Elnätpriser 2008-2009

Elnätpriser 2008-2009 Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund

1. INLEDNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 4 3. Syfte, metod och avgränsningar... 5 4. Resultat... 6 4.1 De högsta och lägsta elnätpriserna 2009... 6 4.2 Nätföretag som har höjt elnätpriset mest 2008 2009... 7 5. Därför höjer många nätföretag sina elnätpriser... 8 6. Nätprisets sammansättning... 8 7. Svag reglering av elnätpriserna... 9 8. Begränsad tillsyn av regionnäten... 10 9. Våra förslag i korthet... 10 9.1 Stärk Energimarknadsinspektionen... 10 9.2 Avreglera elmätarmarknaden... 11 Bilaga - samtliga elnätpriser redovisas i en Excel-fil på vår hemsida www.villaagarna.se 2

2009-09-02 1. Inledning Ett villahushålls el-kostnad består av två delar. Dels ett pris på den el som förbrukas (elpriset), och dels ett pris för att få elen levererad till huset ett elnätspris. En konsument kan inte välja vem som ska leverera elen till huset utan är hänvisad till sitt lokala nätföretag. Elnätspriset är alltså inte konkurrensutsatt utan bestäms på en monopolmarknad. För att nätföretagen inte ska utnyttja sin ställning och ta ut för höga elnätspriser har Energimarknadsinspektionen till uppgift att övervaka nätföretagen. Energimarknadsinspektionens övervakning av elnätspriserna reglerades fram till nyligen av den så kallade nätnyttomodellen. Denna modell prövade elnätsprisernas skälighet, eller närmare bestämt om elnätspriserna var skäliga i förhållande till den prestation nätbolagen utförde. Modellen blev emellertid starkt kritiserad av nätföretagen när inspektionen krävde att miljontals kronor skulle betalas tillbaka till kunderna. Flera nätföretag bland annat Vattenfall, Fortum och E.ON gick till domstol och överklagade inspektionens beslut om återbetalning, vilket resulterade i utdragna juridiska tvister. Tillsynen blev lidande och bidrog till att myndigheten låg flera år efter i sin granskning. Efter uppgörelser med nätföretagen om återbetalningskravens storlek avskaffade myndigheten nätnyttomodellen. Energimarknadsinspektionen 1 har trots avskaffandet av nätnyttomodellen fortfarande tillsynsplikt över nätföretagen, och den sker för närvarande genom att myndigheten granskar nätföretagens nyckeltal. Det är en tillfällig tillsynsmetod som är betydligt svagare och mindre i sin omfattning jämfört med nätnyttomodellen. Energimarknadsinspektionen arbetar med att ta fram en ny tillsynsmodell som ska vara färdig 2012. En viktig komponent i den nya modellen är att tillsynen av elnätspriserna ska ske i förhand. Till dess kan man säga att tillsynen av elnätspriserna befinner sig i ett regleringsmässigt vakuum. Eftersom det är extra viktigt att följa prisutvecklingen på en monopolmarknad publicerar Villaägarnas Riksförbund varje år en rapport som kartlägger elnätpriserna. 1 Energimarknadsinspektionen tillhörde tidigare Energimyndigheten men är nu en egen myndighet med ansvar att utöva tillsyn över nätföretagen. 3

2. Sammanfattning I 263 kommuner har nätföretag höjt elnätpriset Priserna har i genomsnitt ökat med 6,5 procent, vilket är betydligt snabbare än den allmänna prisutvecklingen I 112 kommuner har nätföretagen höjt elnätpriset med 8 procent eller mer 4 nätföretag har sänkt sina elnätpriser Elnätspriset fortsätter att stiga för många småhusägare. I 112 kommuner har vanliga småhusägare fått sitt elnätpris höjt med 8 procent eller mer. Genomsnittshöjningen är 6,5 procent. Det är 3,1 procentenheter över konsumentprisindex (KPI) som ökade med 3,4 procent under 2008 2. 4 nätföretag har sänkt sitt elnätpris. Elnätspriserna varierar betydligt beroende på var i landet man bor. Kreab Öst AB i Torsås kommun har det högsta elnätpriset. Årskostnaden för en villaägare i kommunen är 9 918 kronor, vilket är 3 236 kronor över genomsnittspriset 3. Trelleborg kommun har lägst elnätspris med en årskostnad på 3 588 kronor. Det innebär att en villaägare i Torsås kommun får betala 6 330 kronor mer än i Trelleborg kommun. 2 Källa SCB: prisökningen är ett medeltal för år 2008 med år 2007 som bas. 3 Priserna är inklusive moms och avser en småhusägare som har en säkring på 20 ampere och en förbrukning på 20 000 kwh per år 4

