabell 3 Andel av personer med cancerdiagnos och kronisk diagnos där diagnosen (också) registrerades i specialistvård (Region Skåne) Diagnos Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Koloncancer 89,6 92,3 84,6 75,4 88,6 >100 Rektalcancer 80,2 100 65,7 85,0 78,1 94,1 Bröstcancer 77,3 95,9 63,6 83,5 78,9 78,6 Prostatacancer 74,3 95,5 58,0 71,6 80,1 >100 Lungcancer 91,4 91,5 80,3 87,4 84,3 >100 Det finns inte full överensstämmelse mellan data från Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen (EPC) och Region Skåne. I tre fall finns fler personer i specialistvård (EPC) än totalt (Region Skåne). Det kan bero på att personer med hemort Skåne, som fått vård utanför Skåne, finns i EPC:s men inte i Region Skånes register. Denna skillnad har dock mindre betydelse för belysning av vilka data som behövs för denna typ av analys. Av personer i Region Skåne med definierad kronisk diagnos 2004-2005 återfanns följande andel i specialistvård: alkohol 87,6 %, anemier 63,5 %, diabetes 66,6 %, hypertoni 41,2 %, KOL 58,1 % samt reumatoid artrit 89,2 %. Dessa tal är betydligt lägre än motsvarande för cancerpatienterna, särskilt för hypertoni. Reumatoid artrit har dock ganska lika täckning i specialistvård för de båda populationerna. Dessa beräkningar görs från uppgifter i bilaga 1 och 2, vilka visar andel av befolkning med kronisk diagnos, dels totalt, dels i specialistvård. Slutsatsen är att vid studier av komorbiditet i kroniska diagnoser måste diagnosmaterial finnas såväl från specialistvård som från primärvård. I Södra sjukvårdsregionen måste därför beräkningarna tills vidare grundas på uppgifter från register i Region Skåne. För övriga län saknas tillgång till sådana data. 03-03 Etapp 3.doc 12(28)

5 Koloncancer I tabell 4 visas att av kroniska diagnoser hade anemier högst förekomst, följt av hypertoni och diabetes för personer nyinsjuknade i koloncancer 2002-2005. Tabell 4 Antal och andel personer nyinsjuknade i koloncancer 2002-2005 med kronisk diagnos per kön och åldersgrupper i Region Skåne Koloncancer Personer med kronisk diagnos Ålders- Samtliga personer Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Kön grupper Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor 15-24 3 25-44 25 1 4,0 1 4,0 6 24,0 1 4,0 45-64 189 8 4,2 1 0,5 23 12,2 24 12,7 5 2,6 1 0,5 65-74 289 28 9,7 5 1,7 68 23,5 68 23,5 14 4,8 0 75-84 398 57 14,3 7 1,8 126 31,7 143 35,9 22 5,5 2 0,5 85+ 140 16 11,4 1 0,7 45 32,1 56 40,0 9 6,4 Kvinnor Totalt 1 044 110 10,5 14 1,3 263 25,2 297 28,4 50 4,8 4 0,4 Män 25-44 26 1 3,8 4 15,4 45-64 219 19 8,7 1 0,5 38 17,4 28 12,8 4 1,8 9 4,1 65-74 319 57 17,9 2 0,6 83 26,0 79 24,8 15 4,7 5 1,6 75-84 351 56 16,0 6 1,7 99 28,2 130 37,0 28 8,0 4 1,1 85+ 88 7 8,0 3 3,4 16 18,2 30 34,1 8 9,1 Män Totalt 1 003 139 13,9 12 1,2 237 23,6 271 27,0 55 5,5 18 1,8 Kvinnor + Män 15-24 3 25-44 51 1 2,0 2 3,9 10 19,6 1 2,0 45-64 408 27 6,6 2 0,5 61 15,0 52 12,7 9 2,2 10 2,5 65-74 608 85 14,0 7 1,2 151 24,8 147 24,2 29 4,8 5 0,8 75-84 749 113 15,1 13 1,7 225 30,0 273 36,4 50 6,7 6 0,8 85+ 228 23 10,1 4 1,8 61 26,8 86 37,7 17 7,5 Kvinnor + Män 2 047 249 12,2 26 1,3 500 24,4 568 27,7 105 5,1 22 1,1 Signifikant fler personer med koloncancer hade diabetes jämfört med hela befolkningen (tabell 5). Överrepresentationen var 40 % såväl för kvinnor som för män med ett 95 % konfidensintervall på 1.23 1.58. Även hypertoni visade förhöjda värden med en kvot på 1,16. Anemier var överrepresenterade med en kvot på 8,76. Även KOL visade en överrepresentation för personer med koloncancer. För samtliga dessa sjukdomar fanns förhöjda värden såväl för kvinnor som för män. Reumatoid artrit och alkoholrelaterade diagnoser avvek inte från förväntade värden. Efter justering för 90 dagar före diagnos kvarstod signifikant högre tal för anemier. Även diabetes visade förhöjda tal, dock utan signifikans. 03-03 Etapp 3.doc 13(28)

