Allt mer av bilen återvinns Tidning från Stena Stål # 3.2014 Stora volymer, stora projekt Geoenergi till Nashville Jordbrukspolitik styr verkstan Laddar för ny gruvboom TÄVLA OM PRAKTISK RYGGSÄCK!
miljö återvinning Produkterna är bara halva saken Stål är det vi lever på och vi håller noga reda på hur marknaden för våra produkter utvecklas och hur de påverkas av konjunkturer, råvarutillgång med mera. Just nu kan vi se att priserna ligger rätt stilla och att konjunkturen är trög. Att finska Rukki har blivit uppköpta av SSAB påverkar oss och andra aktörer på den nordiska stålmarknaden, läs mer i Hans Svenssons analys på sidan 4. På tal om konjunkturer: det är glädjande att en uråldrig gruva i Bergslagen, som legat i träda sedan slutet av 70-talet, tack vare moderna tekniska lösningar går en ny framtid till mötes. Vår reporter har varit där och känt optimismen spira i ett litet samhälle i Södra Dalarna, läs mer på sidan 8. Stål. En tidning om stål som ges ut av Stena Stål. Adress: Box 4088, 400 40 Göteborg Besöksadress: Fiskhamnsgatan 8, 414 58 Göteborg Telefon: 010-445 00 00 Men malm och stål i all ära, i det här numret av tidningen har vi gjort ett besök hos Muovitech i Brämhult som mest håller på med plast. Jo, de köper även en del av oss. Det behövs lite stål för att deras långa rör för geoenergi ska komma tillräckligt långt ner i marken. Ansvarig utgivare: Jan-Erik Dahlin Redaktör: Ann Svensson Vi gillar tips och synpunkter på tidningen. Hör gärna av dig till oss på redaktionen@ stenastal.se Besök oss på webben: www.stenastal.se, www.stenastal.no Det finns en del annat att fördjupa sig i det här numret av Stål, återvinning, armering med mera. Och så har vi gjort nedslag i en liten ort med det trevliga namnet Lustebo. Som jag skrev här i början: kompetens om produkterna och dem som tillverkar dem, det är ett av våra egna starka kort. Vi vet var vi ska få tag på rätt saker och av rätt kvalitet. Men för ett bolag som lever på försäljning är produkterna bara halva saken. Eller egentligen bara en liten del. Utan våra kunder är det inte så mycket kvar. Därför har vi ett mycket stort fokus på att vad ni som får den här tidningen tycker om oss. Håller vi den höga leveranssäkerhet vi lovar? Är vi den partner som vi vill vara, som är nära och utvecklas i takt med er verksamhet? Nu skickar vi ut vår kundundersökning på nytt och vi hoppas att många av har möjlighet att svara. Tack på förhand. Jan-Erik Dahlin, VD, Stena Stål Produktion: Newsroom, Göteborg, www.newsroom.se Projektledare: Leif Simonsson, Newsroom Grafisk form: Tommy Apelqvist, Newsroom Framsidesbilden: Christer Lindqvist, vd för Nordic Iron Ore, fotograferad av Ulf Palm. Läs mer på sid 8 11. Tryck: Göteborgstryckeriet "Är vi den partner som vi vill vara, som är nära och utvecklas i takt med er verksamhet?" Stena Stål önskar alla läsare en skön höst! Nu ska Europas bilar återvinnas i högre grad. Men enligt Christer Forsgren är fordonen ett mindre problem för miljön som skrot än när de används. 