En HÅLLBAR RESA. Hållbarhetsredovisning 2011

En HÅLLBAR RESA Hållbarhetsredovisning 2011 Vå r ver k s a mh et

SNABBSPÅR MTRS OCH TBT Vi på MTR Stockholm, MTRS, och Tunnelbanan Teknik Stockholm, TBT, har ett gemensamt och viktigt mål. Det är att leverera en god tunnelbanetrafik, som är säker, punktlig och ren, till Stockholms resenärer årets alla dagar. Sedan den 2 november 2009 och åtta år framåt (med option på ytterligare sex år) gör vi det på uppdrag av Storstockholms Lokaltrafik, SL. Våra runt 3 000 medarbetare ser tillsammans med 100 stationer och 500 tåg till att 1 miljon resande kommer dit de ska varje dag. HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling beskrivs i Bruntlandrapporten från FN:s världskonferens 1987: En hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det förutsätter långsiktighet och helhetssyn samt ett globalt perspektiv. Man brukar också säga att hållbar utveckling består av tre delar: miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet, som är ömsesidigt beroende av varandra. Det är så vi har valt att se på det. GRI Organisationen Global Reporting Initiative, GRI, har tagit fram riktlinjer för hur företag och andra organisationer kan redovisa sitt arbete med hållbar utveckling sitt hållbarhetsarbete. Allt fler företag i Sverige och världen, både stora och små, börjar nu följa dessa frivilliga riktlinjer. Det har även vi på MTR Stockholm och Tunnelbanan Teknik Stockholm bestämt oss för att göra. REDOVISNINGEN Det här är MTR Stockholm AB:s och Tunnelbanan Teknik Stockholm AB:s andra gemensamma hållbarhetsredovisning, som följer de internationella riktlinjerna för hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative (GRI). Redovisningen är för oss både en företagspresentation samt en redovisning av vårt hållbarhetsarbete och de utmaningar och möjligheter som vi haft under perioden 1 januari 2011 till och med 31 december 2011. Vi har valt att genomföra en hållbarhetsredovisning varje år. Vår första hållbarhetsredovisning var ett undantag då den redovisade vårt första händelserika år från 2 november 2009 till och med 31 december 2010 och publicerades i augusti 2011, alltså lite mer än ett år. Redovisningen tar sin utgångspunkt i sådana frågor som vi har bedömt är väsentliga för både företagens långsiktiga verksamhet och för våra viktigaste intressenter. Någon specifik väsentlighetsanalys kopplad till redovisningens innehåll och urval har inte gjorts. Däremot lyfter vi upp centrala frågor som har kommit fram i intressentdialoger. Innehållet bygger på internt material, externa mätningar, pressklipp samt ett stort antal intervjuer med nyckelpersoner inom företagen. Inga förändringar har genomförts under året som påverkar innehållet eller utfallet av hållbarhetsredovisningen. Mätmetodern för fordonskm har dock ändrats sedan 2010. Detta påverkar inte redovisningens jämförbarhet med tidigare år. Likaså har klassificeringen av allvarligt skadade ändrats, vilket påverkar jämförbarheten med tidigare redovisningar. Denna redovisning uppfyller C-nivån enligt GRI:s riktlinjer, där vi själva intygar att det som står i den stämmer. HÅLLBAR UTVECKLING SOCIAL HÅLLBARHET För vårt uppdrag Att leverera utmärkt service genom en säker, pålitlig resa i en trygg och ren miljö för att uppfylla resenärernas behov och förväntningar. Att som företag förstå vår roll för Stockholmsregionens samhällsutveckling. För vår egen verksamhet Att skapa en öppen företagskultur, som uppmuntrar till egna initiativ, trivsel och delaktighet i verksamhetens ständiga utveckling. MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET För vårt uppdrag Att öka andelen resande med tunnelbanan. För vår egen verksamhet Att aktivt arbeta med miljöförbättringar genom att ställa relevanta miljö- och kvalitetskrav på underleverantörer, engagera medarbetarna samt minska vår energianvändning och antalet farliga kemikalier. EKONOMISK HÅLLBARHET För vårt uppdrag och vår egen verksamhet Att vara en sund och framgångsrik verksamhet med god ekonomi och ett långsiktigt perspektiv. MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011

VD-ORD: HÅLLBARHET SKA VARA EN NATURLIG DEL AV VARDAGEN 5 VÅR VERKSAMHET 7 Våra prioriterade intressenter 10 Så styr vi företagen 11 Gemensam plattform håller oss på spåret 13 Nyckeltal 14 SOCIAL HÅLLBARHET 16 Våra medarbetare gör skillnad 17 Hållbar arbetsmiljö 20 Slutstation världens bästa tunnelbana 23 Säkerhet och trygghet 24 En ansvarstagande samhällsaktör 27 MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET 28 EKONOMISK HÅLLBARHET 35 GRI-index 42 Ordlista 44 ÅRET I SIFFROR 40 innehå ll

Hållbarhet ska vara en naturlig del av vardagen Peter Viinapuu, vd MTR Stockholm Tomm Bråten, vd TBT Våra vagnar rullar cirka 40 varv runt jorden per månad, eller 1,5 varv per dag. Lika många resenärer går av och på vid Gärdet som åker med hela SJ på en dag. Skulle man koppla ihop alla vagnar blir längden 16 kilometer. MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011

Varje dygn, året runt, bidrar våra ungefär 3 000 medarbetare till att hålla igång 100 stationer och 500 vagnar Stockholms tunnelbana. Vi gör det möjligt för över en miljon resenärer att ta sig till arbete, skola och dagis. Vi är stolta över att vi på MTR Stockholm och TBT driver, planerar och underhåller en av Stockholms viktigaste samhällsfunktioner. Detta är ett ansvarsfullt uppdrag inte bara att hålla Stockholm rullande utan också att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Vi har en viktig uppgift som vi tar på största allvar, och våra två bolag är engagerade i både vårt arbete i tunnel banan och det samhälle vi verkar i. MTR Stockholm har ett åtta år långt kontrakt med AB Storstockholms Lokaltrafik. Kontraktet löper till den 1 november 2017 med option om att driva tunnelbanan ytterligare sex år. Detta säkerställer att vi kan ha en långsiktig syn på den verksamhet vi be driver. Hållbar utveckling är ett begrepp som ska genomsyra MTR Stockholm och TBT. Under 2011 har vi fortsatt vårt arbete med att stabilisera våra verksam heter. Alla ska ha möjlighet att bidra till att vi når våra mål, och vi jobbar med att skapa förutsättningar för detta. Det bästa sättet att uppnå hållbarhet är genom att integrera det i hela verksamheten och affärsprocessen det är först då som vi kan säkerställa att hållbarhet blir en naturlig del av vardagen för våra medarbetare. Vårt hållbarhetsarbete består av tre delar: Ekonomisk hållbarhet. En sund och framgångsrik verksamhet med god ekonomi och ett långsiktigt perspektiv. Miljömässig hållbarhet. Vi vill öka andelen resande med tunnelbanan, men också själva arbeta aktivt med miljöförbättringar genom att exempelvis minska vår energiförbrukning och användningen av farliga kemikalier. Socialt ansvarstagande. Vi ska leverera service genom en säker, pålitlig resa i en trygg och ren miljö för att uppfylla resenärernas behov och förväntningar, samt förstå vår roll i Stockholmsregionens samhällsutveckling. För att ta ett samlat grepp om det arbete som bedrivs under begreppen hållbar utveckling och Corporate Social Responsibility (CSR) färdigställde vi 2010 vår första gemensamma hållbarhetsredovisning enligt de internationella riktlinjerna från Global Reporting Initiative (GRI). Den enskilt största händelsen 2011 är att vi under sommaren blev kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001. Certifieringen är ett kvitto på att vi arbetar systematiskt med dessa frågor. Vårt kvalitets- och miljöarbete stärks ytterligare av att vi har kompletterat ISO-certifieringen med att mäta verksamheten enligt modellen EFQM. Detta är ett praktiskt hjälpmedel för att mäta var på vägen mot världsklass man befinner sig som stöd för att identifiera och förstå vilka förbättringsmöjligheter som finns och också stimulera till lösningar. Hösten 2011 påbörjade vi också vårt första förbättringsprojekt (WIT) där kvalitetsmetodiken Sex Sigma tilllämpas. Detta är en metod som passar vår verksamhet, och som visat sig vara ett framgångsrikt koncept för både medarbetarengagemanget och utvecklingen av vår verksamhet. Mycket av det dagliga miljöarbetet under året har haft fokus på att vi ska nå våra miljömål. Vi jobbar aktivt för att minska vår energianvändning och antalet farliga kemikalier. All el till tågtrafiken är förnyelsebar (vattenoch vindkraft) och ersättningsbussarna körs på gas eller etanol. Glädjande är att vi har minskat koldioxidutsläppen med 18 procent under 2011. Vi ställer också miljökrav på våra underleverantörer. Som ansvarsfulla arbetsgivare vill vi erbjuda en säker, stimulerande, attraktiv och seriös arbetsplats. Medarbetarnas hälsa, säkerhet och arbetsmiljö är viktiga delar tillsammans med mångfald och möjlighet för alla att utvecklas. Vi arbetar med att skapa en öppen företagskultur som uppmuntrar till egna initiativ, trivsel och delaktighet i verksamheternas ständiga utveckling. Trots att vi ännu inte uppnår målen med medarbetarundersökningen ger den oss värdefull information om vad vi ska fokusera på. Vi är viktiga samhällsaktörer och gör skillnad genom vårt samarbete med Mentor, blodgruppen som samarbetar med blodcentralerna i Stockholm för att underlätta för personalen att lämna blod, cafékvällar för att komma ut i samhället och föra en konstruktiv dialog med resenärerna i den miljö vi verkar i. Inget av detta hade varit möjligt utan det engage mang och den delaktighet som medarbetarna på MTR Stockholm och TBT har visat under året och fortsätter att visa i sitt dagliga arbete. Tillsammans skapar vi förutsättningar för världens bästa tunnelbana. Peter Viinapuu, vd MTR Stockholm och Tomm Bråten, vd TBT VD-OR D

Vi stannar och startar cirka 1,2 miljoner gånger i månaden. Cirka 26 miljoner gånger öppnas samtliga tunnelbanedörrar per månad. På bilden Emil Jansson, tunneltågförare. MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011