Tabell 5 Andel av personer nyinsjuknade i koloncancer 2002-2005 med kronisk diagnos samt i jämförelse med hela befolkningen per kön och kronisk diagnos i Region Skåne Koloncancer Totalt insjuknade med kronisk diagnos Insjuknade med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos Insjuknade Konfidensintervall 95 % Insjuknade Konfidensintervall 95 % Kön Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kvinnor Diabetes 110 78 1,40 1,15 1,69 83 78 1,06 0,84 1,31 Reumatoid artrit 14 17 0,82 0,45 1,37 13 17 0,76 0,40 1,30 Hypertoni 263 233 1,13 1,00 1,27 165 233 0,71 0,60 0,82 Anemier 297 36 8,36 7,44 9,37 100 36 2,82 2,29 3,42 KOL 50 33 1,50 1,11 1,97 39 33 1,17 0,83 1,60 Alkohol 4 3 1,17 0,32 2,99 3 3 0,88 0,18 2,56 Män Diabetes 139 99 1,40 1,17 1,65 109 99 1,10 0,90 1,32 Reumatoid artrit 12 8 1,45 0,75 2,54 11 8 1,33 0,67 2,39 Hypertoni 237 197 1,20 1,06 1,37 164 197 0,83 0,71 0,97 Anemier 271 29 9,25 8,18 10,42 115 29 3,93 3,24 4,71 KOL 55 39 1,42 1,07 1,85 35 39 0,90 0,63 1,25 Alkohol 18 12 1,45 0,86 2,30 11 12 0,89 0,44 1,59 Kvinnor + Diabetes 249 178 1,40 1,23 1,58 192 178 1,08 0,93 1,24 Män Reumatoid artrit 26 25 1,03 0,67 1,50 24 25 0,95 0,61 1,41 Hypertoni 500 430 1,16 1,06 1,27 329 430 0,77 0,68 0,85 Anemier 568 65 8,76 8,04 9,48 215 65 3,32 2,87 3,76 KOL 105 72 1,45 1,19 1,76 74 72 1,03 0,81 1,29 Alkohol 22 16 1,39 0,87 2,11 14 16 0,89 0,48 1,49 Sammanfattningsvis visas i figur 3 hur stor andel av personerna med koloncancer som har kronisk diagnos jämfört med hela befolkningen när alla diagnoser tas med och när enbart diagnoser som är satta 90 dagar före cancerdiagnosen tas med. 10 9 8,76 8 7 Kolon, alla diagnoser Kolon, diagnoser 90 dgr före cancerdiagnos 6 5 4 3 3,32 2 1 1,40 1,08 1,03 1,16 0,95 0,77 1,45 1,39 1,03 0,89 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 3 Andel av personer nyinsjuknade i koloncancer 2002-2005 med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne. 03-03 Etapp 3.doc 14(28)

6 Rektalcancer I tabell 6 visas att av kroniska diagnoser hade hypertoni högst förekomst av kroniska diagnoser, följt av diabetes och anemier (tabell 4) för personer nyinsjuknade i rektalcancer 2002-2005. Tabell 6 Antal och andel personer nyinsjuknade i rektalcancer 2002-2005 med kronisk diagnos per kön och åldersgrupp i Region Skåne Rektalcancer Personer med kronisk diagnos Ålders- Samtliga personer Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Kön grupper Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor 25-44 11 1 9,1 1 9,1 2 18,2 1 9,1 45-64 129 12 9,3 3 2,3 11 8,5 6 4,7 5 3,9 2 1,6 65-74 115 8 7,0 3 2,6 16 13,9 11 9,6 2 1,7 75-84 146 15 10,3 1 0,7 44 30,1 16 11,0 6 4,1 85+ 61 4 6,6 1 1,6 14 23,0 14 23,0 1 1,6 Kvinnor Totalt 462 40 8,7 8 1,7 86 18,6 49 10,6 14 3,0 3 0,6 Män 25-44 12 1 8,3 45-64 151 12 7,9 20 13,2 8 5,3 3 2,0 7 4,6 65-74 164 27 16,5 2 1,2 38 23,2 14 8,5 8 4,9 3 1,8 75-84 148 21 14,2 29 19,6 22 14,9 6 4,1 4 2,7 85+ 48 5 10,4 8 16,7 14 29,2 1 2,1 Män Totalt 523 66 12,6 2 0,4 95 18,2 58 11,1 18 3,4 14 2,7 25-44 23 2 8,7 1 4,3 2 8,7 1 4,3 45-64 280 24 8,6 3 1,1 31 11,1 14 5,0 8 2,9 9 3,2 65-74 279 35 12,5 5 1,8 54 19,4 25 9,0 10 3,6 3 1,1 75-84 294 36 12,2 1 0,3 73 24,8 38 12,9 12 4,1 4 1,4 85+ 109 9 8,3 1 0,9 22 20,2 28 25,7 2 1,8 Kvinnor + Män 985 106 10,8 10 1,0 181 18,4 107 10,9 32 3,2 17 1,7 Av personer med rektalcancer hade fler än förväntat diabetes (tabell 7). Det gällde såväl kvinnor som män, med signifikant skillnad för män. Även anemier hade högre förekomst än förväntat med en kvot på 3,74 och signifikans såväl för kvinnor som för män. Alkoholrelaterade diagnoser visade signifikant förhöjda värden för män. Reumatoid artrit, hypertoni och KOL visade ingen skillnad mot förväntade värden. Efter korrigering för 90 dagar visades inga signifikanta förhöjningar, dock hade diabetes högre tal än motsvarande i befolkningen. 03-03 Etapp 3.doc 15(28)

