Fotbollklubbars val av vårdgivare vid skador på spelare

Fotbollklubbars val av vårdgivare vid skador på spelare Författare: Peter Hellnevi, leg sjukgymnast Vårdcentralen Vara Projektredovisning 2003:6 Handledare: Ulf Lindblad, docent FoU-enheten i Skövde

Sammanfattning Fotbollsklubbarna utan egen idrottsmedicinskt utbildad personal vänder sig till olika vårdgivare när någon spelare skadats. Syftet med detta projekt var att utröna vad fotbollsklubbar i div 4 anser som viktigt när de söker en vårdgivare. Syftet var också att undersöka kunskapen om kostnader och remissbehov samt vilka faktorer klubbarna värderar högst när man behöver söka för skador Undersökningen baserades på en enkätundersökning med svarskuvert som skickades till tränare/lagledare för herrtrupp seniorer i alla 60 division 4 klubbar i Västergötlands- och Göteborgsserierna varav 35 (58%) klubbar svarade. En majoritet av klubbarna (94%) anser att det är viktigt eller mycket viktigt att vårdgivaren har en godkänd medicinsk utbildning. Att snabbt få en tid hos vårdgivaren anser en majoritet (94%) också som viktigt medan det inte är lika viktigt att få en tid på kvällen. Att vårdgivaren har möjlighet att kontakta läkare anser alla klubbar som viktigt eller mycket viktigt. Leg sjukgymnast var den yrkeskategori som anlitades mest. En majoritet av klubbarna (80%) anser att 100-200 kr är en rimlig kostnad för ett besök hos en legitimerad vårdgivare som inte är läkare. Många klubbar kan tänka sig att anlita en vårdgivare som inte har någon medicinsk utbildning som givit vårdgivaren legitimation vilket kontrasterar mot uppfattningen att det är viktigt att vårdgivaren har en godkänd medicinsk utbildning. En majoritet av klubbarna saknar kunskap om vad ett besök hos en leg sjukgymnast kostar eller vad summan för ett högkostnadsskydd är liksom att det inte krävs remiss till leg sjukgymnast i Västra Götalands län. För att ge idrottsklubbar och även allmänheten mer kunskap om en leg sjukgymnasts kompetens, kunskap och tillgänglighet måste man som yrkeskår marknadsföra sig mer och se till att information om detta kommer ut till idrottsklubbar och allmänhet. Detta kräver givetvis tid, något som de flesta sjukgymnaster har ont om, men sett i ett framtidsperspektiv är detta säkert något som måste till för att hävda sig i konkurrensen från andra vårdgivare, framför allt då kanske inom idrottsmedicinen. Det vore intressant att studera motsvarande frågor bland andra idrottsklubbar och bland allmänheten. Vet andra typer av idrottsklubbar vilken kompetens och kunskap en leg sjukgymnast innehar? Nyckelord: Enkät, fotbollsskador, sjukvård, rehabilitering, marknadsundersökning

Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Frågeställningar...1 Material och metod... 2 Målgrupp... 2 Metod... 2 Statistik... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Konklusion... 10 Referenser... 11