3. Syfte, metod och avgränsningar Syftet med undersökningen är att kartlägga elnätpriserna för småhusägare. För att skapa jämförbarhet mellan nätföretagens priser har vi utgått från en typkund. Det är en villaägare som har en säkring på 20 ampere och en förbrukning på 20 000 kwh per år. Nätpriserna kommer från Energimarknadsinspektionen och har kompletterats genom egna kontakter med nätföretagen. Uppgifterna i undersökningen baseras uteslutande på företagens egna uppgifter, vilket innebär att förbundet reserverar sig för eventuella felaktigheter i underlaget. Samtliga företag har före publicering fått möjlighet att skriftligen ta del av de prisuppgifter som redovisas, samt beretts tillfälle att bekräfta att priserna är korrekta utifrån använd beräkningsmodell. Nätföretagens nätområden följer inte kommungränserna. Ett nätföretag kan alltså ha ett fåtal villahushåll anslutna i en kommun men desto fler i en annan kommun. För att göra jämförelsen hanterbar har vi valt att redovisa de nätföretag som finns i kommunernas centralorter. Det innebär att vissa nätföretag exkluderas. De flesta nätföretag finns dock med i undersökningen. 5

4. Resultat I tabellerna nedan redovisas de högsta och lägsta elnätspriserna. Vi listar även de företag som har höjt mest. Vi vill understryka att priserna baseras på en typkund, vilket innebär att elnätspriserna kan bli annorlunda om kunden har en annan säkring och/eller förbrukning. Samtliga elnätspriser finns på vår hemsida www.villaagarna.se 4.1 De högsta och lägsta elnätpriserna 2009 Kreab Öst AB är dyrast bland alla nätföretag och Trelleborg kommun är billigast. De tre stora företagen Vattenfall, Fortum och E ON återfinns bland dem som har högst nätpriser i landet. Nätföretag som har de högsta elnätpriserna 2009 Nätföretag Januari 2008 Januari 2009 Prisförändring 2008-2009 Kreab Öst AB 8 980 9 918 10,4 % Fortum Distribution AB, Västra Svealand-Västergötland 8 830 9 450 7,0 % Härjeåns Nät AB 7 948 8 341 4,9 % E. ON Elnät AB område Sollefteå 7 100 8 015 12,9 % Fortum Distribution AB, Södra Norrland 7 480 8 010 7,1 % E. ON Elnät AB område Syd 7 325 7 780 6,2 % Olofströms Kraft AB 7 203 7 629 5,9 % Skånska Energi Nät AB 7 266 7 585 4,4 % Vattenfall Eldistribution AB, Västerbotten 6 975 7 550 8,2 % Åkab Nät och Skog AB 6 270 7 506 19,7 % Källa: Energimarknadsinspektionen, E. ON, Fortum och Vattenfall. Uppgifterna avser en villa med elvärme som har en säkring på 20 ampere. Årsförbrukningen är på 20 000 kwh. Nätpriset är inklusive moms och myndighetsavgifter. 6

Nätföretag som har de lägsta elnätpriserna 2009 Nätföretag Januari 2008 Januari 2009 Prisförändring 2008-2009 Trelleborgs Kommun Elnätverksamhet 3 588 3 588 0,0 % Luleå Energi Elnät AB 3 418 3 650 6,8 % Skövde Kommun 3 385 3 885 14,8% Lidköpings kommun 3 850 4 025 4,5 % Ljungby Energinät AB 3 755 4 060 8,1 % Landskrona Kommun 4 125 4 125 0,0 % Bodens Energi Nät AB 4 370 4 370 0,0 % Sala-Heby Energi Elnät AB 4 153 4 397 5,9 % Trollhättan Energi Elnät AB 4 340 4 549 4,8 % Fortum Distribution AB Täby 4 095 4 641 13,3% Källa: Energimarknadsinspektionen, E. ON, Fortum och Vattenfall. Uppgifterna avser en villa med elvärme som har en säkring på 20 ampere. Årsförbrukningen är på 20 000 kwh. Nätpriset är inklusive moms och myndighetsavgifter. 4.2 Nätföretag som har höjt elnätpriset mest 2008 2009 Störst prisökning har Åkab Nät och Skog AB och Tibro Energi AB med närmare 20 procent. Följt av Skövde kommun och Ale Elförening med nästan 15 procent. Nätföretag med störst prishöjningar 2008 2009 Nätföretag Januari Januari Prisförändring 2008 2009 2008-2009 Åkab Nät och Skog AB 6 270 7 506 19,7 % Tibro Energi AB 3 938 4 685 18,9 % Skövde Kommun 3 385 3 885 14,8 % Ale Elförening Ek. för. 6 055 6 930 14,5 % Ringsjö Energi AB 5 802 6 599 13,7 % Oxelö Energi AB 5 575 6 325 13,5% Fortum Distribution AB Täby 4 095 4 641 13,3% E.ON Elnät Västbo AB 5 865 6 645 13,3% E.ON Elnät Kungsbacka AB 5 270 5 970 13,3% Sandviken Energi Elnät AB 5 098 5 768 13,1% Källa: Energimarknadsinspektionen, E. ON, Fortum och Vattenfall. Uppgifterna avser en villa med elvärme som har en säkring på 20 ampere. Årsförbrukningen är på 20 000 kwh. Nätpriset är inklusive moms och myndighetsavgifter. Nätföretagen Fortum och E. ONs prishöjning beror på en så kallad prisutjämning. Det innebär att företaget har utjämnat sina elnätspriser mellan närliggande nätområden. Prisutjämningen regleras i ellagen och betyder att elnätspriset höjs i ett område men sänks i motsvarande grad i ett annat. Prishöjningen ska vara intäktsmässigt neutral för nätföretaget. 7

