TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Monica Fyrhammar 2013-04-25 Till Fullmäktiges ledamöter och ersättare m.fl. Kompletterande handlingar till landstingsfullmäktiges sammanträde den 25 april 2013 i sessionssalen, Rådhuset i Örebro Översänder Årsredovisning 2012 till rubricerade sammanträde. Med vänlig hälsning Monica Fyrhammar Landstingsfullmäktiges sekreterare POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Örebro läns landsting Eklundavägen 2 019-602 70 00 019-602 70 08 18-232100-0164 6401335-2 Ledningskansliet Örebro Box 1613 701 16 Örebro E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET www.orebroll.se
1 (1) ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Landstingsfullmäktige 2013-04-25 Årsredovisning för år 2012 för Örebro läns landsting, revisorernas berättelse avseende landstingets förvaltning och räkenskaper för år 2012 samt revisorernas verksamhetsberättelse för år 2012 Till landstingsfullmäktige överlämnas härmed följande handlingar: 1. Landstingsstyrelsens beslut 41-13 avseende årsredovisning för år 2012 för Örebro läns landsting. 2. Årsredovisning för år 2012 för Örebro läns landsting inklusive sammanställd redovisning. 3. Revisorernas revisionsberättelse avseende landstingets förvaltning och räkenskaper för år 2012 (ingår i årsredovisningen). Till revisionsberättelsen hör följande bilagor: a. Revisorernas redogörelse b. Revisorernas verksamhetsberättelse c. De sakkunnigas rapporter i sammandrag d. Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i bolagen
PROTOKOLL 15 (41) Organ Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen 2013-04-10 41 Årsredovisning för 2012 för Örebro läns landsting Diarienummer: 13OLL1588 Handläggare: Lennart Frommegård, Michael Sjöberg Ärendebeskrivning Landstingsdirektören överlämnar årsredovisning för 2012 för Örebro läns landsting för landstingsfullmäktiges behandling av landstingets samlade årsredovisning. Årsredovisningen visar hur landstingets verksamhet utförts i förhållande till de mål och uppdrag som finns i Verksamhetsplan med budget 2012 samt den ekonomiska ställningen vid utgången av 2012. Underlag Förslag till årsredovisning 2012 för Örebro läns landsting, bilaga 41. Beredning Ärendet har varit på hälso- och ekonomiutskottet den 21 mars 2013 för information. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t godkänna årsredovisningen för 2012, samt a t t årets resultat enligt balanskravet på 136 miljoner kronor avsätts för att möta framtida tillfälliga intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Delges: Landstingsfullmäktige Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Marie-Louise Forsberg-Fransson Jenny Steen Isac Nordin
Årsredovisning 2012 1
2
Örebro läns landsting Årsredovisning 2012 Beslutad av landstingsfullmäktige den 25 april 2013 3
Innehåll Förord 6 Sammanfattande resultat av 2012 och framtida utmaningar 8 Mål 2012 11 Vision och värdegrund 16 Landstingets uppdrag 18 Landstingets organisation roller och ansvar 19 Uppföljning och utvärdering 21 Viktiga händelser 2012 22 Rapportering, mål och måluppfyllelse 25 Folkhälsa 26 God och patientsäker vård 29 Forskning och högskoleutbildning 37 Regional utveckling 39 Kultur och bildning 43 Demokrati och insyn 45 Miljö och hållbar utveckling 46 Personal och kompetens 49 Information och kommunikation 52 Ekonomi och finansiella förutsättningar 55 Ekonomisk analys 56 Omvärldsanalys 57 Resultatanalys 58 Finansiell ställning 65 Avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning 68 Resultaträkning 69 Driftredovsining 70 Investeringsredovisning 71 Sammanställd redovisning 72 4
Bilagor 77 Uppdrag 2012 78 Resultaträkning 84 Kassaflödesanalys 85 Balansräkning 86 Noter till resultaträkning 87 Noter till kassaflödesanalys 90 Noter till balansräkning 91 Landstinget i siffror 97 Redovisningsprinciper 98 Redovisningsprinciper sammanställd redovisning 100 Sammanställd resultaträkning 100 Sammanställd kassaflödesanalys 101 Sammanställd balansräkning 102 Landstingsövergripande mätetal 103 Övrig personalstatistik 114 Revisionsberättelse 121 5
Förord Under 2012 har ett målmedvetet arbete bedrivits i Örebro läns landsting med att åstadkomma en bättre hälsa för befolkningen. Vi har fortsatt vår strävan att förverkliga visionen Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. När vi nu summerar det gångna året kan vi se att många av målen i Verksamhetsplan och budget 2012 uppfylldes under året. Fokus under 2012 har satts på fyra viktiga perspektiv: högre tillgänglighet i vården; jämlik och jämställd vård; en bättre vård för barn och unga och satsningar på äldre. Under året har tillgängligheten ökat kontinuerligt och målsättningen är att utvecklingen ska fortsätta i samma riktning. Vi fortsätter arbetet med att ge länsinvånarna hög tillgänglighet samt bästa möjliga vård och service. Länsbornas förtroende för vår samlade hälso- och sjukvård är stort, och särskilt stort för sjukhusen. Det visar den alldeles färska Vårdbarometern som är en enkät som varje år genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting. Våra sjukhus har det högsta förtroendet i landet, och förtroendet för den samlade hälso- och sjukvården ligger över rikets genomsnitt. Samtidigt visar undersökningen att vi måste arbeta ännu mer målmedvetet att stärka förtroendet för länets primärvård. Varje dag görs goda insatser i vården som hjälper äldre människor till ett bättre liv. Det kan röra sig om en gråstarroperation som ger synen tillbaka, eller att någon får en ny höftled, blir rörligare och slipper smärtan. Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är en stor anledning till att vi lever allt längre, och att vi kan hålla oss relativt friska högt upp i åldrarna. Vi arbetar aktivt med att följa upp läkemedelsanvändande och motverka felaktig medicinering hos äldre. Samverkan mellan landsting och kommunerna är avgörande när det gäller äldrevård. I Örebro läns landsting har vi även ambitionen att ligga i framkant när det gäller forskning på äldrefrågor. Delar av verksamheten vid vårdcentralen Ängen har ett äldrefokus. I flera av dessa frågor har landstinget en stark samverkan med Örebro kommun och Örebro universitet. Denna samverkan ska fortsätta att stärkas. Det är viktigt att våra barn och unga får en bra start i livet. Barn och ungdomars psykiska ohälsa ökar vilket är mycket oroande. Inom landstinget 6
