Hela min värld
Hela min värld: Innehåll sid 4 sid 6 sid 10 avsnitt 1 Inledning avsnitt 2 avsnitt 3 Uppdraget Partnerskap sid 14 avsnitt 4 Mänskliga rättigheter sid 18 avsnitt 5 Utbildning sid 22 avsnitt 6 Hälsa sid 26 avsnitt 7 Jämlikhet och rättvisa sid 30 avsnitt 8 Fred och frihet sid 34 avsnitt 9 Klimat och miljö sid 38 avsnitt 10 Hållbar livsstil avsnitt 11 Referensbibliotek sid 42
avsnitt 1: Inledning En hel värld så var Guds skapelsetanke. Hans vilja var liv, gemenskap och kärlek. Harmoni skulle råda mellan Gud, människa och natur. Människan inbjöds och fick förtroendet att vårda och ta ansvar, men misslyckades. Följden blev död, brustna relationer och fiendskap en trasig värld. Men Gud står för försoning och upprättelse. Han vill helande för sin värld de trasiga relationerna, de orättfärdiga samhällssystemen, den misshandlade naturen. Och trots vårt tidiga misslyckande har vi hans barn fått nytt förtroende. Han står bakom sin skapelse, och bakom kallelsen till oss, men vi måste handla. Skaparen själv ställer oss inför tidernas utmaning: Hela min värld. Det enda möjliga är att göra det tillsammans. Uppdraget är globalt och alla goda krafter i världen behövs. Guds vilja är inte dold för oss. Den är tydlig genom hela Bibeln. I Gamla testamentet uppmanades Israels profeter att förmedla specifika budskap till folket och dess ledare. Det var ofta ord och inga visor! Religiösa ritualer var inget värt så länge fattigdom, förtryck och orättvisor tilläts i landet. Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom... (Jesaja 58:6-7). I Nya Testamentet kommer Jesus med budskapet till den enskilda individen att hon ska upprätta sin brustna relation med Gud. När Jesus i Matteusevangeliet fick frågan om vilket bud som var det viktigaste, svarade han: Du ska älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Sedan tillägger han att nästa bud är av samma slag: Du ska älska din nästa som dig själv. Kärleken till Gud var inte trovärdig eller möjlig utan omsorgen om nästan. Och det är tydligt att den kärleken inte bara handlar om en andlig omsorg. Människan får uppdraget att se till sin medmänniskas andliga, själsliga och kroppsliga behov. Jesu sociala uppmaning gick helt i linje med de gammaltestamentliga profeternas budskap. Vi har både ett andligt och socialt ansvar för våra medmänniskor. I Pingstmissionens arbete har vi alltid i praktiken tagit hänsyn till både människans andliga och sociala behov. I vårt språkbruk har vi dock ofta delat upp arbetet i andigt (mission) och socialt (bistånd). Ibland har det gett intrycket av ett motsatsförhållande, där det ena prioriterats framför det andra. Men vi tror på ett holistiskt evangelium, som riktar sig till hela människan: ande, själ och kropp. Evangelium glädjebudskapet berör alla områden i våra liv; ekonomi, politik, kultur, sociala relationer, andlighet och hälsa. Om detta ska bli trovärdigt finns ingen annan väg att gå än att kämpa för alla människors lika värde, för en demokratisk utveckling, mänskliga rättigheter och gott förvaltarskap av skapelse och natur. Denna helhetssyn har numera sitt naturliga uttryck inom Pingst fria församlingar i samverkan där hela det internationella arbetet finns samlat under namnet Pingst Internationellt. PMU InterLife, som den här skriften uteslutande handlar om, ansvarar för den del som går under beteckningen Diakoni, vilken i sin tur delas upp i utvecklingsarbete och humanitärt bistånd. Missionssatsningar som handlar om evangelisation, församlingsplantering och församlingsutveckling tas därför inte upp här. Men tänk inte bort detta när du funderar omkring din församlings internationella engagemang. Tänk på helheten. Det vi vill är att påminna om församlingens uppdrag: hela värden. Och det handlar om hela vår värld och om hela människan. Vi vill peka på behoven, visa vad vi tillsammans redan gör, inspirera till nya insatser framöver. Ditt bidrag blir att reflektera över den roll du och din församling har eller vill ta i det uppdraget. Du kan förstås läsa, lära och reflektera själv, men vi tror att de ger ännu mer om du tillsammans med andra missionsintresserade i församlingen, tar del av Hela min värld och delar tankar nya och djärva med varandra. PMU InterLife möter ständigt nya utmaningar och arbetet görs inte full rättvisa här. Vill du följa arbetet i detalj och kontinuerligt så kan du få mycket information på vår hemsida www.pmu.nu 4 5