Bakgrund I Sverige finns det idag cirka 200 000 licencierade fotbollsspelare, herrar och damer sammanslaget. Till detta kommer ungdomar under 15 år som ej licencieras, korpspelare samt övriga som spelar på motionsnivå. Fotboll är en idrott som tillåter mycket kroppskontakt och spelets idé går ut på att man sparkar och nickar en boll vilket innebär stora krafter. Spelet innebär ofta hög fart i de olika spelmomenten. Varierande beroende på vilken nivå man spelar på så har fotboll allt mer blivit en åretrunt idrott. Huvudsakligen spelar man utomhus men användandet av inomhushallar vintertid ökar hela tiden. Gräs är det vanligaste underlaget utomhus men grus används vintertid samt året runt i vissa städer där gräsplanerna inte räcker till alla lag. Mängden träning och matcher varierar mycket beroende på vilken nivå man spelar på men över lag kan man se att träningsmängden ökat för många lag, speciellt i de högre serierna, jämfört med tidigare. Skador, både akuta och överbelastningsrelaterade, är vanliga inom fotbollen. De akuta står för cirka 2/3 medan överbelastningsskadorna står för cirka 1/3 (2). Klubbar i högre divisioner har ofta tillgång till egen medicinskt utbildad personal som är inriktad på idrottsmedicin. Klubbar i lägre divisioner har sällan eller aldrig någon medicinskt utbildad person knuten till klubben utan är hänvisade till de vårdgivare som finns i samhället. Dagens vårdgivare har varierande kompetens och det finns även personer utan adekvat medicinsk utbildning som arbetar med idrottsskador. Valet av vårdgivare kan därför variera mycket bland fotbollsklubbarna. Förutsättningarna för hur man söker till leg. sjukgymnast har varierat en del beroende på olika politiska beslut. Det fanns även skillnader mellan de olika landstingen innan Västra Götalands läns landsting bildades. Kostnaden för att söka till leg sjukgymnast har också ändrats med tiden. Idag krävs ingen remiss för att söka till leg sjukgymnast och kostnaden per besök är 80 kr medan högkostnadsskyddet är 900 kr. Frågeställningar Detta projekt hade för avsikt att utröna vad som är viktigt för en fotbollsklubb vid val av vårdgivare vid skador på spelare med avseende på kompetens, tillgänglighet och kostnad. Vidare undersöktes om klubbarna visste att remisstvånget till leg. sjukgymnast inom primärvården i Västra Götalands landsting är borttaget samt om de visste vad ett besök hos en leg. sjukgymnast kostar. 1

Material och metod Målgrupp Målgrupp för denna studie var alla division 4 klubbar inom Västergötland och Göteborg, sammanlagt fem serier med totalt 60 lag. Mer specifikt inriktades kartläggningen mot tränare eller lagledare för herrarnas seniortrupp. Totalt svarade 35 klubbar (58%). Metod En enkät med frankerat svarskuvert skickades till tränare/lagledare för respektive klubb. Efter fyra veckor skickades det ut en påminnelse innehållande en ny enkät med frankerat svarskuvert till de klubbar som inte svarat på första utskicket. Frågor ställdes om lagledare/tränares värdering av vårdgivarens utbildning och inriktning, tillgänglighet, kontinuitet, möjlighet till läkarkontakt med fasta svarsalternativ graderat från 1 till 6 där 1 motsvarade att man ansåg det helt oviktigt medan 6 innebar att man ansåg det mycket viktigt. Vilken yrkeskategori respektive klubb vanligtvis anlitade ställdes som en öppen fråga och kategoriserades som leg sjukgymnast, leg läkare, annan leg vårdgivare, idrottsskademottagning respektive outbildad. Frågan om klubbarna kan tänka sig att anlita en vårdgivare som saknar medicinsk utbildning som givit honom legitimation för sin yrkesutövning ställdes med Ja/Nej som svarsalternativ. Ja/Nej alternativ användes även för frågorna om man visste kostnaden för ett sjukgymnastbesök och beloppet för högkostnadsskyddet samt om det behövs läkarremiss för att söka leg. sjukgymnast. För kostnadsfrågorna gavs möjlighet att skriva ett fritt formulerat svar. Statistik Resultaten presenteras som antal och proportioner (%). Skillnader mellan proportioner testades med Chi-2 test. Statistiskt signifikant skillnad ansågs föreligga om p< 0,05. Alla test var två-sidiga. 2

