September 2013 Slutrapport El-teleseminarier Våren 2013
ISSN 1650-9862 2
Sammanfattning Post- och telestyrelsen (PTS) och Svenska Kraftnät (SvK) genomförde under våren 2013 fyra regionala el- och teleseminarier. Dessa genomfördes som tvådagarskonferenser vid följande tillfällen: Göteborg 7-8 mars, Umeå 19-20 mars, Malmö 10-11 april, samt Stockholm 24-25 april. Seminarierna vände sig i första hand till personer som i en krissituation har att hantera kontakter/samverkan mellan de bägge branscherna och geografiskt områdesansvariga aktörer, dvs. länsstyrelser och kommuner. Syftet med seminarierna var bland annat att möjliggöra för företrädare för eloch telesektorn, samt företrädare för geografiskt områdesansvariga myndigheter, att mötas och gemensamt diskutera krishantering och samverkan. Målsättningen var att utveckla krishanteringsförmågan, vidareutveckla samverkansformerna mellan branschföreträdare och geografiskt områdesansvariga och att öka förståelsen för uppgifter och problem i samband med eventuella avbrott. Denna rapport beskriver genomförande och resultat från seminarierna, inklusive förslag till konkreta åtgärder från deltagarna och rekommendationer för vidare arbete inom de respektive sektorerna. 3
Summary During the spring of 2013, Post- och telestyrelsen (the Swedish Post and Telecom Authority) and Svenska Kraftnät (the Swedish national grid) carried out four regional seminars focusing on cooperation and coordination between the energy sector and the electronic communications sector during crises. The seminars were held as two-day conferences on four occasions: Göteborg 7-8 March, Umeå March 19-20, Malmö 10-11 April, and Stockholm 24-25 April. The primary target group of the seminars were persons with the responsibility to in a crisis manage contacts and collaboration with other sectors and actors, including county councils and municipalities. The purpose of the seminars was to enable sector representatives to meet and discuss crisis management and collaboration. The objective was to develop crisis management capabilities, further develop forms of collaboration between sector representatives and geographic area managers and to increase the mutual understanding of tasks and problems associated with disruptions. This report describes the implementation and results of the seminars, including proposals for concrete actions by the participants and recommendations for further work in the respective sectors. 4
Innehåll Sammanfattning 3 Summary 4 1 Introduktion 7 1.1 Syfte och målsättning 7 1.2 Metod 7 Dag 1 En gemensam grund för stärkt krishantering 7 Dag 2 Hur förbättrar vi samverkan? 8 1.3 Rekommendationer 8 1.4 Begränsningar och kommentarer 9 1.5 Referenser och vidare läsning 9 2 Sektorsövergripande diskussioner 10 2.1 Före 10 2.1.1 Sektorsvisa åtgärder 10 2.1.2 Samverkansbehov 11 2.1.3 Övrigt 12 2.1.4 Hur når vi dit? 13 2.2 Under 15 2.2.1 Sektorsvisa åtgärder 15 2.2.2 Samverkansbehov 16 2.2.3 Övrigt 17 2.2.4 Hur når vi dit? 18 2.3 Efter 20 2.3.1 Sektorsvisa åtgärder 20 2.3.2 Samverkansbehov 21 2.3.3 Övrigt 22 2.3.4 Hur når vi dit? 22 3 Gemensamt identifierade åtgärder 25 3.1 Göteborg 25 3.2 Umeå 25 3.3 Malmö 26 3.4 Stockholm 26 4 Frågor att diskutera vidare 27 4.1 Göteborg 27 4.2 Umeå 27 4.3 Malmö 28 4.4 Stockholm 29 5 Rekommendationer för Telö 13 30 5.1.1 Samverkan med elsektorn 30 5.1.2 Samverkan med geografiskt områdesansvariga 30 5.1.3 Myndighetssamverkan och rapportering 30 5.1.4 Lägesbild 31 5.1.5 Prioritering av resurser 31 5.1.6 Kommunikation och VMA 31 6 Rekommendationer till PTS och sektorn elektronisk kommunikation 32 6.1 Rekommendationer till PTS 32 6.1.1 Upphandlingsråd 32 6.1.2 Systemstöd för samverkan 32 6.1.3 Regional/lokal samverkan 32 6.1.4 Övrigt 33 6.2 Rekommendationer till teleoperatörer 33 5
7 Rekommendationer till SvK och elsektorn 34 7.1 Rekommendationer till SvK 7.2 Rekommendationer till Svensk Energi/elnätsägare 34 34 8 Rekommendationer till PTS och SvK för förbättrad eltelesamverkan 35 9 Rekommendationer till övriga organisationer 36 9.1 Näringsdepartementet 36 9.2 Den föreslagna arbetsgruppen för översyn av prioritering 36 9.3 MSB 36 9.3.1 Samordning 36 9.3.2 Rakel och kommunikationsstöd 37 9.3.3 Medborgarperspektivet 37 9.3.4 Samhällsviktig verksamhet 37 9.3.5 Systemstöd 38 9.4 Områdesansvariga myndigheter 38 9.4.1 Kommuner 38 9.4.2 Länsstyrelser 38 9.5 Försvarsmakten 39 9.6 SOS Alarm 39 10 Generella rekommendationer 40 Referenser 41 Bilaga 1: Föreslagna åtgärder, bruttolista 43 Göteborg, 7-8 mars 2013 43 Umeå, 19-20 mars 2013 45 Malmö, 10-11 april 2013 48 Stockholm, 24-25 april 2013 50 Bilaga 2: Exempelagenda 54 Bilaga 3: Deltagarutvärderingar 56 Bilaga 4: Programkommittén 62 6
1 Introduktion 1.1 Syfte och målsättning Post- och telestyrelsen (PTS) och Svenska Kraftnät (SvK) genomförde under våren 2013 fyra regionala el- och teleseminarier. Seminarierna vände sig i första hand till personer som i en krissituation har att hantera kontakter/samverkan mellan de bägge branscherna och geografiskt områdesansvariga: länsstyrelser och kommuner. Syftet med seminarierna var bland annat att möjliggöra för företrädare för eloch telesektorn, samt företrädare för geografiskt områdesansvariga myndigheter att mötas och gemensamt diskutera krishantering och samverkan. Målsättningen var att utveckla krishanteringsförmågan, vidareutveckla samverkansformerna mellan branschföreträdare och geografiskt områdesansvariga och att öka förståelsen för uppgifter och problem i samband med eventuella avbrott. Målgrupp för denna rapport är i första hand deltagarna vid de fyra elteleseminarierna, samt aktörer och individer ansvariga för krishantering inom el- och telesektorn, hos geografiskt områdesansvariga myndigheter samt övriga ansvariga myndigheter, såsom MSB etc. Denna rapport har sammanställts av projektgruppen för el-teleseminarierna, bestående av representanter för PTS och SvK, utifrån de diskussioner som har förts under de fyra el-teleseminarierna. 1.2 Metod De regionala el-teleseminarierna anordnades som tvådagarskonferenser vid fyra tillfällen under våren 2013, med deltagarantal enligt nedan. Göteborg 7-8 mars 2013: 112 deltagare Umeå 19-20 mars 2013: 97 deltagare Malmö 10-11 april 2013: 76 deltagare Stockholm 24-25 april 2013: 126 deltagare El-teleseminariernas upplägg och innehåll planerades av en programkommitté, bestående av representanter från de respektive sektorerna och andra berörda parter. För en lista på deltagarna i programkommittén, vänligen se bilaga 4. De respektive dagarnas upplägg och fokus beskrivs vidare nedan. För en exempelagenda för el-teleseminarierna, vänligen se bilaga 2. Dag 1 En gemensam grund för stärkt krishantering: föreläsningar i storforum Varje el-teleseminarium inleddes med en dag som ägnades åt att redovisa hur de olika sektorerna konkret arbetar med krishantering och vilka behov och 7