Tabell 7 Andel av personer nyinsjuknade i rektalcancer 2002-2005 med kronisk diagnos samt i jämförelse med hela befolkningen per kön och kronisk diagnos i Region Skåne Rektalcancer Totalt insjuknade med kronisk diagnos Insjuknade med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos Insjuknade Konfidensintervall 95 % Insjuknade Konfidensintervall 95 % Kön Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kvinnor Diabetes 40 32 1,25 0,89 1,70 38 32 1,18 0,84 1,62 Reumatoid artrit 8 7 1,11 0,48 2,19 7 7 0,97 0,39 2,00 Hypertoni 86 95 0,90 0,72 1,11 72 95 0,76 0,59 0,95 Anemier 49 15 3,37 2,49 4,45 17 15 1,17 0,68 1,87 KOL 14 14 1,02 0,56 1,72 13 14 0,95 0,51 1,63 Alkohol 3 2 1,73 0,36 5,07 3 2 1,73 0,36 5,07 Män Diabetes 66 49 1,34 1,04 1,70 56 49 1,14 0,86 1,48 Reumatoid artrit 2 4 0,49 0,06 1,77 2 4 0,49 0,06 1,77 Hypertoni 95 97 0,98 0,79 1,20 73 97 0,75 0,59 0,95 Anemier 58 14 4,12 3,13 5,32 14 14 0,99 0,54 1,67 KOL 18 19 0,97 0,58 1,53 14 19 0,75 0,41 1,27 Alkohol 14 7 2,02 1,11 3,39 12 7 1,73 0,90 3,03 Kvinnor + Diabetes 106 81 1,30 1,07 1,57 94 81 1,15 0,93 1,41 Män Reumatoid artrit 10 11 0,89 0,42 1,63 9 11 0,80 0,36 1,51 Hypertoni 181 192 0,94 0,81 1,09 145 192 0,75 0,64 0,89 Anemier 107 29 3,74 3,06 4,51 31 29 1,08 0,74 1,54 KOL 32 32 0,99 0,68 1,40 27 32 0,84 0,55 1,22 Alkohol 17 9 1,97 1,15 3,15 15 9 1,73 0,97 2,86 Sammanfattningsvis visas i figur 4 hur stor andel av personerna med rektalcancer som har kronisk diagnos jämfört med hela befolkningen när alla diagnoser tas med och när enbart diagnoser som är satta 90 dagar före cancerdiagnosen tas med. 10 9 8 7 Rektal alla diagnoser Rektal diagnoser 90 dgr före cancerdiagnos 6 5 4 3,74 3 2 1 1,30 1,15 0,89 0,94 1,08 0,99 0,80 0,75 0,84 1,97 1,73 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 4 Andel av personer nyinsjuknade i rektalcancer 2002-2005 med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne. 03-03 Etapp 3.doc 16(28)