Vår verksamhet Vår verksamhet består av att driva, planera och underhålla tunnelbanan i Stockholm. Varje dag sker mer än en miljon resor, och dessa resor ska vara en positiv upplevelse som präglas av god service. Att resa med tunnelbanan ska vara säkert, tryggt, punktligt och rent. Utöver de enskilda resorna är vårt bidrag till Stockholm en renare miljö och en långsiktigt hållbar utveckling. Att resa med tunnelbanan är ett ansvarsfullt sätt att resa. Kort sagt, vi har en viktig uppgift som vi tar på största allvar. Vi har höga ambitioner för hur tunnelbanan ska utvecklas och förändras. För oss är det en arbetsuppgift, inte en vision, att utveckla en tunnelbaneverksamhet baserad på utmärkt service och utförande. Förändringar tar tid och kräver stor uthållighet, och det har vi stor respekt för. Steg för steg ska vi arbeta för att nå vårt långsiktiga mål. Vi är engagerade både i vårt arbete i tunnelbanan och i samhället runt omkring oss. Under året har vi fortsatt vårt samarbete med organisationen Mentor, som arbetar för att förebygga droger och våld bland ungdomar, och blodgivargruppen bland medarbetarna är inne på sitt andra år. Arbetet med att införliva FN:s barnkonvention i vår dagliga verksamhet fortsätter. MTR Stockholm (MTRS) är tillsammans med Mantena A/S delägare av Tunnelbanan Teknik Stockholm AB (TBT) där ägarandelen är 50 procent vardera. TBT bedriver fordonsunderhåll för spårbunden trafik i Stockholm och främst för tunnelbanan. Vi har ett åtta år långt kontrakt med AB Storstockholms Lokaltrafik, som löper till den 1 november 2017 med option om att driva tunnelbanan i ytterligare sex år. Detta säkerställer att bolaget kan ha en långsiktig syn på den verksamhet det bedriver. Med stöd från koncernmoderbolaget i Hongkong, vilket är internationellt erkänt för sitt kunnande inom spårbunden trafik, är MTRS fokuserat på att ge Stockholm en tunnelbaneservice i världsklass. Tj ä n s ter MTRS har ett helhetsuppdrag kring hela Stockholms tunnelbanesystem. Uppdraget omfattar allt som gör att tunnelbanan fungerar: trafikledning, tunnelbanetrafik, trafikinformation i tunnelbanan, biljettförsäljning, kundservice, städning av fordon och stationer samt underhåll av fordon och annan utrustning. SL ställer tydliga krav på MTRS när det gäller säkerhet, punktlighet, renhet och service områden där MTRS har lovat ständigt förbättrad kvalitet. TBT erbjuder tjänster inom underhåll och reparationer av spårfordon och tillhörande komponenter, inte endast tunnelbanevagnar. Företaget har fyra depåer, i Högdalen, Nyboda, Rissne respektive Vällingby, och en verkstad i Skärmarbrink/Blåsut (Hammarby). Ä g a r e MTRS ingår i koncernen MTR Corporation Ltd med säte i Hongkong. MTR Corporation etablerades i Hongkong 1975. Huvudägare är staten Hongkong. Uppdraget var, att på strikt affärsmässiga grunder, uppföra och driva tunnelbanan för att möta Hongkongs behov av allmänna transporter. Det första uppdraget var att bygga den järnväg som idag förbinder Kowloonhalvön med ön Hongkong. Företagets logotyp symboliserar just denna järnväg de två bågarna representerar Kowloonhalvön respektive ön Hongkong medan strecket i mitten visar den järnväg som förbinder de två. År 2000 noterades företaget som MTR Corporation Ltd på Hongkongs aktiebörs och fungerar sedan dess som ett självständigt börsnoterat bolag med 260 000 aktieägare, varav staten Hongkong är majoritetsägare. År 2007 tog MTR via ett leasingavtal över spårvägsverksamheten från KCRC (Kowloon Canton Railway Corporation), en annan statligt ägd operatör som trafikerade linjerna i Kowloon och Nya territorierna mot gränsen mot det kinesiska fastlandet. MTR har många internationella samarbeten. Sedan 2007 ansvarar bolaget för driften av London Overground (pendeltågstrafik) i samarbete med tyska Deutsche Bahn, och sedan november 2009 driver företaget Metro Trains Melbourne (MTM) i Australien i samarbete med United Rail Group Services Ltd och John Holland Melbourne Rail Franchise Pty Ltd. MTR Stockholm AB, MTRS, bildades den 22 juli 2008 inför AB Storstockholms Lokaltrafiks (SL) internationellt sett stora upphandling av ny operatör för minst åtta år framåt till tunnelbanan i Stockholm. Den 2 november 2009 tog MTRS över helhets ansvaret för planering, drift och under håll av Stockholms tunnelbana, på uppdrag av SL. För att sköta underhåll och reparationer av tunnelbanevagnarna skapades Tunnelbanan Teknik Stockholm AB, som MTRS köper tjänster ifrån. Tunnelbanan Teknik Stockholm AB, TBT, startades samtidigt med MTRS den 22 juli 2008. De två företagen är separata, men har ett mycket nära samarbete en förutsättning för att MTRS ska kunna leva upp till sitt anbud till och avtal med SL. Vå r ver k s a mh et

MTR har spetskompetens på samtliga områden inom konstruktion, drift och underhåll av spårbunden trafik och är tack vare detta en eftertraktad konsult över hela världen. Tunnelbanan i Hongkong är känd för att vara en av världens punktligaste och effektivaste med 99,7 procent tåg som anländer i tid, och man transporterar cirka 3,9 miljoner resenärer varje veckodag i sitt järnvägsnät. Uppdr a g s g iv a r e, pa r tn er s o c h l ev er a ntö r er Stockholms läns landsting äger aktiebolaget SL (AB Storstockholms Lokaltrafik) och det är landstingspolitikerna som utser ledamöterna i SL:s styrelse och ledamöterna i det nya politiska organet Trafiknämnden. Sedan den 1 januari 2011 ansvarar Trafiknämnden för kollektivtrafiken på land, till sjöss och för personer med funktionsnedsättning. Nämnden har det övergripande ansvaret för planering och upphandling av trafiktjänster, och följer upp verksamheten. Nämnden ansvarar även för landstingets trafikplanering och för att ta fram förslag till Trafikförsörjningsplan. Den ska också samverka med närliggande kommuner, landsting samt andra intressenter för att uppnå väl fungerande trafiklösningar i regionen. I uppdraget ingår också att samverka med handikapporganisationer för att förenkla för äldre och personer med funktionsnedsättning att använda kollektivtrafiken. Nämnden, som består av 17 ledamöter utsedda av landstinget, har tagit över mycket av det ansvar som tidigare legat på SL:s styrelse. SL:s bolagsstyrelse består av politiker valda av landstingsfullmäktige samt arbetstagarrepresentanter. Ungefär hälften av kostnaderna för SL-trafiken bekostas av biljettintäkter. Den andra hälften bekostas av skatteintäkter. SL är en mycket betydelsefull samarbetspartner eftersom: ʯʯSL fortfarande äger och underhåller alla anläggningar som är kopplade till tunnelbanan: stationer, depåer, strömförsörjning, signalsystem, spår och vagnar. MTRS hyr utrustningen och lokalerna. När SL ska handla upp ny teknik görs det därför i nära samverkan med MTRS. ʯʯSL sköter de direkta kundkontakterna med resenärerna via den egna webbplatsen www.sl.se och SL:s kundtjänst. ʯʯSL genomför regelbundna kundundersökningar. MTRS får återkoppling och tar del av resultaten för att på så sätt kunna utveckla och förbättra verksamheten ytterligare. Marknad MTRS enda egentliga kund är SL, som har Stockholms läns landstings uppdrag att sköta all kollektivtrafik i länet där tunnelbanan utgör en central del. I förlängningen blir då MTRS slutkunder de boende och besökarna i Stockholmsområdet. De köper tjänsten själva tunnelbaneresan främst vid spärrarna till stationerna och vid SL Center, men ibland även på SL:s webbplats eller i diverse servicebutiker som är ombud för SL-biljetter i närheten av stationerna. TBT:s absolut största kund är MTRS. Företaget utför även arbete i form av komponentrevisioner samt reparationer av fordon åt andra bolag inom branschen för spårbunden trafik. MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011

Organisation Verkställande direktör för MTR Stockholm är Peter Viinapuu. Tomm Bråten är vd för TBT. MTRS är indelat i sju avdelningar där respektive ansvarig direktör tillsammans med vd Peter Viinapuu bildar ledningsgruppen för MTRS. Den operativa verksamheten är uppdelad på de tre tunnelbanelinjerna och har runt 2 700 medarbetare, fördelade på tre avdelningar: ʯʯ ʯʯ ʯʯ Trafik: ansvarar för trafikledningen av samtliga banor samt bemanning och operation av tågen. Fordonsunderhåll och Depådrift: ansvarar för planering och utförande av fordonsunderhåll och andra depåtjänster. De ansvarar för bevarande av värdet och den tekniska livslängden på fordon, utrustning och annan egendom som tillhandahålls av SL. Station: ansvarar för att säkerställa att tunnelbanans kundmiljöer är funktionella, attraktiva och trygga. De utför städning, klottersanering och återställande efter vandalisering. De ansvarar även för den kundnära servicen, det vill säga att tunnelbanans kundmiljöer är tillgängliga för alla resenärer, inklusive personer med funktionsnedsättning. De tillhandahåller tillförlitlig och lättillgänglig trafikinformation till resenärerna. Genom aktiv försäljning, intäktssäkring och redovisning av biljettintäkter medverkar Station till att SL erhåller förväntade intäkter. På MTRS huvudkontor finns fyra avdelningar med ungefär 70 medarbetare: ʯʯ ʯʯ ʯʯ ʯʯ Säkerhet ansvarar för trafiksäkerhet, el säkerhet, brandsäkerhet, verksamhetsskydd och trygghet. Säkerhet är även samordnande för riskhanteringsarbetet. Kvalitet och miljö ansvarar för verksamhetsledningssystemet, miljö- och hållbarhetsutveckling samt kvalitetsprocesserna. HR/kommunikation ansvarar för rekrytering, kompetensutveckling, arbetsmiljö, personaladministration liksom kommunikationen internt och externt. Finans ansvarar för strategiplan och budget, contract management, produktionsplanering, ekonomisk redovisning, uppföljning och analys samt IT och inköp (IT är gemensam funktion för MTRS och TBT). För att skapa lokal förankring och närhet mellan ledare och medarbetare strävar vi efter att organisera verksamheten så att ingen ledare har personalansvar för mer än totalt 35 medarbetare. Huvudkontoren för båda företagen ligger i gemensamma lokaler vid verkstaden i Hammarby. Produktansvar Stationsverksamheten tillsammans med trafikverksamheten har tillsammans det operativa ansvaret för vår produkt det vill säga den resa som våra resenärer gör dagligen i tunnelbanan. Vår produkt för oss innebär säkerhet, renhet och punktlighet. Dessa tre om råden följs upp och mäts, dels internt, dels av SL. MTRS ORGANISATION 2011 TBT ORGANISATION 2011 Vd Peter Viinapuu Vd Tomm Bråten* Serviceutveckling* Nina Sandler Säkerhet Bengt Carlsson** Ekonomi Arne Pettersson Kvalitet och säkerhet Jan Lindström HR/Kommunikation Tomas Pira Finans Pär Christiansen Personal och information Inge Asplund Teknik Anders Forssblad IT Staffan Ingvander Marknad och projekt Petter Karlsson Kvalitet och miljö Marie Hagberg*** Utveckling Gunnar Spång Underhåll Gustav Sjöberg** Inköp Huvudplanering Station Britt-Inger Forsberg**** Trafik Matt Kinane Fordon (TBT) Tomm Bråten***** Verkstad Hammarby Depå och verkstad Högdalen Depå Vällingby Depå Nyboda Depå Rissne * Avdelningens uppdrag togs bort i september 2011. Uppgifterna fördelades på stationsverksamheten samt HR och ekonomi. ** Bengt Carlsson efterträdde Bert Myde i oktober 2011. *** Under Marie Hagbergs föräldraledighet var Andreas Rydell tillförordnad under perioden mars-december. **** Britt-Inger Forsberg efterträdde Kimmo Piri i september 2011. ***** Tomm Bråten efterträdde Tor Henrikssen som gick i pension under året. *Tomm Bråten efterträdde Tor Henriksen i maj 2011 **Gustav Sjöberg efterträdde Tomm Bråten i maj 2011. Vå r ver ksamhet