görs därför förstärkningar. Extra resurser tillförs primärvården och ungdomspsykiatrin för att tidigare kunna upptäcka och sätta in åtgärder för att möta upp den ökande psykiska ohälsan. Landstinget har under flera år haft ordning och reda i ekonomin. Detta är en förutsättning för en trygg och positiv utveckling av landstingets olika verksamheter. Under 2012 försvagades den samhällsekonomiska utvecklingen vilket innebär att försiktighet måste råda och att landstingets ekonomi måste präglas av fortsatt återhållsamhet och nogsamma prioriteringar. Efter beslut i landstingsfullmäktige i november 2012 har en process inletts att överföra det regionala utvecklingsansvaret till Örebro läns landsting. Målet är att år 2015 ska Örebro län ha en direktvald regional församling med det samlade utvecklingsansvaret. På så sätt ska arbetet med länets utveckling samlas i en organisation och därmed bli mer kraftfullt och effektivt. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till alla medarbetare, chefer och förtroendevalda inom landstinget för en god insats och ett gott samarbete under 2012. Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör 7
Sammanfattande resultat och framtida utmaningar Under 2012 har ett målmedvetet arbete bedrivits för att förverkliga Örebro läns landstings vision Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. För att uppnå detta har fyra perspektiv varit ledande: högre tillgänglighet i vården, jämlik och jämställd vård, en bättre vård för barn och unga samt satsningar på äldre. I tider av allt snabbare medicinskteknisk utveckling, ekonomiska svängningar och nya förväntningar blir landstingets utmaningar, men även möjligheter, större. Förbättrade levnadsförhållanden gör att många kan leva ett långt liv. Tack vare framsteg inom olika områden går det att behandla allt fler äldre och sjuka. På sikt innebär det en utmaning då andelen skattebetalare som ska bekosta sjukvården minskar. Den demografiska utvecklingen i länet innebär även den stora utmaningar. Samtidigt ökar patienters krav på kvalitet, tillgänglighet, personligt bemötande och individualiserad behandling. Dessutom måste sjukvårdens miljöbelastning minska och hänsyn tas till befintliga och kommande miljökrav, såväl nationella som internationella. För att landstinget även i framtiden ska kunna erbjuda invånarna en tillgänglig, trygg och kvalitetssäkrad hälso- och sjukvård krävs nya lösningar och arbetssätt. Större vikt måste läggas vid att utveckla den förebyggande hälso- och sjukvården och det personliga bemötandet och omhändertagandet. Vården ska genomsyras av en helhetssyn. Mer kraft ska läggas på att vidta åtgärder som förbättrar samarbetet och samverkan mellan personal och sjukvårdsenheter, så att diagnostik, provtagningar och behandling kan ske smidigare och snabbare. För att uppnå detta måste landstingets verksamhet bli effektivare. Regionbildning i sikte Efter beslut i landstingsfullmäktige i november 2012 har Örebro läns landsting och Regionförbundet inlett en process att tillsammans bilda en ny region år 2015. Syftet är att samla och stärka det regionala utvecklingsarbetet. År 2015 ska Örebro län vara en region med en ny direktvald regional församling. På så sätt ska arbetet med länets utveckling samlas i en organisation och därmed bli mer kraftfullt och effektivt. Tillgängligheten ökar Landstinget har en hög ambitionsnivå när det gäller tillgänglighet. För klara dessa krav har sjukvårdsförvaltningarna fördjupat samverkan inom ramen för ett sjukhus på tre ben. Genom detta används landstingets resurser effektivare. De tre sjukhusen kan tillsammans erbjuda en ökad tillgänglighet och kvalitet i vården, vilket innebär att allt fler patienter får hjälp inom vårdgarantins tidsgräns i Örebro läns landsting. Under året fördjupades samarbetet mellan Primärvården och Universitetssjukhuset Örebro kring akutsökande patienter inom Örebro och södra länsdelen. Ett resultat är bland annat att en ny jourmottagning på primärvårdsnivå kommer att öppnas på Fylstamottagningen i Kumla under våren 2013. Telefontillgängligheten för Primärvården har förbättrats under 2012. Trots att antalet besök på vårdcentralerna ökade med 3,8 procent under 2012 ökade andelen patienter som fick tid hos läkare inom 7 dagar. Resultatet för 2012 ligger nära målet att 90 procent av patienterna ska få tid hos läkare inom 7 dagar. Alla Folktandvårdens allmäntandvårdskliniker har under 2012 uppnått målet att kötiderna för revisionspatienter inte ska vara längre än 3 månader. Under 2012 har landstingets mål kopplat till den skärpta vårdgarantin för Barn- och ungdomspsykiatrin, som innebär att kontakt ska ske inom 30 dagar och behandling inom 30 dagar, uppfyllts. En jämlik och jämställd vård En ny jämställdhetsplan har antagits av fullmäktige. Planen syftar till att driva på utvecklingen 8
till ett län där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i livets alla områden. Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla. Eftersom hälsa idag inte är jämlikt fördelat ska landstingets sjukvård och tandvård sträva efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. De med störst behov ska prioriteras. Ett exempel på detta är Örebro läns landstings ståndpunkt och arbete för att utöka kömiljardens kriterier, så att den även omfattar återbesök. Ett annat exempel är landstingets strategi där tillgång finns i länets alla delar. Arbetet med att uppnå en patient- och rättssäker sjukskrivningsprocess samt att uppfylla villkoren i den statliga sjukskivningsmiljarden utvecklas successivt. Under hösten godkändes en handlingsplan för jämställd sjukskrivning samt en handlingsplan för kompetenssatsningar inom försäkringsmedicin. Ett utbildningspaket kring jämställd sjukskrivning har erbjudits samtliga vårdcentraler och vårdenheter som hanterar sjukskrivningar av patienter. Satsning på bättre vård för barn och unga Det råder en fortsatt stor efterfrågan på vård för barn och unga med psykisk ohälsa. Många kan få vård inom Primärvården, men de som har eller misstänks ha en allvarlig psykisk problematik behöver insatser från den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Under året har samarbetet mellan Primärvården och BUP utvecklats. Behovet av insatser för målgruppen unga vuxna mellan 16 30 år har också ökat. Ett arbete har därför pågått för att hitta bättre arbetsmetoder och samverkansformer. Under året har det bedrivits ett intensivt arbete för att planera den nya barnakuten på Universitetssjukhuset Örebro. Byggnationen inleds