90 procent av miljöbelastningen är när du kör dem, säger han. Foto: Jeanette Larsson Återvinningen ökar takten Vid årsskiftet skärps reglerna för återvinning av bilar. Nu ska 95 procent av materialet bli omhändertaget tidigare var det 85 procent. Men jag ser inga konsekvenser för stålmarknaden, säger Christer Forsgren, miljö- och teknikchef på Stena Metall. Text: Thomas Drakenfors Återvinningsbranschen kommer att få anstränga sig mer, det är en följd av det nya direktivet ELV (End Of Life Vehicles Directive). Fler typer av plaster och metaller måste särskiljas nu, säger Christer Forsgren som förutom sin tjänst på Stena Metall även är adjungerad professor på Chalmers. Stål som inte är magnetiskt till exempel, det kan vara svårt att fånga upp ur blandade material. Men det går att lösa genom speciella märkningar som gör att maskinerna känner igen kvaliteterna. Värre är det med exempelvis fiberkompositer med bland andra kolfiber. De är starka och lätta, fantastiska på många sätt, men svåra att återvinna, säger Christer Forsgren. Hur kommer den Europeiska återvinningsbranschen att klara det nya direktivet? Enligt Christer Forsgren är det i princip bara Holland som har allt som krävs från start. Här i Sverige hamnar vi i fas någon gång under nästa år. Inte ens Tyskland, som brukar vara bra på att följa EU:s direktiv, kommer att klara kraven direkt från den 1 januari. 95 procent återvinns, vad blir kvar? Mest mineraliska material som keramer. Exempelvis delar av sockeln till lampor och plattor till lysdioder. Christer Forsgren Ålder: 59 år. Bor: Hallsberg. Intressen: Badminton, musik. Familj: Fru och tre barn. Lyssnar på: Billy Joel, Robyn och Veronica Maggio. Läser: Facklitteratur. Åker: Volvo V70. Direktiv sedan år 2000 Motorfordon i EU-länderna som når slutet på sin livscykel producerar varje år åtta till nio miljoner ton skrot. 1997 antog EU-kommissionen ett förslag till direktiv som handlade om förbrukade motorfordon, End Of Life Vehicles Directive (ELV). Direktivet antogs i september år 2000. Från 2006 har andelen som måste återvinnas varit 85 procent. Nu, vid årsskiftet 2014 och 2015, ändras andelen till 95 procent. 2 33
Stål AB. Prisutveckling stål, vägda importpriser Stena Stål AB. Index 100 = juni 2008 marknadsinfo kvartal 3 Analys Konsolidering i producentledet 4 90 85 80 75 70 65 60 55 50 2014-04- 01 2014-05- 01 2014-06- 01 2014-07- 01 2014-08- 01 2014-09- 01 2014-10- 01 90 85 80 75 70 65 Armeringsstål Balk 60 Stång KKR Varmvalsad bandplåt 55 Grovplåt, kvarto RosFri plåt 50 Specialstål 2012-01- 01 2012-02- 01 2012-03- 01 2012-01- 01 2012-02- 01 2012-04- 01 2012-03- 01 2012-05- 01 2012-04- 01 2012-06- 01 2012-05- 01 2012-06- 01 2012-07- 01 2012-07- 01 2012-08- 01 2012-08- 01 2012-09- 01 2012-09- 01 2012-10- 01 2012-10- 01 2012-11- 01 2012-11- 01 2012-12- 01 2012-12- 01 2013-01- 01 2013-01- 01 2013-02- 01 2013-03- 01 2013-02- 01 2013-04- 01 2013-03- 01 2013-05- 01 2013-04- 01 2013-06- 01 2013-07- 01 2013-05- 01 2013-08- 01 2013-06- 01 2013-09- 01 2013-07- 01 2013-10- 01 2013-11- 01 2013-08- 01 2013-12- 01 2013-09- 01 2014-01- 01 2013-10- 01 2014-02- 01 2014-03- 01 2013-11- 01 2014-04- 01 2013-12- 01 2014-05- 01 2014-01- 01 2014-06- 01 2014-02- 01 2014-07- 01 2014-08- 01 2014-03- 01 2014-09- 01 2014-04- 01 2014-10- 01 2014-05- 01 2014-06- 01 2014-07- 01 2014-08- 01 2014-09- 01 2014-10- 01 Hans Svensson STENA STÅLS MARKNADSCHEF Prisutveckling stål, vägda importpriser Stena Stål AB. Index 100 = juni 2008 Stålpriserna står mer eller mindre still. Volymerna är stabila och den tillväxt som man har trott på i marknaden som en följd av bättre konjunktur är trög. De senaste tolv månaderna har försäljningen av stål inom vår bransch stigit med 2 % från en låg nivå. Stålverken har anpassat sitt kapacitetsutnyttjande för att nå en balans mot efterfrågan och vi har en jämnvikt i marknaden som gör att det mesta rör sig sidledes. Undantaget är