Våra prioriterade intressenter Stockholms tunnelbana har en central roll i samhället inte bara i Stockholm utan i hela Stockholms län. Att upprätthålla en konstruktiv och öppen dialog och i längden skapa goda relationer med våra intressenter utgör en väsentlig grund för oss på MTRS och TBT. Det är i dessa dialoger som vi utvecklas och finner nya hållbara lösningar för tunnel banan. De intressentgrupper vi har identifierat är de grupper som vi påverkar genom vår verksamhet, och som i sin tur också påverkar hur vi bedriver vår verksamhet. Under 2011 genomfördes bland annat cafékvällar som syftar till att föra en dialog med resenärer, arbetsplatsträffar för våra medarbetare så att de kan träffa sina närmaste chefer oftare samt möten för chefer och ledare. Vidare har vi initierat en dialog med intresseorganisationer för funktionshindrade och med personer med funktionsnedsättning, för att fokusera på tillgängligheten i tunnelbanan. Centrala frågor i dialogen med våra medarbetare är vision, mål, värderingar, kundnöjdhet, arbetsmiljö, förändringsarbete, omorganisationer, nya arbetssätt, SL-avtalet, säkerhet och trygghet. Med våra resenärer handlar dialogen snarare om trafikinformation och avvikelser. Centrala frågor i dialogen med SL är givetvis SL-avtalet och uppföljningen av detta. I dialogen med fackföreningarna handlar det om förändringsarbete, omorganisationer, nya arbetssätt, SL-avtalet, säkerhet och trygghet. Säkerhet och trygghet är centrala ämnen för alla intressenter, och vi använder oss av massmedia för att nå ut brett med frågorna. INTRESSENTGRUPPER VI PÅVERKAR OCH PÅVERKAS AV Huvudman/BESTÄLLARE AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) är vår primära kund. På deras uppdrag driver och underhåller vi Stockholms tunnelbana. SL utför genomgående mätningar gällande både levererad och upplevd kvalitet, kundnöjdhet, punktlighet, upplevd trygghet och städning. Vi för kontinuerligt en dialog med SL via månatliga avstämningsmöten, via revisioner samt via korrespondens. Leverantörer I vår kravställning gentemot våra leverantörer utgör vår uppförandekod och därtill etiska regler grunden för de krav vi ställer. Utöver det ställer vi krav på att väsentliga underentreprenörer ska vara certifierade i enlighet med ISO 9001 och 14001. Vidare inkluderar samtliga våra leverantörsavtal krav inom mänskliga rättigheter, detta genom att vi följer de tio principerna i UN Global Compact och FN:s barnkonvention. resenärer/omvärld Vår omvärld består bland annat av våra resenärer samt massmedia. Vi kommunicerar inte direkt med våra resenärer annat än genom vår operativa personal och under exempelvis cafékvällarna, i stället är SL avsändare gentemot våra resenärer. Våra resenärer hör av sig till oss via sociala medier såsom Twitter och via email och det är vid dessa tillfällen vi för en direkt dialog med dem. Eftersom Stockholms tunnelbana har en så pass viktig funktion för samhället är mediekontakterna täta. Vår pressjour bemannas dygnet runt, året om, för att kunna besvara frågor samt bistå journalister med information vid större trafikavvikelser, men också utländska tv-team som vill filma i miljön. Konkurrenter Våra konkurrenter finns som en intressentgrupp, men är inte en aktiv grupp som vi kommunicerar med. Genom vår omvärldsbevakning får vi information om vad som händer inom transportbranschen i stort och mer specifikt inom kollektivtrafiken lokalt, nationellt och internationellt. Ägare Vi har frekventa kontakter med våra ägare och följer en struktur för avrapportering på alla områden och uppföljning av insatser. På detta sätt kan vi tillgodogöra oss den kunskap som finns i våra moderbolag samt lära oss av varandras verksamheter. Medarbetare Våra medarbetare är en av våra viktigaste intressentgrupper. Eftersom vår verksamhet är utspridd är kommunikation och dialog oerhört viktigt. Vår interna kommunikationsplattform vilar på TubNet vårt intranät. Under 2012 installeras digitala informationskärmar på alla platskontor och depåer en hållbarare lösning i stället för anslags tavlor med pappersutskrifter. Under 2011 påbörjades mer frekventa arbetsplatsträffar som tillsammans med utvecklingssamtal ska öka dialogen med medarbetarna. FACKET Genom löpande information samt via förhandling för vi en kontinuerlig dialog med våra fackliga representanter. De har en egen sida på vårt intranät TubNet där de kan sprida information om sin organisation och aktuella händelser. Offentliga ORGANISATIONER Offentliga organisationer utgör en viktig del av våra verksamheter eftersom vi driver och underhåller tunnelbanan på uppdrag av SL. Transportstyrelsen, Landstinget, Trafiknämnden liksom Arbetsmiljöverket, riksdagen och regeringen är några av våra viktigaste intressenter. MTRS och TBT MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011

Så styr vi företagen hållbart och långsiktigt Ö v er g ri pa n de styrn in g Styrande för oss på MTRS och TBT är dels SL:s omfattande krav, dels det faktum att verksamheten är tillståndsbaserad inom säkerhet och miljö (endast TBT). Vi har därför infört ett verksamhetsledningssystem som innehåller ledningsprocesser, huvudprocesser, stödprocesser och rutiner. I systemen integreras områdena säkerhet, kvalitet, miljö och arbets miljö. Under året blev ledningssystemet för kvalitet och miljö certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001. För att styra och följa upp processerna har vi identifierat olika nyckeltal (KPI). Inom ramen för verksamhetsledningssystemen ställer vi också krav på våra leverantörer och underentreprenörer. A nsva r o c h bef o g en h eter Olika avdelningsdirektörer eller enhetschefer är ägare av processerna i verksamhetsledningssystemen. De ansvarar för att följa upp sina respektive processers innehåll. De ska också bedöma om nyckeltal och mätmetoder är relevanta. Som vd för MTRS är Peter Viinapuu ytterst ansvarig för hållbarhetsarbetet, liksom Tomm Bråten är ytterst ansvarig för TBT:s hållbarhetsarbete. Ansvariga för de olika ingående delarna rapporterar till respektive vd. och viten. I avtalet beskrivs ett antal nyckeltal, målsättningar och leveranser. Utöver detta har vi också utvecklat egna nyckeltal som är väsentliga för oss för att följa vår egen utveckling och kunna fatta välgrundade beslut för framtiden. Styr el s er na s o ber o en de o c h påv er k a n I styrelsen för MTRS sitter, förutom vd och två arbetstagarrepresentanter, representanter från MTR i Hongkong respektive London. Styrelseordförande är Jeremy Long, vd för MTR i London. I styrelsen för TBT sitter, förutom vd och två arbetstagarrepresentanter, medlemmar från MTR i London, vd för MTRS och representanter från Mantena. Styrelseordförande är Jeremy Long, vd för MTR Europa i London. Medarbetare kan ge rekommendationer till företagsledningarna genom exempelvis utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar och förbättrings förslag. I styrelserna företräds medarbetarna av utsedda arbets tagar representanter. Styrelsen består av 6 medlemmar inklusive vd plus tre arbetstagarrepresentanter. De tre arbetstagarrepresentanterna är oberoende till ägarna och bolaget. Uppf ö l j n in g o c h r a ppo r ter in g Ledningen diskuterar hur verksamhetsledningssystemet fungerar och beslutar om bland annat förbättringar eller förändringar. Den treåriga affärsplanen följs upp under ledningsmöten, där utfallet rapporteras till MTR i London. Krav finns också på att rapportera in hållbarhetsdata (kopplat till UITP och GRI) till MTR i Hongkong och London. Varje månad har SL och MTRS formella möten inom ramen för Team Tub för sju olika ämnesområden samt ett affärsmöte. Där följs leverans mot kraven i avtalet upp och resultatet ligger till grund för den ekonomiska regleringen, bland annat bonus Britt-Inger Forsberg, styrelseordförande i samtal med Jeremy Long, MTRS vd Peter Viinapuu. och Jay Walder. Vå r ver k s a mh et

MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011

Gemensam plattform håller oss på spåret Vi på MTR Stockholm och TBT har en gemensam vision, ett gemensamt uppdrag och gemensamma kärnvärden. Plattformen består också av styrande dokument som visar vägen hur vi ska bedriva våra verksamheter och utvecklas som företag. Vision och uppdrag V å r v is io n Vi ska vara ett ledande företag som genom omsorgsfull service länkar samman och utvecklar samhällen. Vå r t uppdr a g Att hålla vad vi lovar. ʯʯAtt erbjuda en reseupplevelse som uppfyller våra kunders behov och överträffar deras förväntningar. ʯʯAtt bemöta våra kunder med tillgänglig, kunnig och vänlig personal. ʯʯAtt leverera en säker och pålitlig resa i en trygg och ren miljö. ʯʯAtt bygga en verksamhet där vi värdesätter våra medarbetare. ʯʯAtt skapa en företagskultur som uppmuntrar till egna initiativ och en personlig utveckling. Vår a k är n vär den Utmärkt service. Vi engagerar oss proaktivt för en säker, effektiv och omsorgsfull service som våra kunder värdesätter. Ömsesidig respekt. Vi arbetar tillsammans med förtroende, gemensamt åtagande och respekt. Vi är lyhörda för och respekterar vår omgivnings åsikter. Värdeskapande. Vi skapar värden och bidrar till utveckling genom effektivitet, ständig förbättring och innovation. Ständig utveckling. Vi har modet att ständigt ifrågasätta, att söka förbättring och ta nya initiativ för att övervinna hinder och nå nya höjder. DE ETis k a r eg l er n a : Vi tror på ett ansvarsfullt socialt och etiskt beteende. Vi har ett ansvar gentemot de människor som arbetar för oss, vilket ligger till grund för de framtagna etiska reglerna som beskriver hur vi som medarbetare ska bete oss mot varandra och mot omvärlden. De etiska reglerna gäller samtliga medarbetare samt andra som agerar för vår räkning. SL:S AVTALSKRAV: Beskriver kraven som vårt uppdrag bygger på. Kraven stäms av en gång i månaden. GLOBAL REPORTING INITIATIVE: Precis som vårt moderbolag i Hongkong är vi anslutna till denna branschsammanslutning. UITP Charter on Sustainable Development: Precis som vårt moderbolag i Hongkong är vi anslutna till denna branschsammanslutning. FN GLOBAL COMPACT: I mars 2011 förband MTR Stockholm sig att följa principerna FN Global Compact, en global plattform som engagerar företag och organisationer världen över. FN Global Compact uppmuntrar till att ta ett aktivt ansvar för de 10 internationellt erkända principer som togs fram år 2000 efter ett initiativ av dåvarande generalsekreterare Kofi Annan. De tio principerna Mänskliga rättigheter Princip 1: Företagen ombeds att stödja och respektera de internationellt erkända mänskliga rättig heterna och Princip 2: försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter. Arbets- OCH ANSTäLLNINGSFöRHÅLLANDEN Princip 3: Företagen ombeds att upprätthålla föreningsfrihet och ett faktiskt erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar, Princip 4: avskaffande av alla former av tvångsarbete, Princip 5: faktiskt avskaffande av barnarbete och Princip 6: avskaffandet av diskriminering vid anställning och yrkesutövning. Miljö Princip 7: Företagen ombeds att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker, Princip 8: ta initiativ för att främja större miljö mässigt ansvarstagande och Princip 9: uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. Anti-korruption Princip 10: Företagen bör motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning. Vå r ver k s a mh et

Flera spår men en slutstation För att uppnå vår ambition att bli världens bästa tunnelbana, arbetar vi med nyckeltal för våra verksamheter där säkerheten är i fokus. Dessa nyckeltal är kopplade till våra främsta risker och utmaningar. S ä ker h et Det har skett en kraftig ökning av antalet rapporterade händelser under 2011 jämfört med 2010 tack vare att stationspersonal idag rapporterar direkt in i vårt rapporteringssystem Compass. Totalt antal skadade och omkomna under 2011 uppgick till 290, varav 181 var allvarligt skadade och omkomna. Inga omkomna under 2011 till följd av olycka. Definitionen för allvarligt skadad enligt järnvägslagen är sjukhusvistelse i minst 24 timmar. Då MTR Stockholm inte har möjlighet att kontrollera detta (p.g.a. sjukhussekretess etc.) definieras en allvarlig skada när en person hämtas i ambulans. Definitionen har lett till att fler skador som tidigare klassificerats som lättare personskador nu klassificeras som allvarlig personskada. Nya kategorier har tillkommit i vår avvikelsehanteringssytem, vilket har medfört en ökning av antalet registrerade personskador. Förlorad arbetstid på grund av skada (Lost Time Injury) beräknas som förlorade arbetstimmar per 100 000 mantimmar på grund av olycka. Minskningen beror på att 2011 års siffror exkluderar förare som tagits ur tjänst men finns till arbetsgivarens förfogande. Dessa var medräknade i resultatet 2010. Tr a f ik Punktlighet är ett av våra viktigaste fokusområden. Visionen är 100 procent punktlighet och 0 procent trafik avvikelser. Punktligheten låg totalt på 94,5 procent, en ökning från året innan då punktligheten var 93,5 procent. Antal stopp i trafiken minskade med 20 procent jämfört med 2010. Vi var nära att nå målet för fordonsutbudskilometer 2011 men nådde inte riktigt hela vägen. Detta beror bland annat på att Hagsätralinjen var avstängd en längre period. Under andra kvartalet upptäckte vi sprickor i infästningen av den så kallade semi-trailerleden på 11 av våra vagnar. Detta påverkade till viss del trafiken i tunnelbanan i form av korta och inställda tåg samt att vi levererade färre fordonsutbudskilometer. Statio n Den genomsnittliga andelen nöjda kunder var 76 procent, vilket överträffade SL:s mål på 75 procent. Förra året redovisades vårt interna mål men vi har beslutat att i fortsättningen redovisa våra kontraktuella mål gentemot vår kund SL, därav målet 75 i årets redovisning. Un der h å l l (TBT) Fordonsunderhåll levererade under 2011 totalt 99,75 procent fordonstillgänglighet, vilket var en förbättring från 2010 då vi hade ett resultat på 98,31 procent. Vårt mål för tillgänglighet är 100 procent vilket vi nådde upp till 4 månader under 2011, ett resultat som aldrig tidigare förekommit inom tunnelbanan. Sträckan tågen kör mellan fel som orsakar stopp i trafiken kopplat till underhåll har under året ökat med cirka 50 procent. Antalet körda kilometer mellan störningar i trafik kopplat till underhåll visar en klar förbättring. Från slutet av 2010 till slutet av 2011 kan vi se en förbättring på drygt 80 procent. Detta har sin orsak i en rad förbättringar i sättet vi systematiskt utför underhåll och hur vi tidigt upptäcker fel som inträffar i trafiken genom en tätare dialog mellan enheten för underhåll och enheten för trafik. Vi har även under 2011 minskat antalet vagnar som vid vart tillfälle står avställda för reparation eller underhåll och därmed utnyttjas befintliga resurser på ett bättre sätt. Städningen av fordon var i samtliga oberoende kontraktsmätningar godkända. Per s o n a l Trots att det genomsnittliga förtroendeindexet i MTR Stockholms medarbetarundersökning höjdes med totalt sju procent mellan 2010 och 2011 års mätning nådde vi inte målet som var uppsatt till 50 procent. Under våren har ett stort arbete fortgått där vi både lokalt och centralt har arbetat med att analysera resultatet och att ta fram handlingsplaner för att ytterligare höja medarbetarnöjdheten till nästa år. Att arbeta med handlingsplaner på alla nivåer i organisationen ger oss möjlighet att på ett bättre sätt ringa in förbättringsområden och arbeta med dem. Eko n o mi Ekonomin följs noggrant i båda företagen som har olika ekonomiska mål efter skatt. EBIT, Resultat före finansnetto, är det finansiella nyckeltal som ingår i MTRS Top KPI s och följs upp månatligen. Årets resultat var 23,1 miljoner kronor för MTRS och 12,80 miljoner kronor för TBT. Dessa siffror är inte egna nyckeltal utan det som följs upp som nyckeltal är resultatet före finansnetto, EBIT. MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011