i april 2013 och beräknas att vara klar ett år senare. De nya lokalerna kommer att innebära betydande förbättringar för de yngre patienterna, med särskilt barnanpassade undersökningsrum och såväl större som bättre väntrum. På sjukhuset har satsningen inom öppenvårdspediatriken fortsatt. Samverkan för en bättre vård av äldre För att förbättra vård och omsorg om de mest sjuka äldre har det under hösten utarbetats en gemensam handlingsplan för det fortsatta samarbetet mellan landstinget och kommunerna i länet. Sedan 2010 pågår två projekt, ViSam och Pallert, för att ytterligare förbättra denna del av vården. Landstinget ansvarar för kollektivtrafiken 2012 var ett kollektivtrafikens år för landstinget. Landstinget har från och med den 1 januari 2012 ansvaret för kollektivtrafikens utveckling och finansierar all regional kollektivtrafik. Ett viktigt steg i detta arbete var att tillsammans med Värmlandstrafiken förbättra möjligheterna att pendla med tåg mellan Örebro och Karlstad. Landstinget stärker forskningen Landstinget bidrar i hög grad till en fortsatt utveckling av den medicinska fakulteten vid Örebro universitet. Under året har samverkan stärkts genom ett nytt avtal med Örebro universitet som ytterligare kopplar samman landstinget och universitetet. I den nya forskningsstrategin för 2013 2017 ligger fokus på tre forskningsområden. Dessa är prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. Med den regionala kulturpolitiken som uppdrag Från och med den 1 januari 2012 övertog landstinget det övergripande regionala kulturpolitiska uppdraget från Regionförbundet. Tillsammans med en ny ansvarsmodell inom kultursektorn innebär detta att landstinget har ett utökat ansvar för utveckling och finansiering av kultursektorn. Landstinget ska initiera och driva utvecklingsarbete inom kulturområdet och ansvarar även för genomförande, uppföljning och utvärdering. Syftet är att ge utrymme för regionala prioriteringar och en större mångfald. 9
Engagemang för hållbar utveckling Landstinget arbetar ständigt för att våra verksamheter ska fungera så klimatsmart som möjligt och engagemanget för hållbar utveckling ökar. Flera olika miljösatsningar har genomförts under året och landstinget har även ökat insatserna för uppföljning och kontroll över energianvändningen. Ekonomi i balans trots orolig omvärld Den internationella konjunkturen under 2012 präglades av osäkerhet med en tilltagande skuldkris i framför allt södra Europa. Den osäkra och skakiga internationella konjunkturen kastade sin skugga över tillväxten och sysselsättningen i Sverige. Även kommun- och landstingssektorn påverkades. Osäkerheten kring ekonomins utveckling gör att försiktighet måste råda och att landstingets ekonomi måste präglas av fortsatt återhållsamhet. Bokslutet för landstinget visar på ett överskott på 136 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnad blev drygt 1 procent lägre än vad det budgeterats för. Sammantaget redovisar verksamheterna ett negativt resultat på -1 miljoner kronor, vilket är en resultatförbättring med 59 miljoner kronor jämfört med bokslutet för 2011. Hälsooch sjukvården (inklusive tandvård) redovisade ett underskott på 35 miljoner kronor. Det är en resultatförbättring med 47 miljoner kronor jämfört med bokslutet för 2011. Landstingets intäkter i form av skatter och statsbidrag utgör den ekonomiska ramen för omfattningen på den verksamhet som landsting kan erbjuda till länets invånare. I tider av osäkerhet och svag konjunktur och därmed svagare ökning av skatteintäkterna är det extra viktigt att respektive förvaltnings resultat varje år är noll eller större. Det är en stor utmaning för landstinget att uppnå en ekonomi i balans under 2013 samtidigt som tillgängligheten måste förbättras ytterligare. 10
Mål 2012 Symbolförklaringar Färgindikatorer, resultat mot mål Förändringspilar, reslutat 2012 jämfört med 2011 = uppnått eller överträffar målnivå = resultatet har förbättrats = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = resultatet är oförändrat = större negativ avvikelse från målnivån = resultatet har försämrats = resultat och/eller föregående års resultat saknas Målområde Mål Målupp- Trend fyllelse Folkhälsa God och patientsäker vård Mål 1. Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa samt i samverkan med andra aktörer. Mål 2. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska ingå som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanorna framför allt rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Mål 3. Invånarna i Örebro län ska höra till de tre mest nöjda länsbefolkningarna i landet i Vårdbarometerns mätningar av hur vården upplevs. Mål 4. Inga omotiverade skillnader får finnas utifrån Örebro läns landstings grundprinciper för jämlik och jämställd vård och behandling utifrån resultat i kvalitetsregistren. Mål 5. Vid utgången av 2012 ska föreslagna områden inom nationella cancerstrategin vara införda i ordinarie verksamhet. Mål 6. Vid utgången av 2012 ska den skärpta vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin, kontakt inom 30 dagar/ behandling inom 30 dagar, vara uppfylld. Mål 7. Vid utgången av år 2012 ska vårdgarantin, 0 7 90 90, vara uppfylld inom alla områden. Mål 8. Minst 90 procent av alla patienter på landstingets akutmottagningar ska ha en total genomströmningstid på mindre än fyra timmar. Mål 9. Minst 90 procent av patienterna ska ha fått återbesök inom planerad tid. Mål 10. Minst 80 procent av de medicinska underlagen till Försäkringskassan ska vara godkända. Mål 11. Vid utgången av 2012 ska rehabiliteringsgarantin vara uppfylld. Mål 12. Alla verksamheter tillämpar senaste evidens avseende diagnos, vård och behandling. 11