förväntningar de utifrån detta har gällande samverkan med andra aktörer. De olika sektorerna representerades vid varje tillfälle av aktörer som genom föreläsningar och frågestunder i helgrupp gav möjlighet till bättre förståelse för hur man arbetar inför, under och efter en kris. Dessa föreläsningar gav såväl en översikt av det svenska krishanteringssystemet, som hur man i elsektorn och sektorn elektronisk kommunikation arbetar. Vidare hölls föredrag av representanter från länsstyrelser och kommuner. Slutligen redovisade teleoperatörer samt elnätsägare hur de arbetar konkret, med beredskap och samverkan. Dag ett avslutades med en gemensam middag för att möjliggöra vidare diskussioner och nätverkande i ett mer informellt sammanhang. Dag 2 Hur förbättrar vi samverkan? Gruppdiskussion och konkreta åtgärder Den andra dagen genomfördes vid varje tillfälle som skrivbordsövningar i mindre grupper, med representanter från el- och telesidan respektive, samt från geografiskt områdesansvariga myndigheter i varje grupp. Skrivbordsövningen, och de frågeställningar som lyftes under denna, syftade till att skapa diskussioner som utvecklade deltagarnas kunskap och i förlängningen deras förmåga att samverka under extraordinära händelser. Utifrån ett övergripande scenario genomfördes diskussioner med fokus på före -, under - och efter -aspekterna av en extraordinär händelse (i detta fall en extrem stormhändelse). Diskussionerna dokumenterades och varje grupp ombads som resultat av skrivbordsövningen presentera två konkreta åtgärder och en fråga som man tyckte behövde lyftas för vidare diskussioner. Efter att grupperna redovisat sina respektive åtgärder genomfördes en omröstning (med mentometerknappar) om vilka åtgärder som borde prioriteras för vidare arbete. Dessa framröstade åtgärder presenteras i denna rapports kapitel 3. De frågeställningar som grupperna ansåg borde diskuteras vidare lyftes under den paneldiskussion som el-teleseminarierna avslutade med. Frågeställningarna redovisas även i denna rapports kapitel 4. 1.3 Rekommendationer Utifrån de diskussioner som fördes under el-teleseminarierna har projektgruppen identifierat ett antal rekommendationer. Dessa har adresserats till centrala aktörer i det svenska krishanteringssystemet, utifrån målsättningen att stärka samverkan mellan el- och telesektorn inför, under och efter en allvarlig händelse. För projektgruppens rekommendationer, se kapitel 5-10. 8
1.4 Begränsningar och kommentarer Deltagandet vid de fyra el-teleseminarierna var sammantaget väldigt gott, med brett deltagande från de olika målgrupperna (elsektorn, telesektorn och geografiskt områdesansvariga). Vid några av genomförandena var dock vissa sektorer aningens underrepresenterade, vilket gjorde att vissa av grupperna under skrivbordsövningen under dag 2 till viss del saknade fullödig representation från samtliga målgrupper. Generellt visar de utvärderingsblanketter som deltagarna fyllde i efter varje genomförande att el-teleseminarierna var mycket uppskattade. Det upplevdes som särskilt positivt att få möjlighet att mötas över sektorsgränserna för att diskutera gemensamma utmaningar och hur dessa bör adresseras. För ytterligare detaljer gällande deltagarutvärderingen, se bilaga 3 till denna rapport. 1.5 Referenser och vidare läsning Sist i denna rapport listas hänvisningar till de publikationer som refereras till. Här finns även förslag på vidare läsning och ytterligare information om några av de ämnen som lyfts i rapporten. 9
2 Sektorsövergripande diskussioner I detta kapitel redovisas en sammanfattning av de diskussioner som deltagarna förde gruppvis under el-teleseminariernas dag 2 utifrån ett gemensamt scenario. Redovisningen är strukturerad i enlighet med skedena Före, Under och Efter en extraordinär händelse, vilket också var de skeden som diskussionens scenario var uppbyggt utifrån. Diskussionen utgick ifrån ett scenario som byggde på den perfekta stormen och där den region där scenariot utspelade sig utsattes för mycket hårt väder, vilket ledde till bortfall av el- och telekapacitet. 2.1 Före 2.1.1 Sektorsvisa åtgärder De respektive sektorsföreträdarna i varje grupp redovisade vilka åtgärder man skulle inleda och/eller förbereda vid de första tecknen på en allvarlig storm: Elsektorn Höjande av beredskapen vad gäller bemanning och resurser, vid tecken på allvarligt väder (såsom vid en klass 2 eller 3-varning från SMHI). Vid tydliga tecken på att vädret kan få konsekvenser för elförsörjningen inleder man dialog inom de regionala elsamverkansledningarna. Elnätsägarna säkerställer att man har reservresurser och ägnar sig åt interna förberedelser, såsom att säkerställa beredskap hos. entreprenörer, informera på hemsida etc. Man ställer även in planerade arbeten och förbereder den information som kan komma att behöva publiceras i SUSIE. 1 Svenska Kraftnät (SvK) koordinerar sina eventuella åtgärder med PTS samt rapporterar vid behov läget till Näringsdepartementet och MSB. Elsektorns aktörer medverkar vid samverkanskonferens, om sådan kallas till. Energimyndigheten informerar på sin webbplats angående vad man som medborgare bör göra vid strömavbrott. Sektorn elektronisk kommunikation Höjande av beredskap vad gäller bemanning och resurser. Operatörerna förbereder resurser och reservmateriell samt ställer in planerade arbeten för att undvika att ha personal ute när ovädret slår till. Tjänsteman i beredskap (TIB) på PTS uppdaterar sig på läget och inleder eventuellt arbetet med att aktivera informatörer, för att kunna informera om vädersituationen och hur den kan påverka telekommunikation. 1 SUSIE (Samverkan under störningar inom elförsörjningen) är det nationella webbaserade verktyg som används för att underlätta samverkan mellan elnätsföretag under störningar inom elförsörjningen. 10