övergripande nyckeltal (kpi) MTRS och TBT TILLSAMMANS SKAPAR VI RESAN Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011 Mål 2012 Mål 2013 Säkerhet Totalt alvarligt skadade och omkomna 35 181* Resenärsskador 0,95** 0,63 1,0 1,0 Förlorad arbetstid på grund av Övergripande mål med säkerheten i centrum skada*** 0,6 0,18 < 0,7 < 0,63 < 0,63 Trafik Punktlighet, % 93,5 94,5 93,5 94,6 95,4 Fordonsutbudskilometer 33 673 33 663 33 912 Vi ska vara en tunnelbana som Åtta övergripande nyckeltal (KPI) MTRS och TBT Station på alla viktiga områden levererar i Utfall 2010 Mål 2010 Mål 2011 Mål 2012 Mål 2013 världsklass Kundnöjdhet, 2014/2015. % (mäts av SL) 78 76 75 76 För att nå denna ambition har vi under 2010 Säkerhet Underhåll (TBT) - Allvarligt skadade och 35 0 * 0 0 0 haft åtta övergripande nyckeltal för verksamheten Fordonstillgänglighet, som har lett oss i rätt riktning. % Under - Förlorad 98,31 arbetstid 0,6 99,75 < 0,7 100 < 0,7 < 0,7 100 < 0,7 100 omkomna 2011 Personal kommer arbetet med nyckeltalen att på grund av skada** fortsätta. De är kopplade till våra främsta Trafik risker Nnöjd och utmaningar. medarbetarindex (via Great - Punktlighet, % 93,5 91,8 93,5 94,6 95,4 Ekonomin Place to Work) följs noggrant % - Tågkilometer och MTRS och 32 33 673 39 34 182 50 34 779-60 - 70 Station TBT Ekonomi har olika ekonomiska mål efter skatt. - Kundnöjdhet (mäts av SL), % 78 81 81 81 81 Årets resultat var -27,5 miljoner kronor för Resultat före finansnetto 22, Underhåll 96 (MTRS) (TBT) 25,05 (MTRS) MTRS och 5,1 miljoner kronor för TBT. De - Tågtillgänglighet, % 99,2 (EBIT) kkr**** 10,55 (TBT) 23,27 (TBT) ekonomiska mål som däremot följs upp som Personal 100 100 100-100 - nyckeltal är resultat före finansnetto, EBIT, se - Nöjd medarbetar-index 32 Nåddes ej 50 50 75 (via Great Place to Work), % tabellen till höger. Mer om det ekonomiska Ekonomi resultatet finns på sidan 33. - Resultat före finansnetto -22 962 (MTRS) Nåddes ej *** *** *** * Klassificeringen för allvarligt skadade har ändrats (EBIT), sedan kkr 2010 och siffran är därför inte 10 jämförbar 555 (TBT) med föregående år. ** Målformulering ändrades i samband med införande av Compass. Skadefrekvens per 1 miljon påstigande. *** Beräknas som förlorade arbetstimmar per 100 000 mantimmar. Minskningen beror på att 2011 års siffror exkluderar förare * Nollvisionen för antalet allvarligt skadade inklusive antalet omkomna arbetar vi aktivt med för att nå. som tagits ur tjänst men finns till arbetsgivarens Definitionen förfogande. av allvarligt skadad kommer ändras jämfört med 2010, därför förväntas en ökning för 2011. **** Mål finns, men redovisas ej externt. ** Detta är nyckeltalet Lost Time Injury och beräknas som förlorade arbetstimmar per 100 000 mantimmar på grund av olycka. *** Finns, men redovisas ej externt. NÖJDA KUNDER PRESTATION SÄKERHET Balansplatta Vintertidtabell med flera nyheter Stand-by -tåg, utökad trafik på Röda linjen och förändrade tåglängder. Det var nytt då tidtabellen för vintern började gälla den 23 augusti 2010. Det innebär i praktiken att ett tåg står startklart vid alla linjer för att snabbt kunna sättas in vid störningar i trafiken. Extratåg sätts in mellan Liljeholmen och Mörby så att det blir 5-minuterstrafik på Mörbygrenen under tider med många resande. Och tåglängden anpassas för att bättre motsvara det varierande behovet under dagen på olika sträckor. Fortlöpande utvärderas detta tillsammans med SL. 2010-08-12 NÖJDA MEDARBETARE EKONOMISKT RESULTAT En balanserad målbild och leverans är fundamentet för ett långsiktigt framgångsrikt företag. Vå r ver k s a mh et MTRS & TBT HÅLLBARHETSREDOVISNING 2010 19

SOCIAL HÅLLBARHET För vårt uppdrag Att leverera utmärkt service genom en säker, pålitlig resa i en trygg och ren miljö för att uppfylla resenärernas behov och förväntningar. Att som företag förstå vår roll för Stockholmsregionens samhällsutveckling. För vår egen verksamhet Att skapa en öppen företagskultur, som uppmuntrar till egna initiativ, trivsel och delaktighet i verksamhetens ständiga utveckling. MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011

SOCIAL HÅLLBARHET Våra medarbetare gör skillnad Det är tack vare våra medarbetares engagerade arbete som MTR Stockholm har en fantastisk verksamhet. Vi strävar efter att kontinuerligt attrahera, utveckla och behålla motiverade medarbetare för en stark och hållbar utveckling. Företagsledningens uppgift är att vårda en stabil, rörlig och innovativ arbetsstyrka genom att erbjuda intressanta karriär möjligheter, utmanande arbetsuppgifter och en positiv och säker arbetsmiljö. V år ambition på MTR Stockholm och TBT är att vara en lärande organisation, där det finns möjligheter att utvecklas och göra karriär. Beroende på medarbetarens egen ambitionsnivå finns det stora möjligheter till karriärutveckling dels genom utmanande arbetsuppgifter, dels genom intern rekrytering och vidareutbildning. Under 2011 genomfördes utbildningar motsvarande 37 620 utbildningstimmar inom MTRS och TBT. En stor del av utbildningarna har utförts av interna utbildare och instruktörer, men för ämnen utanför vårt kompetensområde, har utbildningar köpts in av externa leverantörer. L eda r utv ec kli n g s pr o g r a m Under 2011 påbörjades ett omfattande ledarutvecklingsprogram för den strategiska ledargruppen i syfte att stärka ledarna i deras roll. Cirka 50 personer från både MTRS och TBT ingår i programmet som genomförs i samarbete med IFL på Handelshögskolan och som fortsätter under 2012. Ambitionen har varit att både öka kunskapsnivån inom konkreta ämnen och skapa en bättre erfarenhetsöverföring mellan olika delar av verksamheten. Målet har varit att skapa ett enhetligt arbetsgivarbeteende och utveckla nätverk internt och mellan våra verksamheter. Ledarutvecklingsprogrammet lägger grunden för en större förändring på sikt. Våra medarbetare ska få samma bemötande och ha en kontinuerlig dialog med sina chefer, oavsett var i organisationen de befinner sig. Modulerna i ledarutvecklingsprogrammet baseras på kommunikation och dialog vilket ska ge ett enhetligt beteende och öka transparensen två viktiga parametrar för att skapa förtroende, säger Maria Kronlund, kompetensutvecklingschef på MTRS. R ekr yteri n g För alla tjänster inom MTRS och TBT finns en medarbetar- och ledarprofil som beskriver vilka egenskaper som är viktiga för just en specifik tjänst. Profilerna används som underlag för medarbetarens utveckling, men även i rekryteringsfasen där vi söker kandidater med olika egenskaper. Jannike Ringvide, HR-chef på MTRS berättar om den utveckling av medarbetare som pågått de senaste 1,5 åren, tack vare intern rekrytering. Vi lägger ut alla våra jobbannonser internt innan vi söker externt. Fördelen med intern rekrytering är att vi kan fånga upp interna talanger. Det gör att vi kan bemanna med personer som redan har kunskap och erfarenhet av verksamheten, har förståelse för strukturen, känner till vår vokabulär och så vidare viktiga aspekter som kortar startsträckan avsevärt. För att ytterligare säkerställa att alla kandidater hanteras likvärdigt och att inga ansökningar missas, sjösatte vi på MTRS ett nytt rekryteringsverktyg sommaren 2011. Verktyget är kopplat både till den externa webbplatsen och till intranätet, säger Jannike Ringvide. Förutom att ta emot jobbansökningar kan verktyget även göra en första gallring av kandidater genom anpassade tester beroende på vilken tjänst som söks. Verktyget garanterar också att alla behandlas lika. Ingen får en anställning av andra skäl än att man uppfyller kravprofilen och uppnår vissa gränsvärden i våra tester. Styrdokument Arbetsmiljöpolicy Likabehandlingspolicy Säkerhetspolicy Alkohol- och drogpolicy Friskvårdspolicy Rehabiliteringspolicy Omhändertagandepolicy Mål och resultat Säkerhet Lost Time Injury (LTI) ska understiga 0,7 procent Resultat: 0,18 procent Medarbetare Genomföra medarbetarundersökningen Great Place to Work under år 2011 Resultat: Målet på 50 procent nåddes ej. Genomfördes med resultatet 39 procent. Maria Kronlund, kompetensutvecklingschef på MTRS. S OCIA L HÅ LLBar het

SOCIAL HÅLLBARHET Utbildning och kunskap Under 2011 har 2 044 medarbetare inom MTRS utbildats i tillsammans 38 148 timmar (jämfört med 44 644 timmar 2010). Av de 112 genomförda utbildningarna under året kan nämnas: ledarskapsutbildningar, sti-tub-utbildning för lokalvårdare, arbetsrätt, säkerhet, IT- och ATO-utbildning för förare på gröna linjen. En del av dessa utbildningar är nödvändiga för att vi ska behålla tillståndet för verksamheten, medan andra syftar till yrkesmässig och personlig utveckling för medarbetarna. Lokalvården höjer säkerhetsnivån Alla medarbetare inom lokalvården på MTR Stockholm har under hösten gått säkerhetsutbildningen Sti-tub. 200 personer har genomfört endagsutbildningen inklusive ett prov, med ambitionen att öka säkerhetsnivån inom MTR Stockholm. För MTRS är det viktigt att alla som har kontakt med resenärer har ett högt säkerhetsmedvetande. Jobbar man för oss har man en roll att hjälpa andra. Alla måste veta hur rutinerna ser ut, hur företaget kräver att man agerar och hur personalen kan samarbeta för att reda ut situationer. Det kan exempelvis vara hur man kontaktar trafikledningen, säger Tadesse Habte, driftchef för city. Utbildningen är ett viktigt steg i utvecklingen av kundnära personal, och i att närma sig varandra inom företaget. Genom Sti-tub har lokalvården fått en mer delaktig roll i stationsverksamheten, samt ökad respekt och förståelse för trafik och tåg. AT O-utbildning av tunneltågförare Anna Carlsson utbildar nya förare. 90 procent av tunneltågförarna på gröna linjen har utbildats i ATO (Automatic train operation) under 2011. Hjälpsystemet ATO infördes med syfte att få in fler tåg i rusningstid, att kunna köra tåg med 90 sekunder emellan i stället för 120 sekunder. Det skulle ge 20 procent fler sittplatser. Alla förare på gröna linjen behöver utbildning för att köra ATO eftersom man manövrerar fordonet på ett annat sätt än vanligt, vilket i sig påverkar körrutinerna. MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011

