Medborgarnas öga på makten

Nyheter Utgiven av FAR Årgång 39 Pris 60 kronor Nr 2 2013 TILLSYN Börsen vill slippa redovisningstillsynen BRANSCHEN Färre klarade redovisningskonsultexamen HANDEL Digitala kvitton snart vardag debatt: fel att skatten är högre när barnen tar över Medborgarnas öga på makten Riksrevisor Gudrun Antemar granskar staten 1

FÖR BÄTTRE AFFÄRER OCH EN ENKLARE VARDAG BYRÅLÖSNINGAR FRÅN HOGIA DRIFTTJÄNST BACKUP ÖVERVAKNING UPPDATERING PARTNERSYSTEM GRÄNSSNITT FÖR INTEGRATION Hogia Byråportal EKONOMISYSTEM BOKFÖRING DEKLARATION ELEKTRONISK FAKTURA BOKSLUT/ÅRSREDOVISNING BESLUTSSTÖD ORDER/LAGER HR-SYSTEM PERSONAL REKRYTERING ANSTÄLLNING KOMPETENS LÖNEREVISION HISTORIK LÖNESYSTEM BRANSCHAVTAL RAPPORTERING AVSTÄMNING STATISTIK FÖRSÄKRINGSADMINISTRATION Hogia Byråportal mötesplatsen för byrån och byråns kunder! Hogia Byråportal öppnar upp för en mängd nya möjligheter för er byrå. Ett webbaserat gränssnitt ger både säkerhet och flexibilitet i det dagliga arbetet, samt tillfälle att tydliggöra och utvidga ert tjänsteutbud. Med hjälp av praktiska Self-Service tjänster kan ni dessutom låta kunderna bli mer delaktiga i arbetsflödet. Med Hogia Byråportal sätter ni er byrå på kartan och marknadsför den som en modern och kompetent affärspartner mot era kunder. Läs mer på www.hogia.se/ror eller kontakta oss direkt! 444 28 Stenungsund Tel 0303-667 80 Fax 0303-667 67 E-post ror@hogia.se Webbplats www.hogia.se/ror

nummer 2/2013 BALANS Ledare nummer 2/2013 Vem klarar proven? Foto: Maja Brand Balans är FARs tidning för fri och obunden debatt. Införda artiklar åter ger författar nas eller intervjupersonernas åsikte r, vilka inte behöver mot svara FARs. prenumeration Pris: 597,50 kronor/år. Studentrabatt 50 procent. Kontakta kundservice vid frågor rörande din prenumeration 08-402 75 14, balans@far.se. Äldre lösnummer av Balans går att be ställa för 60 kronor i mån av tillgång. Porto tillkommer. Du beställer dessa från kundservice. Är du medlem i FAR och har frågor om din prenumeration? Mejla till medlem@far.se Med rätt förutsättningar ökar chansen att lyckas, inte minst i arbetslivet. Det är en gammal sanning som nog kan må bra av att dammas av med jämna mellanrum. Vid senaste redovisningskonsultexamen klarade knappt hälften provet. Ett sämre utfall än tidigare år. Men det är inte inom de teoretiska delarna som det brister, utan när det kommer till de tillämpade uppgifterna. Lena Sjöblom som är ansvarig för redovisningstjänster på FAR menar att det i flera fall saknades ett tydligt kundperspektiv, något hon befarar kan bero på att de som skrev provet inte har arbetat tillräckligt självständigt i rådgivarrollen. Med tanke på att det faktiskt krävs minst fem års arbetslivserfarenhet för att skriva provet kan man fråga sig om byråerna verkligen ger redovisningskonsulterna rätt förutsättningar. Kanske finns här en förbättringspotential? Men FAR tar också på sig en del av ansvaret och kommer bland annat att erbjuda en förberedelsekurs. Ett annat prov som är i ropet är revisorsexamen. I och med att vi 1 juni går över till en revisorskategori blir vårens revisorsprov det sista enligt den gamla modellen. Hur provet kommer att utformas i framtiden är oklart. Revisorsnämnden inväntar förordningsändringar från regeringen innan man uttalar sig i frågan. Resultatet i dessa prov har stor betydelse för enskilda personers yrkesliv. Därför är det viktigt med uppbackning, både från arbetsgivare och från FAR. För vilka kommer att klara proven? Jo, sannolikt de som har fått rätt förutsättningar! Trevlig läsning! Pernilla Halling pernilla.halling@far.se Balans Box 6417 113 82 Stockholm fornamn.efternamn@far.se Prenumerationsärenden 08-402 75 14, balans@far.se FAR-medlem: medlem@far.se Chefredaktör Pernilla Halling 08-506 112 41 Layout Anna Elgerot 08-506 112 43 Redaktör Charlotta Danielsson 08-506 112 49 Redaktör/debatt Rakel Lennartsson 08-506 112 42 Tryckt hos Exakta 2013 ISSN 0346-8208 Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kon trol lerad fackpress upplaga 15 700 (2011) Annonser Bo Lindberg, Selective Business, 08-651 50 04, 0708-95 99 66, bo.lindberg@tidningenbalans.se Balans ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Äldre nummer (från och med nr 4/2010) finns att läsa på far.se/balans. 3

PETER SVING, VISMA SPCS OAVSETT VILKEN TYP AV KUNDER DU HAR, HAR PETER EN LÖSNING: VISMA BYRÅPAKET. ST3001 Visma Byråpaket innehåller bland annat de viktigaste ekonomi-, bokförings- och redovisningsprogrammen för dig som redovisningskonsult. Arbetsprocesserna blir effektivare och du kommer att kunna hantera fl er typer av uppdrag. Dessutom använder redan över hälften av landets alla småföretag program från oss, vilket underlättar samarbetet med dina kunder. Kontakta Peter eller någon av hans kollegor, de kommer gärna till dig och berättar mer. För även om vi strävar efter att utveckla ny teknik, fi nns det en sak vi aldrig automatiserar. Och det är den personliga rådgivningen. Boka möte på 0470-70 61 40 eller gå in och läs mer på www.vismaspcs.se/byra BOKA GÄRNA MÖTE MED OSS. RING 0470-70 61 40. VI TAR DITT FÖRETAGANDE PERSONLIGT