rostfritt och legerade stål som ligger kvar på en högre nivå än de ordinära stålen på grund av fortsatt höga priser på legeringsämnen. Det är i första hand priset på nickel som ligger högt. Den strukturella förändringen i form av SSAB:s köp av finska Ruukki kommer att påverka marknaden i de nordiska länderna framöver. Två stålproducenter med en gemensam hemmamarknad blir nu en spelare. Sammanslagningen ger en påverkan vad gäller alternativ för stålköpare och vi får en ny konkurrenssituation. Detta sammangående kan följas av fler. Finansiella problem hos sydeuropeiska producenter verkar också leda till förvärv vilket ökar koncentrationen av aktörer i producentledet. Detta är små steg i ett globalt perspektiv men branschen är i Armeringsstål Balk Stång KKR Varmvalsad bandplåt Grovplåt, kvarto RosFri plåt Specialstål behov av en konsolidering för att komma tillrätta med sin överkapacitet. Prisbilden känns fortsatt stabil för det fjärde kvartalet. Vad som talar mot det är den senaste tidens relativt kraftiga sänkning av malmpriserna. Ny kapacitet från gruvorna har kommit ut i marknaden i kombination med en minskad tillväxt i efterfrågan på malm, detta pressar priserna. I relation till detta är det förvånande att skrotpriserna har varit lätt stigande de senaste månaderna. Stålverken har ett stort behov av att förbättra sina marginaler och kommer att försöka att hålla priserna uppe på stålet om efterfrågan är tillräcklig. Det blir intressant och se hur detta utvecklar sig, men jag tror inte att vi ser några förändringar förrän vid årsskiftet. Armeringsstål Balk Stång KKR Varmvalsad bandplåt Grovplåt, kvarto RosFri plåt Specialstål Kung på vägen Sveriges snyggaste stålleveranser går dagligen mellan Västerås och Helsingborg. Det är Håkan Runnhedens Scania Nose tail och Lasse Hansens motivlackade Scania TripleX, här vid Stena Ståls lager i Helsingborg. På helgerna kan de populära lastbilarna upplevas på utställningar runt om i landet och ibland som transport av brudpar. Se fler bilder från Runeborgs Åkeri på instagram #runeborgs eller på Facebook. Foto: Lasse Hansen STÅL I LASTEN 55
nedslag armeringsavdelningen Göteborg På säker grund Deras expertområde bär upp landets alla byggprojekt Ove Ebeling Ålder: 53 år. Yrke: Produktchef. Bor: Stenungsön. Familj: Fru och tre barn, två barnbarn. Intressen: Segling, golf och tennis. Lyssnar på: Queen, 70-talsrock. Läser: Dokumentär och historia Åker: Volvo V60. Ingående kunskaper om materialet och dess egenskaper för dem som säljer stål är det många gånger avgörande. Men med armering är annat viktigare. Det gäller att förstå hur kunden ska använda det, säger produktchefen Ove Ebeling. Text: Thomas Drakenfors Att sälja armering innebär enligt Ove Ebeling oftast ett möte med en byggledning som ska sätta igång ett projekt. Stena Ståls produktspecialist får vara med och titta på ritningar med mera. Sedan kan vi föreslå produkter, volymer och eventuell bearbetning som är bra att göra före leverans, säger Ove Ebeling. Hans egen bakgrund är skräddarsydd för sammanhanget. Jag började som byggingenjör och har jobbat som utsättare, arbetsledare och platschef. När det blev kris med byggandet i början av 90-talet började han sälja fönster och gick några år senare, 1999, över till stålbranschen. Nu ingår Ove Ebeling sedan några månader i Stena Ståls stab. Rent fysikaliskt är armering en enkel produkt, med förhållandevis låga priser. Men det uppvägs av volymerna. Här brukar