5. Därför höjer många nätföretag sina elnätpriser Många elnätföretag har höjt på grund av ökade kostnader från överliggande regionnät, och att de har haft investeringar i sina elnät. Det är inte ovanligt att nätföretagen hänvisar till så kallade nätförluster när de höjer nätpriserna. Ett nätföretag förlorar alltid en viss mängd el, så kallad förlustel, i nätet innan den når kunden. Det innebär att när elpriserna är höga påverkar det även nätföretagen eftersom kostnaden för förlustelen blir större. Runt om i landet pågår det en så kallad samprissättning. Enligt ellagen ska elnätsföretag som har olika elnätspriser i närliggande nätområden genomföra en så kallad prisutjämning. Elnätspriserna ska vara lika till kunderna. Prisutjämningen får inte öka företagens totala intäkter utan ska vara intäktsmässigt neutrala. De har inneburit att elnätspriserna har stigit i vissa områden och sänkts i motsvarande grad i andra. Exempel på kommuner som har berörts är Täby, Kungsbacka, Sollefteå, Strömsund, Dorotea och Gnosjö. 6. Nätprisets sammansättning Nätpriset består i de flesta fall av en fast avgift samt en eller två rörliga så kallade överföringsavgifter. Den fasta avgiften varierar med säkringens storlek och den rörliga avgiften varierar med förbrukningen (öre/kwh). Ett fåtal nätföretag erbjuder enbart en fast avgift, vilket innebär att priset inte påverkas av hur mycket el småhusägaren förbrukar 4. Allt fler nätföretag har minskat möjligheten för småhusägare att välja olika nätprisabonnemang (nättariff) 5. Flera nätföretag erbjuder istället enbart en nättariff, vanligtvis då en enkeltariff eller normaltariff. Det innebär att småhusägaren har samma pris oavsett när på dygnet elen förbrukas. Alternativet är att småhusägaren kan välja en tidstariff, vilket betyder att villaägaren betalar olika mycket beroende när på dygnet förbrukningen av elen sker. I regel är det billigare på natten och dyrare på dagen 6. 4 Rapport från Energimarknadsinspektionen: Utveckling av nätpriser 1 januari 1997-1 januari 2007 5 I ellagen (1 kap. 5 ) används begreppet nättariff och definieras enligt följande: avgifter och övriga villkor för överföring av el och anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. I rapporten används i huvudsak begreppet nätpris eftersom övriga villkor för anslutning inte berörs. I den mån begreppet nättariff används i rapporten är det för att beskriva en viss sorts abonnemang eftersom det är ett gängse begrepp bland nätföretagen. Vi har vidare avstått från att använda begreppet nätavgift, eftersom det kan tolkas som en statlig avgift. 6 Statens Energimyndighet, Utveckling av nätavgifter 1 januari, 1997-1 januari, 2006 sida 16. 8