nummer 4/2010 BALANS Noteringar innehåll 2/2013 07 12 56 38 Månadens gästkrönikör: 31 XX 07 noteringar. Börsen vill slippa redovisningstillsynen kan få hjälp av nya EU-riktlinjer. 09 noteringar. Resultatet i redovisningskonsultexamen är sämre än tidigare år. 11 noteringar. 5 frågor...... till Marianne Sandén Ljungberg, VD Mazars, som just delat ut Simone de Beauvoir-priset till Malala Yousafzai. 12 noteringar. Digitala kvitton snart är det vardag Skatteverket har ändrat inställning och nu spås utvecklingen gå fort. 16 profil i balans. Gudrun Antemar. Som riksrevisor har Gudrun Antemar ansvar för att granska några av de mest brännande framtidsfrågorna. 22 inblick. Svenska modellen för bolagsstyrning är hotad ewa fallenius Äntligen är K3 klart! caisa drefeldt Välkommen förbättring av pensionsredovisningen peter malmqvist 26 fördjupning. Ställ fler frågor om intern styrning och kontroll! anders hult och olof arwinge Ny handlingsplan från EU-kommissionen carl svernlöv Högre krav på revisorn med nya ISA 610 anders tagde och daniel de paula 35 i branschen. Skattejurist. Therese Walerholt är skådespelaren som sadlade om till skattejurist. 36 debatt. Fel att skatten är högre när barnen tar över Dagens skatteregler diskriminerar familjeföretagare eftersom det är enklare och billigare att sälja till utomstående. Något som regeringen måste ändra på i sin utlovade översyn, skriver skatte juristen Hans Peter Larsson. 42 Anna Laestadius Larsson är journalist. I augusti debuterar hon som författare. 36 debatt. Fel att skatten är högre när barnen tar över hans peter larsson Skulder är inte mycket till arv jonas fjertorp 40 far förtroende, ansvar, relevans. Hallå där... Martin Axelsson, FAR-ambassadör och region ansvarig. Rekordmånga anmälda till årets rådgivningsevent. Varför är du på fastighetsdagen? 5

Vi är inte av den gamla stammen När du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Vi läser inte bara lagen, vi är din samtalspartner när du vill utveckla ditt företag. Vi är cirka 180 medarbetare på 14 kontor runt om i Sverige som engagerar oss helhjärtat. För att du ska ha något att luta dig mot i din nästa affär. www.glimstedt.se

nummer 2/2013 BALANS Noteringar nya eu-riktlinjer Börsen vill slippa redovisningstillsynen Företagen blir allt bättre på att följa IFRS. Det visar börsens årliga tillsyn. Samtidigt förs diskussioner i EU som kan tvinga fram en ny lösning för redovisningstillsynen. Den svenska lösningen för tillsynen av hur väl bolagen tillämpar IFRS, den så kallade redovisningstillsynen, är unik inom EU. I andra länder sköts den av myndigheter eller självregleringsorgan, men i Sverige är den delegerad till marknadsplatserna. För Nasdaq OMX kostar redovisningstillsynen drygt ett par miljoner kronor om året. Staten ger ingen ersättning, utan kostnaden betalas av de noterade bolagen via den så kallade listavgiften. Annika Poutiainen, chef för övervakningen på Nasdaq OMX i Norden, har länge argumenterat för att börserna ska slippa redovisningstillsynen. Den innebär en extra kostnad och blir därmed en konkurrensnackdel för oss, men det viktigaste argumentet för en förändring är att själva tillsynen skulle gynnas av en mer samordnad lösning. Det skulle även ge oss en starkare röst i Europa, säger hon. För snart tre år sedan skickade Annika Poutiainen tillsammans med företrädare för bland andra FAR och Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden ett förslag till finansdepartementet, som argumenterade för att redovisningstillsynen borde ske inom ramen för ett självregleringsorgan. Frågan om redovisningstillsynen har tidigare varit uppe för utredning. Något beslut fattades aldrig och promemorian hamnar allt längre ner i högarna på finansdepartementet. Frågan var då uppe för utredning och hösten 2011 fanns enligt uppgift från finansdepartementet ett i princip färdigt förslag, med några alternativa lösningar. Men något beslut fattades aldrig och promemorian har sedan dess hamnat allt längre ner i skrivbordslådan på finansdepartementet. Nu kan det i stället bli EU som tvingar fram en lösning, inom ramen för Europeiska värdepappersoch marknadsmyndigheten, ESMA. Det är inte osannolikt att de nya riktlinjer som just nu diskuteras inom ESMA kommer att medföra att Sverige måste förändra redovisningstillsynen, säger Annika Poutiainen. Enligt ESMAs utkast till nya riktlinjer ska det inte vara möjligt att delegera tillsynen till marknadsplatserna. Jan Buisman, redovisningsexpert och konsult åt Nasdaq OMX inom redovisningstillsyn, deltar regelbundet i ESMAs möten. Utvecklingen med redovisning enligt IFRS är klart positiv i både Sverige och EU. Man kan säga att barnsjukdomarna har gått över nu. Samtidigt förändras IFRS hela tiden, säger han. ESMA har en viktig roll i utvecklingen av IFRS och för en kontinuerlig dialog med IASB om hur IFRS kan förbättras. rakel lennartsson fakta Finansinspektionen (FI) är ytterst ansvarig för redovisningstillsynen i Sverige, men har delegerat uppgiften till Nasdaq OMX Stockholm och Nordic Growth Market. Foto: dreamstime 7