det handla om minst ett par ton per orderrad. Det är en av de produkter som vi säljer allra mest av, kanske 20 procent av allt vi levererar. Sammanlagt är de fyra produktspecialister på armeringsavdelningen, inklusive Ove själv. Vad är det bästa med att jobba med armering? Att inget projekt är det andra likt, det gör uppdragen spännande. Här brukar det handla om minst ett par ton per orderrad" Koll på grova grejer. Armering är inte stålligans finlirare. Men det handlar om stora volymer och stora projekt, det gör jobbet intressant, säger produktchefen Ove Ebeling (t v). Intill står Maria Normark och Ulf Johansson, produktspecialister. Foto: Jeanette Larsson 6 7
utblick nya affärer Christer Lindqvist, vd för Nordic Iron Ore, framför gamla gruvlaven i Blötberget, byggd 1945-1946. Gruvan stängdes 1979, men i början av 2015 ska verksamheten återupptas. Först töms gruvan på vatten och under 2016 ska malmbrytningen påbörjas. Nytt liv i Blötberget Runt årsskiftet inleds omstarten av en tidigare nedlagd och länge död verksamhet i Bergslagen. Då påbörjas arbetet med att bygga upp infrastrukturen runt gruvan i Blötberget i södra Dalarna. Detta med en av världens bästa kvaliteter på järnmalm, Vi räknar med att vara i full produktion under 2017, säger Christer Lindqvist, vd för Nordic Iron Ore, NIO. Text: Leif Simonsson Foto: Ulf Palm 12Källa: Blötbergets Kulturförening...viktiga årtal i Blötbergsgruvan 1640: Någon bestämd tidpunkt för Blötbergsfältets upptäckande kan inte anges, men troligen skedde detta år 1640, enligt en bergmästarrelation från 1644. 1768: I en bergmästarrelation sägs att Blötbergsgrufvan är 4 famnar och 11 qvarter djup, 6 famnar och 4 qvarter lång, 2 famnar och 1 qvarter bred samt att därur brutits 275 lass qwickstensmalm. 1900: Den 1 juni bildas Bergverksaktiebolaget Vulcanus då Holländska firman W:m H. Muller & Co tillsammans med bankdirektör Louis Fraenckel vardera tillskjuter 1 250 000 kr för inköp och exploatering av malmfyndigheterna. 1917: Ökad produktion gör att nya anläggningar för sovring och anrikning tas i bruk. Utrustningen som installeras är till stor del egenkonstruerad. 1927: Tyska stålverken Hoesch Köln Neuessen AG, Krupp AG och Gutehoffnungshutte tar över tre fjärdedelar av aktiekapitalet i Vulcanus. 1943: Stora Kopparbergs Bergslags AB påbörjar undersökning av malmtillgångar inom egna utmål i Blötbergsfältet. 8 999
Nytt liv i Blötberget Stora investeringar. För att gruvverksamheten i Blötberget och så småningom även i Håksberg och det så kallade Väsmanfältet ska bli verklighet krävs stora investeringar. Christer Lindqvist talar om att runt två miljarder kronor, varav ett nytt anrikningsverk för cirka en miljard kronor, behövs för att gruvstarten ska komma igång runt årsskiftet. Foto: Ulf Palm F örsöken att dra igång gruvdrift runt både nya och gamla mineralfyndigheter har varit många de senaste åren. Ofta har projekten stött på patrull där framför allt finansieringen har varit den stora stötestenen. Men ett projekt som snart drar igång på allvar är den så kallade Ludvika Gruvor med gruvorna i Blötberget och Håksberg samt en stor järnmalmsfyndighet under sjön Väsman. Christer Lindqvist tar emot oss på Nordic Iron Ores kontor i Ludvika, strategiskt placerat mitt emellan Blötberget och Håksberg. Han pratar entusiastiskt om projektet, visar gärna upp stora bilder och skisser på hur det kommer att se ut och visar massor av powerpointbilder på sin laptop. 