7 Bröstcancer I tabell 8 visas att av personer med bröstcancer hade ca 13 procent hypertoni. Tabell 8 Antal och andel personer nyinsjuknade i bröstcancer 2002-2005 med kronisk diagnos per kön och åldersgrupp i Region Skåne Bröstcancer Personer med kronisk diagnos Ålders- Samtliga personer Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Kön grupper Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor 15-24 1 25-44 324 2 0,6 1 0,3 2 0,6 1 0,3 45-64 1 679 48 2,9 26 1,5 113 6,7 23 1,4 27 1,6 19 1,1 65-74 750 56 7,5 16 2,1 138 18,4 12 1,6 25 3,3 4 0,5 75-84 562 57 10,1 5 0,9 136 24,2 35 6,2 18 3,2 4 0,7 85+ 233 20 8,6 2 0,9 57 24,5 17 7,3 5 2,1 Kvinnor Totalt 3 549 183 5,2 49 1,4 445 12,5 89 2,5 75 2,1 28 0,8 Män 25-44 1 45-64 7 1 14,3 1 14,3 65-74 7 1 14,3 1 14,3 75-84 10 1 10,0 4 40,0 1 10,0 85+ 4 Män Totalt 29 2 6,9 5 17,2 2 6,9 1 3,4 15-24 1 25-44 325 2 0,6 1 0,3 2 0,6 1 0,3 45-64 1 686 49 2,9 26 1,5 113 6,7 24 1,4 27 1,6 19 1,1 65-74 757 56 7,4 16 2,1 139 18,4 12 1,6 26 3,4 4 0,5 75-84 572 58 10,1 5 0,9 140 24,5 36 6,3 18 3,1 4 0,7 85+ 237 20 8,4 2 0,8 57 24,1 17 7,2 5 2,1 Kvinnor + Män Totalt 3 578 185 5,2 49 1,4 450 12,6 91 2,5 76 2,1 28 0,8 För kvinnor med bröstcancer fanns förhöjda värden för alkoholrelaterade diagnoser med en kvot på 1,60 (tabell 9). Hypertoni visade lägre förekomst än förväntat medan övriga kroniska sjukdomar inte avvek från förväntade värden. Efter justering för 90 dagar kvarstod signifikant högre tal för alkoholrelaterade diagnoser. 03-03 Etapp 3.doc 17(28)

Tabell 9 Andel av personer nyinsjuknade i bröstcancer 2002-2005 med kronisk diagnos samt i jämförelse med hela befolkningen per kön och kronisk diagnos i Region Skåne Bröstcancer Totalt insjuknade med kronisk diagnos Insjuknade med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos Insjuknade Konfidensintervall 95 % Insjuknade Konfidensintervall 95 % Kön Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kvinnor Diabetes 183 186 0,98 0,85 1,14 170 186 0,91 0,78 1,06 Reumatoid artrit 49 47 1,04 0,77 1,37 46 47 0,97 0,71 1,30 Hypertoni 445 534 0,83 0,76 0,91 374 534 0,70 0,63 0,77 Anemier 89 78 1,14 0,92 1,41 69 78 0,89 0,69 1,12 KOL 75 81 0,93 0,73 1,17 64 81 0,79 0,61 1,01 Alkohol 28 17 1,60 1,06 2,31 28 17 1,60 1,06 2,31 Män Diabetes 2 3 0,72 0,09 2,58 2 3 0,72 0,09 2,58 Reumatoid artrit Hypertoni 5 6 0,89 0,29 2,09 3 6 0,54 0,11 1,57 Anemier 2 1 2,16 0,26 7,78 2 1 2,16 0,26 7,78 KOL 1 1 0,89 0,02 4,97 1 1 0,89 0,02 4,97 Alkohol Kvinnor + Diabetes 185 189 0,98 0,84 1,13 172 189 0,91 0,78 1,06 Män Reumatoid artrit 49 47 1,03 0,76 1,36 46 47 0,97 0,71 1,29 Hypertoni 450 540 0,83 0,76 0,91 377 540 0,70 0,63 0,77 Anemier 91 79 1,15 0,93 1,42 71 79 0,90 0,70 1,14 KOL 76 82 0,93 0,73 1,16 65 82 0,80 0,61 1,01 Alkohol 28 18 1,57 1,04 2,27 28 18 1,57 1,04 2,27 Sammanfattningsvis visas i figur 5 hur stor andel av personerna med bröstcancer som har kronisk diagnos jämfört med hela befolkningen när alla diagnoser tas med och när enbart diagnoser som är satta 90 dagar före cancerdiagnosen tas med. 10 9 8 7 Bröst alla diagnoser Bröst diagnoser 90 dgr före cancerdiagnos 6 5 4 3 2 1 0,98 0,91 1,03 0,97 0,83 0,70 1,15 0,90 0,93 0,80 1,57 1,57 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 5 Andel av personer nyinsjuknade i bröstcancer 2002-2005 med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne. 03-03 Etapp 3.doc 18(28)