Resultat Totalt svarade 35 (58%) klubbar. Av 36 Västergötlandsklubbar svarade 18 (50%) medan 17 av 24 (71%) Göteborgsklubbar svarade på enkäten. Figur 1 6 5,46 5 5,00 5,00 5,09 5,11 4,83 4,46 4,11 4 Gradering 1=helt oviktigt 6=mycket viktigt 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Fråga 1. Hur viktigt är det att vårdgivaren har en godkänd medicinsk utbildning (är legitimerad i sitt yrke)? 2. Hur viktigt är det att vårdgivaren är inriktad på idrottsmedicin? 3. Hur viktigt är det att få tid samma dag om Ni ringer på morgonen (ej helgdag)? 4. Hur viktigt är det att det finns möjlighet att själv välja besökstid? 5. Hur viktigt är det att det finns möjlighet att komma på kvällstid? 6. Hur viktigt är det att få träffa samma vårdgivare om man återkommer vid ett annat tillfälle med en ny skada? 7. Hur viktigt är det att vårdgivaren har gott om tid, minst 30 min, vid besökstillfället? 8. Om vårdgivaren inte är läkare, hur viktigt är det att han/hon vid behov har möjlighet att kontakta läkare? Det klubbarna anser som viktigast är att vårdgivaren har möjlighet att, vid behov, kontakta en läkare. Att få träffa samma vårdgivare om man återkommer med en ny skada anses också som viktigt liksom möjligheten att få komma samma dag som man kontaktar vårdgivaren. En godkänd medicinsk utbildning som givit vårdgivaren legitimation samt inriktning på idrottsmedicin anses också som viktigt. Att få komma på kvällstid samt att själv få välja besökstid anses som mindre viktigt än de andra frågorna (figur 1). 3

Tabell 1. Yrkeskategori som vanligtvis väljs i nuläget. Göteborg Västergötland Totalt n=17 n=18 n=35 n (%) n (%) n (%) Leg sjukgymnast 7 (44) 7 (41) 14 (43) Leg läkare 3 (19) 1 (6) 4 (12) Annan leg vårdgivare 1 (6) 2 (12) 3 (9) Idrottsskademottagning 3 (19) 6 (35) 9 (27) Outbildad vårdgivare 2 (12) 1 (6) 3 (9) Totalt 16 (100) 17 (100) 33 (100) En klubb i Göteborg respektive en klubb i Västergötland besvarade ej frågan. Vid en skada på spelare var det vanligast att man vände sig till en leg. sjukgymnast (tabell 1). En stor andel av klubbarna vände sig till en idrottsskademottagning. Vilken yrkeskategori de träffade där framgick inte av svaren, troligtvis vanligast med läkare och sjukgymnast. Tre klubbar vände sig till en outbildad vårdgivare. Anledningen till att man valde en speciell vårdgivare gavs det flera svar på, vanligast var att man varit där tidigare samt att klubben hade avtal med vårdgivaren Tabell 2. Senast anlitade vårdgivare. Göteborg Västergötland Totalt n=17 n=18 n=35 n (%) n (%) n (%) Leg sjukgymnast 6 (47) 4 (31) 10 (39) Leg läkare 2 (15) 3 (23) 5 (19) Annan leg vårdgivare 2 (15) 1 (8) 3 (12) Idrottsskademottagning 1 (8) 3 (23) 4 (15) Outbildad vårdgivare 2 (15) 2 (15) 4 (15) Totalt 13 (100) 13 (100) 26 (100) Fyra klubbar i Göteborg respektive tre klubbar i Västergötland besvarade ej frågan. Senaste besöket hade mest varit hos en leg sjukgymnast, 10 stycken (39%), eller läkare 5 stycken (19%) (tabell 2). 4

Figur 2 8 7 7 6 6 5 Antal 4 3 3 2 1 1 1 1 1 0 1 2 3 4 5 6 7 Orsak till senaste besök Figur 2. 1=fotskada, 2=vadskada, 3=knäskada, 4=höftskada, 5=ryggskada, 6=nackskada, 7=övriga skador Skador på nedre extremiteter dominerade. Vanligaste skadeorsaken vid ett besök var någon slags mjukdelsskada, framför allt muskelbristning eller sträckning, följt av knäskada samt fotskada (figur 2). Alla klubbar som svarade var nöjda med sitt senaste besök hos vårdgivare, tio klubbar svarade inte huruvida de var nöjda eller ej. 5