1946: Stora Kopparbergs Bergslags AB börjar bygga en ny modern gruvanläggning norr om det befintliga gruvområdet. Jag har jobbat med det här sedan 2008 och 2010 blev det skarpt läge. Då hade vi hittat den rätta ägarstrukturen och fått rätt fokus på verksamheten, säger Christer Lindqvist och visar ytterligare några bilder. väldigt noga med att visa öppenhet och berättat om vad vi gjort och vad de fortsatta planerna varit. Dessutom har det lokala ägandeskapet varit viktigt för oss, säger Christer Lindqvist som en förklaring. I januari 2011 fick NIO den första större finansieringen och tidigare i år gick statliga Inlandsinnovation in med 20 miljoner kronor. Därmed blev den riktade emissionen finansierad till 100 procent. Det är första gången på över 60 år som staten går in och satsar pengar på gruvdrift i Sverige och det känns förstås riktigt bra. Han återkommer under samtalets gång flera gånger till några nyckelord: Transparens Lokal förankring Vi har under hela den här resan varit Nu är det förstås inte bara att tömma de båda vattenfyllda gruvorna i Blötberget och Håksberg som dåvarande ägaren SSAB lade ned 1979 och börja bryta järnmalmen. Det behövs investeringar och byggprojekt för ytterligare två miljarder kronor. En tredjedel beräknas komma från eget kapital och de resterande två tredjedelarna från leasing- och låneavtal. Den stora investeringen blir ett nytt anrikningsverk som ska ligga nära järnvägen i Skeppmora, några kilometer från gruvan i Blötberget. Bygg och mark och blir ensamt att bedriva gruvdrift. 1965: Malmbrytning och uppfordring i Vulcanusschaktet upphör. 1949: Stora Kopparbergs Bergslags AB inköper Berg1977: Året då SSAB Svenskt Stål AB bildas, verksaktiebolaget Vulcanus med tillhörande gruvor 10 vilket tar över ägandet av gruvan. 1979: Den 30 juni läggs driften ner och gruvan vattenfylls. 2015: Nordic Iron Ore återstartar gruvdriften. "Det har inte varit helt lätt alla gånger att övertyga folk i trakterna att vi hela tiden menat allvar" Hundra år sedan. Gruvan har en lång historia innan den lades i träda 1979. Bilden ovan är från 1915 och visar tappning ur ett malmmagasin. Till höger (uppifrån och ned) den så kallade Fogdelaven från 1898, en eldriven grävskopa, samt en arbetsmiljöbild från en så kallad gruvort 1915. Bilder: Blötbergets Kulturförening starten planeras till någon gång i början av 2015 och kommer att kosta runt en miljard kronor. Inga tunga malmtransporter kommer att gå på de små byvägarna runt Blötberget. I stället byggs en ny tunnel (körväg) från anrikningsverket i Skeppmora ned till gruvorterna på cirka 200 meters djup i Blötbergsgruvan. Från Skeppmora tar järnvägen vid för vidaretransport till Oxelösund. Ses du som en frälsare i bygden efter gruvdöden i Bergslagen på 1970- och 1980-talen? Nja, det tror jag inte. Det har Ludvika Gruvor Fas 1: 2016/2017 Blötbergets gruva. Ca 1,5 miljoner ton järnmalm per år. Fas 2: 2018/2019 Väsmanfältet. Ca 1,5 miljoner ton järnmalm per år. Fas 3: 2020 Håksbergs gruva. Ca inte varit helt lätt alla gånger att övertyga folk i trakterna att vi hela tiden menat allvar med det här projektet, säger Christer Lindqvist samtidigt som han drar lite på mungiporna när han berättar: Jag har till och med blivit kallad Dalarnas Victor Muller Vad kommer det här att innebära för den svenska stålindustrin? Inte så mycket på kort sikt, men vi har visioner att bygga ett pelletsverk för att kunna förädla järnmalmen på plats och erbjuda leveranser till