BALANS nummer 2/2013 Noteringar vägvalet revision Foto: dreamstime Motivering krävs vid byte av K-regelverk Bokföringsnämnden har tagit till sig av FARs synpunkt och tillåter mer flexibilitet de första åren med K-regelverken. Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd med tillhörande uttalande om byte mellan K- regelverk är nu antaget. Enligt det utkast som föregick det allmänna rådet var huvudregeln att det krävdes särskilda skäl för att byta ned sig från ett högre regelverk (K3) till ett lägre (K2). BFN tog emellertid till sig synpunkten från FAR, att mindre företag ska kunna välja huvudregelverket K3 och sedan kunna byta till K2 utan att behöva leva upp till krav på särskilda skäl, säger Göran Arnell, ordförande i FARs policygrupp för redovisning. Däremot krävs alltid upplysning med motivering till bytet i not. Företag som har tillämpat K2 och därefter byter upp sig till K3 kan inte byta tillbaka till K2 igen utan att särskilda skäl föreligger. Men det är bra att BFN väljer ett mer flexibelt synsätt åtminstone i inledningsskedet, menar Göran Arnell. BFN anser, i motsats till FAR, att ett byte av K-regelverk alltid är ett byte av redovisningsprincip. FAR menar att så inte behöver vara fallet utan beroende på omständigheter i det enskilda företaget mycket väl bara kan handla om olika omfattning på de notupplysningar som måste lämnas. rakel lennartsson I vår hålls de sista examinationstillfällena enligt den gamla modellen. Sista revisorsprovet i vår Från och med första juni kommer Sverige att ha en revisorskategori, enligt ett aktuellt förslag från regeringen. Det innebär att vårens examina blir de sista enligt den gamla modellen. 20 december lämnade regeringen sin proposition till riksdagen, som väntas anta den utan förändringar. Detta innebär bland annat att vårens revisorsexamina blir sista chansen att examineras enligt den gamla modellen. Vi har fått många samtal från personer som undrar om det blir något prov i vår, och det blir det förutsatt att vi har fått tillräckligt många ansökningar, säger Anita Wickström, chef för Revisorsnämnden (RN). ekonomi Svenska företag höjer lönerna Svenska företag är pessimistiska inför 2013, men frikostiga med löneökningar. Det visar en undersökning från Grant Thornton. Sverige är med bland de tio mest pessimistiska länderna när det gäller de ekonomiska utsikterna för 2013. Trots det avser tre av fyra företag att höja lönerna mer än inflationstakten. RN kan i enlighet med myndighetens föreskrift ställa in ett prov om antalet sökande inte överstiger 30 personer. 1 februari gick ansökningstiden ut och vid den här tidningens pressläggning var det fortfarande osäkert huruvida intresset för högre revisorsexamen ger underlag nog att genomföra provet. Många räknar nog med att propositionen går igenom och att de ska bli auktoriserade fakta Hans Åkervall ny VD för KPMG Hans Åkervall, 59 år och auktoriserad revisor, blir ny VD för KPMG. Han har varit anställd inom KPMG sedan 1987, och har sedan 5 november 2012 varit tillförordnad VD. Han har även varit chef för affärsområdet Revision Stora Företag. Jag ser fram mot att få vara med att utveckla KPMG Sverige. Vi har en djup kompetens inom revision, med övergångsreglerna, säger Anita Wickström. Hur det framtida provet kommer att se ut är inte klart. RN inväntar förordningsändringarna från regeringen, innan myndigheten kan uttala sig. Regeringen har dock gett tydligt besked om övergångsreglerna: Alla som har avlagt godkänd revisorsexamen kommer att benämnas auktoriserad revisor från och med 1 juni 2013. rakel lennartsson Den aktuella propositionen (prop. 2012/13:61) är den sista som bygger på Bo Svensson utredning om revisorer och revision från 2008. Propositionen innehåller även förslag om försenad årsredovisning och bokföringsbrott. När det gäller frågorna om revisorns skadeståndsskyldighet och byråjäv (bokföringsjäv) lämnas inga förslag. på nytt jobb rådgivning och skatt och en stark position inom svenskt näringsliv. Jag är övertygad om att det finns goda möjligheter att flytta fram vår marknadsposition, säger Hans Åkervall. Sedan 2010 är Hans Åkervall medlem av KPMGs svenska koncernledning. Han är i dag revisor inom Nordea-koncernen, Walleniusrederierna och Green Cargo. Foto: dreamstime 8

nummer 2/2013 BALANS Noteringar Kundperspektivet avgörande för att klara redovisningsexamen Resultatet i redovisningskonsultexamen är sämre än tidigare år. FAR tar på sig en del av ansvaret. Men byråerna måste också ta sitt ansvar, säger Lena Sjöblom, ansvarig för redovisningstjänster på FAR. Nästan hälften (sex personer av sammanlagt tretton) klarade inte redovisningskonsultexamen med godkänt resultat. Lena Sjöblom, ansvarig för redovisningsfrågor på FAR är bekymrad över resultatet. Vi ser en markant skillnad jämfört med tidigare tillfällen. Det beror inte på att provet har blivit svårare eller att redovisningskonsulterna kan mindre. Men vi befarar att den här gruppen inte hade tillräcklig erfarenhet av att arbeta som självständiga rådgivare med kundansvar, säger Lena Sjöblom. Nivån på de teoretiska kunskaperna är genomgående god. Bristerna visar sig i de tilllämpade uppgifterna, där det behövs mer initiativförmåga och proaktivitet. Man måste inte kunna allting själv, men som konsult måste man tänka kreativt kring lösningar och, när det behövs, lotsa kunden vidare till andra experter. I flera fall saknades ett Lena Sjöblom tydligt kundperspektiv, vilket kan tyda på att personen ännu inte arbetat tillräckligt självständigt i rådgivarrollen, säger Lena Sjöblom. För att få avlägga examen krävs minst fem års arbetslivserfarenhet. Till bilden hör att de som tidigare skrivit provet har varit både äldre och mer erfarna, flertalet hade längre erfarenhet än fem år. Men FAR vidhåller att fem års arbetlivserfarenhet räcker, förutsatt att man fått relevant utbildning och rätt coaching av sin arbetsgivare. Redovisningskonsulten måste ha en tydlig coaching på sin arbetsplats och få möjlighet att jobba med olika kunder och frågeställningar för att träna sig på rådgivarrollen, säger Lena Sjöblom. Titeln Auktoriserad redovisningskonsult markerar ett tydligt karriärsteg inom Att kunna arbeta självständigt och kreativt i rådgivarrollen är en viktig del av redovisningskonsultexamen. branschen, men för att få titeln räcker det inte att svara rätt på de teoretiska frågorna. Den auktoriserade redovisningskonsulten ska också kunna agera proaktivt och ta fram egna förslag och idéer utifrån kundens situation. FAR drar slutsatsen att några kandidater gick upp i provet lite för tidigt. Vi tar på oss en del av ansvaret och FAR kommer därför att gå ut och tydliggöra förväntningarna bland annat genom att införa en förberedelsekurs. Vi är övertygade om att många har förutsättningar att lyckas, bara de får veta vad som gäller, säger Lena Sjöblom. Rakel Lennartsson fakta Auktorisationen av redovisningskonsulter har tagits fram i samarbete mellan FAR och Sveriges redovisningskonsulters förbund, SRF. foto:dreamstime Nytt år Nya regler Läs mer, köp dina böcker och onlinetjänster på 9