Målområde Mål Målupp- Trend fyllelse Mål 13. Alla medarbetare ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att ge god och patientsäker vård. Mål 14. Vid utgången av 2012 ska användningen av tjänsterna i Mina vårdkontakter ökat från 2011 års nivå. Mål 15. Alla verksamheter ger patienterna information om hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga sjukdom eller skada. Mål 16. Nollvision inga undvikbara vårdskador eller dödsfall ska uppkomma i samband med vård och behandling. Mål 17. Örebro läns landsting har enhetliga, tydliga och effektiva vårdprocesser. Mål 18. Under år 2012 ska en barn- och ungdomsakut tas i drift på Universitetssjukhuset Örebro. Mål 19. Örebro läns landsting ska tillsammans med Örebro universitet bedriva ett starkt och högkvalitativt forsknings- arbete, med fokus på klinisk patientnära forskning. Mål 20. Det medicinska vetenskapsområdet ska stärkas ytterligare för att läkarutbildningen i Örebro ska få en god vetenskaplig förankring. Mål 21. Landstingets verksamhetsförlagda utbildning ska vara väl integrerad med Örebro universitets utbildningsprogram. Mål 22. Specialisttandvårdens roll som nationellt och regionalt centrum ska stärkas genom intensifierad forskningsverksamhet och specialistutbildning knuten till Örebro universitet. Forskning och högskoleutbildning Regional utveckling Mål 23. Landstinget har ingått en överenskommelse med berörda län om den geografiska omfattningen av en framtida regionkommun. Mål 24. Kvaliteten och resandet i kollektivtrafiken ska öka samtidigt som restiderna minskar. Mål 25. Landstinget är en aktiv part inom den storregionala tågtrafiken. Mål 26. Landstinget är regional kollektivtrafikmyndighet och ensam ägare av Länstrafiken. 12
Målområde Mål Målupp- Trend fyllelse Mål 27. Landstinget är en av huvudaktörerna i den regionala utvecklingsstrategin och har ett stort ansvar för att jobba för hela länets utveckling. Mål 28. Landstinget har ett internt system för att tillvarata innovationer. Mål 29. Landstinget har en överenskommelsemodell för samarbete med föreningsliv och organisationer i länet för att främja samhällsutvecklingen och för att skapa ett mervärde för människors hälsa. Mål 30. Örebro läns landsting ska bidra till ökad produktion av lokal förnybar el. Mål 31. En organisation för det nya regionala kultur- politiska uppdraget har utvecklats med fungerande arbetsformer. Mål 32. Samverkansmodellen är etablerad i Örebro län med fungerande struktur för dialog och samarbeten över sektorsgränser. Mål 33. Landstinget arbetar aktivt för att utveckla insatser där kulturen blir en resurs inom hälso- och sjukvården. Mål 34. Samverkan med andra regioner har fördjupats genom fler konkreta samarbeten inom kulturområdet. Kultur och bildning Demokrati och insyn Mål 35. Modeller för medborgardialoger har utvecklats med hjälp av bland annat digitala medier. Mål 36. Landstinget ska förbättra kommunikationen med underrepresenterade grupper, särskilt viktigt är arbetet att ge barn och ungdomar möjlighet att forma sin egen åsikt och uttrycka den. Miljö Mål 37. Landstingets verksamheter ska aktivt och systematiskt arbeta med att genomföra Miljö- och hållbarhetsprogrammet (MHP) 2012 15 samt säkerställa att medarbetare har kunskap och engagemang kring miljöfrågor som berör de egna arbetsuppgifterna. Mål 38. Miljökrav ska ställas i samtliga upphandlingar. Mål 39. Andelen ekologisk och etiskt producerad mat ska öka. Mål 40. Energiförbrukningen, kemikalieanvändning och användning av förbrukningsmaterial till följd av verksamhetens IT-stöd ska minska. 13
Målområde Mål Målupp- Trend fyllelse Mål 41. Energiförbrukningen och klimatbelastningen från landstinget ska minska. Mål 42. Det ska finnas attraktiva och tillgängliga grönytor i anslutning till samtliga sjukhus. Mål 43. Avfall och materialförbrukning ska minska i landstingets verksamheter. Mål 44. Arbets- och miljömedicin ska under 2012 ha utåtriktade aktiviteter för att informera allmänheten och föra en dialog med arbetsmarknadens parter och vården om miljögifters påverkan på hälsa. Personal och kompetens Information och kommunikation Mål 45. Landstinget är en attraktiv arbetsplats för utvecklingsinriktade ledare och medarbetare. Mål 46. Örebro läns landsting erbjuder en hållbar och hälsofrämjande arbetsplats. Mål 47. Långtidsfrånvaron är fortsatt låg och korttidsfrånvaron fortsätter att minska. Mål 48. Jämställdhetsarbetet resulterar i en jämnare könsfördelning. Mål 49. Samtliga medarbetare som vill ha heltid ska erbjudas detta, under de förutsättningar som preciseras under personalavsnittet. Mål 50. Landstingets externa information och kommunikation ska nå kontakt med länsinvånarna så att de som medborgare blir delaktiga i den demokratiska processen. Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang. Mål 51. Landstingets externa information och kommunikation ska vara anpassad för målgruppen. Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang. Mål 52. Landstingets medarbetare ska vara medvetna om informationens roll och betydelse i organisationen. De ska vara bra på att informera och kommunicera, så att patienter och andra upplever delaktighet och är nöjda med information och delaktighet. 14
Målområde Mål Målupp- Trend fyllelse Ekonomi Mål 53. Landstingets resultat ska uppgå till minst 16 miljoner kronor. Mål 54. Samtliga nämnder och förvaltningar driver verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt så att verksamhetsplanens mål och det budgeterade resultatet uppnås. Mål 55. Investeringar för landstingets egen verksamhet ska finansieras med egna medel. Mål 56. Landstinget ska avsätta minst 100 miljoner kronor för pensionsändamål, i enlighet med beslut om pensionsplan. Mål 57. Likviditetsberedskapen uppgår till 30 betalningsdagar. 15
Vision och värdegrund Landstingets vision Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november 2006 och är grunden i all vår verksamhet. Tillsammans med värdegrunden anvisar den landstingets inriktning, men också hur medarbetarna ska förhålla sig till varandra och medborgarna. Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. 16
Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling 17
Landstingets uppdrag Landstinget är en demokratiskt styrd organisation som har till främsta uppgift att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov. Universitetssjukhuset Örebro erbjuder högspecialiserad vård till länsinvånarna, men också till andra län genom särskilda avtal. Genom avtal med landstinget i Värmland ger Karlskoga lasarett länsdelssjukvård till invånarna i östra Värmland. Örebro läns landsting bedriver forskning och högre utbildning främst tillsammans med Örebro universitet. Landstinget har också till uppgift att skapa förutsättningar för ett gott liv och livskvalitet för länsinvånarna. Därför verkar landstinget för en hållbar regional utveckling, kultur och bildning. Landstinget äger och driver två folkhögskolor. Landstinget har även ett ansvar för kollektivtrafikfrågor. Dessutom verkar landstinget tillsammans med Regionförbundet Örebro län och genom medlemskap i regionala, nationella och internationella organisationer. Örebro läns landstings verksamhet bidrar i hög grad till uppfyllelse av intentionerna och målen i den regionala utvecklingsstrategin. Vår inriktning vilar på fyra förutsättningar: God ekologisk och ekonomisk hushållning, som ger en livskraftig, hälsofrämjande och hållbar verksamhet. Hög tillgänglighet, som garanterar vård i rätt tid. God kvalitet och patientsäkerhet, som ger tillförlitlighet och trygghet. Samverkan mellan såväl landstingets egna verksamheter som i relation till länets kommuner, Örebro universitet och andra vårdgivare. 18
