MHU 1 -obligatoriet i K- och Kf-programmet på Chalmers

MHU 1 -obligatoriet i K- och Kf-programmet på Chalmers S - en översyn med förslag till förbättringar Chalmers maj 2013 1 Miljö och hållbar utveckling

Sammanfattning. Arbetsgruppen föreslår: Bygg vidare på studenternas förkunskaper inom MHU från grundskola och gymnasium Introducera ett industrirelevant MHU-projekt i den inledande kemikursen i åk 1 Fördjupa detta MHU-projekt för K-programmet i den utökade KMS-kursen i åk 1 Flytta den minskade ET(M)-kursen från åk 2 till åk 3, lp 2 för att möjliggöra samordningsvinster med KMV-kursen i samma läsperiod Revidera KMV-kursen grundligt och fokusera den mot yrkesidentiteten Behåll ett brett produkt- och processperspektiv i PPHS-kursen. KB-institutionen uppmanas att anställa en ingenjörsprofessor för att stärka MHU-obligatoriet Uppdraget. En arbetsgrupp 2 tillsattes i nov 2012 av de programansvariga (PA) för de två civilingenjörsprogrammen Kemiteknik (K) och Kemiteknik med fysik (Kf) för att se över det s. k. MHUobligatoriet 3 på kandidatnivån i de två programmen. Orsaken till gruppens arbete har varit att det i en allmän översyn av ingenjörsprogrammen inom KFM-området 4 framkommit kritik från studenter på att MHU-obligatoriet delvis präglas av brist på progression, överlapp och vissa normativa inslag. Samtidigt ifrågasätter inte studenterna MHU-obligatoriet som sådant men påpekar också att inslag av MHU förekommit i både grundskola och gymnasium i avsevärd omfattning. MHU-utbildningen på Chalmers bör därför ta avstamp från studenternas tidigare kunskaper (såsom görs i matematik och naturvetenskap) och inrikta sig på att försöka skapa en ingenjörsidentitet från första början. Ett viktigt mål med MHU i de två aktuella programmen blir således att både förstå ett generellt förhållningssätt till MHU men framför allt de speciella färdigheter en civilingenjör K och Kf bör ha efter avslutad utbildning. Arbetsgång. Gruppen har haft sex möten där en av studenterna skrivit minnesanteckningar från de fem första. De sex mötena har haft följande huvudsakliga innehåll: 1. Diskutera uppdraget och det fortsatta arbetet. Krister Ström medverkade. 2. Diskutera nu existerande MHU-kurser och -inslag. Examinatorer och kursansvariga för MHUkurser och moment presenterade innehåll och idéer (Gregory Peters (KMV), Hans Theliander (PPHS), Magdalena Svanström (KMS) och Lennart Vamling (ETM), kursförkortningar se nedan) 3. Mötet förlades på Borealis i Stenungsund och gruppen fick en grundlig presentation av de många aktiviteter som pågår inom och mellan kemiindustrin och skogsindustrin i Västsverige av chalmersingenjörerna (K) Lars Josefsson och Reine Spetz. 4. Under detta möte fick studenterna möjlighet att föreslå hur MHU-obligatoriet kan utvecklas med utgångspunkt från sina erfarenheter av de MHU-kurser och -moment som finns idag. 2 Masterstudenterna Adrian Gunnarsson (K), Joakim Hedström (K), Tove Karlsson (K), Simon Lindqvist (K), Henrik Wahnström (Kf), Doc. Magdalena Svanström, Prof. Lennart Vamling, Prof. Björn Åkerman och Prof. Sven Engström (ordf.). 3 I Chalmers samtliga yrkesprogram finns ett krav på att studenten skall ha minst 7.5 hp MHU-utbildning i form av MHU-klassade kurser och kursmoment på kandidatnivån. 4 KFM Kemi Fysik Matematik 2