PTS deltar även vid samverkanskonferenser, om sådana kallas till. Geografiskt områdesansvariga myndigheter Länsstyrelsen kallar till samverkanskonferens, för att få till en tidig dialog kring förberedelser som behöver göras och hur man bäst ska samverka kring eventuella åtgärder som kan tas redan innan ovädret slår till. På kommunal nivå ser man till att informera sin egen personal, såväl som kommunmedborgarna om vilka åtgärder de bör ta. Kommunen kan komma att sätta krisledningsstaben i beredskap och inleder vanligtvis även en inventering av resurser för att se över vad man kan komma att behöva för att hantera situationen. De kommuner som använder Rakel ser till att Rakelenheterna är laddade och utplacerade för att möjliggöra kommunikation vid bortfall av exempelvis telenätet. Övriga MSB kallar till samverkanskonferens. Övriga aktörer deltar vid behov i samverkanskonferenser och förbereder sig i den mån det är möjligt genom att säkerställa att resurser, såsom fordon och personal, finns tillgängliga. 2.1.2 Samverkansbehov Utifrån de sektorsspecifika åtgärderna diskuterades sedan vilka samverkansbehov som fanns i före -skedet: El-telesamverkan - Det finns ett generellt behov av samverkan mellan teleoperatörer och elbolag för att inleda planering av återställningsarbete. Geografiskt områdesansvariga myndigheter och koordinering - På kommunal nivå finns generella samverkansbehov med el- och telesektorernas respektive aktörer. - Man noterade även att det finns utmaningar i samverkan, såsom svårigheten att inkludera el- och telebolag i samverkan på lokal nivå i t.ex. lokala krishanteringsråd. - Man konstaterade att det är viktigt att klargöra samverkansformer innan man hamnar i en förberedelsefas för exempelvis en allvarlig vädersituation. Sektorsmyndigheter och rapportering - På myndighetsnivå finns ett behov av samverkan mellan PTS och SvK. De två myndigheterna deltar även vid MSBs samverkanskonferenser när så behövs. - Från PTS finns ett behov av att säkerställa kontakt med teleoperatörerna, såväl direkt som genom NTSG. 11
- Från PTS håll säkerställs även att rapportering av lägesbilder kan ske till Näringsdepartementet och MSB. Kommunikation - Resurser och prioritering - 2.1.3 Övrigt Övriga aspekter att betänka i före -skedet: - Flera aktörer tryckte på vikten av individens egenansvar i en krissituation, att man som medborgare bör förväntas kunna klara sig själv under ett begränsat inledningsskede vid en kris. - Man konstaterade att det är viktig att säkerställa kompetens gällande upphandling av exempelvis robust elektronisk kommunikation. - Man diskuterade att det borde finnas en elstörningsflik i samverkanswebben. - Man lyfte även problematiken om vem som ska prioritera reservkraft till siter med fler operatörer (bör PTS göra detta)? För att kunna prioritera vilken telekom-trafik som har företräde vid begränsad tillgång till el borde kritiska siter dokumenteras. - Man konstaterade att kommuner främst förlitar sig på länsstyrelser när det gäller att få information från telebolagen. - Man konstaterade att det finns otydligheter gällande vem som ska stå för kostnaden i en prioriteringssituation, när man exempelvis frångår gällande SLA. 2 - Deltagarna poängterade att det finns en okunskap gällande vilka resurser de relevanta myndigheterna inom denna samverkan, i synnerhet PTS och Försvarsmakten, har. - Man konstaterade att hela VMA-kedjan inklusive möjligheten att skicka myndighetsmeddelande behöver klargöras för att stärka kunskap om hur dessa rapporteras in och meddelas till allmänheten. 3 Flera av deltagarna tryckte på vikten av att informera om det individuella egenansvaret vid allvarliga händelser. - Ett konkret behov där förbättrad samordning krävs mellan el- och telesektorn, konstaterade deltagarna, är gällande röjning av ledningsgator. - Det finns fortfarande okunskap om samverkanswebben och hur den bör användas, konstaterade man. Det är av vikt detta verktyg används av alla relevanta aktörer. 2 Ett s.k. Service Level Agreement (SLA), eller servicenivåavtal, är en överenskommelse mellan en leverantör och en kund som reglerar avtalad servicenivå för en produkt/tjänst. 3 Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) är ett larmsystem för att varna befolkningen i Sverige vid större hot. 12
- Deltagarna konstaterade att det är ett problem att det inte finns någon gemensam definition av samhällsviktig verksamhet. Om man vid en allvarlig händelse skulle vara oense mellan sektorer, vem beslutar då om vad som är samhällsviktigt? - Det finns ett behov av att sprida ytterligare information om de trygghetspunkter som finns inom många kommuner. - Deltagarna tryckte på att det i dagsläget inte finns något lagrum för prioritering av trafik/kunder inom telesektorn. - En annan konkret fråga som det finns ett ytterligare behov av informationsspridning inom är att säkerställa att elbolagen känner till de centrala noderna i telenäten. - Deltagarna efterfrågade vidare mer detaljerad information om täckning inom fast- och mobiltelefoni, med möjlighet till överblick på kommunal och länsnivå. - Några deltagare föreslog att prioritering av mobiltrafik i kombination med Rakel skulle ge räddningstjänsten god möjlighet till kommunikation vid en händelse. - Man föreslog att den information som delges genom Susie även borde gå att tillgå genom Samverkanswebben. - Flera deltagare poängterade att det är av vikt att kommuner ser över sina avtal med exempelvis sina leverantörer av elektronisk kommunikation. Kommunerna bör säkerställa att upphandlingsförfaranden exempelvis inbegriper överväganden om redundansbehov. - Samverkan mellan länsstyrelser och teleoperatörer måste förbättras. Detta skulle komma kommunerna till del om det går att hitta lämpliga former. 2.1.4 Hur når vi dit? Utifrån de åtgärder och samverkansbehov som identifierades som nödvändiga under ett före -skede föreslog sedan deltagarna vad som behövde åstadkommas för att gemensamt kunna säkerställa att man kunde hantera en allvarlig händelse, såsom en storm. Samverkansformer - Det finns ett behov av att klargöra de samverkansformer som används vid en allvarlig händelse och i synnerhet hur samverkanswebben ska användas och vilken information som kan nås via denna. - PTS bör tydligare ta sitt samordningsansvar som sektorsmyndighet, exempelvis genom att aktivt återkoppla resultat från MSB:s samverkanskonferens till resten av sektorn. - Teleoperatörer bör delta vid samverkansmöten som genomförs av länsstyrelser. - Regionala telesamverkansmöten bör instiftas. 13