Landstingets organisation roller och ansvar ÖREBRO LÄNS LANDSTING Valberedning Örebro läns landstings politiska organisation från 2011 Den politiska organisationen uppföljning och förbättringar. Frågor av strategisk karaktär bereds av nämnden och i hälso- och Medborgare och samverkansparter ekonomiutskottet för beslut i styrelse och/eller Behovsanalys fullmäktige. Patientnämnd Revision Hälso- och ekonomiutskott Personalpolitiskt utskott Tillväxt, kultur och bildning Kartläggning av behov och efterfrågan genom tillfälliga beredningar och programgrupper Trafik, miljö och service Företagshälsovård samt tolk- och översättarservice* Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Forskning Folkhälsa Somatisk specialistsjukvård Länshandikapprådet Pensionärsrådet Etikrådet Primärvård och Folktandvård Psykiatri, habilitering och hjälpmedel Vilt- och naturvårdskommittén Planerings- och organisationskommittén Hälso- och ekonomiutskottet under landstingsstyrelsen har till uppgift att hålla samman hälso- Verksamhetsplan årsredovisning och sjukvården tvärs över nämndernas ansvarsområden. Utskottet tar också fram förslag till principer och modeller för Hälsoval och tand- Planering, styrning uppföljning vård samt bereder och beslutar i vissa finans- och ekonomifrågor. Personalpolitiska utskottet bereder och beslutar i Genomförande, uppföljning och förbättringar av produktionen övergripande frågor av personalpolitisk karaktär. Nämnder * Gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner Verksamhet Inför mandatperioden 2011 2014 har en ny förtroendemannaorganisation beslutats av landstingsfullmäktige. Syftet är att utveckla medborgarmodellen ytterligare för att därigenom komma närmare såväl medborgare som verksamhet. Målet är att förtroendemannaorganisationen är enkel, tydlig och begriplig. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta politiska organ med direktvalda ledamöter som representerar länets medborgare. Fullmäktige fångar genom bland annat tillfälliga beredningar, programgrupper och rapportörskap befolkningens behov och efterfrågan inom landstingets huvuduppdrag. Landstingsstyrelsen är landstingets högsta verkställande organ som håller samman och styr verksamheten. Styrelsen är underställd landstingsfullmäktige och svarar för landstingets övergripande planering och uppföljning. Tre hälso- och sjukvårdsnämnder har rollen att vara landstingsstyrelsens förlängda arm med uppgift att följa och följa upp verksamheten. De har till uppgift att bereda och besluta i frågor som handlar om verksamhetens genomförande, Nämnden för folkhälsa har till uppgift att ta fram analyser av befolkningens 2010-09-27 hälsa och ohälsa inför planering av hälso- och sjukvården, och lägga förslag till avtal med länets kommuner i folkhälsofrågor. Nämnden tilldelas medel för verksamheten. Nämnden för forskning tecknar och följer upp överenskommelser med landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar i frågor som rör forskning. Nämnden fördelar medel i enlighet med tecknade överenskommelser med verksamheterna. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning är tillika folkhögskolestyrelse. Den tilldelas i den årliga verksamhetsplanen med budget såväl mål och uppdrag som medel för sin verksamhet. Detsamma gäller Nämnden för trafik, miljö och service som ansvarar för trafikfrågor, miljöfrågor och service. Nämnden tecknar överenskommelser med förvaltningen Lednings- och verksamhetsstöd. Landstinget bedriver tillsammans med Örebro och Kumla kommuner företagshälsovård inklusive tolk- och översättarservice. Landstinget är huvudman för nämnden som får sitt stöd från Landstingshälsan. 19
Under mandatperioden 2011 2014 är mandatfördelningen i landstingsfullmäktige denna: 31 15 5 4 4 4 4 4 S M FP KD V MP C SD ÖREBRO LÄNS LANDSTING Örebro läns landstings verksamhetsorganisation 2013 Verksamhetsorganisation Landstingsdirektören är landstingets högsta tjänsteman, direkt underställd landstingsstyrelsens ordförande. Denne har det övergripande verksamhetsansvaret och ska omsätta de politiska besluten i handling genom att leda och styra verksamheterna mot de mål som ställts upp i den årliga verksamhetsplanen och överenskommelserna. Strategi och ledning Landstingets ledningskansli Kollektivtrafik Länstrafiken Landstingsdirektör Patientnämndens kansli Läkemedelskommittén Smittskyddsläkaren Hälso- och sjukvård Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett Stöd Lednings- och verksamhetsstöd Landstingshälsan Landstingdirektören har till sitt stöd landstingets ledningskansli. Kansliet har i uppdrag att stödja förtroendemannaorganisationen, men också landstingsdirektören, genom att medverka i verkställighet, styrning och ledning samt rapportering och uppföljning av landstingets verksamhet. Lindesbergs lasarett Primärvården Psykiatrin Habilitering och hjälpmedel Folktandvården 2013-01-1 Örebro läns landsting Landstingsdirektören har under sig förvaltningscheferna inom hälso- och sjukvården. Tillsammans svarar de för landstingets samlade hälso- och sjukvårdsproduktion. Där finns också cheferna för Lednings- och verksamhetsstöd, Landstingshälsan, Länstrafiken, Patientnämndens kansli, Läkemedelskommittén och Smittskyddsläkaren. Örebro läns landstings förvaltnings AB Länsgården Fastigheter AB * Delägarskap Länstrafiken Örebro AB 100 % Länsteatern i Örebro AB 91 %* Örebro läns flygplats AB 44,95 %* Länsmusiken i Örebro AB 9 %* Regionförbundet Örebro 33 %* 20