8 Prostatacancer I tabell 10 visas att av personer med prostatacancer hade ca 17 procent hypertoni. Tabell 10 Antal och andel personer nyinsjuknade i prostatacancer 2002-2005 med kronisk diagnos per kön och åldersgrupper i Region Skåne Prostatacancer Personer med kronisk diagnos Ålders- Samtliga personer Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Kön grupper Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Män 25-44 4 45-64 1 656 70 4,2 8 0,5 187 11,3 13 0,8 22 1,3 44 2,7 65-74 1 898 171 9,0 21 1,1 352 18,5 35 1,8 65 3,4 23 1,2 75-84 1 308 144 11,0 13 1,0 266 20,3 79 6,0 69 5,3 13 1,0 85+ 240 23 9,6 2 0,8 44 18,3 21 8,8 15 6,3 Män Totalt 5 106 408 8,0 44 0,9 849 16,6 148 2,9 171 3,3 80 1,6 Av personer med prostatacancer hade 25 % fler än förväntat anemier (tabell 11). Av övriga kroniska sjukdomar visade hypertoni lägre frekvens än förväntat, övriga avvek inte från sina förväntningsvärden. Efter justering för 90 dagar visades inga förhöjda värden för anemier. Tabell 11 Andel av personer insjuknade i prostatacancer 2002-2005 med kronisk diagnos samt i jämförelse med hela befolkningen per kön och kronisk diagnos i Region Skåne Prostatacancer Totalt insjuknade med kronisk diagnos Insjuknade med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos Insjuknade Konfidensintervall 95 % Insjuknade Konfidensintervall 95 % Kön Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Män Diabetes) 408 482 0,85 0,76 0,93 354 482 0,73 0,66 0,81 Reumatoid artrit 44 40 1,09 0,79 1,46 43 40 1,06 0,77 1,43 Hypertoni 849 936 0,91 0,85 0,97 694 936 0,74 0,69 0,80 Anemier 148 118 1,25 1,06 1,47 95 118 0,80 0,65 0,98 KOL 171 173 0,99 0,85 1,15 147 173 0,85 0,72 1,00 Alkohol 80 74 1,09 0,86 1,35 76 74 1,03 0,81 1,29 03-03 Etapp 3.doc 19(28)

Sammanfattningsvis visas i figur 6 hur stor andel av personerna med prostatacancer som har kronisk diagnos jämfört med hela befolkningen när alla diagnoser tas med och när enbart diagnoser som är satta 90 dagar före cancerdiagnosen tas med. 10 9 8 7 Prostata alla diagnoser Prostata, diagnoser 90 dgr före cancerdiagnos 6 5 4 3 2 1 1,09 1,06 0,85 0,73 0,91 0,74 1,25 0,99 1,09 1,03 0,80 0,85 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 6 Andel av personer nyinsjuknade i prostatacancer 2002-2005 med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne. 03-03 Etapp 3.doc 20(28)

9 Lungcancer I tabell 12 visas att av personer med lungcancer hade ca 23 procent KOL, samma för båda könen. Tabell 12 Antal och andel personer nyinsjuknade i lungcancer 2002-2005 med kronisk diagnos per kön och åldersgrupper i Region Skåne Lungcancer Personer med kronisk diagnos Ålders- Samtliga personer Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Kön grupper Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor 15-24 1 25-44 15 2 13,3 1 6,7 45-64 338 27 8,0 9 2,7 46 13,6 12 3,6 65 19,2 9 2,7 65-74 294 31 10,5 13 4,4 60 20,4 16 5,4 83 28,2 4 1,4 75-84 234 26 11,1 12 5,1 65 27,8 25 10,7 53 22,6 1 0,4 85+ 31 2 6,5 2 6,5 9 29,0 5 16,1 4 12,9 Kvinnor Totalt 913 86 9,4 36 3,9 180 19,7 60 6,6 206 22,6 14 1,5 Män 15-24 1 25-44 18 1 5,6 1 5,6 1 5,6 0,0 1 5,6 45-64 322 32 9,9 6 1,9 52 16,1 11 3,4 51 15,8 29 9,0 65-74 416 53 12,7 9 2,2 97 23,3 24 5,8 108 26,0 15 3,6 75-84 310 46 14,8 8 2,6 77 24,8 31 10,0 92 29,7 9 2,9 85+ 37 3 8,1 5 13,5 8 21,6 9 24,3 Män Totalt 1 104 135 12,2 23 2,1 232 21,0 75 6,8 260 23,6 54 4,9 15-24 2 25-44 33 1 3,0 1 3,0 3 9,1 1 3,0 1 3,0 45-64 660 59 8,9 15 2,3 98 14,8 23 3,5 116 17,6 38 5,8 65-74 710 84 11,8 22 3,1 157 22,1 40 5,6 191 26,9 19 2,7 75-84 544 72 13,2 20 3,7 142 26,1 56 10,3 145 26,7 10 1,8 85+ 68 5 7,4 2 2,9 14 20,6 13 19,1 13 19,1 Kvinnor + Män Totalt 2 017 221 11,0 59 2,9 412 20,4 135 6,7 466 23,1 68 3,4 Av personer med lungcancer hade signifikant fler diabetes, såväl kvinnor som män (tabell 13). Även reumatoid artrit visade signifikant förhöjda värden för kvinnor och för män (rökning). Anemier förekom 2,83 gånger fler hos personer med lungcancer jämfört med befolkningen, medan KOL var överrepresenterat med en kvot på 7,29. Även alkoholrelaterade diagnoser visade förhöjda värden. Hypertoni visade en förhöjd frekvens för män, medan kvinnor inte nådde signifikant skillnad. Efter justering för 90 dagar visades också signifikant högre tal för reumatoid artrit, anemier, KOL och alkohol. 03-03 Etapp 3.doc 21(28)