- Möjliggör för en adjungerad kontaktperson från telesektorn att delta i Svensk Energis elsamverkansledningar (alternativt att NTSG ingår i elsamverkansledningarna). - Teleoperatörerna bör ha regionala/lokala kontaktpersoner utplacerade runtom i landet i större utsträckning. - Det bör genomföras med regelbunden samverkan mellan el- och telesektorn i det förberedande skedet för en händelse för att kunna genomföra gemensam planering och vardagssamverkan. - PTS bör ansvara för uppsättning av regionala råd för telesektorn ( regionala NTSG ). - Länsstyrelsen bör vara sammanhållande för förberedda handlingsplaner och prioritetslistor som kan tillämpas vid en händelse, sam vilka fora och kanaler som behövs för samverkan. - För att utveckla samverkan mellan el- och teleföretagen är det viktigt att tydliggöra vilka arenor som gäller för samverkan; på regional nivå är detta länsstyrelsens ansvar. Alltså måste länsstyrelser säkerställa att relevanta el- och teleföretag blir inbjudna till samverkanskonferenser och andra relevanta överläggningar. För att ytterligare skapa denna samverkan kan ett krav på telebolagen att de ska delta i samverkan övervägas, exempelvis genom att de bör hålla med en gemensam kontaktperson för myndigheter och kommuner. Kommunikation/information - En telefonkatalog bör tas fram för Rakel. - Ytterligare informationsinsatser bör genomföras för att skapa medvetenhet om vilken beredskap individer och hushåll bör ha (jämför telefonkatalogens sidor om om kriget kommer och lagar i andra länder om viss tids självberedskap ). - Information bör finnas i WIS om att telestörningsfliken i samverkanswebben är gratis. Teknik/systemstöd - Samtliga aktörer bör använda Rakel mer frekvent och öva Rakelanvändning. Användningen av Rakel kan förenklas med exempelvis färdiga kontaktlistor. - En gemensam resursdatabas skulle möjliggöra för att kunna ta fram behovskartor för exempelvis teleoperatörer, utifrån vilka de kan begära reservel till prioriterade siter. - En inventering bör genomföras av kommunikationsverktyg (Rakel, radio etc.) och vilken förmåga som finns (på främst kommunal nivå). Kompetens - Det är av vikt att säkerställa att drift- och säkerhetsfrågor är något som tas hänsyn till i kommuners upphandling av elektronisk kommunikation. 14
- PTS bör instruera teleoperatörer tydligare i vad som gäller när de sluter avtal med exempelvis kommuner. - Det behövs ytterligare informationsinsatser angående vem som samordnar verksamhet över länsgränser vid en händelse, detta upplevs idag som oklart av flera aktörer. - Informationsinsatser bör genomföras om möjligheten (för exempelvis kommunal verksamhet) att teckna avtal om reservkraftförsörjning vid en händelse. Övrigt - 2.2 Under 2.2.1 Sektorsvisa åtgärder De respektive sektorsföreträdarna i varje grupp redovisade vilka åtgärder man skulle inleda när stormen väl slagit till: Elsektorn - Elnätsägarna kan i detta skede inte göra så mycket mer än att invänta att stormen ska bedarra och övervaka eventuellt bortfall av nätkapacitet. - I detta skede är det viktigaste att tänka på personalens säkerhet, genom att exempelvis kalla hem reparatörer etc. - Man agerar även genom att starta upp regional elsamverkan för att redan nu börja förbereda återställningsarbete. Sektorn elektronisk kommunikation - Fokus i detta skede ligger på att säkerställa personalens säkerhet, genom att kalla hem de tekniker och övriga. - Stadsnät och övriga drabbade aktörer sprider information till sina kunder om avbrott och störningar via sina respektive webbplatser. - NTSG sammankallas för att göra en initial bedömning och sammanställa lägesbild etc. Geografiskt områdesansvariga myndigheter - Inom kommuner och hos landstinget gör man en översyn av skador kontinuerligt - Prioriterat är att säkerställa den egna personalens säkerhet. - De aktörer som har Rakel upprättar kommunikationsvägar och startar upp rutiner för kommunikation via Rakel. - Länsstyrelsen samordnar verksamhet inom länet, i den mån det finns ett behov av det. - I den mån resurser behöver prioriteras inom verksamheten är detta något man inom kort inleder en översyn av. 15
- Allmänheten informeras via radio. - Inom kommuner säkerställer man att intern samverkan för att upprätthålla kommunala uppgifter genomförs. - Detta görs främst via Rakel, de kommuner som ej har Rakel använder satellittelefon, kontantkort eller jaktradio. - Länsstyrelser inhämtar uppgifter kontinuerligt och rapporterar lägesrapport till MSB och regering - En fråga att adressera är vem som prioriterar mellan län om stormen/händelsen är av regional karaktär. Övriga - Försvarsmakten bistår med resurser enligt lagen om skydd mot olyckor 4 etc. 2.2.2 Samverkansbehov Utifrån de sektorsspecifika åtgärderna diskuterades sedan vilka samverkansbehov som fanns i under -skedet: El-telesamverkan - Det finns i detta läge även ett stort behov av samverkan mellan el- och telesektorns respektive aktörer i det drabbade området, där man från telesektorn behöver detaljerad information om prioriteringar och prognoser i kraftförsörjningen. - När det gäller telesektorns samverkan med elsektorn behöver kontaktvägarna tydliggöras, när kontakt ska gå från NTSG, via PTS: vilken organisatorisk nivå bör gälla för kontakt mellan NTSG och elsamverkansledningarna? Teleoperatörerna är i detta skede beroende av detaljerade prognoser för återställning av el. - Samverkan mellan el- och teleaktörer behöver genomföras för att inleda diskussioner om var röjning ska inledas. Sektorsmyndigheter och rapportering - Geografiskt områdesansvariga myndigheter och koordinering - Länsstyrelser genomför löpande regionala samverkanskonferenser med samtliga relevanta aktörer, där konsekvenser och åtgärder diskuteras. - Utöver detta har länsstyrelser ett stort behov av att samverka direkt med de kommuner som är drabbade. - Det kan även finnas behov av att samordna verksamhet över länsgränser mellan två eller flera länsstyrelser, om händelsen drabbar större områden. 4 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 16