Uppföljning och utvärdering Uppföljningen och utvärderingen under 2012 har haft tre huvudsyften: 1. Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål och uppdrag. 2. Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner efterlevs i verksamheten. 3. Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering. Den röda tråden löper från verksamhetsplan med budget via överenskommelser till förvaltningar, verksamheter och ytterst till medarbetare där mål och uppdrag genomförs. Här vänder planerings- och uppföljningsprocessen och den röda tråden kan följas från mötet mellan patient och medarbetare, via verksamhet, förvaltning och ledningskansli till nämnd, styrelse och ytterst fullmäktige. Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten; från enkla dagliga ronder eller avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå. Vidare knyter förvaltningarna samman de olika verksamheternas rapportering till muntliga verksamhetsöverläggningar med ledningskansliet och berörda nämnder. Landstingsstyrelsen har tillsammans med ledningskansliet följt upp samtliga kanslier och förvaltningar. Detta har skett genom skriftliga delårsrapporter två gånger under året och verksamhetsberättelser som lämnas för beredning i nämnd och för fastställande i landstingsstyrelsen. Till detta kommer sammanlagt fem periodbokslut som redovisats till landstingsstyrelsen. 21
Viktiga händelser 2012 Ingen gemensam ansökan från landstingen i Sörmlands, Västmanlands och Örebro län om att bilda regionkommun. Över 34 000 länsinvånare använder Mina vårdkontakter För sjätte året arrangerades Kulturting av landstingen i Örebro, Västmanland och nu även Sörmlands län. Strokekampanjen lär invånarna i Örebro län rädda liv. Örebro läns landsting lanserar som första landsting en interaktiv miljöutbildning med en fördjupnningsdel om läkemedel och miljö. Landstingsstyrelsen tog beslut om breddat ägarskap i Örebro läns flygplats. Januari Februari Mars April Maj Juni Landstingets miljö- och hållbarnhetsprogram 2012 2015 antogs av nämnden för trafik, miljö och service. Bemötandet får högt betyg av länsborna när de bedömer sitt senaste läkarbesök på en vårdcentral. Landstinget delade ut drygt 80 miljoner kronor till kultur i Örebro län. Örebro läns landsting i topp: Mest ekologisk mat av alla landsting. Remiss till länets kommuner: Örebro län bildar region 2015? Statens kulturråd godkände Örebro läns regionala kulturplan. Länet fick 35,3 miljoner kronor från staten till den regionala kulturen. Ökad tillgänglighet i vården: Antal väntande är lägre än på flera år. 22
Lönerörelsen klar i Örebro läns landsting: Stor satsning på sjuksköterskegruppen. Hjärtinfarktpatienter i Örebro län får Sveriges snabbaste vård. Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro vill bilda ny region 2015. Länets tolv kommuner ger alla sitt stöd till en regionbildning. Kirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro har startat verksamhet inom leverkirurgi. Satsning på forskning om äldres hälsa: Örebro läns landstings forskningskommitté får två miljoner kronor öronmärkta för forskning kring äldres hälsa och åldrandets sjukdomar. Juli Augusti September Oktober November December Ett nytt trafikförsörjningsprogram för Örebro län antogs av landstingets nämnd för trafik, miljö och service. Invigning av nya större lokaler för Kliniskt träningscentrum (KTC) på USÖ. Landstingets kulturpris 2012 tilldelas Teater Martin Mutter. Positiv trend för länets sjukvård: Vårdens resultat avseende kvalitet och effektivitet har förbättrats i Örebro län sedan förra året. Högt betyg för förtroende och bemötande: Patienterna i Örebro län är nöjdare med vården de fått när de varit inlagda på sjukhus än den genomsnittlige patienten i landet. Var femte invånare i Örebro län vet vad alla bokstäver i Strokekampanjens AKUT-test står för. Det är flest i landet och dubbelt så många som riksgenomsnittet. 23
rapportering, mål och måluppfyllelse 24
Rapportering, mål och måluppfyllelse Rapportering, mål och måluppfyllelse kopplas till de tio strategiska målområden som återfinns i verksamhetsplanen med budget för 2012 Folkhälsa, God och patientsäker vård, Forskning och högskoleutbildning, Regional utveckling, Kultur och bildning, Demokrati och insyn, Miljö- och hållbarhetsarbete, Personal och kompetens, Information och kommunikation samt Ekonomi. Samtliga dessa målområden med sina mål och uppdrag anknyter till den långsiktiga inriktningen som presenteras i direktiven för mandatperioden 2012 2014. 25
rapportering, mål och måluppfyllelse Folkhälsa Idag är hälsa inte lika för alla. Förekomsten av ohälsa är större hos vissa grupper i samhället än andra. Målet för oss är att uppnå en god folkhälsa oavsett kön, ålder eller utbildningsnivå. Med folkhälsan som mål Under året har nämnden för folkhälsa arbetat med frågor kopplade till länets folkhälsoplan. Bestämningsfaktorer och indikatorer för uppföljning av folkhälsoplanen har tagits fram och avtalen med kommunerna, idrottsrörelsen och bildningsförbundet i länet har implementerats. Nämndens representanter i länets fyra dialogforum har tagit fram handlingsplaner för respektive dialogforum. Under året har även ett analysarbete inletts gällande sjuklighet i lungcancer utifrån socioekonomiska faktorer. Under våren genomfördes den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Arbetet med en analys av sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och människors hälsa utifrån befolkningsundersökningarna Liv & hälsa fortgår. Pågående projekt inom folkhälsoområdet är Hälsosatsning inom invandrargrupper och Framtidstro, hälsa och delaktighet. Hälsa inte lika för alla Idag är hälsa något som inte är jämlikt fördelat 26
i befolkningen och skillnader i hälsa har ökat de senaste åren. Orsakerna till detta går att finna i utbildningsnivå, socioekonomisk situation, etnicitet, ålder och kön. Också i Örebro län finns skillnader i hur befolkningen i olika länsdelar upplever sitt hälsotillstånd. En faktor som påverkar medellivslängden är utbildningsnivå. Kvinnor och män med lång utbildning har en högre medellivslängd än de med en kort utbildning. Länets kvinnor lever längre än männen. För åren 2007 till 2011 var medellivslängden i Örebro län 83 år för kvinnor och 79 år för män. Flickors hälsa förbättras, men är sämre än pojkars Undersökningen Liv & hälsa ung 2011 visar att majoriteten av flickorna och pojkarna anser att de mår mycket bra eller bra. Undersökningen visar dock att flickorna mår sämre än pojkarna. Flickorna upplever värk, känner sig nedstämda och sover oroligt i mycket högre utsträckning än pojkarna. Bland flickorna i årskurs 7 och 9 har dock en högre andel uppgett att de har god hälsa jämfört med tidigare år. Undersökningen visar också att en lägre andel ungdomar har använt narkotika i jämförelse med undersökningen från år 2009. En positiv trend är också att en högre andel av eleverna i årskurs 9 väljer att inte dricka alkohol. I årskurs 