Tabell 13 Andel av personer insjuknade i lungcancer 2002-2005 med kronisk diagnos samt i jämförelse med hela befolkningen per kön och kronisk diagnos i Region Skåne Lungcancer Totalt insjuknade med kronisk diagnos Insjuknade med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos Insjuknade Konfidensintervall 95 % Insjuknade Konfidensintervall 95 % Kön Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kvinnor Diabetes 86 58 1,48 1,18 1,82 56 58 0,96 0,73 1,25 Reumatoid artrit 36 14 2,54 1,78 3,51 32 14 2,25 1,54 3,18 Hypertoni 180 167 1,08 0,92 1,24 126 167 0,75 0,63 0,90 Anemier 60 22 2,71 2,06 3,48 35 22 1,58 1,10 2,20 KOL 206 26 7,94 6,89 9,10 115 26 4,43 3,66 5,32 Alkohol 14 4 3,39 1,86 5,70 14 4 3,39 1,86 5,70 Män Diabetes 135 105 1,28 1,08 1,52 99 105 0,94 0,77 1,15 Reumatoid artrit 23 9 2,60 1,65 3,91 19 9 2,15 1,29 3,36 Hypertoni 232 204 1,14 1,00 1,29 159 204 0,78 0,66 0,91 Anemier 75 25 2,94 2,31 3,69 40 25 1,57 1,12 2,14 KOL 260 38 6,84 6,03 7,72 144 38 3,79 3,19 4,46 Alkohol 54 16 3,47 2,61 4,53 47 16 3,02 2,22 4,02 Totalt Diabetes 221 163 1,35 1,18 1,54 155 163 0,95 0,81 1,11 Reumatoid artrit 59 23 2,56 1,95 3,30 51 23 2,21 1,65 2,91 Hypertoni 412 371 1,11 1,00 1,22 285 371 0,77 0,68 0,86 Anemier 135 48 2,83 2,38 3,35 75 48 1,57 1,24 1,97 KOL 466 64 7,29 6,63 7,95 259 64 4,05 3,56 4,54 Alkohol 68 20 3,46 2,68 4,38 61 20 3,10 2,37 3,98 Sammanfattningsvis visas i figur 7 hur stor andel av personerna i lungcancer som har kronisk diagnos jämfört med hela befolkningen när alla diagnoser tas med och när enbart diagnoser som är satta 90 dagar före cancerdiagnosen tas med. 10 9 8 7 Lunga alla diagnoser Lunga, diagnoser 90 dgr före cancerdiagnos 7,3 6 5 4 3 2 1 1,4 1,0 2,6 2,2 1,1 0,8 2,8 1,6 4,1 3,5 3,1 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 7 Andel av personer nyinsjuknade i lungcancer 2002-2005 med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne. 03-03 Etapp 3.doc 22(28)

10 Överlevnad Vid beräkning av överlevnad för cancerpatienter med förekomst av annan diagnos jämfört med överlevnad för alla cancerpatienter måste den kroniska diagnosen ha registrerats före cancerdiagnosen. I annat fall ges en snedvridning av materialet eftersom den kroniska diagnosen som sätts efter cancerdiagnosen endast kan erhållas för ej avlidna personer. Om avningen i tiden till före cancerdiagnos inte görs får personer med kronisk diagnos förhöjda värden för överlevnad jämfört med samtliga i cancerdiagnosen. För alla cancerformer var överlevnaden nära den förväntade vid kronisk sjukdom. För personer med alkoholrelaterade diagnoser kunde dock noteras att överlevnaden var lägre, dock ej signifikant, för samtliga cancerformer (Bilaga 3-5). 03-03 Etapp 3.doc 23(28)