BALANS nummer 2/2013 Noteringar bolagskod redovisning Ökad transparens med ny bolagskod Ökad transparens är en av nyckel frågorna i EUs handlingsplan för bolagsrätt och bolagsstyrning. EU-kommissionen vill öka aktieägarnas insyn i bolaget och samtidigt uppmuntra långsiktigt ägande. Ökad öppenhet kring ersättningar är ett exempel på konkret åtgärd som EU-kommissionen pekar på, där transparensen kan öka. Handlingsplanen syftar också till att förbättra den europeiska konkurrenskraften genom att öka de gränsöverskridande aktiviteterna. Ett mål med översynen är att samla all lagstiftning på området i ett instrument. rakel lennartsson Jag har känt hur det är att inte bli tagen på allvar, att inte synas. Jag har behövt strategier för att ta mig runt det. Maria Arnholm, ny jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister, om hur det är att vara ensam kvinna i en ledningsgrupp. Dagens Industri januari 2013. byrårotation Nederländerna, steget före? Före jul fattade den nederländska senaten beslut om obligatorisk byrårotation var åttonde år i företag av allmänt intresse. Förbudet träder i kraft 2016. Redan i år, 2013, införs rådgivningsförbud hos revisionskunder i denna kategori. Motsvarande regler diskuteras just nu i EU. rakel lennartsson Sverige ligger i framkant när det gäller statens regelverk för årsredovisning. Svårt för EU att enas om IFRS för offentlig sektor Den internationella redovisningsstandarden för offentlig sektor, IPSAS, är inte tillräckligt utvecklad. Det menar Ekonomistyrningsverket (ESV) som därför avråder regeringen från att införa IPSAS fullt ut. Inget annat EU-land har implementerat International Public Sector Accounting Standards (IPSAS) fullt ut och Sverige bör inte heller göra det. Det konstaterar ESV i en rapport till regeringen. Samtidigt utreder EU-kommissionen och dess statistikorgan Eurostat om EU-länderna ska införa IPSAS eller en motsvarande europeisk standard, EPSAS. IPSAS är en anpassning av IFRS för offentlig sektor, men ESV anser att anpassningen inte är tillräcklig. IPSAS är inte tillräckligt utvecklad ännu, säger Anne- Marie Ögren, redovisningsexpert på ESV och den som har lett arbetet med rapporten. Andra nackdelar med en fullständig övergång är att tilläggsupplysningarna är mer omfattande än vad ESV bedömer ändamålsenligt. ESV har jämfört svenska statens regelverk för årsredovisning, dels med IPSAS, dels med ett urval av andra OECD-länder. Resultatet av översikten visar att Sverige ligger fortsatt långt framme vid en internationell jämförelse. Internationell harmonisering har ett egenvärde och från svensk sida är vi i princip positiva, men redovisningsreglerna måste i första hand utgå från statsmaktens behov, säger Anne-Marie Ögren. ESV anser därför att Sverige ska fortsätta på den inslagna vägen med en successiv förbättring och anpassning av redovisningsreglerna för staten. De flesta länder resonerar likadant, men på EU-nivån anser man att det går för långsamt. Eurostat vill dessutom att redovisningen och nationalräkenskaperna ska var kopplade, så att den statistik som Eurostat sammanställer ska bli verifierbar mot källan. Problemet är att länderna inte är överens, varken om vad som ska redovisas det finns inget gemensamt ramverk eller hur det ska redovisas. Olika traditioner och kulturer spelar in. Anne-Marie Ögren tar exemplet med avsättning för tjänstepension. Enligt IPSAS ska avsättningen grunda sig på en beräkning av framtida löneökningar och en uppskattning av hur länge personen kommer att jobba. Detta synsätt stämmer inte med hur det statliga kollektivavtalet ser på pensionsåtagande och skulle få konsekvenser för statsbudgeten, säger hon. rakel lennartsson Foto: dreamstime 10

nummer 2/2013 BALANS Noteringar 5 frågor... till Marianne Sandén Ljungberg, VD Mazars, som just delat ut Simone de Beauvoir-priset till Malala Yousafzai. Vi hjälper dig med både start och målgång på rekordtid! En enda människa kan göra skillnad för många 1Vad är Simone de Beauvoir-priset? Simone de Beauvoir-priset för kvinnors frihet skapades 2008 för att hedra minnet av författarens 100-årsdag. Priset delas ut till kvinnor, män och organisationer som i Simone de Beauvoirs anda försvarar kvinnors rättigheter överallt där de är hotade. Simone de Beauvoir är en av 1900-talets mest kända kvinnliga författare och filosofer. Hon skrev bland annat boken Det andra könet, som är en klassiker inom den feministiska teoribildningen. 2Varför sponsrar Mazars detta pris? Revision och granskning av hur väl företag och organisationer respekterar mänskliga rättigheter i sin verksamhet är ett område där Mazars är på stark frammarsch internationellt. Vi arbetar med företag som strävar efter att följa ansvarsfulla metoder för att garantera hållbarhet och välfärd i de samhällen där de gör affärer. Exempelvis handlar det om skapa bra arbetsvillkor. 3Vad har Simone de Beauvoir-priset för koppling till revision? För Mazars har hållbarhetsfrågorna två dimensioner, dels vårt interna CSR-arbete och dels det affärsområde som reviderar mänskliga rättigheter. De vägledande principerna vid revision av mänskliga rättigheter är att skapa en koppling mellan affärsverksamheten och socialt ansvar för att företagen ska kunna värna och skydda detta på ett ekonomiskt hållbart sätt. 4I år fick Malala Yousafzai priset, vad hoppas ni att det innebär? I år valde juryn att ge priset till Malala Yousafzai som sedan 2009 bloggat om sitt dagliga liv och som blivit en symbol för kampen för flickors rätt till utbildning. Hon skadades svårt i ett mordförsök förra året. Vi hoppas att den här unga flickans starka kamp lyfts upp som ett exempel på hur en enda människa kan göra skillnad för många genom att arbeta för det hon tror på. 5Vad kan näringslivet göra för att stärka kvinnors rättigheter? Näringslivet kan just på detta sätt hjälpa till att lyfta fram de historier och personer som gör skillnad för kvinnors och människors grundläggande rättigheter. Genom att näringslivet lyfter fram dessa exempel får de uppmärksamhet runt om i världen vilket annars kanske inte hade varit möjligt. Vi tycker att det är viktigt att lyfta fram kvinnor både på hemmaplan och på en global nivå. rakel lennartsson Start Lagerbolag på 2h Målgång Snabbavveckling offert på 2h Våra tjänster riktar sig till dig som är revisor, redovisningskonsult, advokat eller entreprenör. Vi ger snabb och professionell hjälp vid administrativa processer som handlar om att bilda eller avveckla bolag. På bara två timmar levererar vi ett aktiebolag och lämnar offert på snabbavveckling av ett aktiebolag. www.bolagsstiftarna.com bolagsstiftarna ab box 12086, 402 41 göteborg tel 031-704 10 50 fax 031-14 84 10 bolags@stiftarna.com 11