5. Inför detta möte hade studenternas förslag bilagts ett första utkast till slutrapport som diskuterades i detalj. 6. Inför slutmötet hade det första utkastet reviderats och diskuterades av deltagarna. Beslutades att rapporten efter vissa förtydliganden skulle bli gruppens förslag till programansvariga för K och Kf samt viceprefekt för KB. Arbetsgruppen står enig bakom förslagen i rapporten. Arbetsgruppen har enbart diskuterat innehållsmässiga frågor och kursers placering i årskurserna men avstått från att diskutera ev. ekonomiska konsekvenser för enskilda kursgivare. Förslag. Arbetsgruppen har haft ett ganska stort fokus på MHU-inslagen i den första årskursen och hur dessa kan kopplas till en framtida yrkesverksamhet som civilingenjör i kemiteknik (ev. med fysik). Om ambitionerna med årskurs ett lyckas bör MHU-inslagen i högre årskurser dels kunna utnyttja studenternas kunskaper från årskurs ett, dels kunna stärka deras yrkesidentitet ytterligare. Åk 1, lp 1-3: Inledande kemi - 1.5 hp MHU för K och Kf Arbetsgruppen föreslår att MHU-inslaget i den inledande kemikursen förtydligas genom att ge det redan existerande projektet vardagsmolekylen/-produkten ett MHU-perspektiv. Ett sätt att göra detta på är att initiera ett projekt, tillsammans med kemi- och skogsindustriklustren i regionen, som har till syfte att ta fram relevanta och avgränsade förslag som studenterna dels kan arbeta med redan i årskurs ett, dels följa upp i sina vidare studier. Det omfattande samarbete som nu sker mellan kemi- och skogsindustri i regionen bör kunna utnyttjas för att ge en extern förankring i projekten. Möjligheter att involvera projektledare från industrin i vissa moment skall beaktas antingen genom fysisk närvaro eller med hjälp av olika IT-lösningar. Arbetsgruppen föreslår att kursgivaren för den efterföljande kursen KMS (Kemiteknik, miljö & samhälle) ges i uppdrag att leda projektet tillsammans med lärarna i den inledande kemikursen, men det bör noteras att KMS-kursen inte ges till Kf-programmet. Arbetsgruppen föreslår vidare att institutionen för kemi- och bioteknik allvarligt överväger att visstidsanställa en s. k. ingenjörsprofessor för att stärka den industriella kopplingen i MHUinslagen (se nedan). Åk 1, lp 4: Kemiteknik, miljö & samhälle (KMS), 6 hp MHU-kurs för K Arbetsgruppen har utgått från att KMS-kursen utökas med 1.5 hp till 6 hp. De nya poängen skall användas för att fördjupa de frågeställningar som introducerades i den inledande kemikursen. Avgränsade frågeställningar från företagen kan bilda utgångspunkt där studenterna uppmanas komma med förslag till lösningar under ledning av en projektledare från industrin om möjligt (se ovan). Studenterna skulle på så sätt få en insikt om industriella frågeställningar och hur man från företagens sida löser problemen och vilka hänsyn man tar och inte tar. 3

Arbetsgruppen bedömer att ett livscykeltänkande introduceras på en översiktlig nivå för att kunna analysera MHU-projektet. Tanken är dock inte att man skall kunna göra en fullständig LCA-analys, men att studenten skall kunna jämföra olika förslag till lösningar. Arbetsgruppen anser vidare att MHU-projekten måste ligga på den nivån att de varken underskattar eller överskattar studenternas förmåga på den nivån de förväntas vara i slutet på åk 1. Om MHU-projektet dessutom kan motivera studenterna till studier i den erkänt tunga andra årskursen är mycket vunnet. Andra synpunkter på KMS-kursen är: Viktigt att introducera materialbalanser i denna kurs En översikt för att ge en grundläggande kunskap om de kemitekniska processerna i Sverige, Europa, Världen är viktig. Dock varnar studenterna för att förlita sig alltför mycket på studentredovisningar av kemiprocesserna då detta kan leda till alltför varierande kvalité. Styrmedel ges ett begränsat utrymme på det här stadiet för att tas upp på ett djupare plan i åk 3 (kursen PPHS). Miljömål bör ges i en omfattning så att studenterna får en uppfattning om vad miljömålen kan ha för betydelse för dem i sina framtida yrken. Åk 3, lp 2: Kemisk miljövetenskap (KMV), 4.5 hp för K och 6 hp för Kf läses parallellt med Energiteknik (ET) 4.5 hp K och Kf För att klara MHU-obligatoriet för både K och Kf samtidigt som KMS-kursen föreslås reviderad och Energiteknik och miljö (ETM) minskad med 1.5 hp, föreslår arbetsgruppen att kurserna kemisk miljövetenskap och energiteknik läses parallellt i årskurs 3, lp 2. Kemisk reaktionsteknik (KRT) byter plats med ETM-kursen och flyttar således till åk 2, lp4. Genom denna rockad kan KMV ta över delar av miljöundervisningen i ETM. En konsekvens av detta blir att ETM-kursen blir en renodlad energiteknikkurs (dvs. ET) och mister sitt MHUinslag. En förutsättning för att kunna dra nytta av att kurserna ligger parallellt är att kursledningarna är beredda att samarbeta över kursgränserna. Arbetsgruppen förordar därför att berörda kursgivare/examinatorer får ta del av rapportens förslag i ett tidigt skede av den fortsatta processen. Kemisk miljövetenskap (KMV), 4,5 hp för K och 6 hp för Kf Arbetsgruppen föreslår en grundläggande revidering av denna kurs baserat på dels de förslag som arbetsgruppen har presenterat ovan, dels baserat på de åsikter som studenterna i kursutvärderingar gett uttryck för genom åren (rörig, brist på progression, normativa inslag). Arbetsgruppen vill rikta följande rekommendationer till kursansvariga för KMV och ET: 4

