LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp Informationsmaterial om risker med laserpekare i trafiken. Informationen är främst riktad till förare (buss, spårvagn, tåg, flyg), polis, räddningstjänst, skyddsombud, arbetsledare, företagshälsovård m fl. men kan vara till nytta för andra. Vi tar upp risker med att bli belyst av laser och de konsekvenser det kan få (för den belyste och i trafiken), samt regler och föreskrifter. Informationen i detta dokument är främst riktat till personer som deltagit i seminarier anordnat av Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Sahlgrenska universitetssjukhuset om risker med laser i trafiken, och vidarebefordra informationen inom sin egen organisation. AMM gör inga anspråk på att informationen i detta dokument är heltäckande och fullständig utan utgör endast ett stöd när frågor om belysning av laser i trafiken diskuteras på arbetsplatser. Peter Molnár (miljöfysiker) Helena Sandén (överläkare) Per Jonsson (yrkeshygieniker) Sida 1 av 11
Laserljus har tre viktiga egenskaper som skiljer det från vanligt ljus (bild 2) De är: Enfärgat (Monokromatiskt) (t.ex. grönt eller rött) Alla ljusvågorna i fas (Koherent) Liten spridning (Kollimerat) Monokromatiskt Koherent Kollimerat Jämför med en vanlig glödlampa eller en ficklampa som lyser med alla färger samtidigt (det är därför det ser vitt ut) och som sprider ljuset. Laserpekaren ha en mycket mer samlad stråle. Sida 2 av 11
Ögat i genomskärning (bild 3) När ljus kommer in i ögat fokuseras (förstärks) det i linsen för att hamna i ett litet område bak på näthinnan. På näthinnan finns våra synceller, och centralt ligger gula fläcken där synskärpan och färgseendet finns. I gula fläcken fokuseras ljus 20 000 100 000 gånger. Jämför med förstoringsglas eller kikare. Sida 3 av 11
Vad kan hända om man blir belyst med laser? (bild 4-7) Det finns två huvudsakliga risker, bländning och synskada. Bländning Bländning är ganska vanligt förekommande och innebär att ögat tar plötsligt emot mycket mer ljus än vad ögat är förberett på. Det påminner om när någon slår på helljuset vid möte på en mörk landsväg en kväll eller när man mitt i natten tänder en stark lampa i ett mörkt rum. Ögat som är anpassat för att se bra i en relativt mörk omgivning hinner inte krympa pupillen när det starka ljuset träffar ögat och för mycket ljus tränger in ögat och vi blir bländade. Effekten av en bländning är temporär men det kan ta upp till 20-30 minuter innan man fått tillbaka sitt mörkerseende igen. Det är också vanligt att man upplever efterbilder i form av ljusa punkter i några minuter efter bländningen. Man kan även bli bländad, eller snarare, inte kunna se ut genom rutan, om ens fordon blir belyst av en laserpekare. En stark laserpekare som lyser mot ett fordon på långt håll ger inte en liten prick, utan kan lysa upp hela rutan. Framrutan kan då uppfattas som en röd eller grön vägg och göra det svårt eller omöjligt att uppfatta omgivningen. Är framrutan smutsig, repig, eller om det regnar eller snöar ökar risken för att denna vägg uppkommer. Som förare blir du i detta fall nödvändigtvis inte bländad, men då du inte kan se ut genom rutan innebär detta en trafikfara som motsvarar ögonbländning. Faran med bländning är främst risken för en trafikolycka i någon form. Synskada Risken för en synskada om man som fordonsförare blir belyst av laserpekare är som tur är mycket liten. I dagsläget (november 2012) finns det inga dokumenterade fall i Sverige. De få tillbud som finns dokumenterade är dels i laboratoriemiljö, samt när en ungdom stått framför en spegel och lyst på sig själva med en stark laserpekare på nära håll. En stark laser kan ge en brännskada på näthinnan (där syncellerna finns). Om en brännskada uppstår går den inte att reparera. En sådan skada märker man omedelbart genom att synen försämras. Man måste vara medveten om att både risken för bländning och synskada beror på både laserpekarens styrka och på det avstånd man blir belyst. Eftersom man inte kan veta i förväg om en laser är stark, skall man alltid undvika att titta in i en laser. Om efterbilder kvarstår i flera timmar, eller om man upplever försämrad syn, t.ex. svårigheter att läsa, bör man söka sjukvård. Sida 4 av 11