BALANS nummer 2/2013 Noteringar Digitala kvitton snart Skatteverket har ändrat inställning och nu spås utvecklingen gå fort Kvittohanteringen är på väg att bli digital. Skatteverket har sagt ja till digitala kvitton, och allt fler företag överväger att gå över från fysiska till digitala kvitton. På företaget Sparakvittot tror man att utvecklingen kommer att gå fort. Digitala kvitton sparar tid, pengar och miljö. Det menar i alla fall Håkan Åman, VD för företaget Spara kvittot. Egentligen handlar det allmänt om att alla branscher som hanterar kvitton är på väg mot en modernare hantering. Det är en fortsättning av den beteendeförändring som vi ser i samhället och som bland annat har lett till att vi blir mer och mer mobila och att nya betallösningar växer fram, säger han. Det finns flera företag som arbetar med digital kvittohantering, och ett av dem är Sparakvittot som erbjuder sina kunder en molnbaserad tjänst. Tanken på tjänsten väcktes ur frustrationen över kvitton som försvinner eller bleks med tiden. Vi såg att det fanns ett behov och har utifrån det utvecklat vår tjänst. I dag är vi femton personer som arbetar inom ramen för Sparakvittot och man kan säga att vi är med och bygger infrastrukturen för alla kvittoutställare, säger Håkan Åman. Både för kunden och för handlaren är kvittot en värdehandling, men samtidigt är de flesta av dagens kvitton giftiga, inte beständiga och dessutom inte återvinningsbara. Det är inte tidsenligt menar Håkan... de flesta av dagens kvitton är giftiga, inte beständiga och dessutom inte återvinningsbara. Åman som vill se en övergång från fysiska kvitton till digitala kvitton. I de undersökningar Håkan Åman som vi har gjort välkomnar nio av tio digitala kvitton, om det erbjöds och med en möjlighet att samla dem på ett och samma ställe. I och med att Skatteverket förra våren godkände digitala kvitton under vissa förutsättningar, bland annat att de är spårbara, har vi alla förutsättningar att arbeta vidare med det här, säger han. Digitala kvitton kan även underlätta hanteringen av utlägg och redovisning. Det konstaterar Fredrik Abrahamsson och Alexander Sandström som driver företaget Skovik. De har tagit fram ett webbaserat program för kvitton och utlägg och menar att den papperslösa hanteringen är framtiden. På så sätt sparar man tid för anställda, chefer och ekonomiavdelningen, säger Fredrik Abrahamsson. Fredrik Abrahamsson och Alexander Sandström började projektet hösten 2010 när de gick på Handelshögskolan och parallellt med studierna startade ett aktiebolag tillsammans. Kontakter med företag visade att många upplevde det jobbigt att hålla ordning på kvitton i samband med utlägg och representation. Fredrik Abrahamsson och Alexander Sandström gick till botten med vad man får och inte får göra bokföringsmässigt när det gäller kvitton och bokföring, och utifrån det skapade de Skovik. Vårt reseräkningsprogram hanterar utlägg, milersättning och traktamente. Det är bara att fotografera kvittot med telefonen och fylla i uppgifter direkt i programmet så har du ett elektroniskt kvitto och en färdig reseräkning. Det kändes onödigt och omständligt att spara kvitton i fysisk form för att redovisa dem, säger Fredrik Abrahamsson. Många menar att det är lätt att tappa bort kvitton och att reseräkningarna då blir en krånglig process både för den anställde och för ekonomiavdelningen och chefen som ska attestera, säger Alexander Sandström. Problemet med borttappade eller oläsliga kvitton är något som även Håkan Åman och Sparakvittot stött på. Som konsument vill man gärna ha alla sina kvitton samlade på ett och samma ställe. Problemet med dagens Fredrik Abrahamsson Alexander Sandström 12

nummer 2/2013 BALANS Noteringar är det vardag Papperskvitton är gammalmodigt foto: dreamstime papperskvitton är att de tyvärr lätt tappas bort eller bleks, vilket kan vara ett problem om man till exempel ska använda sig av en garanti, säger han. Sparakvittot är enligt Håkan Åman ännu i sin linda, men har ändå cirka 50 000 användare. Främst har man vänt sig till handlare och konsumenter och systemet bygger på att man på något sätt måste identifiera sig i samband med ett köp för att kunna få ett digitalt kvitto. Sparakvittot har även en app som man enkelt kan använda sig av. Än så länge är det i första hand en konsumentapp, men Håkan Åman betonar att det även finns ett stort intresse bland redovisningskonsulter och revisorer. Vi ser en växande efterfrågan på vår tjänst, allt fler registrerar sig på Sparakvittot. se, både privatpersoner och företagare laddar i dag ner sina kvitton med iphone eller Android. För företagen är fördelarna med digitala kvitton många, exempelvis underlättar de hanteringen och administrationen kring reseräkningar och utläggsredovisningar, något som de flesta företag och anställda i dag ser som tidsödande och jobbigt. Med en digital kvittolösning kan alla kvitton som ska sparas och redovisas sparas digitalt i systemet, för åtkomst vid senare behov, säger Håkan Åman. Charlotta Danielsson Skatteverket har ändrat inställning: Papperskvitton är gammalmodigt. Vi vill inte stå i vägen för nya tekniska lösningar, säger Conny Svensson, riksprojektledare för kontanthandelsprojektet på Skatte verket. 2010 kom kassaregisterlagen och därmed blev också alla som omfattas av lagen skyldiga att lämna kvitto till sina kunder. Då tolkade Skatteverket lagen som att det var nödvändigt att det var ett papperskvitto, men nu har myndigheten tänkt om. Det har kommit nya tekniska lösningar inom området sedan dess, bland annat olika betalningslösningar. Så vi har ändrat inställning och tycker själva att papperskvitton är gammalmodigt. Kan man spara kvittot i digital form är det bra, säger Conny Svensson. Han konstaterar att lagstiftningen är teknikneutral, men att en central del i lagstiftningen är kontrollåtgärderna. Skatte verket måste kunna kontrollera att den som omfattas av lagen verkligen lämnar ett kvitto. Och då har ju papperskvitto varit enkelt. Men vi inser att vi inte längre kan hänga upp det på papperskvitton utan är öppna för nya tekniska lösningar. Det finns redan företag som tillhandahåller både papperskvitton och digitala kvitton, säger Conny Svensson. Skatteverket arbetar nu med frågan hur de digitala kvittona ska kunna kontrolleras och kommer under årets början att presentera vad man har kommit fram till. Vi har ju också varit i kontakt med företag som arbetar med olika personalhanteringssystem och även för dem underlättar digitala kvitton hanteringen, säger Conny Svensson. charlotta danielsson papperskvitton Conny Svensson Omkring 1,5 miljarder papperskvitton skrivs ut i Sverige varje år. De går inte att återvinna. Många papperskvitton innehåller även det hormonstörande ämnet bisfenol A. Källa: Spara kvittot Foto: charlotta wadenbrant 13