Foto: PMU INETRLIFE avsnitt 2: Uppdraget Gå därför ut... Matt 28:19 Att upprätta och hela det är församlingens uppdrag. Vi deltar i det uppdraget genom att förmedla stöd och resurser till våra samarbetspartner här hemma och i fält och samla kraft till förändring. 6 Det ska klargöras från början att PMU InterLife i grunden inte har något annat uppdrag än det som våra samarbetsförsamlingar har. Att bygga arbetet på Bibelns grund är därför helt naturligt och självklart också när det gäller inriktningen i vår verksamhet. I Bibeln förankrar vi såväl den innersta idén om människors lika värde, liksom den förvaltarskapstanke som ryms i evangeliet när det gäller helande och upprättelse för hela skapelsen. Bibelns budskap är tydligt: Människan lever inte för sig själv. Vi är skapade att leva i gemenskap med Gud, med varandra och med hela skapelsen. De gåvor vi har fått är ämnade till att tjäna detta syfte. Han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig till att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, till att ge förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. (Luk 4:18-19) Med dessa ord, hämtade från den gammaltestamentlige profeten Jesaja, beskriver Jesus själv sitt uppdrag och bättre än så kan knappast vår mission på 2000-talet sammanfattas. Predikan mer än ord De svenska pingstförsamlingarna har bedrivit mission sedan 1910. Missionsbefallningen: gå därför ut och gör alla folk till lärjungar (Matt 28:19) har tagit enskilda människor med evangelium till en mängd olika länder och kontinenter. 7
avsnitt 2: Uppdraget Uppdraget att predika evangelium har alltid varit i centrum, men pingstmissionärerna och deras uppdragsgivare församlingarna har aldrig låtit predikan begränsas bara till det talade ordet. Mötet med människors fysiska och sociala behov har påmint dem om en annan av Jesu uppmaningar, nämligen att mätta de hungriga, klä den nakne, ta hand om de hemlösa, se till den sjuke och fängslade (Se Matt 25). De förstod tidigt att Guds vilja är att upprätta hela människan till ande, själ och kropp. I vår tid finns samma grundsyn på människan uttryckt i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. För oss är det därför helt givet att i allt vårt arbete inte bara ta hänsyn till dem, utan också använda dem som vägledning och riktmärke. På senare tid har vi också fått Millenniemålen, de åtta löften som världen har lovat uppfylla åt sig själv, som en drivkraft i våra insatser och projekt. Uppdraget att predika evangelium har alltid varit i centrum. Men det har aldrig begränsats till bara det talade ordet. Foto: mikael stjernberg Fakta: PMU InterLife 1965 Svenska pingstmissionens U-landshjälp (PMU) med huvuduppgift att fördela statliga bidrag till pingstförsamlingarnas u-landsarbete bildas. Då förmedlas också det första Sidabidraget via PMU, vilket gick till en yrkesskola i Etiopien. 1977 införlivas en depå för lagring och packning av biståndsmaterial som kläder, sjukvårdsutrustning med mera i PMU InterLifes verksamhet. Depån startades 1964 och drevs av missionär Erland Jonsson i samarbete med Smyrnaförsamlingen i Göteborg. Numera finns depån i Vårgårda. 1980 får PMU eget ramavtal med Sida 1999 PMU blir en ideell förening och ändrar namn till Pingstmissionens utvecklingssamarbete, PMU InterLife. 2001 bildas Svensk pingstmission, SPM. PMU InterLife blir då en av tre underavdelningar. De två övriga är Församling respektive Media, 2005 Riksföreningen Pingst fria församlingar i samverkan (Pingst ffs) bildas med två grenar: Pingst Nationellt och Pingst Internationellt. PMU InterLife är nu en av tre avdelningar under Pingst Internationellt: Diakoni (PMU InterLife), Församling (evangelisation, församlingsplantering, bibelskolor mm) och Media. PMU InterLife är idag en av Sveriges största biståndsorganisationer med cirka 300 pågående projekt i 65 länder. Under perioden 2007-2009 har Sida beviljat 350 miljoner kronor till PMU InterLife. Under 2007 samlade PMU InterLife in totalt 22,8 miljoner kronor från enskilda gåvogivare, församlingar, företag och second handbutiker. Afrika, söder om Sahara, är PMU InterLifes främsta arbetsområde. Cirka 40 procent av projekten genomförs där. Av 314 pingstmissionärer 2007 fick 61 volontärbidrag (lön) via PMU InterLife. 