SSAB och andra nordiska stål verk. 1,5 miljoner ton järnmalm per år. Den normala järnhalten i malm från gruvbrytning är på 58 procent. Järnmalmen från Ludvika gruvor är 69-procentlig och är därmed världsledande. Kvalitet är ett vinnande koncept på världsmarknaden, slår Christer Lindqvist fast. Själva gruvdriften kommer att sysselsätta cirka 300 personer. Dessutom genereras ytterligare cirka 1 000 arbetstillfällen som en följd av detta. Beräkningar som gjorts visar att det finns brytbar järnmalm i minst 25 år i Ludvika Gruvor. 1111
hos kunden hammars mekaniska frågan kundnöjdhet Säkert stalltips Inredning för djur har givit sysselsättning på orten i 70 år slut före förra årsskiftet, märktes det också på våra affärer, säger Lars Erik och fortsätter: Nu kommer länsstyrelserna att få nya pengar att fördela. Men det är fortfarande lite oklart med lagar och regler runt dessa pengar, så vi får vänta lite till på en ny uppgång. Hur gör du dina kunder nöjda? Navet. Hammars Mekaniska är den stora arbetsgivaren i Lustebo strax norr om Falun. Grundaren Georg Hammar konstruerade bland annat en automatisk fodergrindsöppnare som förenklade livet för bönderna. Överst Torbjörn Andersson, mittenbilden Mats Hammar och Olof Melin. Foto: Ulf Palm Lustebo. Visst låter det som, om inte paradiset på jorden, så i alla fall stället man gärna skulle vilja sätta ned sina bopålar. Om inte annat för namnets skull. På denna lilla ort bor runt 90 personer i åldrarna mellan sju och 87 år och som ett nav i byn finns Hammars Mekaniska. Text: Leif Simonsson 1945 drog Georg Hammar igång en liten gårdsverksamhet i en lada i Lustebo. Den då 45-årige innovatören började tillverka stallinredningsutrustning tillsammans med en kompis. I dag, nästan 70 år senare, sysselsätter verksamheten Hammars Verkstad AB 16 personer och företaget omsätter årligen mellan 20 och 30 miljoner kronor. Vi har tre ben som vi står på: inredning till nötstallar, hästboxar och utrustning till entreprenadmaskiner och hydraulik. Benen är ungefär lika stora i omsättning med vissa svängningar mellan åren, bland annat beroende på jordbrukspolitiken, berättar Lars Erik Hansson. Lars-Erik är säljare på Hammars Mekaniska men som i stort sett alla andra på företaget också med en bakgrund i verkstaden. Under samtalet vid fikabordet med Lars Erik kommer och går folk hela tiden och alla har de något att berätta. Sune Hammar, vd och ägare, berättar gärna historian bakom företaget. Sonen Mats Hammar fyller på med sin breda kunskap om både den svenska och EU:s jordbrukspolitik. Och det visar sig att samtliga säljare på Hammars Mekaniska är något av experter inom ämnet. Visst är det så. Det som beslutas i Bryssel styr mycket av vår verksamhet och omsättning. När EU:s sexåriga investeringsstöd tog Varje år köper Hammars Mekaniska tusentals ton stål och plåt. Allt som sedan går till försäljning i form av ladugårds- och stallinredningar, delar till entreprenadmaskiner och hydraulik, tillverkas i verkstaden i Lustebo, ett par mil norr om Falun. Tidigare hade vi ett 60-tal återförsäljare runt om i landet, men nu går alla beställningar direkt hit till oss, säger Lars Erik Hansson. Paus. Runt fikabordet blir det trångt runt tretiden. Sune Hammar son till grundaren Georg och Lars Erik Hansson passar på att få sig en kopp. "Det som beslutas i Bryssel styr mycket av vår verksamhet och omsättning" Stålmän. Hammars Mekaniska köper varje år in hundratals ton stål och plåt. Torbjörn