BALANS nummer 2/2013 Noteringar IFAC tar pulsen på små Quick Poll går ut till små- och medelstora medlemsföretag i hela världen Regelbördan, den osäkra konjunkturen och konkurrensen om kunderna är de största utmaningarna för småföretag i hela världen. Det visar IFACs sammanställning av det halvårsvis återkommande frågebatteriet Quick Poll. Den så kallade SMP Quick Poll lanserades 2011. Enkäten vänder sig till små- och medelstora byråer i hela världen, som genom sin nationella branschorganisation är anslutna till IFAC. I Sverige rör det sig om knappt hälften av FARs 6 000 medlemmar som har möjlighet att två gånger om året ge sin syn på företagsklimat och viktiga frågor för småbyråer. I dagarna publiceras rykande färska siffror. Regelbördan är just nu den största utmaningen, för både konsulter och kunder. 25 procent av de svarande anser att regelbördan är kundernas största utmaning. När det gäller dem själva är siffran ytterligare något högre: 27 procent av konsulterna anser att regelbördan är deras största utmaning. Därefter kommer den osäkra konjunkturen: 22 procent av de svarande anser att den ekonomiska osäkerheten är kundernas största utmaning. Och när det kommer till dem själv anser nästan lika många, 21,5 procent, av de svarande att den största utmaningen är att locka och behålla kunder. Prispressen, som var en stor fråga i somras, har nu halkat ner till tredje plats. Syftet med SMP Quick Poll är att IFAC ska få input till sitt strategiska policyarbete. 14 Det är viktigt att man engagerar sig och svarar på enkäten. Det är viktigt att man engagerar sig och svarar på enkäten, säger Mats Olsson, som Mats Olsson är Nordiska Revisorsförbundets (NRF) representant i IFACs Small and Medium Practices (SMP) Committee. Vår agenda påverkas av de svar vi får in och när tillräckligt många svar pekar åt ett håll kan IFAC inte bortse från det även om Sveriges röst skulle saknas, säger han. Svarsfrekvensen varierar stort mellan olika länder, och svenskarna hör till dem som hittills varit minst engagerade. Totalt sett har IFAC fått in runt 3 600 respektive 3 700 svar vid de två senaste enkäterna. Trots den ojämna svarsfrekvensen försöker IFAC dra slutsatser på global nivå. Ibland händer det att ett land sticker ut med otroligt många svar. Då testar vi givetvis vad som händer med genomsnittet om det landet lyfts ur undersökningen, säger Mats Olsson Quick Poll är också ett sätt för IFAC att ta reda på hur väl medlemmarna känner till och förstår olika standarder som Två gånger om året har IFACs medlemsländer möjlighet att tycka till om IFAC är huvudman för, som exempelvis Code of Ethics. Här visar Quick Poll tyvärr att medlemmarna, globalt sett, behöver ännu mer utbildning. Med tanke på att revisorer och rådgivare på småbyråer har svarat att förtroendet är den viktigaste frågan för branschen att ta itu med 2013, torde IFAC ha ett gyllene tillfälle att sprida Code of Ethics. Men undersökningsresultatet är också en hälsning till de nationella branschorganisationerna, som FAR, att de måste satsa ännu mer på utbildning, säger Mats Olsson. På mindre byråer är det som regel svårare att vara borta från arbetet, en enmansbyrå måste ju i princip stänga, så då gäller det att även en etikutbildning upplevs ge stor nytta. Det händer också att IFAC lyfter ut enskilda aspekter av undersökningen och belyser dem i olika broschyrer. I somras upplevde exempelvis europeiska småbyråer att prispressen var den största utmaningen. För att bemöta deras oro publicerade IFAC artikeln How to cope with pressure to lower fees, med en kort omvärldsanalys och en lista med konkreta tips att använda i den egna verksamheten. Jag tycker att detta är ett

nummer 2/2013 BALANS Noteringar byråerna Vad tycker du? 1) Vilken är den största utmaningen i arbetet just nu? 2) Vilken är den viktigaste frågan för branschen 2013? foto: per trané Hans Erixon, revisor, Wennberg & Blennå AB, Hudiksvall. 1) För vår del är det nog att skapa mervärde för kunden. Efter revisionspliktens slopande måste vi vara mer proaktiva och på tå. Det räcker inte längre att leverera en revisionsberättelse utan det krävs mer av oss i kundmötet och vi arbetar aktivt med att bidra till kundens affär. 2) Att vi arbetar med att bevara vårt förtroende i samhället. Det har ju blivit lite kantstött efter de skandaler som varit. Men jag tror att vi har ett hyfsat förtroende hos allmänheten och det gäller att vi behåller det genom att förklara vad vi gör när vi träffar människor i olika sammanhang. Marie Larsson, godkänd revisor och auktoriserad redovisningskonsult, Brahe Revisionsbyrå AB, Jönköping. 1) En stor utmaning är arbetet med att guida och leda våra kunder in i rätt K-regelverk. företagsklimat och andra viktiga frågor för småbyråer. bra exempel på att IFAC har ett hands on-perspektiv som ibland saknas inom våra regionala och nationella organisationer (FEE, NRF och FAR, reds anm.). FARs utbildningar är av förklarliga skäl inriktade på att lära sig nya standarder och regelverk, core business, men ibland upplever jag, som själv kommer från en liten byrå, att förmågan att driva det egna företaget inte sällan är det som kan hämma en liten byrås utveckling. Här arbetar IFAC med support i olika former, på ett sätt som över huvud taget inte kan återfinnas i FEE och som det skulle kunna finnas mycket mer av i FAR än vad som är fallet i dag, säger Mats Olsson. foto: dreamstime Det är en ganska utbredd uppfattning bland FARs medlemmar att storbyråerna dominerar agendan och att FAR lägger sin tid på internationella frågor långt ifrån småbyråernas verklighet. Men förr eller senare sipprar de internationella besluten ner på den lokala nivån. Att delta i Quick Poll är ett sätt att påverka och vägleda alla oss som åker på möten runtom i världen, så att vi inte springer vilse utan har bra koll på vår verklighet, säger Mats Olsson. rakel lennartsson 2) En viktig fråga under 2013 blir utvecklingen av riktlinjerna för gränsdragningen mellan rådgivning och revision. Jag tänker bland annat på att frågan är uppe till diskussion i EU och vilka effekter det får för branschen på sikt. Kent Eriksson, revisor, Kent Eriksson Revision AB, Lycksele. 1) Att implementera ISA på små familjeägda företag med en omsättning på högst 2 miljoner kronor. Min uppfattning är att ISA lämpar sig bättre för större bolag. 2) Om man ser till branschen som helhet kan jag tänka mig att en viktig fråga är tillämpningen av Reko. Reko berör hela byrån, eftersom den innehåller en hel del föreskrifter som innebär rapporteringsskyldighet till ledningen. Dessutom är det fler och fler revisionsbyråer som också har en redovisningsavdelning. SMP quick poll SMP Quick Poll genomförs två gånger om året, i maj juni och november december. Frågorna skickas ut på ett 15-tal språk till revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare verksamma i små- och medelstora företag som är medlemmar i någon av IFACs medlemsorganisationer. För Sveriges del FAR. Var tredje svarande är egenföretagare och 90 procent jobbar på byråer med max 20 anställda. Omkring 2 600 av FARs cirka 6 000 medlemmar jobbar på egen eller liten byrå. 15