Figur 3 80 70 60 50 % 40 30 20 10 0 Ja Skulle Ni kunna tänka Er att gå till någon som arbetar med idrottsskador men som saknar medicinsk utbildning som givit henne/honom legitimation för sin yrkesutövning? Nej Tjugofem klubbar (75%) kan tänka sig att gå till en vårdgivare som inte har en adekvat medicinsk utbildning som givit vårdgivaren legitimation för sin yrkesutövning, åtta klubbar (25%) kan inte tänka sig detta (figur 3). Åttio procent av klubbarna anser att 100 200 kr är en rimlig kostnad för ett besök hos en legitimerad vårdgivare (ej läkare). Två klubbar anser att det bör kosta mindre än 100 kr medan fem klubbar anser att en kostnad upp till 250-300 kr är rimligt. Av de tio klubbar (29%) som svarade att de visste vad ett besök hos leg. sjukgymnast inom primärvården kostar var det endast en klubb som angav den korrekta summan 80 kr. Övriga klubbar trodde på en kostnad från 60 kr till 300 kr. Tretton klubbar (37%) svarade att de visste summan för högkostnadsskydd men endast två klubbar angav det korrekta beloppet på 900 kr. Övriga klubbar trodde på en kostnad mellan 800 kr och 2400 kr. På frågan om det behövs remiss från läkare för att söka till leg sjukgymnast svarade fjorton klubbar (40%) ja medan tretton klubbar (37%) svarade nej. Fem klubbar (14%) svarade självmant vet ej trots att det inte fanns som svarsalternativ. Tre klubbar (9%) svarade inte på frågan. 6

I en öppen fråga fick klubbarna kommentera och ha synpunkter på vård/omhändertagande vid idrottsskador. Nedan citeras några kommentarer: Det finns för få bra idrottsomhändertagare. För långa väntetider för operation och eftervård. På lassaret läggs ingen tid på idrottsskador. Att man kan göra en undersökning som leder till rätt rehab elller rätt medicinering eller dyl. Alternativet primärvård tar för lång tid och kostar även förlorad arbetsförtjänst i större utsträckning. Svårt att komma i kontakt med läkare, lång kö. Diskussion En klar majoritet av klubbarna anser att det är viktigt eller mycket viktigt att vårdgivaren har en godkänd medicinsk utbildning. Detsamma gäller möjligheten att få en besökstid samma dag som man ringer, och att vårdgivaren har möjlighet att kontakta läkare. Sjuttiofem procent av klubbarna kan tänka sig att gå till en vårdgivare som inte är legitimerad. Det finns dålig kunskap om vad ett besök hos en leg sjukgymnast kostar samt vad kostnaden för högkostnadsskyddet är. Bara en dryg tredjedel av klubbarna vet att det inte behövs remiss för att söka till en leg sjukgymnast. 1996 vände sig Bergqvist och Högberg (1) till fotbolls- och innebandyklubbar från div 3 upp till eliten i Göteborg. De fick i sin undersökning en svarsfrekvens på 95% vilket är klart högre än den aktuella studien (58%). Vad denna stora skillnad beror på är svårt att bedöma. Det kan vara så att detta med skador och rehabilitering på högre nivå är en mer naturlig och viktig del av verksamheten och att det finns mer integrerat. På hög nivå är det också mer pengar inblandat och klubbarna har en större press att få tillbaks spelarna snabbt efter skada. Bergqvist och Högberg vände sig enbart till Göteborgsklubbar. I min undersökning har Göteborgsklubbarna en klart högre svarsfrekvens än Västgötaklubbarna, vilket dock är svårt att ge någon bra förklaring till. Denna studie visar att det förekommer skador på spelare i alla fotbollsklubbar. Man kan också se att det finns ett stort utbud av vårdgivare och att klubbar anlitar olika yrkeskategorier eller outbildade vårdgivare av olika anledningar. En klar majoritet av klubbarna anser det alltså som viktigt eller mycket viktigt med en adekvat utbildning. Detta bekräftas också av Bergqvist och Högberg som i sin studie såg att kompetens var den viktigaste egenskapen vid val av idrottsmedicinsk expertis. Detta motsägs dock av att många av klubbarna kan tänka sig att gå till en vårdgivare som saknar medicinsk utbildning som givit vårdgivaren legitimation. 7

