MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande lager av sand eller andra marksubstanser och därifrån vattnet samlas i ett rörsystem och leds ut i omgivningen eller till fortsatt behandling (Statsrådets förordning 542/2003) I markbädden grundar sig reningen på biologisk aktivitet inne i marken. Bakterier och mikrober använder avloppsvattnets belastning som näring och samtidigt renas avloppsvattnet. Med tiden blir filtreringslagren blockerade av tillväxten eller av fasta material t.ex. om man inte har tömt slamavskiljaren tillräckligt ofta. Oljor, målarfärger och lösningsmedel m.fl. kemikalier är giftiga för reningens bakterier och de påverkar reningen skadligt eller dödar markbädden. Det tar sin tid innan markbädden når reningskraven igen. Bruk av giftiga ämnen för bakterier (t.ex. klorin, hemmets rörmokare, avfettningsmedel, starka tvättmedel) borde undvikas och inga lösningsmedel, oljor och målarfärger får sättas i avloppssystemet. Lösningsmedel, oljor, målarfärger mm. skall föras i väl markerade slutna kärl till insamlingsplatsen för problemavfall. Infiltreringsrören skall rengöras minst vart 10 år (542/2003). Man får inte köra (ens på vintern) över infiltreringen med fordon. Man får inte ta bort den snö som ligger på infiltreringen. Växter med långa rötter får inte finnas nära infiltreringen. Granskning av ventilation via ventilationsrör och insamlingsbrunnen Ventilationsrören är raka och tillräckligt höga för att t.ex. snön inte skall blockerar dem. Rören har hatt, som möjlig gör att luften strömmar men hindrar att skräp slipper in i rören (Uformad ända är bra). Ingen stark lukt i närheten av ventilationsrören. Ingen lukt alls på över 10 meters avstånd från ventilationsrören. Granskning av infiltreringen från fördelningsbrunnen och ventilationsrören. Vatten måste strömma jämnt in till alla infiltreringsrör. Vatten får inte stå stilla i rören eller fylla rören helt. Om vatten står i rören längre än normalt utan orsak (störtregn, vårflöde). Kolla om markens yta har förändrats, pga. t.ex. att tjälen lyft rören eller rören klämts ihop. Infiltreringsrören har stockats eller lagren har täppts till. Infiltreringen är byggd på lera eller något annat jordmaterial med dålig genomsläpplighet. Granska behandlingssystemet noggrant. Om små reparationer inte hjälper måste man förnya behandlingssystemen. Om det inte finns några förändringar, kan rören sköljas från ventilationsrören till fördelningsbrunnen. Vid sköljningen måste man ta bort det fasta material som kommer med sköljningsvattnet. Om systemet inte fungerar måste man förnya det. KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!
SLAMAVSKILJARE en vattentät mekanisk anläggning i en eller flera delar för förbehandling av avloppsvatten, genom vilken vattnet strömmar, och vars huvudsakliga syfte är att hålla kvar de fasta partiklar som avskiljs från avloppsvattnet samt partiklar som är lättare än vatten (Statsrådets förordning 542/2003) Många behandlingssystem behöver slamavskiljaren som förbehandlingen. I slamavskiljaren sedimenteras fasta material som är tyngre än vatten och material som är lättare än vatten (t.ex. fett) stiger till ytan och bildar slam. Det klarnade avloppsvattnet leds till vidare behandling. Ledandet av partiklar till vidare behandlingen skall undvikas, för de kan förkorta vidarebehandlingens (t.ex. markbehandlingar) funktionstid. Granskning av konstruktionen och funktionsdugligheten minst vart 10 år (542/2003). Slamavskiljarens fyllnadsgrad skall övervakas regelbundet. Slamavskiljaren måste tömmas minst en gång om året, vid behov oftare (542/2003). Vid tömningen måste man granska att det inte finns skador inne i tanken. Samtidigt granskar man T-styckenas position. Efter tömningen granskar man slamavskiljaren insidor med tanke på läckor. Slamavskiljaren fylls med rent vatten efter tömningen. Vattennivån skall övervakas en stund, för att se om det finns läckage ut från tanken. Övervakning av fyllnadsgraden (om det inte finns överfyllningslarm) Bildandet av slam övervakas en gång per månaden, från första delens bakre vägg. 1. Man rullar en väv runt nedre delen av en lång käpp på en sträcka som motsvarar avståndet mellan tankens botten och utgående rör. 2. Man sänker käppen försiktigt till botten varefter man vrider försiktigt några gånger. 