Andersson och Rickard Hansson lassar och lossar ladugårdsinredning som snart ska hämtas för vidare transport. Henrik Björklund, ägare, Henrik Björklund Entreprenad och Svets AB, Luleå Kvaliteten på våra produkter styrs av standarder, så vi måste jobba med andra saker för att skilja oss från mängden. Vi vill vara tillgängliga, lyhörda och engagerade i kundernas projekt. En nöjd kund kommer tillbaka, och det gör de flesta, så det verkar fungera. Peter Persson, VD Ferrocon, Skövde Det är många faktorer som spelar in, men viktigast är att vara kunnig på det du gör och visa förståelse för kundens behov. Det är dialogen som utvecklar affärerna. Vi arbetar också efter att "tesagt gäller", som man säger här i trakten. Det betyder att ett muntligt löfte är lika mycket värt som ett som skrivs på papper. Om det fungerar? Jo, alla våra kunder säger att de kan rekommendera oss som leverantör vilket är fantastiskt roligt! 12 1313
hos kunden muovitech tävlingen Countryns Mecka får geoenergi från Borås Muovitech siktar på nya marknader Plaströrstillverkaren Muovitech är nischad på produkter för att utvinna geoenergi. Men även om mycket på företaget handlar om plast: det behövs även lite stål i produktionen. Text: Thomas Drakenfors I änden på energikollektorerna som ska ner ett på ett par hundra meters djup behövs det något som tynger ner. I halvmeterlånga sektioner har Muovitech därför gjutit in en bit rundstång som väger runt tolv kilo. Behövs det mer vikt går det haka på fler tyngder med ett enkelt kroksystem. Dolly och Shania får konkurrens. Snart rymmer Nashville även produktion för geoenergiutrustning från Borås. Foto: Tommy Apelqvist På de längsta kollektorerna kan vi ha närmare 50 kilo, säger vd:n Joakim Nyberg som tar emot på anläggningen i Brämhult. Här startade Boråsfamiljen Ojala verksamheten 2002 med en handfull anställda. I dag är de 70 stycken. De flesta jobbar i Brämhult, resten i länder som Finland, Holland, Polen och England. Vi håller även på att starta en fabrik i USA, säger vd:n Joakim Nyberg. I klassiska musikstaden Nashville bygger Muovitech upp en produktionsanläggning med sikte på den amerikanska marknaden. Men hur ser marknaden ut? Tittar vi på Sverige har ungefär hälften av landets 500 000 småhus redan valt berg- eller jordvärme, säger Joakim Nyberg. Resten har allt från oljepannor till direktverkande el. Om villamarknaden är mättad? Nej, säger Joakim Nyberg. Fast störst möjligheter att expandera har vi när det gäller större fastigheter, det finns exempelvis många företag som dras med gamla oljepannor i sina lokaler. Utrustning för jord- och bergvärme är Muovitechs bransch. Om du ser på en installation så förser vi marknaden med de produkter som krävs på utsidan av byggnaderna, säger vd Joakim Nyberg. Det handlar om kollektorer som samlar in energin samt rör och tillbehör som behövs för att koppla ihop dem med en värmepump. Foto: Jeanette Larsson Tyngd. I änden på en kollektor för geoenergi krävs något som har lite vikt, en bit stål som monteras i en plastsektion. Visar gör Daniel Almgren. Joakim Nyberg Ålder: 48 år. Bor: Fristad. Familj: Ja. Intressen: Träning. Finns i fem länder Muovitech omsätter närmare 200 miljoner och har 70 anställda i fem länder. Deras specialitet är kollektorer och kopplingar för utvinning av värme eller kyla i berg och jord. Metoden fungerar ungefär så här: kollektorn är fylld med en vätska en blandning av etanol och vatten som värms upp av berggrunden. Vätskan