Benjaminsson (3) såg i sin undersökning av personer som fått behandling för idrottsskador att efter tre månader hade trettiosju procent kvarstående besvär. Av dessa uppvisade åttiotvå procent lindriga skador initialt. Gemensamt för dessa personer var att de själva avbrutit sin uppbyggnadsträning då de trodde sig vara friska. Vid uppföljning hade dessa personer mer besvär av sina skador jämfört med de som fullföljt sin rehabilitering. Här ser man vikten av möjligheten att få en bedömning och behandling av en person med adekvat utbildning och kompetens. I Bergqvist och Högbergs studie ansågs sjukgymnaster ha mer kunskap än naprapater, massörer och kiropraktorer inom områdena muskelskador, ledskador, rehabilitering, akuta skador och träningsfysiologi. Det finns vårdgivare utan adekvat utbildning och som används av klubbarna. Det finns en osäkerhet i om dessa personer är helt utan utbildning eller eventuellt har någon slags utbildning. Jag har försökt reda ut detta med hjälp av mina kollegor men mest kommit fram till att dessa personer inte är legitimerade. Från enkätsvaren kan nämnas exempel som vi använder vår egen skadekille samt olika namn på personer som det alltså råder en osäkerhet om beträffande deras utbildning. Vad detta beror på att klubbarna använder dessa vårdgivare kan vara svårt att säga men troligen är det en kombination av olika faktorer. Av kommentarerna framkommer att man anser att alternativet primärvård tar för lång tid och kostar även förlorad arbetsförtjänst i större utsträckning. Det är möjligt att klubbarna tycker att man snabbare kan få tid och då även oftare kvällstid hos dessa vårdgivare och då väljer dem. Av min studie framkommer att klubbarna har dålig kunskap om vad som gäller för att kunna söka till en leg sjukgymnast samt kostnaderna för detta. Av svaren framkommer att de flesta inte vet att det inte behövs remiss från läkare för att söka leg sjukgymnast. Trots att man på olika sätt försökte informera allmänheten när remisstvånget togs bort. Detta samtidigt som man tror att det är svårt att få tid hos läkare kan göra att man istället söker enklare vägar för att träffa någon vårdgivare. Av kommentarerna framkommer att man anser att det tar för lång tid att få tid inom primärvården samt att det blir en kostnad i form av förlorad arbetsförtjänst. Man tycker också att det är svårt att komma i kontakt med läkare och att det tar lång tid. De flesta tror att det kostar mer än 80 kr att gå till en leg sjukgymnast. En klar majoritet av klubbarna anser att en kostnad mellan 100 200 kr är en rimlig kostnad för ett besök hos en vårdgivare. Detta gör att ett besök hos en leg. sjukgymnast är en förhållandevis låg kostnad. Lägger man sedan till kostnaden för ett högkostnadsskydd som är 900 kr för ett helt år så blir kostnaden inte speciellt hög. Många klubbar kämpar med sin ekonomi och behöver hålla nere kostnaderna på olika sätt. Många sjukgymnastavdelningar har mycket att göra vilket gjort att det ofta finns väntetider för att kunna få behandling. Klubbarna anser det som viktigt att kunna få en bedömning snabbt vilket är motiverat då det ofta handlar om akuta skador. I såväl min som i Bergqvist och Högbergs studie framkommer att ett snabbt omhändertagande anses som mycket viktig. Även om idrottsskador inte skall ha någon gräddfil för snabb behandling så är detta ofta skador som snabbt bör bedömas. För att klara detta bör det på sjukgymnastikavdelningarna finnas någon slags akuttid varje dag. Klubbarna anser det inte lika viktigt att kunna komma på kvällstid som att komma samma dag men drygt 75% av klubbarna anser det som viktigt eller mycket viktigt att ha möjlighet att få en tid på kvällen. 8