arbetsglädje LEDSTJÄRNA FÖR STATENS GRANSKARE Som riksrevisor har Gudrun Antemar ansvar för att granska några av de mest brännande framtidsfrågorna: vård, skola, omsorg och integration. Systematisk omvärldsbevakning och väl underbyggda rapporter gör det möjligt att peka på effektivitetsbrister inom politiskt laddade områden. Text: rakel lennartsson Foto: maja brand Gudrun Antemar har gjort det mesta en jurist kan göra varit domare, tjänsteman på regeringskansliet, åklagare och myndighetschef. På affärsjuridiken nöjde hon sig med att nosa. Efter att jag suttit ting började jag på en advokatbyrå med inriktning mot affärsjuridik. Det handlade ganska mycket om pengar och jag var mer intresserad av människor, säger hon. I efterhand framstår det som en nyckelfras. Under intervjun återkommer Gudrun Antemar flera gånger till medborgarperspektivet. Vid sidan av arbetsglädjen är det hennes ledstjärna. Man ska ha roligt på jobbet. Men man ska gå till jobbet och göra vad man ska, och inte det man vill, för vi är i medborgarnas tjänst. Om man lyckas kombinera de två sakerna: arbetsglädjen och medborgarperspektivet, då hamnar man nog ganska rätt. Det är grunden för min ledarskapsfilosofi, säger Gudrun Antemar. När hon valdes till riksrevisor hade hon varit chef för Ekobrottsmyndigheten i sex år. Uppdraget som riksrevisor är ingen vanlig chefsposition. 16

17

BALANS nummer 2/2013 Gudrun Antemar tror på att övertyga med väl underbyggda argument snarare än starka ord. Jag är inte anställd, utan vald. Det här är ett förtroendeuppdrag och min förhoppning är att jag ska förvalta förtroendet samtidigt som jag är en bra ledare för mina medarbetare. Riksrevisorerna de är sammanlagt tre stycken väljs av riksdagen. Deras uppdrag är att granska all statlig verksamhet: regeringen, myndigheterna, de statliga bolagen, universiteten, museerna ja, allt som finansieras genom statskassan. Varje riksrevisor beslutar inom sitt ansvarsområde vad som ska granskas genom effektivitetsrevision, hur granskningen ska genomföras och hur resultatet ska redovisas till riksdagen. Den årliga revisionen sker enligt internationella standarder och på det området är det regeringen som tar emot resultatet av granskningarna. Rikrevisorerna beslutar gemensamt hur de fördelar ansvaret mellan sig. Gudrun Antemar har några av de hetaste frågorna på sin lott: vård, skola, omsorg, integration och bistånd. Jag är så stolt över att ha ansvaret för de här granskningsområdena just nu, därför att vård, skola och integration är några av de viktigaste samhällsutmaningarna. Det handlar om medborgarnära verksamheter som i hög grad påverkas av de strukturella förändringar som Riksrevisionen identifierat i sin omvärldsanalys. Gudrun Antemar har särskilt tagit fasta på den demografiska utmaningen och pluralismen, med en större mångfald av utförare i välfärdssektorn. Till och med den enskilda medborgaren har blivit en utförare. I och med skolvalet och vårdvalet, som bygger på att en viss peng följer med medborgaren, blir var och en sin egen beställare. Som riksrevisor har hon ingen åsikt om skolpengen eller vårdpengen som sådan, men konstaterar att det gäller att analysera vad dessa reformer innebär för likvärdigheten och ansvarsfördelningen mellan olika parter. Utifrån ett likvärdighetsperspektiv kan man fråga sig om vårdvalet över huvud taget är möjligt utanför storstäderna. Och vad händer med ansvaret om medborgaren på eget initiativ själv väljer att söka vård i ett annat landsting än det hon eller han är skattskyldig i; vem är i så fall ansvarig om någonting går fel? Vi riksrevisorer är helt neutrala när det gäller politiska frågor. Genom vår revision granskar vi om statens verksamhet utförs effektivt. Ett exempel gäller patienternas delaktighet i sin egen vård. Det finns forskning som säger att om man involverar patienten i vården blir den mer effektiv. Risken är att reglerna kring patientsäkerhet inte hänger med, det är ett exempel på någonting vi kan behöva titta närmare på. Den svenska förvaltningsmodellen, som bygger på en tradition av stor tillit till myndigheter med relativt stor frihet, sätts på prov när antalet aktörer ökar. Risken är att helhetsperspektivet försvinner. Internationalisering, privatisering och andra underliggande trender har gjort den statliga verksamheten alltmer svåröverskådlig. På vissa områden har staten valt att minska sitt inflytande till förmån för den privata sektorn. [ ] I andra sam 18

nummer 11/2012 BALANS Extern redovisning I 7,5 hp Extern redovisning II 7,5 hp Extern redovisning III 7,5 hp Ekonomistyrning I 7,5 hp Ekonomistyrning II 7,5 hp Beskattningsrätt 15 hp Handelsrättslig översiktskurs 15 hp Ledarskap & organisationsbeteende 7,5 hp Företagsstrategi 7,5 hp Företagsanalys 7,5 hp Att leda organisationsförändringar 7,5 hp Projektstyrning 7,5 hp Försäljning, förhandling & dialogkonst 7,5 hp Marknadsföring I 7,5 hp Marknadsföring II 7,5 hp Internationell marknadsföring 7,5 hp Marknadsrätt 7,5 hp Marknadskommunikation 7,5 hp i samarbete med 19