2 på gymnasiet dricker dock var fjärde flicka och var femte pojke så mycket alkohol att de klassas som riskkonsumenter. Fler flickor än pojkar röker dagligen. Bland flickor i årskurs 9 har dock andelen dagligrökare minskat de senaste åren. Positiv hälsotrend, men fler med fetma och övervikt Folkhälsoundersökningarna Liv & hälsa samt Hälsa på lika villkor? bland vuxna personer i länet visar att andelen dagligrökare och andelen fysiskt inaktiva på fritiden fortsätter att minska över tid. Andelen personer med riskabla alkoholvanor har inte förändrats nämnvärt över tid. Andelen personer med både övervikt och fetma ökar dock konstant. Majoriteten av länsbefolkningen mellan 16 och 84 år bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra eller bra. Det är vanligare att kvinnor än män har någon långvarig sjukdom eller annat långvarigt hälsoproblem. Att ha ett lågt psykiskt välbefinnande är nära dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män. Det finns tecken på att barn och ungdomars tandhälsa inte förbättras i samma utsträckning som tidigare. Den genomsnittliga kariesfrekvensen hos barn och ungdomar i Örebro län ligger dock i nivå med riksgenomsnittet. Bland vuxna uppger nästan tre fjärdedelar att de har en bra eller mycket bra tandhälsa. Stora sjukdomsgrupper Hjärt- och kärlsjukdomar är de sjukdomar som ger mest ohälsa i befolkningen. Hjärtinfarkt är vanligare bland män än bland kvinnor. I Örebro län uppskattas att cirka 1 200 personer per år insjuknar i hjärtinfarkt. Varje år insjuknar mellan 800 och 1 000 personer i länet i stroke. Insjuknandet i både hjärtinfarkt och stroke har minskat över tid, en minskning som har gått snabbare bland män än bland kvinnor. Ungefär 1 000 personer insjuknar i diabetes varje år i Örebro län. Fler unga män än unga kvinnor får diabetes. Förekomsten av sjukdomen utjämnas dock i den äldre befolkningen. För personer upp till 80 års ålder är cancer numera den vanligaste dödsorsaken. Varje år upptäcks mellan 1 600 och 1 700 nya fall av cancer i Örebro län. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Bland män är den vanligaste cancerformen prostatacancer. Fler kvinnor än män insjuknar och dör i lungcancer före 60 års ålder. Med stigande ålder ökar förekomsten av nästan alla sjukdomar. Det handlar om bland annat 27
rapportering, mål och måluppfyllelse hjärtsvikt, stroke, diabetes, cancersjukdomar och demens. Att den äldre befolkningen ökar leder därför till att antalet multisjuka också blir fler. I Örebro län uppskattas att cirka 1 000 personer är multisjuka. Ett stort folkhälsoproblem bland äldre är fallolyckor. Också den psykosociala hälsan varierar i länet. Det uppskattas att omkring 30 40 procent av alla som besöker primärvården har en social/psykisk del i sin problematik. Målavstämning Mål 1: Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa samt i samverkan med andra aktörer. Måluppfyllelse: I arbetet utifrån folkhälsoplanen och avtalen med kommunerna i länet och länets idrottsförbund pågår ett fortlöpande samarbete för jämlik och jämställd hälsa hos befolkningen. Nämnden för folkhälsa beslutade på sitt sammanträde i maj om de handlingsplaner som dialogforum i länsdelarna har föreslagit, i enlighet med folkhälsoplanen. Mål 2: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska ingå som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanorna framför allt rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Måluppfyllelse: I överenskommelserna med sjukvårdsförvaltningarna för 2012 finns krav på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter kopplade till levnadsvanorna rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Uppföljning sker i respektive nämnd för sjukvårdsförvaltningarna och tandvårdsförvaltningen och i landstingsstyrelsens hälso- och ekonomiutskott för Primärvården. 28
God och patientsäker vård Genom samarbeten ska vi snabbt ge patienter vård och med ett sjukhus på tre ben har vi förbättrat tillgängligheten. Samtidigt ser vi ett ökat tryck på akutmottagningarna och primärvården. Vi har höga mål Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att den ska vara kunskapsbaserad, ändamålsenlig, effektiv, patientfokuserad och säker. Vården ska även vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Örebro läns landsting har beslutat att det ska råda nollvision för patientsäkerhet. Det innebär att inga undvikbara vårdskador eller dödsfall ska uppkomma i samband med vård och behandling. En viktig faktor för att lyckas med det är patienternas delaktighet. Det är något som alla verksamheter och medarbetare har i uppdrag att arbeta med. Ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet utvecklas och det pågår arbete för att stärka patienternas delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. Sjukhusförvaltningarna fortsätter att två gånger per år mäta andelen vårdrelaterade infektioner och förekomsten av trycksår. Andelen vårdrelaterade infektioner ligger fortfarande högre än det nationella målet på 5 procent. Landstingets nivå ligger dock lägre än rikssnittet. Förekomsten av trycksår ligger lågt i en nationell jämförelse. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler mäts två gånger per år inom sjukhusförvaltningarna, primärvården och inom psykiatrin. Det finns fortfarande förbättringspotential vad gäller följsamhet till basala hygienrutiner. 29
rapportering, mål och måluppfyllelse En garant för tillgänglig vård Landstinget har en hög ambitionsnivå när det gäller tillgänglighet. Sedan länge finns en nationell vårdgaranti om att länsinvånarna ska kunna komma i kontakt med vården samma dag som de söker vård. Vid behov ska tid ges hos läkare inom sju dagar och besök i specialistvården ska ges inom 90 dagar. Om behandling behövs ska den ges inom ytterligare 90 dagar. Örebro läns landsting har dock en högre målsättning. Ingen patient ska behöva vänta längre än 60 dagar för ett specialistbesök och om behandling behövs ska det ske inom ytterligare 60 dagar. För att klara dessa krav har sjukvårdsförvaltningarna har gemensamt ansvar för att förbättra tillgängligheten. Arbetet som benämns ett sjukhus på tre ben har högsta prioritet för alla kliniker i samtliga förvaltningar. Med en ökad samverkan och fördelning av uppdragen används landstingets resurser effektivare och de tre sjukhusen kan tillsammans erbjuda en ökad tillgänglighet och kvalitet i vården. Det innebär att allt fler patienter får hjälp inom vårdgarantins