7. Svag reglering av elnätpriserna Ett nätföretag har ensamrätt att leverera el inom sitt nätområde. Det finns alltså ingen konkurrens som kan pressa ner priserna. För att nätföretagen inte skulle ta ut vilka elnätspriser de ville tog Energimyndigheten för ett antal år sedan fram en så kallad nätnyttomodell. Denna modell syftade till att säkerställa att konsumenterna inte blev överdebiterade. Modellen baserades på att elnätpriserna skulle vara skäliga i förhållande till den prestation nätföretagen utförde. Det ekonomiska värdet på nätföretagens prestation, den så kallade nätnyttan, jämfördes med vad nätföretaget hade fakturerat sina kunder. Ett nätföretag som hade för högt elnätspris kunde därmed bli skyldigt att sänka sina elnätspriser och betala tillbaka överdebiteringen till kunderna. Nätnyttan fastställdes genom att nätföretagen en gång per år rapporterade in uppgifter om sina elnät och ekonomiska förhållanden till Energimyndigheten 7. Nätnyttomodellen togs fram i samarbete med elnätföretagen och deras branschorganisation Svensk Energi. Trots samverkan blev kritiken sedermera hård från nätföretagen när myndighetens granskning resulterade i att nätföretagen ålades att betala tillbaka hundratals miljoner kronor till sina kunder. Flera nätföretag bland annat Vattenfall, Fortum och E ON överklagade inspektionens beslut om återbetalning, vilket resulterade i utdragna juridiska tvister. Tillsynen blev lidande och bidrog till att myndigheten låg flera år efter i sin granskning. Efter uppgörelser med nätföretagen om återbetalningskravens storlek avskaffade myndigheten nätnyttomodellen. För närvarande pågår det ett arbete med att utveckla en ny tillsynsmodell (ex ante) som ska vara klar 2012. Den bärande idén med denna modell är att elnätspriserna ska granskas i förhand och inte som tidigare i efterhand. Energimarknadsinspektionen 8 har trots avskaffande av nätnyttomodellen fortfarande tillsynsplikt över nätföretagen. Till dess en mer permanent lösning tas i bruk granskar inspektionen nätföretagens nyckeltal. Denna tillfälliga tillsynsmetod är naturligtvis betydligt svagare och mindre i sin omfattning och är ännu inte på plats. Det innebär att vi för närvarande befinner oss i ett regleringsmässigt vakuum. 7 Energimarknadsinspektionens hemsida. 8 Energimarknadsinspektionen tillhörde tidigare Energimyndigheten, men är from den 1 januari 2008 en egen myndighet med ansvar att utöva tillsyn över nätföretagen. 9

8. Begränsad tillsyn av regionnäten Elnätet är indelat i tre nivåer: stamnät, regionnät och lokalnät. Staten äger stamnätet och bedriver verksamheten genom affärsverket Svenska Kraftnät. Regionnäten ägs av framförallt av Vattenfall, Fortum och E ON. Lokalnäten ägs av privata och kommunala företag. Tillsynen av regionnäten har historiskt sett varit mindre rigorös än lokalnäten. Regionnäten kontrollerades inte av nätnyttomodellen, utan tillsynen har varit av mer ad-hoc mässig karaktär. Fram till dess att en ny tillsynsmodell träder i kraft 2012 (ex-ante), kommer sannolikt inte regionnäten att kontrolleras systematiskt. Eftersom det inte förekommer någon regelbunden kontroll av priserna i regionnäten, finns det en risk att priserna stiger snabbare där. Dessa prishöjningar innebär att de lokala nätföretagen får högre omkostnader, eftersom de är skyldiga att betala till överliggande regionnät. Lokalnäten kompenserar denna ökade kostnad genom att höja sina lokalnätspriser. När Energimarknadsinspektionen kontrollerar prishöjningarna i lokalnäten kommer dessa således att godkännas, eftersom de beror på högre omkostnader i överliggande nät, vilket klassas som en opåverkbar kostnad. En adekvat tillsyn av nätpriserna kräver därför att även regionnäten övervakas med regelbundenhet. Det kräver i sin tur ökade resurser för tillsynsmyndigheten. 9. Våra förslag i korthet 9.1 Stärk Energimarknadsinspektionen Energimarknadsinspektionen (EI) är tillsynsmyndighet för elmarknaden och bröts loss från Energimyndigheten den 1 januari 2008. Anslaget är kring 80 miljoner kronor. Med så små resurser är det svårt att mäta sig mot branschen, som gör vinster på tiotals miljarder varje år. Avsaknaden av en regelbunden övervakning av regionnäten, oförmågan att framgångsrikt driva ärenden om återbetalning och dagens regleringsmässiga vakuum visar att Energimarknadsinspektionen behöver stärkas. För att kunna rekrytera fler och mer seniora medarbetare krävs väsentligt högre anslag. Ansvaret för det bristande konsumentskyddet på elnätsmarknaden ligger därför i sista hand hos regeringen. 10

9.2 Avreglera elmätarmarknaden Idag kontrollerar nätbolaget insamling och användning av information om enskilda villors elanvändning via elmätaren. Det omöjliggör utveckling av nya produkter och tjänster på området. En avreglering skulle innebära bättre information till husägare om deras elförbrukning och bidra till att sänka energianvändningen. En cementerad monopolmarknad hindrar den tekniska utveckling som pågår för att effektivisera elanvändningen med hjälp av elmätare. Idag finns det exempelvis elmätare som läser av husets elförbrukning i realtid. Genom att koppla den nya elmätaren till en webbsida kan husägaren i varje ögonblick se husets elanvändning i tillgängliga diagram. Det går även att se historisk förbrukning och räkna ut vad olika saker kostar. Men tekniken är enbart tillgänglig för ett fåtal. En avreglerad marknad för elmätare skulle göra den här sortens produkter tillgängliga för alla och på så sätt bidra till energieffektivisering av landets småhus. 11