- Det är viktigt att länsstyrelser kan samverka med teleoperatörer och elnätsägare. Man konstaterade dock att det fortfarande finns viss osäkerhet kring länsstyrelsers kommunikationsvägar till el- och telesektorns aktörer. - Samverkan i detta skede handlar främst om att nå en gemensam lägesbild, med detaljer om konsekvenser. - Länsstyrelsen och kommuner har flera avtalsparter inom telekommunikation och det är en utmaning att få en bra bild över störningar; för dessa syften behövs ett gemensamt gränssnitt med sammanfattning av telestörningar. - Geografiskt områdesansvariga myndigheter har ett behov av information om hur länge teleoperatörerna klarar sig på reservkraft samt vilken täckningsgrad som finns i de olika näten. Denna information bör tillgängliggöras i GIS eller liknande. - Reparation och uppbyggnad av el- och telenäten bör samordnas/prioriteras av länsstyrelsen. - Samverkan gällande röjning av vägar måste genomföras av länsstyrelsen tillsammans med Trafikverket). Kommunikation - I detta skede är det av vikt att samverka kring information som ska delges allmänheten, via exempelvis SR/P4. - Viktigt att adressera i detta skede är det kunskaps- och tillgänglighetsglapp som finns i förhållande till Rakel; många aktörer har fortfarande inte Rakel och för de som använder systemet finns det fortfarande utvecklingsmöjligheter gällande användarvänlighet. - Vid stora störningar i telenätet är det centralt att möjligheterna för alarmering inte begränsas; hur säkerställs tillgänglighet till 112 under en allvarlig händelse? Resurser och prioritering - Ett centralt samverkansområde är prioriteringar av knappa resurser och vem som ska fatta prioriteringsbeslut, i synnerhet när flera län är inblandade. 2.2.3 Övrigt Övriga aspekter att betänka i under -skedet: - Det finns ett initiativ som ska se över hur man bör gå vidare med prioriteringsdiskussion, där SvK, PTS och MSB deltar. Dessa utkomster bör beaktas i de fortsatta diskussionerna. - Ska de SIM-kort för kris-roaming som finns verkligen vara lokaliserade hos SOS Alarm? Bör inte vissa befattningar inom de olika sektorerna ha telefoner som i krisläge kan aktivera roaming-funktionalitet? 17
- Hur samverkar andra aktörer med länsstyrelser etc. som använder unika kommunikationssystem, såsom Generalen? 5 - Teleoperatörerna bör ha tillgång till Rakel för att underlätta samverkan med andra aktörer. - En översyn behövs av möjliga åtgärder som kan möjliggöra för telesektorn att prioritera samhällsviktig verksamhet (liknande Styrel), så att det inte bara är SLAer som styr vilka kunder som får felavhjälpning. 2.2.4 Hur når vi dit? Utifrån de åtgärder och samverkansbehov som identifierades som nödvändiga under ett under -skede föreslog sedan deltagarna vad som behövde åstadkommas för att gemensamt kunna säkerställa att man kunde hantera en allvarlig händelse, såsom en storm. Samverkansformer - Det behövs en struktur för nationell el-telesamverkan (för att strukturera samverkan mellan PTS och SvK, samt mellan Svensk Energi och NTSG). - Det behövs tydligare stöd från PTS till regioner och länsstyrelser i att kommunicera med telesektorn och koordinera verksamhet. - Samverkan mellan elnätsägare och teleoperatörer behöver förbättras, exempelvis genom att genomföra gemensamma samverkansmöten mer ofta. - Teleoperatörerna bör ha direkt kontakt med elnätsägarnas service- och driftfunktioner. - PTS bör bjudas in av länsstyrelserna till exempelvis Sydsam-möte, för diskussion kring förbättrad samverkan. - Samtliga aktörers kontaktlistor bör vara detaljerade på funktionsnivå, ej på personnivå. - Vid en händelse är det centralt att telesektorn får snabb kontakt med elbolagen. - Det finns behov av ett utökat samarbete med telesektorn på länsstyrelsenivån. - Telesektorns och elsektorns respektive reparatörer bör samverka direkt vid en allvarlig händelse. - Regional samverkan mellan länsstyrelse, telesektorn och elsektorn behöver komma igång tidigt för att rätta prioriteringar ska kunna göras. Konkreta arbetsgrupper bör tillsättas på regional nivå med syfte att utveckla detta. - Samverkansrutiner måste finnas och övas kontinuerligt. 5 Generalen är ett dagboksverktyg för att samla in och sprida information i samband med en eventuell kärnkraftsolycka. 18
Kommunikation/information - För att kunna säkerställa ensad information från sektorn bör kommunikationsnätverket med PTS och operatörerna initieras. - Kommuner bör sätta upp informationspunkter med robusta kommunikationslösningar som medborgare kan ha tillgång till vid en händelse. - Elnätsägare och teleoperatörer bör ge geografiskt översikt av tjänster och täckning till exempelvis kommuner, i synnerhet för att ge en bild tillgänglighet till tjänster i svårtillgängliga områden. - Praktisk samverkan med lokalradiostationer bör etableras av exempelvis kommuner, exempelvis genom att möjliggöra en kontaktperson/informatör att vara på plats på stationen vid en händelse. - Åtgärder behöver tas på central nivå för att öka individens förmåga att själv hantera en allvarlig händelse under en viss tid. Teknik/systemstöd - Vid en nedgång bör talfunktionaliteten prioriteras och övriga funktioner i telenätet släckas ner. - Det är viktigt att utnyttja den teknikutveckling som skett, såsom möjligheten använda satellitfoton för gemensamma lägesbilder. För att komplettera lägesbilder kan omvärldsrapporteringsverktyg (med översikt av sociala medier) och medborgarrapportörer ge information om konsekvenser av en händelse. - Givet att tillgång till och nyttjande av Rakel skiljer sig väldigt mycket inom landet behövs ett gemensamt kommunikationssystem som fungerar vid avbrott. - Det finns behov av en gemensam telefonkatalog till Rakel. - Ett system bör sättas upp som möjliggör utsändning av varningsmeddelande/alarmering via SMS. - Undersök hur MSB kan delge information till kommuner direkt genom exempelvis via WIS, då det ej är effektivt att länsstyrelsen ska agera relä. - Telesektorn bör använda sig av Rakel. Kompetens - Det finns ett behov av tydliggörande gällande vilken avdelning/funktion hos elnätsägare som teleoperatörer ska samverka med angående röjning, återställningsprioritering etc. - Det är viktigt att kommunicera till samtliga relevanta aktörer vilka system används för att skapa och dela lägesbilder; samverkanswebben, WIS etc. - Det behövs ytterligare informationsinsatser gällande vem som genomför prioritering av centrala resurser och hur det sker (exempelvis resurser från Försvarsmakten). 19