Bilagor Bilaga 1 Förekomst av kroniska diagnoser 2004-2005 i procent av befolkningen i Region Skåne 2005-12-31 Åldersgrupper Kronisk diagnos Kön 0-4 5-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85- Totalt Diabetes Kvinnor 0,0 0,4 0,5 0,9 3,1 7,6 9,7 8,3 2,8 Män 0,1 0,3 0,6 1,1 5,1 11,1 12,5 10,1 3,5 Totalt 0,1 0,4 0,5 1,0 4,1 9,2 10,9 8,9 3,2 Reumatoid artrit Kvinnor 0,0 0,0 0,1 0,3 1,1 1,8 2,0 1,2 0,7 Män 0,0 0,0 0,0 0,1 0,4 1,0 1,0 0,7 0,3 Totalt 0,0 0,0 0,0 0,2 0,7 1,4 1,6 1,0 0,5 Hypertoni Kvinnor 0,0 0,0 0,1 0,9 8,6 20,6 29,3 28,9 7,4 Män 0,0 0,0 0,1 0,9 9,0 20,8 25,8 22,9 6,1 Totalt 0,0 0,0 0,1 0,9 8,8 20,7 27,9 27,0 6,8 Anemier Kvinnor 0,2 0,2 0,7 1,0 1,1 1,9 4,5 7,0 1,4 Män 0,3 0,2 0,1 0,1 0,6 1,7 4,4 8,3 0,8 Totalt 0,3 0,2 0,4 0,6 0,8 1,8 4,4 7,4 1,1 KOL Kvinnor 0,1 0,0 0,0 0,1 1,4 3,6 4,1 2,7 1,1 Män 0,1 0,0 0,0 0,1 1,0 3,5 5,9 5,4 1,0 Totalt 0,1 0,0 0,0 0,1 1,2 3,6 4,9 3,5 1,0 Alkohol Kvinnor 0,0 0,0 0,7 0,4 0,7 0,4 0,2 0,1 0,4 Män 0,0 0,0 0,7 0,8 2,0 1,6 0,7 0,3 1,0 Totalt 0,0 0,0 0,7 0,6 1,4 1,0 0,4 0,1 0,7 03-03 Etapp 3.doc 24(28)

Bilaga 2 Förekomst av kroniska diagnoser 2004-2005 i procent av befolkningen i Region Skåne 2005-12-31, specialistvård Åldersgrupper Kronisk diagnos Kön 0-4 5-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85- Totalt Diabetes Kvinnor 0,0 0,4 0,5 0,8 1,9 4,6 6,5 5,4 1,9 Män 0,1 0,3 0,6 0,9 3,1 7,1 8,7 6,8 2,3 Totalt 0,1 0,4 0,5 0,8 2,5 5,8 7,4 5,8 2,1 Reumatoid artrit Kvinnor 0,0 0,0 0,1 0,3 1,0 1,7 1,8 1,0 0,6 Män 0,0 0,0 0,0 0,1 0,4 0,9 0,9 0,5 0,2 Totalt 0,0 0,0 0,0 0,2 0,7 1,3 1,4 0,8 0,5 Hypertoni Kvinnor 0,0 0,0 0,0 0,4 2,9 7,6 12,2 13,0 2,9 Män 0,0 0,0 0,0 0,4 3,6 9,3 12,8 11,5 2,7 Totalt 0,0 0,0 0,0 0,4 3,3 8,4 12,4 12,5 2,8 Anemier Kvinnor 0,2 0,1 0,3 0,5 0,6 1,3 3,0 4,4 0,8 Män 0,3 0,2 0,1 0,1 0,4 1,2 2,9 5,5 0,5 Totalt 0,2 0,2 0,2 0,3 0,5 1,3 3,0 4,7 0,7 KOL Kvinnor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 2,0 2,4 1,7 0,6 Män 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 2,2 3,9 3,6 0,6 Totalt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 2,1 3,0 2,3 0,6 Alkohol Kvinnor 0,0 0,0 0,7 0,3 0,6 0,3 0,1 0,1 0,4 Män 0,0 0,0 0,7 0,7 1,7 1,4 0,6 0,3 0,9 Totalt 0,0 0,0 0,7 0,5 1,2 0,8 0,3 0,1 0,6 03-03 Etapp 3.doc 25(28)