58 ungdomar fick praktikantbidrag för att prova på internationellt biståndseller missionsarbete. Förvaltarskap Jorden är Herrens och allt den rymmer, världen och alla som bor i den. (Ps 24:1) Vid sidan om övertygelsen om alla människors lika värde finns Bibelns förvaltarskapstanke som en grund i vårt utvecklingsarbete. Förvaltarskapet innebär att hela skapelsen tillhör Gud, men människan har fått uppdraget inte bara råda över den, utan också ansvaret att bruka och vårda den. I och med syndafallet, som beskrivs i 1 Mos 3:1-19, bröts den tanken och det gudagivna samspelet mellan människan och naturen byttes ut mot människans ständiga kamp med och mot naturen för sitt dagliga bröd. Men Gud har inte övergivit sin skapelse. Jesu försoning innebär inte bara upprättelse av relationerna mellan Gud och människa, utan också upprättelse för hela skapelsen. Omsorg om miljön, vård av naturen, förvaltande och rättvis fördelning av resurserna är ett arbete i försoningens tjänst. En dag ska hela skapelsen befrias. Detta är mer än en from förhoppning för oss. Det är en uppmuntran som ger motivation, mål och mening till att arbeta för helhet och helande i hela världen. (Se vidare kapitel 9 och 10.) Samstämmighet För att bedriva ett effektivt och seriöst biståndsarbete räcker det dock inte med god vilja. Förtroendefullt samarbete krävs mellan många goda krafter för att nå målen i en alltmer globaliserad värld. Därför finns internationella överenskommelser som reglerar och styr enskilda länders biståndspolitik. PMU InterLife, startades för att fungera som förmedlare av statliga, ekonomiska bidrag till u-landshjälp. Idag är PMU InterLife en av de enskilda organisationer som har ett eget ramavtal med det statliga biståndsorganet Sida för att kanalisera statliga biståndsmedel. Det betyder inte att Sida utan vidare delar ut pengar. Församlingens engagemang är viktigt och Sidabidraget till ett enskilt utvecklingsprojekt står i direkt proportion till församlingens egen insats. (2008 är proportionerna 10 procent egeninsats och 90 procent Sidamedel. Det betyder att när en församling beslutar sig för att gå in med 10 000 kronor i projekt så förmeras det omedelbart, genom Sidas insats, till 100 000 kronor.) Självklart finns det också ett regelverk att följa, när det gäller hur det Sida-stödda arbetet bedrivs. Detta bygger på de politiska beslut som fattats när det gäller svenskt utvecklingsbistånd och på internationella överenskommelser. Huvudmålet är bidra till en rättvis och hållbar utveckling och för att nå dit tillämpas två huvudperspektiv, dels rättighetsperspektivet som innebär att fattiga människor inte betraktas som mottagare utan som människor med kraft och vilja att skapa utveckling, dels de fattigas perspektiv där synsättet är att utveckling ska styras av de fattigas egna behov, intressen och förutsättningar. Till detta läggs ytterligare kriterier som ska prägla och forma det svenska utvecklingssamarbetet: respekt för mänskliga rättigeter, demokrati och god samhällsstyrning, jämställdhet mellan kvinnor och män, hållbart nyttjande av naturresurserna och omsorg om miljön, ekonomisk tillväxt, social utveckling och trygghet, konflikthantering och säkerhet samt globala gemensamma nyttigheter. Förutom Sida samarbetar PMU InterLife även i viss utsträckning med EU:s biståndsorgan ECHO. Reflektera och samtala: Tänk över vilka faktorer som har påverkat eller påverkar din församlings missionsverksamhet: Personer med kallelse till ett speciellt land eller uppgift? Församlingsledningens/pastorns intresse och kontakter? PMU InterLifes förfrågningar om samarbete? Ekonomiska garantier genom Sida? Gynnas eller hämmas församlingens missionsvision och initiativ av möjligheten till Sidabidrag? På vilket sätt? Behöver frågor om människosyn och förvaltarskap lyftas upp i samtal om missionen i din församling? Fundera över hur man kan åskådliggöra dessa aspekter nästa gång ni bjuder in till samlingar med missionsfokus. 8 9 Läs mer: PMU InterLifes policy/inriktningsdokument www.pmu.nu Om Sidas samarbete med enskilda organisationer www.sida.se Om internationella överenskommelser på regeringens hemsida www.regeringen.se