KARRIÄR INOM VERksAMHETEN Utveckling kräver engagemang För 13 år sedan påbörjade Fredrik Malm-Nilsson sin karriär inom tunnelbanan. Jag tänkte ta ett sabbatsår och fundera över vad jag ville bli som stor. Det tog nog lite längre tid än vad jag tänkt mig, säger han och berättar om starten som tunneltågförare. Efter några år som förare på heltid fick jag möjlighet att kliva in i rollen som personalledare, som på den tiden kallades PLE. Jag lärde mig mycket om bemanning och planering, vilket öppnade nya möjligheter, fortsätter Fredrik. Han blickar tillbaka på åren som biträdande enhetschef och arbetsledare på trafik, grön linje. Den röda tråden i hans berättelse är hans vilja att lära sig nya saker och det stöd han fått från chefer som haft förtroende för hans förmåga. Jag har utvecklats genom utmanande arbetsuppgifter snarare än intensiva utbildningar. En personlig utveckling kräver ett aktivt engagemang, ett intresse att lära sig nya saker. Är du dessutom sugen på att utmana dig själv så finns det många olika karriärmöjligheter inom MTRS. Att utmana sig själv gör att man blir starkare Christina Melin halkade in på ett bananskal en lyckad händelse som gjorde att hon i vår firade 30 år på TBT. Min pappa jobbade redan i centralverkstan och berättade att de behövde en ersättare för en kille som hade halkat och skadat sig. Jag började med att meka med apparatlådorna som satt under dåtidens vagnar, men på dessa 30 år har jag nog haft ett tiotal olika tjänster, både i tunnelbanan och på bussidan. Hon är inte rädd för att prova nya saker. Nyfikenheten, flexibiliteten och ett bra kontaktnät har varit framgångsfaktorerna i hennes karriärutveckling enligt henne själv. Jag har under åren alltid fått möjligheten och förtroendet att prova nya saker, även i de situationer där jag själv inte har varit övertygad om min förmåga. Men genom att utmana sig själv blir man mentalt starkare, säger hon. Fördelen med att jobba i en stor och bred verksamhet är att det finns behov av många olika kompetenser. Det finns andra tjänster att söka sig till när man känner att det är dags för förändring. Christina jobbar sedan ett år tillbaka som gruppchef för Högdalendepån. Att hennes vikariat för 30 år sedan skulle leda till en chefsposition hade hon nog inte trott, men det visar att det finns stora möjligheter till personlig utveckling inom TBT. Vå r ver k s a mh et

SOCIAL HÅLLBARHET Styrdokument Säkerhetspolicy Safety Plan Kvalitetspolicy SL:s uppdragsavtal Mål och resultat Säkerhet Ingen människa ska skadas allvarligt eller omkomma till följd av tunnelbanans driftsystem. Resultat: 181 skadades allvarligt och omkom under 2011. Punktlighet Punktligheten ska vara över 93,5 procent år 2011. Resultat: Målet nåddes. Resultatet blev 94,5. Renhet Andelen resenärer som är nöjda med städningen både på stationer och i vagnar ska öka år 2011. Resultat: Kundnöjdhetsmätningar av SL visar att resenärerna upplever att tunnelbanan har blivit renare både på station och i vagnar under vårhalvåret, medan kundnöjdheten ökade från 67 till 68 procent. En hållbar arbetsmiljö Säker, stimulerande, attraktiv och seriös. Arbetsmiljö blir lätt bara ord. Utmaningen är att omvandla ord till handling, en sporrande uppgift som vi prioriterade under 2011. F ör att säkerställa det systematiska arbets miljöarbetet på MTR Stockholm, har fokus legat på att få processbeskrivningar och rutiner på plats. Med den viktiga plattformen igång påbörjade vi nästa steg att skapa ett gemensamt händelserapporteringssystem (Compass). Systemet garanterar en likabehandling av alla medarbetare, problem eller händelser oavsett var i organisationen man befinner sig. Det var först när vi hade en stabil grund att bygga vidare på som vi var redo att ta ytterligare ett steg. Vi valde att fokusera på att bygga relationer inom verksamheten, dels mellan ledare och medarbetare, dels mellan ledare och skyddsombud, säger Lars Nyström, arbetsmiljöchef på MTRS. Skyddsombuden har en viktig roll i det nya arbetssättet och arbetsmiljösatsningen har lett till en bättre kommunikation. Det finns en vilja hos oss alla att göra något bra, verktygen finns om de används på rätt sätt, men mycket arbete återstår innan dialogen når en önskad nivå. Rutiner och processer behöver utvecklas och justeras för att täta relationen mellan skyddsombud, chefer och medarbetare ett arbete som pågår. Målet är att på sikt kunna få fram flera förslag till förbättringar och att få ytterligare fart i arbetsmiljöarbetet. Vi ser tre tydliga ingredienser för att det moderna arbetsmiljöarbetet ska lyckas till 100 procent: medarbetarnas engagemang (deras felanmälningar och förbättringsförslag), chefernas gehör och handlingskraft samt skyddsombudens expertis och erfarenhet. F ö r bättr in g s fö r s l a g UTv ec kl a r k val iteten Sedan starten 2009 har 953 förslag kommit in från verksamheten, av vilka 176 blivit implementerade. Detta ger en implementeringsgrad på 18,4 procent totalt sett. För 2011 var implementeringsgraden 24,8 procent, vilket till viss del är en effekt av förslag från föregående år. Vissa förslag tar längre tid att implementera än andra. Kvaliteten på förslagen har dessutom blivit bättre. Compass var ett viktigt steg i vår utveckling för att bättre kunna följa upp den dagliga verksamheten. Systemet går att utveckla för att användas till många olika typer av händelserapporter. Under året infördes även tvärfunktionella dagliga morgonmöten, så kallade Compass-möten, med uppgift att utvärdera ett flertal faktorer under det senaste dygnet, till exempel säkerhet, punktlighet och städning. Morgonmötet, som sker via telefon, utgår ifrån vad som har rapporterats in i vårt rapporteringsverktyg det senaste dygnet. MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011

Meda rb eta rn a s en gag ema n g dri v er ve r ks a mh eten f r a måt Mot slutet av 2011 la vi på MTRS in en högre växel i förbättringsarbetet. Genomförandet av utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar (APT-möten) och regelbundna ledarmöten är några exempel på detta. En av de största utmaningarna har varit att skapa ett enhetligt system för just APT-möten, då vår verksamhet är operativ och vi erbjuder service i stort sett dygnet runt. Under 2011 lyckades vi inte genomföra tillräckligt många APT-möten, men målsättningen är att medarbetare inom station- och trafikverksamheten ska delta på sex APT-möten per år, trafikledningen var femte vecka. G r ä ns ö v er s kr ida n de kun df o kus - a r bete i s To c kh o l ms l ä n MTRS ingår i en grupp med Stockholms läns övriga entreprenörer, Pendeltåg, Buss och Lokaltrafik. Sammankallande är SL och på agendan står övergripande kundservicefrågor, exempelvis tillgänglighetsfrågor, övergång mellan olika trafikslag, biljettoch kortförsäljning och kundsynpunkter. Syftet med samarbetet är att säkerställa tydliga kvalitetslyft, en bibehållen hög kvalitet samt kundnöjdhet och kundnytta. Detta sker i en samverkansform som kännetecknas av prestigelöshet och förtroende. H ä l s a o c h s ä ker h et Vi strävar efter att erbjuda en säker arbetsmiljö. Målet är att undanröja alla situationer som kan leda till olyckor, skador eller försämra hälsa och välbefinnande hos medarbetare. Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet har vi involverat de kollektivavtalsbärande facken. Under 2011 lades grunden för ett systematiskt friskvårdsarbete som omfattar rehabilitering, friskvårdsbidrag och hälsofrämjande ledarskap. Till exempel är alla medarbetare anslutna till telefonrådgivning via företagshälsovården, och kan själva kontakta dem för ett första besök. De utför också de särskilda trafikmedicinska undersökningarna som krävs för tunneltågförare, samt de medicin Skyddsorganisation På MTRS och TBT har vi en skyddsorganisation som representerar hela vår organisation från den operativa verksamheten till tjänstemän i frågor som rör hälsa och säkerhet på vår arbetsplats. Skyddskommittéerna finns på lokal nivå samt central nivå. Avgångsorsaker MTRS 2011 Avgångsorsaker TBT 2011 ålder tbt ÅLDERSFÖRDELNING MTRS 2011 ÅLDERSFÖRDELNING TBT 2011 ålder mtrs ålder tbt åld Egen begäran 57 % (39 %) Uppsagd arbetsbrist, personliga skäl, avsked eller provanställning upphör 3 % (8 %) Pension 15 % (6 %) %) 9%) Annan orsak, hel sjukskrivning 4 % (4 %) personliga skäl, skäl, avsked avsked Koncernflytt eller eller provanställning 1 % (4 %) upphör upphör 3 % 3 % Visstidsanställning upphör 20 % (39 %) skrivning 4 % 4 %(4%) (4%) hör phör 20% 20% (39%) (39%) ng. ning. 2010 2010 års års siffror siffror i parantes. i parantes. Egen begäran 58 % Uppsagd arbetsbrist, personliga skäl, avsked eller provanställning upphör 8 % TBT TBT Pension Egen Egen 21 begäran % begäran 58 58 %%(xx%) (xx%) Annan orsak, hel sjukskrivning 0 % Koncernflytt (xx%) (xx%) 0 % Visstidsanställning Pension Pension 21% 21% (xx%) upphör (xx%) 0 % Annan Annan orsak, orsak, hel hel sjukskrivning 0 % 0 %(xx%) (xx%) Koncernflytt 0% 0% (0%) (0%) Visstidsanställning upphör upphör 0% 0% (xx%) (xx%) < 30 20 % (21 %) 31-40 22 % (21 %) 41-50 24 % (25 %) 51-55 13 % (14 %) 56-60 11 % (10 %) >61 10 % (9 %) Uppsagd Uppsagd arbetsbrist, arbetsbrist, personliga personliga skäl, skäl, avsked avsked eller eller provanställning upphör upphör 8 % 8 % 2010 års siffror i parentes. Källa: Källa: TBTS TBTS HR-avdelning. 2010 2010 års års siffror siffror i parantes. i parantes. < 30 16 % (12 %) 31-40 12 % (13 %) 41-50 27 % (26 %) 51-55 20 % (36 %) 56-60 16 % (11 %) >61 9 % (2 %) 2010 års siffror i parentes. Vå r ver k s a mh et