Bilaga 3 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för kvinnor nyinsjuknade 2002-2005 med kronisk diagnos Kvinnor Överlevnad Konfidensintervall 95 % Cancerform Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kolon Diabetes 80 83 0,96 0,76 1,20 Reumatoid artrit 10 11 0,93 0,44 1,70 Hypertoni 196 198 0,99 0,86 1,14 Anemier 229 223 1,03 0,90 1,17 KOL 30 38 0,80 0,54 1,14 Alkohol 3 3 0,92 0,19 2,70 Rektal Diabetes 35 33 1,07 0,75 1,49 Reumatoid artrit 7 7 1,04 0,42 2,14 Hypertoni 69 67 1,03 0,80 1,31 Anemier 34 38 0,90 0,62 1,25 KOL 13 11 1,14 0,61 1,94 Alkohol 2 3 0,73 0,09 2,64 Bröst Diabetes 159 168 0,95 0,81 1,11 Reumatoid artrit 44 47 0,94 0,68 1,26 Hypertoni 401 406 0,99 0,89 1,09 Anemier 71 79 0,89 0,70 1,13 KOL 64 70 0,91 0,70 1,17 Alkohol 24 27 0,89 0,57 1,33 Lunga Diabetes 34 38 0,90 0,62 1,25 Reumatoid artrit 10 15 0,65 0,31 1,20 Hypertoni 70 77 0,91 0,71 1,15 Anemier 18 25 0,73 0,43 1,16 KOL 91 92 0,99 0,80 1,21 Alkohol 5 7 0,75 0,24 1,76 03-03 Etapp 3.doc 26(28)

Bilaga 4 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för män insjuknade 2002-2005 med kronisk diagnos Män Överlevnad Konfidensintervall 95 % Cancerform Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kolon Diabetes 109 105 1,04 0,86 1,26 Reumatoid artrit 8 8 0,96 0,41 1,89 Hypertoni 189 177 1,07 0,92 1,23 Anemier 203 198 1,03 0,89 1,18 KOL 38 39 0,96 0,68 1,32 Alkohol 11 14 0,76 0,38 1,36 Rektal Diabetes 44 49 0,90 0,65 1,20 Reumatoid artrit 2 2 1,25 0,15 4,52 Hypertoni 72 71 1,02 0,80 1,28 Anemier 30 39 0,76 0,51 1,09 KOL 11 13 0,82 0,41 1,46 Alkohol 8 11 0,72 0,31 1,42 Bröst Diabetes 2 2 1,05 0,13 3,80 Hypertoni 4 4 0,90 0,24 2,30 Anemier 2 2 1,05 0,13 3,80 KOL 1 1 1,17 0,03 6,50 Prostata Diabetes 366 382 0,96 0,86 1,06 Reumatoid artrit 43 41 1,04 0,75 1,40 Hypertoni 791 798 0,99 0,92 1,06 Anemier 118 134 0,88 0,73 1,05 KOL 145 158 0,92 0,77 1,08 Alkohol 71 77 0,92 0,72 1,16 Lunga Diabetes 41 45 0,91 0,65 1,23 Reumatoid artrit 10 8 1,29 0,62 2,38 Hypertoni 87 78 1,12 0,90 1,38 Anemier 26 24 1,10 0,72 1,61 KOL 95 85 1,11 0,90 1,36 Alkohol 14 20 0,70 0,38 1,17 03-03 Etapp 3.doc 27(28)

Bilaga 5 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för kvinnor + män insjuknade 2002-2005 med kronisk diagnos Kvinnor + Män Överlevnad Konfidensintervall 95 % Cancerform Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kolon Diabetes 189 188 1,01 0,87 1,16 Reumatoid artrit 18 19 0,94 0,56 1,49 Hypertoni 385 375 1,03 0,93 1,13 Anemier 432 421 1,03 0,93 1,13 KOL 68 77 0,88 0,69 1,12 Alkohol 14 18 0,79 0,43 1,33 Rektal Diabetes 79 82 0,97 0,77 1,21 Reumatoid artrit 9 8 1,08 0,49 2,05 Hypertoni 141 138 1,03 0,86 1,21 Anemier 64 77 0,83 0,64 1,06 KOL 24 25 0,96 0,62 1,44 Alkohol 10 14 0,72 0,35 1,33 Bröst Diabetes 161 170 0,95 0,81 1,11 Reumatoid artrit 44 47 0,94 0,68 1,26 Hypertoni 405 411 0,99 0,89 1,09 Anemier 73 81 0,90 0,70 1,13 KOL 65 71 0,92 0,71 1,17 Alkohol 24 27 0,89 0,57 1,33 Prostata Diabetes 366 382 0,96 0,86 1,06 Reumatoid artrit 43 41 1,04 0,75 1,40 Hypertoni 791 798 0,99 0,92 1,06 Anemier 118 134 0,88 0,73 1,05 KOL 145 158 0,92 0,77 1,08 Alkohol 71 77 0,92 0,72 1,16 Lunga Diabetes 75 83 0,90 0,71 1,13 Reumatoid artrit 20 23 0,87 0,53 1,34 Hypertoni 157 154 1,02 0,87 1,19 Anemier 44 48 0,91 0,66 1,22 KOL 186 178 1,05 0,90 1,21 Alkohol 19 27 0,71 0,43 1,11 03-03 Etapp 3.doc 28(28)