- Det behövs tydliggörande av hur rapporteringskedjan av NTSGs lägesbild ser ut och vem som har tillgång till den. Hur förmedlas den vidare efter att den har rapporterats till PTS? Övrigt - Inför prioritering av samhällsviktig verksamhets telefoni i allmänna nätet och mobilnätet. - Centrala noder bör förtecknas för att kunna prioriteras med el vid en nedgång i kapacitet. - Det behövs översiktliga drivmedelsplaner för att säkerställa tillgång; det finns idag ingen helhetsbild av inventeringsläget avseende drivmedel. - En översikt behöver göras om det finns ett behov av instiftande av undantagslagar för allvarliga händelser. 2.3 Efter 2.3.1 Sektorsvisa åtgärder De respektive sektorsföreträdarna i varje grupp redovisade vilka åtgärder man skulle inleda när stormen väl dragit förbi: Elsektorn - Personalen samlas ihop och man inleder en översyn av läget genom att skicka ut projektörer och se över resurser. Detta skede är det mest arbetsintensiva. - Man genomför prioriteringar av återställningsarbete och börjar ta fram prognoser för återställning av kapacitet. - Kundtjänsten informerar till kunder och andra om störningar och vilka åtgärder som tas. Sektorn elektronisk kommunikation - En första överblick av läget, bland annat genom att operatörernas NOC-funktioner samverkar med elnätsägare. - Operatörerna sammanställer och skickar in incidentrapporter till PTS (i enlighet med lagen om elektronisk kommunikation 6 ). - Lägesbild med de preliminära prognoser som kan göras översändes till MSB. - Man genomför prioriteringar av återställningsarbetet. Geografiskt områdesansvariga myndigheter - Länsstyrelsen genomför regional samverkanskonferens för att få en översyn av situationen. - Länsstyrelsen säkerställer löpande lägesrapportering till MSB. - Kommuner genomför översyn av läget och inventering av resurser. 6 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation 20
- Kommuner konfererar med väghållare med fokus på att säkerställa att exempelvis hemtjänsten kan nå äldre ensamboende. - Kopplat till detta säkerställer man på kommunal nivå samverkan mellan räddningstjänst och hemtjänst. Övriga - Försvarsmakten stödjer övriga aktörer med transporter i mån av behov, samt stödjer även om det finns behov av eftersök, elverk etc. - Landstinget genomför en inventering av läget och resurser. 2.3.2 Samverkansbehov Utifrån de sektorsspecifika åtgärderna diskuterades sedan vilka samverkansbehov som fanns i efter -skedet: El-telesamverkan - Det finns ett behov av ett utökat samarbete mellan lokala elnätsägare och teleoperatörer för att säkerställa att återställningsarbetet koordineras. - PTS samverkar med teleoperatörer för att få en översikt av vad som behöver åtgärdas och i vilken ordning. - Telesektorn och elsektorn avstämmer sina respektive prognoser för återställning för att ha en gemensam bild angående när tjänster/el återkommer. Sektorsmyndigheter och rapportering - Geografiskt områdesansvariga myndigheter och koordinering - I återställningsarbetet är det centralt att samtliga relevanta frivilligorganisationer är delaktiga i alla steg (samverkanskonferenser etc.). - Det finns ett särskilt behov av bättre samverkan mellan kommuner och teleoperatörer gällande kommunala trygghetslarm, givet att många av dessa går via mobilnätet. Kommunikation - I detta skede är det viktigt att man inom telesektorn kan kommunicera ett gemensamt budskap, så att PTS och operatörerna ger ensad information. - Det finns ett behov av att informationen från samverkanskonferenserna kan spridas även till de som inte deltar (en tydlig sammanfattning bör finnas tillgänglig) med? Resurser och prioritering - 21
2.3.3 Övrigt Övriga aspekter att betänka i efter -skedet: - Finns det möjlighet för el- och teleaktörer att delta i regionala råd hos länsstyrelsen? Finns det andra forum som kan öppnas för dessa? - I dagsläget är förhållandet SLAer och ett bredare samhällsintresse oreglerat inom telesektorn. Detta bör ses över. - Det finns enligt elsektorn en i ersättningskraven vid elbortfall som kan leda till att sommarstugeområde återställs först (om det finns fler abonnenter där), snarare än att detta sker i enlighet med prioriterad verksamhet. - Det är idag oklart hur samhällsviktig verksamhet definieras och identifieras, detta bör tydliggöras. - Det behövs ytterligare information gällande var medborgare ska vända sig för att få grundläggande information gällande hur man bör agera vid en allvarlig händelse. - Flera mindre kommuner har ingen TIB, där är det snarare räddningstjänsten som ansvarar vid en händelse; dessa vet dock ofta inte hur man ska ta om hand information från el-sektorn exempelvis. Detta bör ses över för att möjliggöra att även kommuner utan TIB kan samverka med alla relevanta aktörer. - Kan el-sektorn göra störningsutskick till teleoperatörerna? - Hur ska 113 13 meddelas och varifrån går den informationen sedan vidare när den väl har rapporterats in? - Vad görs för att få till kris-roamingavtal? - Det är idag oklart hur man som exempelvis kommun ska upphandla tjänster med SLA som säkerställer hög tillgänglighet. Detta är idag en kunskapslucka inom offentlig verksamhet, eftersom SLA är ett viktigt instrument för att säkra tidig återställning. 2.3.4 Hur når vi dit? Utifrån de åtgärder och samverkansbehov som identifierades som nödvändiga under ett efter -skede föreslog sedan deltagarna vad som behövde åstadkommas för att gemensamt kunna säkerställa att man kunde hantera konsekvenserna av en allvarlig händelse, såsom en storm. Samverkansformer - Uppföljning av en allvarlig händelse med genomgång av åtgärder bör initieras på såväl lokal som regional och nationell nivå. - NTSG bör samverka med regional elsamverkansledning för att diskutera koordinering av återställning. 22