SOCIAL HÅLLBARHET 43,6 år Medelåldern på MTRS var 43,6 år under 2011 och 45 år på TBT. Från 1 januari 2011 till 31 december 2011 har det totala antalet anställda minskat något inom MTRS, från 2 633 personer till 2 550 personer. På TBT har antalet anställda under samma tidsperiod ökat från 387 personer till 396 personer på grund av ett verksamhetsövertagande. Den vanligaste avgångsorsaken för både MTRS och TBT har varit egen uppsägning. Antalet anställda varierar över året. Exempelvis arbetar ofta studerande extra och säsongsvis på MTRS, vilket påverkar statistiken gällande avgångsorsaker. ska kontrollerna som erbjuds nattarbetare och medarbetare som hanterar kemikalier. Vi har fortsatt med friskvårdssubventionen på 1 000 kronor och vi har förhandlat till oss ännu bättre avtal med gymmen, säger arbetsmiljöchef Lars Nyström. F r isk vå r dssatsn in g På TBT har vi fem hälsoinspiratörer, en på varje depå. Hälsoinspiratörerna ansvarar bland annat för gymmen på depåerna och för att uppmuntra de anställda att röra på sig. Vår uppgift är att berätta om vikten av vardagsmotion för att förebygga skador, säger Ove Lundqvist som jobbar på Hammarbydepån. På MTRS hade vi under 2011 ännu inte kommit igång med hälsoinspiratörerna. Målet är att kunna få igång ett aktivt hälsoarbete under 2012. En del aktiviteter erbjuds på både MTRS och TBT. Till exempel uppmuntrades alla att bland annat delta i Blodomloppet och/eller Midnattsloppet under 2011. Evenemangen ingår i friskvårdssatsningen och alla som ville delta blev bjudna på startavgiften. Vi valde Blodomloppet för att det är ett familjärt lopp som passar många. Många av oss som jobbar inom tunnelbaneverksamheten har stillasittande jobb och det är därför extra viktigt att vi rör på oss när vi har möjlighet. Jag hoppas att Blodomloppet kan sporra lite, säger Mikael Åström, arbetsmiljöspecialist på MTRS. Blodomloppet arrangeras varje år på 14 orter i Sverige av den ideella föreningen Blodomloppet. Syftet med loppet är att få fler blodgivare och att popularisera motionslöpning. Må n g f a l d o c h j ä ms tä ll dh et Våra medarbetare kommer från världens alla hörn och utgör en spegelbild av dagens mångkulturella Stockholm. Det är medarbetarna som genom sin kompetens och sitt engagemang skapar identitet och bryter barriärer, det är de som är vårt ansikte utåt. Det är därför viktigt för oss att behålla våra medarbetare genom att vara en god arbetsgivare med stark företagskultur där egna initiativ, trivsel, delaktighet och personlig utveckling uppmuntras. Vi vill bygga upp en stark och varaktig relation med våra medarbetare baserad på ömsesidig respekt, säger Tomas Pira, HR-direktör på MTRS. Vår grundsyn är att alla ska behandlas lika. Religion, kultur eller sexuell läggning saknar betydelse. För oss är integration och mångfald positivt. På MTRS uppgick andelen kvinnliga chefer med personalansvar till 30,4 procent 2011, vilket är en minskning jämfört med föregående år (37 procent). TBT ökade sin andel från 2 procent till 4,6 procent under 2011. Detta speglar könsfördelningen generellt med andelen män 70,7 procent på MTRS och 94,7 procent på TBT. PERSONAL MTRS och TBT 2011 MEDARBETARUNDERSÖKNING 2011 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Huvudkontor Trafik Operativ personal* Tjänstemän Station Fordon (TBT) * Se definition i ordlistan på sidan 44 *medel för området 2010 års siffor inom parentes Källa: Great Place to Work model, medarbetarenkät 2011 och 2010. För MTRS var resultatet av medarbetarundersökningen Område MTRS TBT Totaltbättre än året innan, men kommunikation och dialog stod åter i fokus. 2010 års fokusgruppsarbete ledde till många Antal svarande 930 (1 074) 252 (187) Xxxx (1261) förbättringsåtgärder, något årets diskussion byggde vidare på. Trovärdighet*, % 35 (26) 38 (25) Xx (26) Fokusgrupperna är en viktig förutsättning för att tillvarata kunskapen och de goda idéer som våra medarbetare har. Under Respekt*, % 31 (23) 45 (29) Xx (24) 2011 implementerade vi merparten av den 21 punktslista som var resultatet av fokusgruppsarbetet 2010. Vi kan bland Rättvisa*, % 41 (38) 46 (39) Xx (38) annat nämna satsningen på ledarutveckling och investeringen i digitala informationsskärmar för att stärka den interna Stolthet*, % 51 (44) 55 (45) Xx (44) kommunikationen. Att förutsättningarna för att ta del av information har förbättrats Kamratskap*, % 43 (38) 50 (40) betyder däremot inte att alla medarbetare känner sig mer Xx (38) informerade. Allt sammantaget skulle jag säga att det här är en mycket bra arbetsplats, % 34 (29) 47 (35) Man måste aktivt söka sig till de kanaler som finns, ta del av innehållet och i vissa fall komplettera med information från till exempel sin närmaste chef. Men fokusgruppen ger oss möjlighet att diskutera vilka flöden som inte fungerar, hitta var felen Xx (30) ligger och vad som kan göras, säger Helena. Resultat genomsnitt, % 39 (32) 45 (34) Vi har i två år jobbat mycket med att skapa system, processer och rutiner för vår verksamhet. Nu har vi bättre Xx (32) förutsättningar för att jobba vidare med de förbättringsförslag som grupperna har lagt fram, säger Helena Swahn Lepre, HR-specialist och ansvarig för undersökningen. MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011

Slutstation världens bästa tunnelbana Tunnelbanan har en central roll, och är av stor betydelse, för stockholmarna och regionens utveckling. Varje dag sker mer än en miljon resor, och varje resa ska vara en positiv upplevelse som präglas av god service. Att resa med tunnel-banan ska kännas tryggt, den ska vara punktlig och det ska vara rent. Punktlighet är ett av MTR Stockholms viktigaste fokusområden. Visionen är 100 procent punktlighet och 0 procent trafikavvikelser världens bästa tunnelbana. Därför arbetar vi aktivt med att minska antalet stopp och inställda turer. Punktligheten är en av grundpelarna för att leverera världens bästa tunnelbana till resenärerna eftersom den påverkar vardagen så pass mycket. Internt handlar det om att skapa en medvetenhet kring punktlighet och vilka krav som måste uppfyllas för att kunna leverera just 100 procent punktlighet, att prata om våra styrkor, vad vi på MTRS och TBT gör bättre än alla andra och vad som kan förbättras ytterligare. 2011 var punktligheten bra, speciellt under juli månad då den låg på 99,6 procent på blå linjen. Punktligheten låg den månaden på 97,6 procent på alla tre linjer. Så hög har den aldrig varit någonsin. Punktlighetsarbetet pågår på flera fronter. Dels arbetar vi med vad man refererar till som de hårda faktorerna, såsom processer, verktyg och arbetsstöd. De hårda faktorerna ger en bra gemensam plattform och en trygghet i att alla arbetar på samma sätt. Dels arbetar företaget också med de mjuka faktorerna, till exempel kommunikation, dialog och medvetenhet. Tyngdpunkten ligger på att alla, oavsett befattning, har en klar och gemensam bild av målen, en öppen dialog om hur de tillsammans ska nå dem och en tydlig kommunikation i alla led. Medvetenheten är av yttersta vikt i alla led, punktlighet innebär inte enbart att föraren av tåget håller sin tid, det betyder så mycket mer. Medarbetarna på TBT är lika viktiga som förarna, det är de som ser till att MTRS har 100 procent fordonstillgänglighet. Viktiga är även trafikledarna som ser till att trafiken flyter och plattformsvärdarna som hjälper resenärerna snabbt ombord. Punktlighet är ett pussel där alla bitar är viktiga och där ingen bit får saknas. R es enä re rn a ä r n ö j da Tunnelbanans resenärer är nöjda med MTRS och TBT:s leverans under 2011. Den genomsnittliga andelen nöjda kunder var 76 procent, vilket överträffar SL:s mål på 75 procent. Punktligheten låg totalt på 94,5 procent, en ökning från året innan då punktligheten var 93,5. Antalet stopp i trafiken minskade med 20 procent jämfört med 2010. 68 procent av resenärerna uppfattar att vi gör ett bra jobb med städningen, att jämföra med 64 procent 2010. För att följa upp hur vi sköter oss genomför SL varje månad kundundersökningar, har hemliga kontrollanter och gör städmätningar av tåg och stationer. Under året fick vi även uppgiften att samordna entreprenörer och arbetsinsatser för snöberedskap både inom Trafik och Station. Resultatet blev noll stopp i trafiken orsakade av snö något som vi är mycket stolta över. Beredskapen för halt spår och lövhalka visar samma goda resultat. Marknadskommunikation Våra etiska regler omfattar skrivningar om hur vi ska sköta vår marknadskommunikation. När det gäller anslutningar till standarder och frivilliga koder regleras det i SL-avtalet. Den genomsnittliga andelen nöjda kunder var 76 procent. Vå r ver k s a mh et

SOCIAL HÅLLBARHET Säkerhet och trygghet = högsta prioritet För oss är säkerhet alltid av högsta prioritet. Ingen ska välja bort en kollektiv resa för att den inte är säker eller känns trygg, på samma sätt som en person inte ska välja bort MTRS eller TBT för att arbetsplatsen inte är säker. Kundernas integritet Resenärer som kräver ersättning för skada på person eller egendom, i samband med sin tunnelbaneresa, får genom samtal med SL:s kundtjänst kontaktuppgifter till MTRS skadereglering som tar hand om ärendet. Under 2011 har vi hanterat 290 ärenden (jämfört med 248 ärenden 2010), merparten kopplade till fall vid färd, klämning vid dörrstängning och skador i automatspärr. För att följa upp hur vi sköter oss genomför SL varje månad kundundersökningar, använder hemliga kontrollanter och gör städmätningar av tåg och stationer. Registrering av skador och sjukdomar Från oktober 2011 började vi att registrera de fall av arbetsrelaterade sjukdomar eller skador. De vanligast förekommande skadorna eller sjukdomarna är fallolyckor (14%) samt hot och våld mot våra medarbetare (57%). S äkerheten genomsyrar alla delar av vår verksamhet. Ett etablerat säkerhetsledningssystem med rutiner, instruktioner och checklistor kompletteras med en utvecklad säkerhetskultur. Den årliga medarbetarundersökningen visar att säkerheten är något varje medarbetare bär med sig i vardagen. Säkerhetsledningssystemet granskas löpande såväl internt som externt. Transportstyrelsen genomförde 2011 en säkerhetsrevision med mycket bra resultat. Parallellt med detta genomförde vi egna revisioner där alla avvikelser oavsett omfattning skickas till ansvarig person för åtgärder. För att lyssna på medarbetarna och för att se säkerhetsarbetet i verkligheten genomförde företagsledningen ett antal säkerhetsronder under förra året ett viktigt led i det löpande förbättringsarbetet. F ö re bygga n de sä kerhe tsa rb ete Bengt Carlsson, klev in i rollen som ny säkerhetsdirektör för MTRS i oktober 2011 och enligt honom är medarbetarnas idéer och erfarenheter oerhört viktiga för att närma sig målet att arbeta mer förebyggande vad gäller säkerhetsfrågor. Kan vi dra lärdom av redovisningar, analyser och medarbetarnas erfarenheter kan vi ta fram åtgärder som antingen minskar antalet händelser eller förbereder oss för dem på ett bättre sätt. Vå r no l l v is io n Varje år görs 330 miljoner resor i tunnelbanan. Vårt mål är att ingen ska skadas till följd av vår verksamhet. Därför har vi en nollvision för allvarligt skadade och omkomna och arbetar systematiskt för att minska antalet varje år. Men under 2011 skedde ändå 181 olyckor med allvarlig skada eller dödlig utgång som följd. Alla säkerhetsincidenter rapporteras, registreras och utreds. Fallolyckor i stationsmiljö är den vanligaste kategorin av personskador (cirka 85 % av olyckorna). Fall i rulltrappa och trappa är den allra vanligaste allvarliga olycksorsaken och står för ungefär hälften av fallen. Den upple v da tr yg g h eten Våra medarbetares trygghet och arbetsmiljö har varit ett prioriterat fokusområde sedan vi tog över driften och underhållet av tunnelbanan 2009. Trygga människor gör ett bra jobb och kan förmedla trygghet till andra, vilket är en viktig förutsättning för att även resenärerna ska känna trygghet. Det är viktigt för oss att ge alla den utbildning och det stöd de behöver för att känna sig trygga, oavsett var i organisationen de befinner sig. Ett exempel är säkerhetsutbildningen Sti-tub som alla inom lokalvården på MTRS fick gå under 2011. Samma år pågick också ett antal projekt med målsättning att få folk att känna sig trygga i tunnelbanan. Tillsammans med SL:s trygghetsvärdar och polisen arrangerade vi cafékvällar i Norsborg och Gullmarsplan för att höra vad folk tycker bör förbättras i tunnelbanan. Det är ofta ordningsstörande händelser som våld, stora folkmassor och olyckor som gör resenärer otrygga. Andra störande moment som att dra i nödbromsarna, åka på taket, koppelåkning eller att förhindra att dörrarna stängs skapar en negativ bild av tunnelbanan och äventyrar säkerheten. Vi arbetar både i akuta situationer och förebyggande, med att få bort denna typ av händelser och ser att vårt arbete ger positivt resultat, säger Roger Eriksson, trygghetschef MTRS. S a ma r bete med a n dr a a k tö r er Historiskt sett har tunnelbanan haft ett bra samarbete med SL, polisen och de andra aktörerna inom Stockholms kollektivtrafik men det har aldrig varit så framgångsrikt som just nu. Det huvudsakliga skälet är att vi har en mycket öppnare dialog mellan alla inblandade aktörer. Saker och ting tas inte för givet, kommunikationen är ödmjuk och kreativ och relationerna har utvecklats. Idag är alla parter delaktiga i planeringen, utförandet och efterarbetet av de aktiviteter som rör kollektivtrafiken, till exempel derbyn, demonstrationer och event som samlar stora folkmassor. Inför ett viktigt event träffas representanter från alla trafikslag för att gå igenom riskanalyser, presentation av hotbilder och för att ta fram önskade lägen och utfall. Att sedan ha SL:s trygghetscentral, TryggC, som samlingsplats under själva eventet är oerhört viktigt för samarbetet i kombination med det faktum att man samlar så många engagerade och kompetenta personer på ett ställe. MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011