Kf har 1,5 hp mer än K och de poängen bör användas till en fördjupning inom området livscykelanalys. NOx, SOx, CO2, förbränningslära och askhantering flyttas från gamla ETM (ca 1.5hp) till KMV, vilket alltså innebär att miljöteknik läggs ihop med hälsorisker och miljövetenskap. Inom ramen för återstående 3 hp önskar studenterna: risker och riskhantering i industrin som är kopplade till studenternas framtida yrkesliv. Åk 3, lp 3: Produkt och process i ett hållbart samhälle (PPHS), 7,5 hp för K Arbetsgruppen föreslår inga stora förändringar annat än att kursen tar fasta på de förändringar som kan komma som ett resultat av övriga förslag i denna rapport. Fördjupningen när det gäller styrmedel och liknande miljömål har fått goda vitsord av studenterna och skall behållas. Studenterna efterlyser också en ökad insyn i de nätverk inom och mellan kemi- och skogsindustri som finns i regionen. Ett förslag från examinator Hans Theliander om att inrikta kursen mot bioraffinering har diskuterats i arbetsgruppen. Gruppen är positiv men vill också värna det breda produkt- och processperspektiv som finns i dagens PPHS-kurs. En förändring mot fler bioraffenaderiinslag är en naturlig förlängning av produkt- och processperspektivet som redan finns i PPHS-kursen. Vidare kommer bioraffinering av olika bioråvaror bli allt viktigare i vårt framtida samhälle. Till en början kan det vara enklare konverteringar som att exempelvis förse Stenungsundskomplexet med biobaserad etenråvara. Men mycket snart kommer bioraffineringen att syfta till att ta fram nya biobaserade avancerade material (exempelvis biokompositer, kolfiber och barriärmaterial), samt nödvändiga processer för detta. Skogen kommer vara en viktig råvara för dessa material. En utbildning i framkant måste givetvis ta hänsyn till denna för landet så viktiga utveckling. Frågor om processval och optimering förekommer också inom andra kurser i K-programmet, och en översyn bör göras för att skapa mer utrymme till MHU-inslag inom PPHS. Övriga synpunkter Examinationen i samtliga ovan nämnda kurser har som en del en skriftlig tentamen. Då KMS, KMV och PPHS är kurser där studenters förmåga att resonera kring olika miljöfrågor, att kunna hitta och bedöma information och att resonera på ett djupgående sätt med olika källor som bakgrund och med olika ståndpunkter och intressekonflikter mellan industri, miljö och samhälle är grundläggande, bör andra examinationsformer övervägas. Exempel på sådana är: hemtentamen, där frågeställningen är sådan att studenterna får ett problem och skall med en diskuterande text, kunna belysa olika sidor av problemets för och nackdelar samt olika intressenters krav; obligatoriska seminarier där problem från industrin diskuteras; rollspel för att ge perspektiv åt olika målkonflikter. 5

Sedan en tid finns det på Chalmers möjlighet att visstidsanställa på deltid (20% i två år med möjlighet till förlängning två år) personer som ingenjörsprofessorer ( professor of the practise ) med tanken att de skall delta i undervisning på olika nivåer. Just MHU-området kan vara ett lämpligt undervisningsområde för en ingenjörsprofessor varför arbetsgruppen föreslår att institutionen för kemi- och bioteknik överväger att anställa en ingenjörsprofessor med syftet att stärka MHUutbildningen i de kemibaserade ingenjörsprogrammen. 6