BALANS nummer 2/2013 Vi har förtroendet att själva välja vad vi ska granska och hur vi ska redovisa det. manhang är staten aktör men agerar inte som principal, utan som en partner bland andra, skriver Riksrevisionen i sin Granskningsplan för 2012/2013. Statens verksamhet blir mer komplex och det gör revisionen ännu viktigare, säger Gudrun Antemar och tillägger: Revisionen är viktig för den är oberoende och tar ett steg tillbaka och reflekterar över sambanden mellan olika verksamheter. Många problemområden kräver flera granskningar för att fånga bredden i den grundläggande frågeställningen, exempelvis: Varför tar det så lång tid att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden? Riksrevisionen utarbetar då en granskningsstrategi med ett antal olika delgranskningar. Gudrun Antemar har bland annat ansvaret för granskningsstrategin inom området etablering och integration. Det tar i genomsnitt tio år för en invandrad kvinna och sju år för en invandrad man att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Med tanke på den demografiska utmaning vi har måste vi bli mycket bättre på att ta tillvara den kompetens som utrikes födda tillför i arbetslivet, säger hon och tillägger: Det är inte politik utan fakta. Hur ska samhället klara att finansiera vård och skola till alla, när andelen som arbetar krymper i förhållande till de som inte gör det? Förutom den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning har Sverige problem med alltför långa startsträckor för ungdomar och invandrare som ska ut i arbetslivet. Medborgarperspektivet styr Gudrun Antemars arbete. I praktiken innebär det nära kontakt med riksdagen, dit hon rapporterar. Varje år rör det sig om ett tiotal rapporter, som presenteras av respektive riksrevisor för det utskott som har hand om frågorna. Jag tänker att mina rapporter ska kunna bidra till utskottets arbete. Om man har hittat något som går att förbättra och har ett väl underbyggt resonemang så vill man ju också göra skillnad. Som den jurist hon är tror Gudrun Antemar på att övertyga med argument snarare än starka ord. Jag undviker starka negativa ord, men även positiva ord som exempelvis säkerställa. Den massmediala uppmärksamheten är underordnad möjligheten att påverka förvaltningen av Sverige. Det är ju så, att har man väl underbyggda argument så har man möjlighet att påverka. Gudrun Antemar saknar inte granskningsuppslag bara under vårt samtal kommer det upp ett antal. Men även om riksrevisorn har mandat att själv välja och utforma sin granskning, är det inte personliga preferenser som avgör vad tjänstemännen på Nybrogatan ska lägga sin tid på. Här kommer den kvalificerade omvärldsanalysen in i bilden. Vi har förtroendet att själva välja vad vi ska granska och hur vi ska redovisa det. Då är det viktigt att vi kan motivera de val vi gör, det handlar om transparens. För Gudrun Antemar var det en självklarhet när hon kom till Riksrevisionen för drygt två år sedan, att hennes granskningsbeslut måste gå att härleda till en övergripande strategi och omvärldsanalys. Metoderna och formerna för omvärldsbevakning är en viktig del av verksamheten och ett område som ständigt utvecklas, även internationellt. Finland ligger långt framme på området och i sommar möts de nordiska länderna för en konferens om omvärldsbevakning inom statlig revision. Staten är ju inte en statisk institution, påpekar Gudrun Antemar, och måste därför hela tiden ses i sitt sammanhang. Staten är ett väldigt föränderligt objekt, som är utsatt för tryck från alla håll; uppifrån, från EU, från sidan, från kommunerna, nedifrån, från medborgarna. gudrun antemar Ålder: 55 år. Född: Umeå. Föräldrarna tog efternamnet Antemar. Bor: Stockholms innerstad. Familj: Två söner. Utbildning: Juristexamen från Stockholms universitet 1982. Fritid: På min fritid vill jag röra på mig, se nya saker, umgås med vänner och läsa böcker. Motto: Ha roligt på jobbet och tänk på att medborgaren är din uppdragsgivare. Dold talang: Jag är bra på att laga pitepalt. Favoritfärg: Svart som bas, gärna uppiggat med färgstarka accenter. Annat: Tar en lång promenad till jobbet varje dag i ur och skur. Gillar mina neonfärgade joggingskor. 20

BALANS nummer 2/2013 inblick EU. ewa fallenius är ansvarig för EU-frågor och omvärldsbevakning på FAR. Ewa Fallenius skriver i varje nummer av Balans. ewa.fallenius@far.se Svenska modellen för bolagsstyrning är hotad För sjunde gången sedan anslutningen 1973 tog Irland vid årsskiftet över som ordförandeland i EU. Landet har länge befunnit sig i en djup ekonomisk kris och står under förmyndarskap av EU och Internationella valutafonden. Men nu satsar Irland stort med målsättningen att vara det land som tar Europa ut ur krisen. Den irländska premiärministern Enda Kenny vill att ordförandeskapet ska bringa nytt hopp, nya möjligheter och nytt självförtroende åt det irländska folket. I början av januari presenterade Irland sitt arbetsprogram kallat För stabilitet, tillväxt och jobb. Under det första halvåret vill man bland annat driva på den tillväxt- och sysselsättningspakt som EU-länderna enades om i juni 2012. Landet vill också ta fram nya regler för att erkänna yrkeskvalifikationer från andra EU-länder, modernisera den offentliga upphandlingen och klargöra rättigheter för arbetstagare som är utstationerade i andra EU-länder. Irland vill även stimulera till mer innovation och forskning och arbeta vidare med 22 programmet Horisont 2020. Det är ett finansiellt instrument som ska skapa en innovationsunion, vars mål är att stärka den europeiska konkurrenskraften på global nivå. Programmet föreslås ha en budget på 80 miljarder euro och ska pågå mellan 2014 och 2020. Företag ska till exempel kunna få hjälp med att utveckla sina innovativa idéer till verkliga produkter med en kommersiell potential. Samarbete över landgränser är nödvändigt och detta ska på sikt leda till en mer utvecklad inre marknad för kunskap, forskning och innovation. EUs ekonomi är naturligtvis i fokus. För att få en bra bild av varje EU-lands ekonomi har EU-kommissionen infört en årligen återkommande cykel för samordning av ekonomi- och finanspolitiken, den så kallade europeiska planeringsterminen. Under våren drar EU-ländernas stats- och regeringschefer upp riktlinjerna för medlemsländernas politik på grundval av EU-kommissionens årliga tillväxtöversikt. Därefter utvärderar EU-kommissionen programmen och utfärdar landsspecifika råd. Minister- Irland satsar stort inför ordförandeskapet i EU och har som målsättning att ta Europa ur krisen. rådet diskuterar råden och EUländernas stats- och regeringschefer godkänner dem slutligen i slutet av juni eller i början av juli. I denna genomgripande process deltar även Europaparlamentet, EUs rådgivande organ, de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter, regioner och andra aktörer som är engagerade i strategin. Andra viktiga punkter som Irland får arbeta vidare med är: Hantera eurokrisen Skapa en bankunion Nå en uppgörelse gällande EUs långtidsbudget för 2014 2020 Se till att Kroatien blir EUs 28e medlem från 1 juli Nyligen presenterade också den så kallade trojkan sitt arbetsprogram. Trojkan består just nu av Irland och de kommande ordförandeländerna Litauen och Grekland. För att få ett långsiktigt perspektiv tar varje ordförandeland fram ett arbetsprogram tillsammans med de två kommande ordförandeländerna. Detta program täcker perioden 1 januari 2013 till 31 juni 2014. 2013 har utsetts till det Europeiska medborgaråret. Syftet med året är att säkerställa att människor känner till sina rättigheter som EU-medborgare och hur de ska ta tillvara dem på bästa sätt. EU vill också uppmuntra till debatter om vad EU-medlemskapet innebär för människor i EU. Irland har rivstartat när det gäller EUs revisionspaket. Redan innan starten förklarade