3. Käppen lyftes upp varefter man mäter slammets tjocklek. Tanken skall sist tömmas senast då slammets yta är 10 cm från T-styckets nedre kant. Slamavskiljaren luktar kraftigt. Det finns ingen ventilation för slamavskiljaren eller ventilationsrören är blockerade Kolla att ventilationen leds till husets tak. Om så, kolla ventilationsrörens skick och möjliga stockningar. Vid behov görs rören längre på taket. Kolla också att det inte finns någon undertrycksventil i ventilationsrören. Om vattennivån stiger högre än normalt vid toalettsköljning och det kommer bubblor. Slamavskiljarens ventilationsrör eller avloppsrören till slamavskiljaren är blockerade. Kolla ventilationsrörens skick. Om de är i skick, är orsaken troligen blockerade avloppsrör till slamavskiljaren. Öppna rören eller kontakta ett serviceföretag. Det bildas rikligt med slam i slamavskiljarens sista del. Belastningen har tillfälligt stigit. Slamavskiljaren måste tömmas regelbundet, minst en gång om året och vid behov oftare. Om problemet inte är tillfälligt, är slamavskiljaren fel dimensionerad och skall förnyas. Vattennivån i slamavskiljaren är tydligt lägre än avloppsrören som leds från slamavskiljaren. Slamavskiljaren läcker. Förnya eller reparera slamavskiljaren. Underhåll- och skötselåtgärder skall antecknas i bokföringen (dagboken), där det framkommer, vem, när och vad
FÖRDELNINGSBRUNN Fördelningsbrunnen fördelar vattnet jämnt till fördelningsrören med hjälp av strömningsregulatorn. Det är viktigt att fördela vattnet jämnt till fördelningsrören för att kunna belasta markbehandlingen jämnt och göra den långlivad. Fördelningsbrunnen skall alltid granskas i samband med tömningen av slamavskiljaren ändå minst två gånger om året t.ex. på våren och hösten Man bör kolla att det inte finns slam i fördelningsbrunnen. Slammet skall genast tas bort. Om det kommer slam till fördelningsbrunnen, bör man öka slamavskiljarens tömningar. Det får inte finnas slam på vattenytan i fördelningsbrunnen. Granska läget för de inkommande och utgående rören. Undersök orsaken till förändringarna. Korrigera felen snarast möjligt. Det lönar sig att tvätta eller åtminstone skölja fördelningsbrunnen med rent vatten vid granskningen. Tvätta och granska strömningsregulatorn. Reglera strömningsmekanismen enligt tillverkarens anvisningar. I fördelningsbrunnen bildas slam. Man har inte tömt slamavskiljaren eller den är för liten. Slamavskiljaren skall tömmas enligt anvisningar. Töm slamavskiljaren så att fast material inte blockerar filtreringslagret. Kolla att slamavskiljaren är passlig för fastigheten och att inget annat vatten än hushållsavloppsvatten slipper in i systemet och vid behov kontakta planeraren. Fördelningsbrunnens vattenyta ligger inte jämnt i brunnen. Avloppsvattnet belastar vissa rör mera än andra. Fördelningsbrunnen lutar pga. tjälen. Fördelningsbrunnens strömningmekanism har inte reglerats. Om fördelningsbrunnen lutar mycket, måste man gräva upp den och installera den noggrant på nytt. Reglera strömningsmekanismen så att lika mycket avloppsvatten rinner till alla rören. Avloppsvattnets nivå stiger högre än normalt i slamavskiljaren och fördelningsbrunnen. Filtreringsrören eller fördelningsbrunnen eller filtreringslagret är blockerat eller infiltrationsanläggning är byggd på mark med dålig genomtränglighet. Töm slamavskiljaren och fördelningsbrunnen och skölj infiltreringsrören. Om det inte hjälper, måste man förnya markbehandlingen. På områden med dålig vattengenomtränglighet bör man bygga en markbädd för avloppsvattnet.