På många sjukgymnastikavdelningar arbetar sjukgymnasterna dagtid. Man bör dock fundera på möjligheten att kunna erbjuda kvällstider om man vill konkurera med andra vårdgivare samt helt enkelt kunna erbjuda en bättre service. Många sjukgymnaster med inriktning på idrottsmedicin har kvällsmottagning men inom primärvården är det inte lika vanligt. Det finns en del oklarheter i olika vårdgivares utbildning och kompetens och det finns vårdgivare som fått rykte om sig att vara idrottsläkare utan att vara det. Att som leg sjukgymnast, verksam i en fotbollsklubb, bli kallad massör är inte ovanligt trots att en leg sjukgymnast har mycket mer kompetens och kunskap. Återigen finns här ett område att informera om, nämligen vad en leg sjukgymnast gör och kan. Varför det är så svårt att ge fotbollsklubbarna kunskap och vetskap om sjukgymnastens kompetens och verksamhet finns det säkert många orsaker till. En hel del görs för att informera om yrkeskåren men på något sätt behövs det ännu mer information och reklam för vad sjukgymnaster gör och kan. Bergqvist och Högberg anser att, då konkurrensen om patienter/kunder blir hårdare, sjukgymnaster bör tillägna sig kunskaper i marknadsföring för att kunna identifiera behovet av sina tjänster och föra ut sitt budskap. Man bör också se till att sjukgymnaster på olika sätt är ett attraktivt alternativ för idrottsklubbar. Det är ofta tränaren och/eller lagledaren som skickar iväg en skadad spelare till någon vårdgivare. Ibland tas dock den kontakten på eget initiativ av spelaren, speciellt om han varit hos någon speciell vårdgivare tidigare. Tränare och lagledare är säkerligen en viktig grupp att kontakta om man vill erbjuda sina tjänster. Vi sjukgymnaster kan behöva specialisera oss mer, t ex på idrottsmedicin. Det är svårt att vara riktigt kompetent och hålla sig informerad om allt det senaste inom alla områden. Möjligheten att vid behov kontakta läkare varierar mycket. På många vårdcentraler har läkarna en mycket hög arbetsbelastning och de kan även vara underbemannade. Det kan alltså i många fall vara svårt att snabbt få en bedömning av läkare. Om man inte har den möjligheten idag så bör man se till att den möjligheten finns. I mitt utskick till klubbarna presenterar jag mig som leg sjukgymnast som arbetar inom primärvården. Personerna som svarade visste att jag är leg sjukgymnast och detta kan ha påverkat deras svar. Det är möjligt att sjukgymnaster kan ha framhållits mer respektive värderats högre än andra yrkeskategorier. 9

Konklusion Undersökningen visar att man anser att det är viktigt att vårdgivaren har en godkänd medicinsk utbildning när man väljer vårdgivare. Det är viktigt att snabbt få en tid för undersökning och bedömning när man kontaktar en vårdgivare i samband med en skada. Varje vårdgivare bör ha möjlighet att kontakta läkare om så behövs. Leg. sjukgymnast är den yrkeskategorin man oftast vänder sig till vid skador men även andra yrkeskategorier och till och med outbildade vårdgivare anlitas. Det finns bristande kunskap om kostnaden för ett sjukgymnastbesök och det faktum att det inte behövs remiss för att träffa en leg. sjukgymnast i Västra Götalands län. Idrottsklubbar behöver informeras mer om en leg. sjukgymnasts kompetens, kunskap och arbetsområden. Mer information behövs också vad gäller förutsättningar, såsom remissfrihet, och möjligheter att söka en leg. sjukgymnast. Kostnaden för ett besök hos leg. sjukgymnast är förhållandevis låg vilket man borde informera bättre om. Tack till. Vara vårdcentral och dess ledning som gav mig möjlighet och förutsättningar att genomföra detta projektet på arbetstid.. Ulf Lindblad för hjälp och professionell handledning med mitt projekt.. mina arbetskamrater på sjukgymnastikavdelningen som på olika sätt ställt upp medan jag arbetat med mitt projekt. 10

Referenser 1. Bergquist P, Högberg A. Sjukgymnastens nuvarande och framtida roll som idrottsmedicinsk expertis. Examensarbete, sjukgymnastprogrammet, vårdhögskolan i Göteborg, VT 1996. 2. Ekstrand J, Karlsson J. Fotbollsmedicin. Svenska fotbollsförbundet, 1998. 3. Benjaminsson O. Nonchalera inte lindriga idrottsskador. Sjukgymnasten 1994;(10):20 11

FoU-enheten Primärvårdens kansli Regionens Hus, 542 87 Mariestad Tfn: 0501-623 88, fax: 0501-623 50