Laserklasser (bild 8) Lasrar är indelade i klasser beroende på dess styrka (dvs. uteffekten i mw), och i viss mån risken att bli belyst. Klass 1: räknas som ofarliga för människan, antingen p.g.a. effekten är så låg, eller då laserljuset befinner sig inuti en apparat och ljuset inte kan nå omgivningen. Klass 2: är inte skadliga för ögat om strålen råkar svepa över ögat. Ögats blinkreflex hinner normalt skydda ögat. Däremot om man tittar länge direkt in i en Klass 2 laser så finns det risk för ögonskador. Det finns även risk för bländning redan vid dessa relativt låga effekter. Klass 3R, 3B och 4: kräver tillstånd och förtrogenhet för att använda. Får inte användas i offentlig miljö utan tillstånd. Synskada kan uppkomma redan vid en mycket kort exponering. Ögats blinkreflex hinner inte skydda ögat vid dessa höga effekter. Ny lag från 1/1 2014 o Tillstånd krävs för att: förvärva, inneha, använda, upplåta, överlåta, tillverka eller till Sverige föra in starka laserpekare (dvs. klass 3R eller starkare). Man bör även vara medveten om att laserpekare som man handlar på nätet är billiga produkter av varierande kvalitet och felmärkning förekommer. Lita aldrig på vad markeringen säger, utan antag alltid att laserpekaren är stark innan man förvissat sig om att den inte är det. Sida 5 av 11
Laser-skyddsglasögon (Bild 9) Det finns skyddsglasögon som skyddar/minskar genomsläppningen av ljus av laserljus. Dock är det så att det kräver kunskap för att veta vilka glasögon som är lämpliga för olika situationer. Om en organisation överväger att köpa in skyddsglasögon till medarbetare finns det flera saker man bör ta i beaktande: Glasögon som skyddar mot en färg (våglängd) tar även bort vissa andra våglängder Vilka andra våglängder tas bort och vilka släpps igenom? Krav på synfält och sidoskydd Komfort och ventilation Viktigt! Skydden är färgade och stör seendet natt som dag! Glasögon som är anpassade att skydda mot t.ex. grön laser skyddar inte mot röd eller blå laser. Inköp av skyddsglasögon är inget man går och köper själv, det krävs en upphandling av en kunnig person. Arbets- och Miljömedicin kan inte på generell nivå vare sig rekommendera eller avråda från inköp och användning av skyddsglasögon för trafikförare. Faktorer som påverkar beslut om anskaffande är bl.a. risken att bli belyst hur trafiksituationen ser ut (stadstrafik/landsväg/ej belysta gator) om skyddsglasögonen endast skall användas när man blivit belyst och riskerar att belysas igen när man flyttar fordonet bort från området Beslut om införskaffande och användande av skyddsglasögon mot laser måste beslutas lokalt. Sida 6 av 11
Lagar och förordningar (Bild 10 11) Arbetsmiljölagen reglerar vad en arbetstagare får exponeras för. Nedan visas några dokument som reglerar användningen av laser i samhället och på arbetsplatsen. Arbetsgivaren, skyddsombud och företagshälsovården skall känna till dessa dokument. Ordningslagen Ordningslagen är under vilken polisen agerar om någon blir belyst med laser i allmänmiljön. Brottet kallas till exempel Misshandel om någon form av kvarstående effekt. Sabotage. Störande av luftfart. Framkallande av fara. Brott mot SSMs strålskyddsregler. Sida 7 av 11
Om du blir belyst (Bild 12) Om du blir belyst av laser skall du göra följande. Vänd bort blicken och stanna fordonet Kontakta arbetsledare el. motsvarande Polisanmälan Ring polisen 112 (eller senare 11414). Notera om möjligt avskjutnings -plats och vem som sköt. Uppsök läkare om du har kvarstående besvär Det är viktigt att man diskuterar detta på den egna arbetsplatsen och att det finns rutiner för omhändertagande av belysta förare. ALLA skall veta vad som skall göras om någon blir belyst. Sida 8 av 11
Hur vanligt är det? (Bild 13) Nedan visas ett diagram med anmälningar till Arbetsmiljöverket (AV). Som man kan se ökar antalet anmälningar stadigt. Enligt AV är mörkertalet mycket stort. Många belysningar anmäls inte. Det är mycket viktigt att alla incidenter anmäls av flera anledningar: Om det inte anmäls har det inte hänt Om belysningen resulterar i trafikincident (avåkning, krock, mm) Skadade passagerare (pga. kraftig inbromsning eller orsak ovan) Om kvarstående men i någon form (kan även vara av psykisk karaktär, t.ex. sömnsvårigheter, rädsla, oro mm) 250 Anmälningar enligt 2 AMF med uppgift om beskjutning med grön laser 200 150 100 50 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Sida 9 av 11
Anmälan av arbetsskada (Bild 14) Det är arbetsgivarens ansvar att anmäla arbetsskador. Anmälan av allvarligt tillbud enligt 2 AMF görs på www.anmalarbetsskada.se. Så här ser startsidan ut: Diskutera gärna vilka rutiner ni har på er arbetsplats. Skyddsombuden kan vara ett stöd. Sida 10 av 11
Mer information (Bild 15) Ovanstående informationsblad är bra sammanställningar över risker med belysning av laser. De kan hämtas hos: Arbetsmiljöverket www.av.se/teman/laser Strålsäkerhetsmyndigheten www.stralsakerhetsmyndigheten.se/lattlast/laser De är även lämpliga att skicka ut till förare som inläsning innan man har möten eller seminarier om risker med laser i trafiken (t.ex. inför arbetsplatsträff). Det går givetvis bra att kontakta Arbets- och Miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset om ni har frågor eller behöver mer information. Sida 11 av 11