DRÄNERINGSRÖR Det förbehandlade avloppsvattnet filtreras i markbädden för avloppsvatten genom filtreringslagret, varefter de leds via dräneringsröret och insamlingsbrunnen till utsläppspunkten. samt funktion vid störningar Granskningen av ventilation via ventilationsrör och insamlingsbrunnen på samma sätt som i markbädd för avloppsvatten. Vattenmängden från dräneringsrören måste motsvara den vattenmängden som kommer till markbädden. Om det kommer mera vatten ut, rinner det vatten någonstans ifrån till markbädden. Om det kommer mindre vatten ut, vatten läcker ut till marken och markbädden är inte en markbädd utan en infiltrationsanläggning. Markbädden har inte isolerats vattentät t.ex. med plast från den övriga marken. Vatten får inte stå stilla i dräneringsrören. Eventuellt blockerade ställen kan sköljs via ventilationsrören och det lönar sig att börja via insamlingsbrunnen. Man måste ta bort slammet i den takt det kommer till insamlingsbrunnen. Om sköljningen inte hjälper, har rören brustit eller tryckts ihop. Markbädden skall vid behov förnyas. Dräneringsrören är tomma Om det är tillfälligt, kan orsaken vara stora variationer i vattenmängden Om det är konstant, vatten som leds till markbädden rinner ut i marken. Markbädden måste förnyas. Om dräneringsrören är tomma men det finns vatten i filtreringsrören. Filtreringslagret är blockerat och man måste förnya markbädden. Underhåll- och skötselåtgärder skall markeras i bokförningen (dagboken), där det framkommer vilken är orsaken till åtgärderna, vem, när och vad Bruks- och underhållsanvisningarna skall hållas aktuella, och man skall därvid beakta de åtgärder som vidtagits för att
INSAMLINGSBRUNN Insamlingsbrunnen installeras för att samla ihop vattnet som har filtrerat genom filtreringslagret. Man kan kolla att markbädden fungerar jämnt och att hur vattnet renas. Som extra utrustning kan man installera in i eller efter insamlingsbrunnen olika typer av extra behandling för att öka effektiviteten. Från insamlingsbrunnen leds vattnet till utsläppspunkten. Vattenkvaliteten från markbädden till insamlingsbrunnen skall kontrolleras regelbundet Vattnet från en fungerande markbädden är Färglöst och klart. Har en svag lukt av avloppsvatten. Om det finns fosforbindande material i markbädden, kan färgen vara avvikande. Vattenproverna för laboratorieanalyser kan tas från insamlingsbrunnen. Slammet som samlas i insamlingsbrunnen tas bort. Utsläppsrören från insamlingsbrunnen skall hållas öppna. Man måste kunna skölja röret Röret får inte genomfrysa Utsläppsrörets ända skall placeras t.ex. i ett stenöga för att undvika hygien- och djurproblem. Vattnet i insamlingsbrunnen är grumligt och luktar. Markbädden fungerar inte. Markbädden kan vara fel byggd, kornstorlekarna är inte rätta, lagrens tjocklek är inte rätta mm. Granska behandlingssystemen noggrant. Om små reparationer inte hjälper måste man förnya behandlingssystemen. Det kommer vatten till insamlingsbrunnen längs utsläppsrören Utsläppsrörets ända är under vatten. Man måste förändra utsläppsrörets plats.