tidsgräns i Örebro läns landsting. Jämfört med året innan är det 44 procent färre som har väntat längre än vårdgarantins gräns på 90 dagar. För att landstinget ska få ta del av kömiljarden ska minst 70 procent av patienterna ha väntat högst 60 dagar på ett specialistbesök respektive på operation eller behandling. Om 80 procent av patienterna får vänta högst 60 dagar får landstinget ta del av ytterligare stimulansbidrag. Landstinget har under året tagit del av kömiljarden vid 12 tillfällen, vilket är en tydlig förbättring jämfört med 2011 då landstinget tog del av kömiljarden vid tre tillfällen. Tillströmningen av patienter till akutmottagningarna fortsätter att öka. Alla tre sjukhusen i länet deltar i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) projekt Akut förbättring ett nationellt projekt för bättre patientflöden på akutmottagningar. Målet hos länets akutmottagningar är att 90 procent av alla patienter ska ha en total genomströmningstid på mindre än fyra timmar. För år 2012 nåddes målet för i genomsnitt 76 procent av patienterna. Under 2012 la en arbetsgrupp fram förslag för att förbättra samarbetet mellan Primärvården och Universitetssjukhuset Örebro kring akutsökande patienter inom Örebro och den södra länsdelen. Ett resultat av detta arbete är bland annat att en ny jourmottagning på primärvårdsnivå kommer att öppnas på Fylstamottagningen i Kumla under våren 2013. Bloddialys (hemodialys) bedrivs på Universitetssjukhuset Örebro och Karlskoga lasarett. Ambitionen är att patienter med behov av hemodialys ska få denna så nära hemmet som möjligt. För att kunna bidra till en geografisk utjämning av tillgången av dialysplatser har beslut tagits att inrätta en satellitmottagning för dialys vid Lindesbergs lasarett. Mottagningen ska ta emot patienter från norra länsdelen som har ett stabilt vårdbehov och kan sköta sin behandling själva på mottagning. Samverkan för barn och unga med psykisk ohälsa Det råder en fortsatt stor efterfrågan på vård för barn och unga med psykisk ohälsa. Många kan få vård inom primärvården, men de som har eller misstänks ha en allvarlig psykisk problematik behöver insatser från den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Den skärpta vårdgarantin för barn med psykisk ohälsa innebär att barn eller ungdomar ska få kontakt med BUP inom 30 dagar och inte behöva vänta mer än 60 dagar sammanlagt för fördjupad utredning eller behandling. För att klara den skärpta vårdgarantin över tid krävs ett utvecklat samarbete med flera av landstingets verksamheter, i första hand primärvård, habilitering och skola. För att ytterligare förbättra samarbetet mellan BUP och Primärvården har en överenskommelse arbetats fram. Där tydliggörs Primärvårdens roll som den första 30
linjen för barn och ungdomar. Överenskommelsen behandlar även BUP:s konsultativa funktion i relation till Primärvården. Behovet av insatser för målgruppen unga vuxna mellan 16 30 år har också ökat. Ett arbete har därför pågått för att hitta bättre arbetsmetoder och samverkansformer. Barn och ungdomshabiliteringen (BUH) har starkt bidragit till att landstinget klarat tillgänglighetsmålet för barn och unga med autismspektrumtillstånd. Fler söker sig till Primärvården Telefontillgängligheten för Primärvården har förbättrats under 2012. I slutet av året klarade 20 av 29 vårdcentraler målet att ge över 90 procent av patienterna en uppringningstid samma dag. I medeltal klarade vårdcentralerna att besvara 86 procent av samtalen under året. Andelen patienter som får tid hos läkare inom 7 dagar varierar mellan vårdcentralerna och över tid. Variationen per månad har varit mellan 87 93 procent. Målet är att 90 procent av patienterna ska få tid hos läkare inom 7 dagar. Totala antalet besök på vårdcentralerna har ökat med 3,8 procent jämfört med föregående år. I syfte att förbättra tillgängligheten beslutades under året att alla landstingsdrivna vårdcentraler ska ha öppet till klockan 19.00 en dag i veckan. E-tjänst för tidsbokning har också införts på alla vårdcentraler. Antalet samtal till Sjukvårdsrådgivningen ökade med 7 procent under 2012, från 158 000 till 169 000 samtal. Andelen besvarade samtal uppgick till 81 procent vilket är en minskning jämfört med 2011 då 85 procent av samtalen besvarades. Även besöken till jourmottagningarna fortsätter att öka. I Örebro ökade besöken med 4 procent, från 19 154 besök år 2011 till 19 966 besök år 2012. I den norra länsdelen ökade besöken med 7 procent, till 4 315 besök och i den västra länsdelen med 1 procent, till 5 711 besök. Alla Folktandvårdens allmäntandvårdskliniker har under 2012 uppnått målet att kötiderna för revisionspatienter inte ska överstiga 3 månader. De två viktigaste orsakerna till den kraftigt förbättrade kösituationen är den allt bättre tandhälsan och att det har blivit lättare att rekrytera tandläkare även utanför Örebro stad. Gör det själv med Mina vårdkontakter Användningen av tjänsten Mina vårdkontakter (MVK) har ökat under året. MVK är en nationell och säker e-tjänst där invånarna har möjlighet att nå vården via internet. I basutbudet ingår att ta kontakt med vården, förnya recept och avboka tid. Alla sjukvårdande förvaltningar har infört dessa tjänster. För den som har ett konto i MVK finns även möjlighet till egenvårdsremiss till länets kvinnokliniker samt till Universitetssjukhuset Örebro för bröstmottagning och tobak. Övriga tjänster via internet är bland annat att beställa klamydiatest och webbtidbokning. Snart är det även möjligt att boka tid för cellprovtagning på MVK. Allt fler använder tjänsten för att byta vårdcentral. Sedan MVK infördes har drygt 6 000 personer bytt vårdcentral via internet. Samverkan i vården av äldre Samverkan kring vården av de mest sjuka äldre mellan landstinget och kommunerna är ett fokusområde i Örebro län. Sedan 2010 pågår två projekt, ViSam och Pallert, för att ytterligare förbättra denna del av vården. ViSam syftar till att förbättra vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmännen samt till att få ett mer strukturerat arbetssätt och gemensamma bedömningsinstrument vid kontakt med de äldre. Pallert genomför utbildningar och stimulerar verksamheterna inom landstinget och länets kommuner att registrera i de nationella kvalitetsregistren Svenskt palliativregister, Senior Alert, Svenska demensregistret (SweDem) och BPSD, som är ett register för beteendemässiga och psykiatriska symtom vid demens. Pallert har satt 31