- Teleoperatörer och länsstyrelser måste bygga upp relationer i ett normal-läge. Av denna anledning bör fler gemensamma övningar genomföras. - MSB bör ta ledning vad gäller diskussion om regionala resurspooler. Detta bör även tas upp inom länsstyrelsernas samverkansorgan (t.ex. Ö-sam) - Säkerställ att särskilda kontaktpersoner finns hos teleoperatörerna för kommuner och länsstyrelser, för att säkerställa prioritering av samhällsviktig verksamhet vid reparationer. - Teleoperatörer bör medverka i samverkansgrupper på länsnivå, såsom USam. 7 - PTS, de regionala länsgrupperingarna 8 och elsamverkansledningar bör mötas för att få större möjligheter till samverkan och kontakter. - Det är viktigt att adressera hur kommuner kan skapa bättre samverkan med telesektorn på lokal nivå i såväl vardag som vid allvarliga händelser. - PTS bör sammanställa information från samtliga teleoperatörer angående var deras kritiska noder finns, vilket möjliggör bättre samverkan med elsektorn. Kommunikation/information - Det bör sättas upp informationspunkter med robust kommunikationslösning i samtliga kommuner. Teknik/systemstöd - Det är viktigt att automatisk kapacitetsreglering sker, dvs. prioritering av vissa användare utifrån tillgänglig kapacitet. - Kommunerna bör ha tillgång till samverkanswebben och Susie. - Utveckla en ny tjänst för mobilnätet som klarar prioritering och roaming i alla nät. Kompetens - Det behövs tydliggöranden och ytterligare information om offentlig upphandling av elektronisk kommunikation, inklusive kravställningar och SLA. Övrigt - En översikt av vilka frivilligorganisationer som finns och hur de kan användas av exempelvis el- och telesektorn bör genomföras. - Det är viktigt att frivilligorganisationer är delaktiga i alla steg (samverkanskonferenser etc.). Det finns ett behov av att göra en 7 I samverkansgruppen USam i Västmanland ingår samtliga kommuner i Västmanlands län, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, SOS Alarm AB Västmanland, Sveriges Radio Västmanland, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, Mälardalens Brand och Räddningsförbund, Västra Mälardalens kommunalförbund och Länsstyrelsen i Västmanlands län. 8 Nordsam Samverkan mellan de nordligaste länen. ÖSAM samverkan mellan länsstyrelserna i Mellansverige. Sydsam samverkan mellan länsstyrelserna i södra landet. 23
översikt av dessa för att kommuner och andra aktörer ska få en bild av vilket stöd som kan ges. - Ett Styrtele -projekt bör inledas, som kan möjliggöra för prioriteringar utifrån såväl kommersiella som samhällsviktiga aspekter. - Sommarstugeområden och andra ej samhällskritiska kunde bör ej prioriteras vid exempelvis återställning av el, som sker idag. 24
3 Gemensamt identifierade åtgärder Nedan redovisas de åtgärder som prioriterades av deltagarna för att stärka samverkan. Åtgärderna redovisas per genomfört seminarium. 3.1 Göteborg Prioriterade åtgärder för el-teleseminariet i Göteborg, 7-8 mars: 1. Informationskampanj om individens egenansvar 2. Tele-/telenätsbolagen ska vara representerade på de regionala krisråden. 3. Skapa gemensam lägesbild och prioritera åtgärder under samverkansledningsmöten (regional samverkan). 4. Skapa samverkan mellan e-kom och elsamverkansledning (gemensamma resursbehov och prioriteringar) 5. PTS bör stödja/utbilda kommuner i att bli bättre på kravställning vid upphandling av teletjänster 3.2 Umeå Prioriterade åtgärder för el-teleseminariet i Umeå, 19-20 mars: 1. Upprätta samlad lägesinformation på samverkanswebb som inkluderar el, tele, transport (t.ex. på WIS, SUSIE, GLU, Trafikverket) 2. Tydligare synlighet från teleoperatörer på regional nivå (Genom exempelvis regionala telesamverkansområden ) 3. Upphandlingar måste även ta med robusthetsaspekter (minskar effekter initialt samt kortar återställningstider) kunskap, information, utbildning av upphandlare etc. 4. För gemensam lägesbild bör samverkanskonferenser innefatta såväl länsstyrelser, landsting, kommuner, samt el- och teleoperatörer 5. Skapa gemensam detaljerad lägesuppfattning för fast och mobil telefoni, finmaskigare än dagens. 25
3.3 Malmö Prioriterade åtgärder för el-teleseminariet i Malmö, 10-11 april: 1. Säkerställ beställarkompetens hos offentliga aktörer angående upphandling av robust telekommunikation. 2. Prioritering av teletjänster vid extrema krissituationer enligt vissa kriterier. 3. Planera för att kommunicera och skapa gemensam lägesbild i en situation utan fungerande elektronisk kommunikation 4. Skapa prioritering för samhällsviktiga aktörer vid störning i elektronisk kommunikation. 5. Den nya Samverkanswebben bör innehålla information om infrastruktur såsom vägar och vattenledningar. 3.4 Stockholm Prioriterade åtgärder för el-teleseminariet i Stockholm, 24-25 april: 1. Den 4:e nivån: tydliggör det personliga ansvaret. (Riksdagen) 2. Det måste finnas bättre robusta lösningar för att säkerställa drivmedelsförsörjning och distribution vid en extraordinär händelse 3. Prioriterings- och prognosdialogen mellan el- och telesektor behöver förbättras. 4. Samverkan innan kris för resursplanering mellan län/kommuner. Utgå från behov inte hot. 5. Inventera (kommunicera och öva) befintliga kommunikationskanaler och kommunikationsförmåga (listor, tele, data, Rakel, satellit, etc.) inom regionen. 26
4 Frågor att diskutera vidare Nedan redovisas de frågor som deltagarna tyckte bör ytterligare diskuteras och/eller adresseras i det vidare arbetet med att stärka samverkan mellan eloch telekommunikationssektorerna inom ramen för krishantering och beredskap. Frågorna redovisas per genomfört seminarium. 4.1 Göteborg Grupp Grupp 1 Vid prioritering, är det aktören/kunden som ligger på linan som ska prioriteras? Hur hålls då den listan aktuell? Grupp 2 Grupp 3 Hur får vi till kris-roaming? Hur säkerställa kommunikation i kris? (RAKEL, WIS sårbart exempelvis; möjligt med analog kommunikation?) Grupp 4 Grupp 5 Grupp 6 Grupp 7 Grupp 8 Grupp 9 Grupp 10 Kan PTS som sektorsmyndighet ta ett ansvar för att agera för tele på ett regionalt plan, t.ex. vara med i ett regionalt råd ( PTS Öst, Väst, etc.)? Hur ska PTS svara upp för det regionala samverkansbehovet? Skulle krav på avbrottsersättning för telekom öka krisberedskapsförmågan hos telekomoperatörerna? Behöver regler kring kostnader för avrop av resurser förtydligas, och vem ska i så fall göra det? Hur får man vardagskommunikationen att vara prestigelöst? Ej fokus på kommers. Hur koordineras resursbehov och resurstillgänglighet av länsstyrelsen för berörda aktörer i efterarbetet för en allvarlig störning? Hur får man ut handfast information till allmänheten om hur man ska förbereda sig för När krisen kommer? 4.2 Umeå Grupp Grupp 1 Hur får man information om funktionalitetsbrister/rätt lägesuppfattning när ingen kommunikation fungerar? Grupp 2 När kommer fungerande kris-roaming (för 113 13 exempelvis)? Grupp 3 Är det möjligt att reglera telesektorns ansvar för att öka robustheten i grundfunktionerna ( mobiltal )? 27