Peter Viinapuu, vd MTR Stockholm Tomm Bråten, vd Tunnelbanan Teknik MTR STockholM, TBT säkerhets pris 2011 Mansour Hassan Reza För extraordinära insatser inom säkerhet motivering: säkerhetspriset 2011 har tilldelats mansour reza hassan för ett mycket rådigt ingripande i samband med en trafikhändelse på skanstullsbron den 3 augusti. genom sitt agerande förhindrade mansour en allvarlig personolycka och visade samtidigt handlingskraft i en situation som inte är en naturlig del av mansours vardagliga arbetsuppgifter. För företaget är säker heten det absolut viktigaste. Jag bidrar genom att ha ögonen öppna, vara uppmärksam och att kunna förutse händelser, säger Mansour Hassan Reza. Säkerhetsprisvinnaren I december förra året delade vi ut det första säkerhetspriset för MTRS och TBT ett sätt för oss att ytterligare främja säkerhetskulturen. Priset tilldelades Mansour Hassan Reza, för hans snabba ingripande i samband med en trafikhändelse på Skanstullsbron i augusti samma år. Två kvinnor och tre barn hade fått panik och ville ta sig av tåget. På Skanstullsbron stannade tåget av nödbromsen som kvinnorna dragit i, och de öppnade dörrarna. I det kaos som uppstod var det bara Mansour som reagerade och på så sätt förhind rade allvarliga personskador. Jag tog den ena kvinnans hand och försökte lugna ner henne, berättar Mansour. L å n g erf a re nhe t i TUnn el ba na n Han har jobbat i lokalvården i över 30 år. Han har sett, hört och upplevt mycket på sina kvällspass vilket gett honom förmågan att skanna av situationer och upptäcka faror innan de händer. Jag har hindrat många gräl, personrån och även större olyckor genom att visa mig aktivt, prata till folk, ifrågasätta deras agerande och genom att uppmärksamma resenärer på farliga situationer. Va d bety der s ä ker h et f ö r dig? Att kunna agera snabbt och på ett bra sätt sitter dels i ryggmärgen, dels i den utbildning vi fått och den erfarenhet jag byggt upp. Mansour tonar ner den uppmärksamhet han fått efter utdelningen av säkerhetspriset. Enligt honom var alla värdiga priset, även de medarbetare som inte nominerades. Det finns många vardagshjältar bland medarbetarna i tunnelbanan. Det händer otroligt mycket varje dag och många av oss reagerar utan att ens reflektera över vilka fina insatser som görs. Men min förhoppning är att jag som pristagare kan inspirera andra, på samma sätt som priset har inspirerat mig. Vi är alla måna om att göra tunnelbanan trygg och säker för våra resenärer och för oss själva. Vå r ver k s a mh et

SOCIAL HÅLLBARHET Mentor: Vi bryr oss om morgondagens resenärer Vi vill engagera oss i morgondagens resenärer. Några av de ungdomar som bor och lever i och kring Stockholm behöver extra stöd, och därför uppmuntrar vi våra medarbetare att engagera sig genom samarbetet med Mentor, som påbörjades 2010. Mentor ger ungdomar styrkan att stå emot våld och droger. Det är en ideell organisation som tillsammans med svenskt näringsliv och volontärer arbetar med att förebygga våld och droganvändning bland ungdomar. Det f in n s f l er a s ätt att h j ä l pa Våra medarbetare kommer från världens alla hörn och utgör en spegelbild av dagens mångkulturella Stockholm. Vi har kunskap och erfarenheter som vi kan dela med oss av till ungdomar som behöver stöd. Hur jag som individ kan engagera mig och stödja beror givetvis på vilken situation jag befinner mig i själv, men vi har tillsammans med Mentor tagit fram olika sätt som vi tror kan passa våra medarbetare, samtidigt som det ger resultat ute i samhället, säger Charlotte Periasamy, projektledare för samarbetet med Mentor. Hon nämner bland annat möjligheten att bli mentor för en person. Behovet av vuxna förebilder är stort bland dagens ungdom. Som mentor träffar man sin mentorungdom en gång per månad. Personens behov kan till exempel vara en vuxen kompis, en som lyssnar, en att prata med, en som delar ens intressen eller en vuxen som kan hjälpa till med läxläsning. Förhoppningen är att hitta ett stort antal mentorer i organisationen. Behovet av manliga mentorer och vuxna från andra kulturer än den svenska är extra stort. J ob bmentor Man kan även välja att bli jobbmentor. Som jobbmentor åker du till en skola och berättar om ditt yrke och hur det kommer sig att just du jobbar med det du gör. För ungdomarna är det en fantastisk möjlighet att få träffa vuxna förebilder som berättar ur verkligheten och att få höra att vägen ibland inte är så spikrak. Mentor erbjuder också stöd till föräldrar. Under 2012 kommer ett antal seminarier att erbjudas de medarbetare som är intresserade. Seminarierna handlar om olika teman som behandlar just föräldraskapet ur olika perspektiv. Vi har möjlighet att förändra någons liv, att göra skillnad för någon som dras mellan två vägar, säger Charlotte. MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011

En ansvarstagande samhällsaktör Vi vill vara aktiva i samhället och i stockholmarnas vardag. Genom att bidra med kunskap, erfarenhet och ekonomiska medel gör vi skillnad något som uppskattas av kunder, organisationer och andra verksamheter i samhället. S kol in f orm atör er Inom ramen för vårt avtal med SL har vi lovat att genomföra 600 timmar information i skolorna årligen, med tyngd på femteklassarna i Stockholms län. Detta uppfyllde vi under 2011. Tolv särskilt utbildade medarbetare informerar om säkerhet, resande, klotter, SL-trafiken och sina egna yrken och roller. Framförallt handlar det om att bygga relationer med unga människor dagens och morgondagens resenärer. Skolinformatörerna är också en del av vårt arbete med FN:s barnkonvention. C a f ék vä l l a r ett s ätt att k ä n n a v å r a r es en ä r er på pul s en Under 2011 genomförde vi på MTRS tre så kallade cafékvällar i stationsmiljö, där vi bjöd in resenärer till fika och samtal om vår verksamhet. Syftet var att ta in önskemål och synpunkter muntligt på plats i stället för på mer traditionellt sätt, exempelvis via SL Kundtjänst. En direktdialog ger oss möjligheten att nå andra grupper som normalt inte hör av sig. På så sätt kan vi tillsammans diskutera hur vi som företag kan erbjuda en än mer säker och positiv reseupplevelse. Bl o dg r uppen : V i r ä dda r li v Tunnelbanan blir i många sammanhang omnämnd som Stockholms blodomlopp. Det uppmärksammar vi genom Blodgruppen ett samarbete med blodcentralerna i Stockholm. Blodgruppens mål är att belysa problemet med att det finns för få blodgivare samtidigt som de inspirerar fler medarbetare att själva lämna blod. På så sätt bidrar våra medarbetare till att rädda medmänniskors liv. Tack vare blodgivarna kan tusentals operationer, transplantationer och sjukdomsbehandlingar genomföras varje år. Den moderna sjukvården kan inte klara sig utan tillgång till blod, men vi är för få idag, säger Lasse Stendahl, ambassadör för Blodgruppen. Vi följer med och stödjer dem som vill lämna blod för första gången, men som inte vill gå ensamma. Vi har även en egen sida på intranätet där vi publicerar information, säger Lasse Stendahl. Mä n s kl ig a r ättig h eter HR-direktör Tomas Pira är högst ansvarig för efterlevnaden av mänskliga rättigheter på MTRS. Då TBT tillhandahåller inköpstjänster till MTRS vid större inköp och/eller upphandlingar har också vd Tomm Bråten motsvarande roll på TBT. Samtliga våra leverantörsavtal inkluderar krav inom mänskliga rättigheter, men hur väl dessa följs har ännu inte kontrollerats. I SL-avtalet ingår det att vi ska arbeta med barn frågor utifrån barnkonventionen samt tillgänglighet, frågor som våra medarbetare också utbildas i. Vi ska ta hänsyn till barnets perspektiv i tunnelbanetrafiken och arbeta för att tunnelbanan ska vara tillgänglig för alla. Det handlar främst om bemötande och att vara ett stöd för resenärer som behöver extra hjälp. Till exempel erbjuder våra kundservicevärdar ledsagning. Våra projekt med skolinformatörer och mentorer är delar i arbetet med barnkonventionen. Britt-Inger Forsberg, stationsdirektör berättar att MTRS under hösten 2011 upprättade fler direktkontakter med handikapporganisationer för att fånga upp deras åsikter kring utformning och service i tunnelbanan. Det är en oerhört värdefull kontakt vi fått som vi hoppas ska skapa förutsättningar för en tunnelbana för alla. Klagomål kopplade till kränkningar av mänskliga rättigheter hanteras på samma sätt som övriga klagomål. Kor r uption Våra etiska regler är mycket tydliga. MTRS och TBT ska ta avstånd från alla typer av korruption. MTR i Hongkongs uppförandekod har varit en viktig grund i framtagandet av våra etiska regler. f ö re n in gs f ri he T o c h r ätt Til l ko lle ktivav TA L Alla anställda inom MTRS och TBT har föreningsfrihet och omfattas av kollektivavtal. Styrdokument Etiska regler FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) Inköpspolicy Supplier Code of Practice, bilaga till avtalet med leverantörer. Mål och resultat Skolinformation 600 timmars skolinformation ska genomföras under år 2011 (uppdragsavtal). Resultat: 600 timmar uppfylldes Britt-Inger Forsberg, stationsdirektör på MTR.S Vå r ver k s a mh et

MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET För vårt uppdrag Att öka andelen resande med tunnelbanan. För vår egen verksamhet Att aktivt arbeta med miljöförbättringar genom att ställa relevanta miljö- och kvalitetskrav på underleverantörer, engagera medarbetarna samt minska vår energianvändning, antalet farliga kemikalier och mängden osorterat avfall. Att pendla ett helt år mellan Hässelby och T-Centralen med tunnelbanan motsvarar utsläppet av en matsked bensin. MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011

MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET En resa för klimatet MTR Stockholm och TBT arbetar aktivt för att minska vår miljöpåverkan. Vi arbetar systematiskt mot de miljömål som tagits fram för de kommande åren, och bidrar på så sätt till en miljömässigt hållbar utveckling. Miljömålen utgår dels från våra egna förutsättningar, dels från SL:s miljömål som vi på så sätt bidrar till att nå. Vårt viktigaste miljömål, sett ur ett hållbarhetsperspektiv, är att öka tunnelbanans marknadsandel, alltså antalet resenärer som väljer tunnelbanan framför andra transportmedel, säger Marie Hagberg, kvalitets- och miljödirektör på MTRS. Tunnelbanan är ett mycket resurseffektivt sätt att resa, och i takt med att regionen växer blir det allt viktigare att tunnelbanan fungerar optimalt. När alltfler väljer tunnelbanan framför bilen bidrar vi till att skapa en hållbar utveckling i samhället. SL har satt som mål att öka andelen resenärer med 1,5 procent per år de kommande åren. För att uppnå målet måste vi både behålla nuvarande resenärer och attrahera nya, något vi ska göra genom att erbjuda en säker och pålitlig resa i en trygg och ren miljö. Under 2011 var stora delar av Hagsätralinjen avstängd vilket påverkade resultatet. Detta bidrog till att målet på 314 miljoner påstigande inte uppnåddes. Min s ka en er g ia nvä n dn in g en i tå g tr a f ik en Energianvändningen för ett tåg är beroende av tre kriterier, berättar Sören Stark, projektchef på MTR Stockholm. Tågets fysiska egenskaper, tidtabellen och körsättet kan alla tre ha stor inverkan. Mätningar har visat att även om samma tåg, med samma tidplan, kör på samma spår, så kan det finnas en stor variation i energi användningen på grund av olika körstilar. Vårt mål är att minska drivströmsanvändningen med 15 procent till 2015. Under 2011 ökade energianvändningen per fordonskilometer med 4,5 procent. En analys av utfallet genomförs under 2012. En del i att minska energianvändningen är att införa hjälpsystemet ATO (Automatic Train Operation). ATO innebär i korthet att föraren enbart öppnar och stänger tågets dörrar för av- och påstigning. Vid avgång från stationen aktiverar föraren den automatiska körningen med en knapptryckning fram till nästa station. Mätningar för att verifiera energianvändningen under ATO-körning genomförs under 2012. 90 procent av förarna på grön linje har utbildats i ATO under 2011. Förutom att minska energianvändningen ökar ATO punktligheten och möjliggör en ökning av antalet tåg i rusningstid, med 20 procent. Dessutom förväntas ATO medföra minskat slitage på bromsar, hjul, motorer och spår. Det bidrar dessutom till att partikelhalterna i tunnelbanan minskar. Min s k a a n vä n dn in g en a v mil j ö - o c h h äl s o f ar l ig a kemik al ier Ända sedan vi tog över driften av tunnel banan har vi arbetat systematiskt med att säker ställa att enbart kemikalier med god funktion och hög säkerhet används. Vi rensade tidigt ut samt liga ämnen på förbuds- och begränsningslistor från Kemikalieinspektionen, Trafikverket och Stockholms Läns Landsting. Stationsstädning, klottersanering och underhåll av vagnar är tre delar av verksamheten som har störst behov av kemikalier. SL ställer höga krav vad gäller städningen av tåg och stationsmiljöer vilket vi uppnår genom nytänkande och kreativa städtekniker och ändrade arbetsrutiner. Vi var snabba med att införa olika torrmetoder, poleringstekniker, mirakeltrasor och städmaskiner med syfte att minska vatten- och kemikalieförbrukningen. Målet för kemikalieanvändningen är att minska antalet kemiska produkter på TBT med 20 procent till 2012. Antalet aktiva kemiska produkter i TBT:s kemikaliesystem Chemsoft ökade något mellan 2010 och 2011. Orsaken till detta är ändringar i sortimentet vilket gör att produkter ur två sortiment registrerades dubbelt under en övergångsperiod. För MTRS har man under året konstaterat att målet måste omformuleras då målet inte är relevant för lokalvården. Min s k a UTs l ä ppen til l l uf t (TBT)/ f r å n tj ä n s tef o r do n (MTr s) Utsläppen från våra tunnelbanetåg är mycket låga, då elen som driver tågen kommer till 100 procent från Bra Miljöval-märkt vatten- och vindkraft. En resa med tunnelbanan innebär cirka 30 000 gånger mindre koldioxid än motsvarande resa med bil. Vi är ett företag där klimatfrågan faktiskt inte är av stor betydelse, och därför har vi inget mål för minsk Styrdokument Miljöpolicy Miljöaspektsregister Handlingsplan Miljö Mål och resultat 1. Öka tunnelbanans marknadsandel Öka antalet påstigande till 314 miljoner år 2011 Resultat: 308 miljoner påstigande 2. Minska energianvändningen i tågtrafiken Minska drivströmsanvändningen i tågtrafiken med 15 procent till 2015 (basår 2010) Resultat 2011: 149 354 497 kwh (3,44 kwh/fordonskm) Resultat 2010: 142 362 155 kwh (3,29 kwh/fordonskm) 3. Minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier Minska antalet kemiska produkter* med 20 procent på TBT till 2012 (basår 2010) Resultat: 2011 fanns 626 aktiva kemiska produkter i TBT:s kemikaliesystem Chemsoft. 2010 var antalet 592. 4. Minska utsläppen till luft (TBT) / och från tjänstefordon (MTRS) 50 procent av bilparken ska drivas med förnybara bränslen år 2011 Resultat: 44 procent förnybara bränslen. 5. Minska utsläppen till mark och vatten Inga anmärkningar från provtagningar från utgående vatten 2012 Resultat 2011: 6 av 13 provtagningar hade anmärkningar. Resultat 2010: 9 av 13 provtagningar hade anmärkningar. *Mäts den 1 januari varje år. Vå r ver k s a mh et

MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET Marie Hagberg, kvalitets- och miljödirektör på MTRS. Sören Stark, projektchef signalsystemet röda linjen MTRS. ning av koldioxidutsläppen generellt. Vår verksamhet är mycket nära fossilfri. Utsläppen från vår bilpark är vår största källa (62 procent) till koldioxidutsläpp och omfattas också av krav från SL. Vi leasar totalt 37 bilar, varav 25 på MTRS och 12 på TBT. Under året avyttrades flera bensin- och dieseldrivna bilar och de nya som beställdes under 2011 var enbart gas- och etanolbilar. Målet för 2011 var att 50 procent av bilparken skulle drivas av förnybara bränslen. Resultatet var 44 procent förnybart bränsle. Detta beror bland annat på bristande tillgång på fordonsgas i Stockholm. Av MTRS 25 bilar kunde 15 drivas med förnybart bränsle. På TBT finns en bil som drivs på förnybart bränsle men flera kommer att levereras under 2012. Som medarbetare inom MTRS och TBT har vi som förmån ett förmånsbeskattat årskort inom kollektivtrafiken, för att främja ett kollektivt åkande. Reser vi i tjänsten åker vi nästan alltid kollektivt. Men vi ser en ökning vad gäller utsläpp från våra tjänsteresor på grund av flera resor till Hongkong. Det finns tillfällen då ersättningstrafik av olika anledningar kallas in. Utsläppen från ersättningstrafiken är svåra att beräkna exakt men minskade betydligt mellan 2010 och 2011. Det beror på ett minskat antal körtimmar och att MTRS stand-by-bussar, som drivs på biogas, har kunnat användas i större utsträckning än året innan. Ersättningstrafiken drevs under 2011 till 99 procent av förnybara drivmedel. Min s k a UTs l ä ppen til l ma r k o c h v a tten Det är framförallt när det gäller underhåll av vagnar, till exempel städning och klottersanering, som frågan om utsläpp till vatten är extra viktig. Provtagningar på utgående vatten görs regelbundet på samtliga depåer. Sex provtagningar hade anmärkningar 2011 jämfört med nio året innan. Anmärkningarna bestod i huvudsak av överstigna riktvärden för tungmetaller. SL och Stockholm Vatten driver ett projekt för att se om de nya riktvärdena är för höga för denna typ av verksamhet. TBT kommer att medverka genom bland annat ut ökade provtagningar 2012. Resultatet kan inne bära en ombyggnad av reningsanläggningarna vilka ägs av SL. Utsläpp av växthusgaser MTRS och TBT 2011 ålder tbt KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN TJÄNSTEFORdon MTRS och TBT 2011 ålder mtrs Liter Utsläpp, kg Bensin 18 137 45 851 Diesel 29 705 79 163 Etanol 3 936 1 771 Fordonsgas 12 936 14 806 Biogas 4 282 2 946 Motorgas Tågtrafik 1,99% Ersättningstrafik 9,82% Tjänstefordon 60,91% Tjänsteresor 22,73% Budbilar 1,96% Arbetsresor med taxi 0,83% Köldmedier (läckage i CO 2 -ekvivalenter) 1,75% Totalt 68 996 144 537 MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011

Ledningssystem på rekordtid I 18 månader arbetade MTR Stockholm och TBT med att förbereda verksamheten för en ISO-certifiering. På rekordtid byggde vi upp ett kvalitets- och miljöledningssystem mer eller mindre från grunden i augusti 2011 kom kvittot i form av ett certifikat från ISO-revisorerna. Vikten av att ha en robust och stabil grundstruktur är avgörande för det systematiska kvalitets- och miljöarbetet. Certifieringen visar att vi har nått ett viktigt delmål. Den är ett kvitto på att vi har rutiner, processer och fasta metoder på plats. Det betyder också mycket för vår trovärdighet i relationen med kunder och leverantörer, säger Marie Hagberg, kvalitets- och miljödirektör. Framgångsfaktorerna i projektet var medarbetarnas delaktighet i processen. Det är en beundransvärd insats som medarbetarna i MTR Stockholm och TBT har bidragit med. Nu när grunden finns, som visar hur vi faktiskt arbetar, kan verksamheten också börja utvecklas till att bli världens bästa tunnelbana, säger MTRS vd Peter Viinapuu. Kim Widegrip var under certifieringen områdeschef för Gullmarsplan. Hennes uppdrag var att säkerställa att ledarna och medarbetarna hade kunskap och förståelse för arbetet att förbereda platskontoret för den stora revisionen. Det är först när vi visar att våra rutiner och processer går hand i hand med det dagliga arbetet som vi får ett bra resultat på den operativa nivån. Kvittot är inte diplomet i köket. Kvittot är en fungerande verksamhet som lever efter de riktlinjer vi visat att vi har och som bevisar det varje dag, inte bara när revisorerna är här, säger Kim, idag områdeschef för City. Certifieringen och kvalitets- och miljöledningssystemet ger oss en chans att granska oss själva. Det är en måttstock att arbeta efter, som kräver disciplin och ett bra arbetssätt, men som även skapar trygghet för vår personal som nu vet att det finns fastställda rutiner, säger Kim. Certifieringsbolaget, Bureau Veritas, kommer att göra uppföljningar två gånger per år för att säkerställa att MTRS och TBT arbetar systematiskt med kvalitetsoch miljöfrågor. MTRS och TBT har utnämnt sex lokala kvalitets- och miljösamordnare från olika avdelningar inom företagen. De är utbildade till interna revisorer och verkar för kvalitets- och miljöfrågor i organisationen. Satu Oja arbetar som ekonomiassistent och är en av sex samordnare. Hon har varit med under hela uppbyggnadsfasen som har gett henne erfarenheter och kunskap som hon nu tar med sig ut i verksamheten. Vi är till för att granska våra processer och för att hela tiden förbättra vårt arbetssätt. Vi är inte ute i verksamheten för att kontrollera våra medarbetare, utan snarare på uppdrag av dem identifiera förbättringspunkter som vi tillsammans kan lösa. Genom att utföra interna revisioner kan vi löpande finjustera våra processer och öka kvaliteten på vårt arbete. Vå r ver k s a mh et

MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET Miljö i fokus när maskinpark förnyas 40 maskiner av typen ECHO20 köptes in till lokalvården under förra året. Maskinerna ingår i den miljösatsning som pågår, där ambitionen är att ligga i framkant vad gäller miljö och kvalitet. ECHO20 maskinerna använder bara 2,5 procent av den vattenförbrukning som tidigare användes. Förr högtrycksspolade vi plattformar med brandslang, något som gjorde golven hala, förstörde fogar och material samt slösade mycket vatten. Hipolito Henriques kör en av de nya maskinerna och visar fram det filter som finns under huven som sorterar avfall som i vanliga fall går direkt i avloppet. Det är fimpar, ludd, pappersbitar och småskräp som vi nu i stället kastar som sopor. Maskinerna säkerställer på så sätt att MTRS inte bidrar till förtätning av Stockholms avlopp. De använder joniserat vatten i stället för vatten och kemikalier. Vattnet utsätts för en elektrisk laddning som gör att ytspänningen tas bort och vattnet blir svagt surt. Den tillfälligt sura miljön tar bort 99 procent av bakterierna på den yta där den joniserade tekniken används och det enda som blir kvar är vatten vatten som börjar och slutar som kranvatten. MT R S OCH T BT h å LLBa r h et s r edovis NING 2011