leds sedan genom en värmepump där den kyls ner. Då frigörs energi som går att omvandla till värme. Ta en stålbild Lägg upp din bästa stålbild på Instagram under #stenastålbild fram till 30 oktober. Vinnaren får en cool Stenaryggsäck med spännande innehåll. Vinnarbilden publiceras i Stål#4. PS. Din instagramprofil måste vara öppen, inte privat, så att vi kan kontakta den som vinner. @Lägg upp din bild på Instagram under #stenastålbild senast 30 oktober Tore vann jackan Sudoku (svår) SUDOKU - Svårt 6 8 1 2 Tävla om ryggsäck Vinnaren av Stenas seglarjacka i Stål#2 är Tore Willberg i Järfälla. Det korrekta svaret är att duellen i Match Racing börjar 4 minuter före startsignalen. Grattis säger vi på STÅL-redaktionen! 8 5 3 1 5 4 6 5 6 7 1 2 9 6 4 8 7 7 6 4 Tycker du att det är för svårt? Lösningen hittar du på stenastal.se/ sudoku. 14 1515
Posttidning B Returadress: Stena Stål AB, Box 4088 400 40 Göteborg, Sverige B Port Sverige Porto betalt payé Hallå där......hans Svensson, marknadschef på Stena Stål. Er kundenkät är på väg ut med mejl? Text: Thomas Drakenfors Ja, den är planlagd till början av oktober. Vilka får den? 4 000 stora och små kunder i alla branscher, vi riktar oss till alla vi jobbar med. Vad vill ni veta? Hur de uppfattar vårt arbete. Vad vi kan förbättra och om de är nöjda med oss. Dessutom är vi kvalitetscertifierade enligt ISO 9001 vilket ställer krav på ständiga förbättringar och att vi mäter kundupplevelserna med jämna mellanrum. Något du hoppas få läsa i enkäten? Att kunderna ser oss som en pålitlig partner och att vi håller vad vi lovar, att vi har hög leveranssäkerhet helt enkelt. Det är mycket viktigt för oss. Hur analyserar ni svaren? Vi bryter ner dem per försäljningsorganisation och arbetar vidare med dem. Går det att lämna fria kommentarer? Ja, och de brukar vara extra intressanta. Kommer kundenkäten ofta? Vartannat år, men jag vill betona att vi gärna tar emot synpunkter när som helst. Det är bara att ring eller mejla. Synpunkter gör att vi utvecklas. Guldvittring för Team Marklund i rallycross-vm Rallycross-VM går mot sitt slut. När bara en tävling återstår är Team Marklund från Boliden (som vi skrev om i förra numret) med och slåss om topp-placeringen. Men trots en extremt stark insats i premiärsäsongen är inte teamchef Jan Marklund den som förhäver sig. Text: Tommy Apelqvist Hur känns det? jo nog är det väl bra Väl?! Ha, ha det är förstås jättebra att kunna vara med och fajtas om VM-titeln. Inte minst som vi är ett relativt nytt team och kör nya bilar för året. Ni hårdsatsade på lättviktsdelar inför säsongen. Vad har det betytt? Det är svårt att peka på enskilda faktorer. Visst har det påverkat, men viktigast är nog att vi haft hög tillförlitlighet på bilarna. Hur ser framtiden ut? Vi är redan klara för nästa VM-säsong. Kanske dubblerar vi antalet bilar till fyra. Vi har fått många förfrågningar. Argentina återstår, vad vet ni om deras bana? Bara hur bansträckningen ser ut. Den är nybyggd, så inget team har erfarenhet av den. Det verkar i alla fall inte till vår nackdel. Och VM-nerverna? Inga problem. Toopi (Heikkinen, förste förare) är finne och Anton (Marklund, andre förare) är norrlänning som jag. Vi hetsar inte upp oss i onödan. Då önskar vi lycka till. Tack. Sista tävlingshelg är 22 23 november. Följ Team Marklund här: www.marklundmotorsport.se/ www.facebook.com/marklundrx www.rallycrossrx.com/standing/supercarwrxteam Nedan faksimil från STÅL Nr 2/2014