Grupp 4 Grupp 5 Grupp 6 Grupp 7 Grupp 8 Hur når vi bättre samverkan med telesektorn på lokal/regional nivå i både vardag och kris? Varför har vi inte ett lagstöd för att prioritera samhällsviktig verksamhet vid felavhjälpning/återställning för elektronisk kommunikation? Liknande Styrel. Driver MSB denna fråga? Hur tänker teleoperatörer när det gäller fältresurser? Redundans etc. (med anledning av uppsägningar, outsourcing etc.) Vem får och vågar prioritera insatser som är av samhällsintresse och som kanske inte följer nuvarande regelverk? (T.ex. mindre kostnader att prioritera ett villaområde än en samhällsviktig verksamhet) Kan man ställa hårdare krav på operatörer att öka sin reservkraft, eller kan man ta fram enskilda 112-mottagare som läggs till de master som har 7-10 dagars reservkraft? Var finns förstärkningsresurserna och vad finns? Grupp 9 Grupp 10 Hur får vi bäst nytta av frivilligorganisationerna (som minskar medan spontanister i krisen ökar )? Hur få till stånd regional samverkan mellan El-Tele? 4.3 Malmö Grupp Grupp 1 Kan SvK och PTS samt Svensk Energi och NTSG samverka gällande operativ prioritering? Grupp 2 Grupp 3 Vem samordnar/prioriterar drivmedelsförsörjning och röjning av väg? Det finns ett behov av att ett fåtal (utpekade) samhällviktiga verksamheter har tillgång till permanenta roaming-kort. Hur kan detta arbete utvecklas? Grupp 4 Grupp 5 Grupp 6 Hur säkerställa telekom-sektorns (såväl operatörer som PTS etc.) närvaro på regional och kommunal nivå? Finns det skäl att staten ställer funktionskrav på teletjänster? T.ex. kopplat till prioritering av teletjänster vid extrema krissituationer enligt vissa kriterier. Vem ansvarar för samverkan över länsgränser? Grupp 7 Vilken myndighet hanterar och jobbar vidare med frågorna som diskuteras under seminarier som detta? Liknande frågor dyker upp år efter år. Vem prioriterar åtgärder och ser till att arbetet blir gjort? Grupp 8 Hur skulle sänkt nivå för vad som ingår i kontrollansvaret (hos elnätbolagen) påverka krishanteringsarbetet? 28
4.4 Stockholm Grupp Grupp 1 Hur säkerställer vi den enskildes medvetenhet om medborgaransvaret? Grupp 2 Grupp 3 Hur ska vi utforma f.d. totalförsvarets resurser, ex. reservkraft, avtal om drivmedel, försörjning Hur löser vi problem med exempelvis trygghetslarm och andra specifika tjänster som vi är beroende av vid el- och tele-bortfall? Grupp 4 Grupp 5 Grupp 6 Vem är det som ansvarar för att: Meddela 113 13 om att information ska publiceras? Fatta beslut om vilken information som ska publiceras? Adjungerade kontaktersoner från telesidan med i Svensk Energis elsamverkan. Kan NTSG axla denna roll? Hur arbetar MSB med gemensamma utvärderingar efter en större händelse? Hur ska vi nå varandra? Hur ska kontaktvägarna se ut? Före, under och efter. Grupp 7 Vem driver frågan om resursbehov och prioritering vid kris? Grupp 8 Grupp 9 Grupp 10 Vem ansvarar för att drivmedelförsörjningen till samhällsviktig verksamhet säkerställs, samordnas och koordineras i regionen? Vad krävs för att ge någon mandat att prioritera åt teleoperatörerna i en nationell kris? (samhällsviktig verksamhet vs SLA) Vem prioriterar? Ex. Avropa resurser i ett län 29
5 Rekommendationer för Telö 13 Utifrån de diskussioner som fördes under el-teleseminarierna, samt de identifierade åtgärder som deltagarna lyfte fram under gruppdiskussionerna (föregående kapitel), har projektgruppen identifierat ett antal rekommendationer. Dessa har adresserats till centrala aktörer i det svenska krishanteringssystemet, utifrån målsättningen att stärka samverkan mellan eloch telesektorn inför, under och efter en allvarlig händelse. I detta kapitel redovisas rekommendationer som bör beaktas i det vidare arbetet med samverkansövningen Telö 13. 5.1.1 Samverkan med elsektorn Övningen bör innehålla flera moment gällande samverkan med elsektorn, såsom: 1. Genomförande av gemensamma samverkansmöten med elnätsägare och teleoperatörer. 2. Samverkan mellan teleoperatörer och elbolag för att inleda planering av återställningsarbete. 3. Samverkan mellan el- och telesektorns gällande utbyte av detaljerad information om prioriteringar och prognoser. 4. Direkt kontakt mellan teleoperatörer och elnätsägarnas service- och driftfunktioner. 5.1.2 Samverkan med geografiskt områdesansvariga Övningen bör innehålla flera moment gällande samverkan med geografiskt områdesansvariga myndigheter, såsom: 1. Samverkan gällande information om täckning inom fast- och mobiltelefoni (dvs. information i samverkanswebbens telestörningsflik), syftandes till att ge områdesansvariga myndigheter möjlighet till överblick på kommunal och länsnivå. 2. Regional samverkan mellan länsstyrelse, telesektorn och elsektorn för att diskutera prioriteringar. 3. Medverkan från el- och teleaktörer i regionala råd hos länsstyrelsen. 4. Medverkan från el- och telebolag i samverkan på lokal nivå i t.ex. lokala krishanteringsråd. 5.1.3 Myndighetssamverkan och rapportering Övningen bör innehålla flera moment gällande myndighetssamverkan och rapportering, såsom: 1. Aktiv återkoppling från PTS till övriga telekomsektorn om resultat/utkomster från MSBs samverkanskonferens (syftandes till att stärka PTS samordningsansvar som sektorsmyndighet). 30
2. Förtydligande av kontaktvägar för telesektorns samverkan med elsektorn; kontaktpunkter vid kommunikation från NTSG, via PTS exempelvis, samt vilken organisatorisk nivå som bör gälla för kontakt mellan NTSG och elsamverkansledningarna. 3. Stöd från PTS till regioner och länsstyrelser i att kommunicera med telesektorn och koordinera verksamhet. 5.1.4 Lägesbild Övningen bör innehålla moment gällande lägesbild, såsom: 1. Sammanställning och rapportering av lägesbild, med syfte att belysa hur denna aggregeras och rapporteras vidare från operatörer via NTSG till PTS och Näringsdepartementet/MSB. 5.1.5 Prioritering av resurser Övningen bör innehålla flera moment gällande prioritering av resurser, såsom: 1. Utkomsterna av den arbetsgrupp där PTS, SvK och MSB deltar. 2. Avrop av resurser exempelvis från Försvarsmakten och hur dessa prioriteras. 5.1.6 Kommunikation och VMA Övningen bör innehålla flera moment gällande kommunikation, såsom: 1. Säkerställande av ensad information från sektorn till media och allmänhet, exempelvis genom initiering av kommunikationsnätverk med PTS och teleoperatörerna. 2. Kontakt med kommuner och, via dessa, samverkan med lokalradiostationer. 3. Användning av Rakel som kommunikationsverktyg inom telesektorn. 4. Samverkan kring information som ska delges allmänheten (såsom VMA), via exempelvis SR/P4. 31