Foto: palle jarl avsnitt 3: Partnerskap Vi gör det tillsammans Att skapa drägliga livsvillkor i hela världen är ett gigantiskt uppdrag. Konstruktivt samarbete, där alla goda krafter kan bidra med sin del, är därför helt nödvändigt. 10 Enhet och gemenskap är tankar som ständigt återkommer i Bibeln. Gud själv är en enhet, bestående av Fadern, Sonen och Anden, i en perfekt gemenskap och ansvarsfördelning. I Jesu sista tal till sina lärjungar betonar han enheten och i bönen han ber innan han lämnade vännerna säger han Jag ber att de alla skall bli ett. (Joh. 17:21) Han var väl medveten om hur bräcklig den mänskliga gemenskapen är, hur splittring och oenighet ligger nära till hands. Jesus beskriver enheten mellan oss kristna och mellan oss och Fadern, som en förutsättning för att människor ska komma till tro på honom: då ska världen tro på att du har sänt mig. När den första församlingen beskrivs i Bibeln, är det tydligt att Gud inte vill att en ska göra allt, eller att alla ska göra samma sak. I 1 Korinthierbrevet 12 betonas att vi alla har olika gåvor och uppgifter som kompletterar varandra. En bild målas upp där vi är olika delar i en enda kropp, där vi alla är beroende av varandra som lemmarna i en kropp. Tanken om enhet, gemenskap och samarbete kan appliceras lokalt i vår församling, eller globalt i våra internationella relationer. Även om vi inom pingstmissionen alltid betraktat oss som bröder och systrar i en gemenskap över nationsgränser, så kan vi konstatera att själva missionsarbetet länge präglades av ett vi och dem -tänkande. En enkelriktad satsning där vi svenska missionärer, kom till dem som behövde oss. Vi predikade, vi delade ut mat och kläder, vi erbjöd sjukvård och undervisning. Det var vår mission, vårt uppdrag. Vare sig vi arbetade med församlingsarbete eller utvecklingsarbete var det väldigt tydligt från oss till dem. 11
avsnitt 3: Partnerskap Foto: PMU INTERLIFE Idag är bilden ganska annorlunda. På många platser är vår samarbetspartner ofta en lokal församling stark och med hög utbildnings- och kompetensnivå. Ansvaret för församlingsverksamhet och socialt arbete ligger nu på ett lokalt ledarskap. Vi är inte längre bara givare och de är inte längre bara mottagare. Vi jobbar ihop i ett partnerskap för att tillsammans förändra och utveckla vår omgivning/omvärld. Vi inser att vi har mycket att lära av varandra, vi kompletterar varandra med våra olika erfarenheter och kunskaper. Kunskap är något som vi tillsammans kan utveckla, därför har PMU InterLife övergivit uttrycket kunskapsöverföring och pratar numera om kunskapsutveckling eller kompetensutveckling. Kunskap och kompetens I ett sant partnerskap vågar vi se varandras svagheter och styrkor. är något som växer i dialog mellan partner. Vi tror på folkbildningstanken som bästa sättet att ta till sig kunskap som skapas tillsammans med andra i sammanhang där varje deltagare tillför något. allt internationellt samarbete. Vår definition av partnerskap är en relation mellan två eller flera nationella kyrkor/organisationer, som delar ett gemensamt engagemang inom specifika områden. Grunden för ett sådant partnerskap är Jesus Kristus, och partnerna är lika nödvändiga delar av Kristi kropp på jorden. I ett sant partnerskap vågar vi se varandras svagheter och styrkor. Att utveckla partnerskapet är en av de viktigaste processerna som vi arbetat med under 2000-talet. Men redan 1992 började PMU InterLife att diskutera partnerskapstanken med sina kontakter i fält. Startskotten var Nord/Syd-seminariet där representanter för 30 kyrkor i 25 länder mötte svenska församlingsrepresentanter. Sedan dess har över 25 konsultationer anordnats i fält där samarbetspartner från ett 50-tal länder har mötts tillsammans med representanter för svenska pingstförsamlingar och PMU InterLife i så kallade Building the Kingdom of God Together (BKGT) -seminarier. Dialogen mellan svenska församlingar, församlingar i fält och PMU InterLife om gemensamma visioner och mål har under åren lett fram till konkreta landprogram som ska styra framtida gemensamma insatser. PMU InterLife understryker att partnerskapet måste bygga på att den inhemska kyrkan/partnern i fält ska vara den ytterst ansvariga för de insatser som görs i det egna landet. År 2005 gjordes, på uppdrag av Sida, en utvärdering där Pingstmissionens partnerskap sattes under lupp. Där beskrevs de kriterier som bör känneteckna parterna i ett gott partnerskap: gemensam värdegrund förändringsvilja förtroende för varandra omtanke om varandra bidra med den egna speciella kompetensen och egna resurser öppen dialog med utbyte av erfarenheter engagemang och ansvar tydlig ansvarsfördelning partnerna emellan initiativ och visioner måste finnas i den lokala församlingen eller samarbetsorganisationen. Traditionellt har de svenska församlingarnas kontaktperson i fält varit den svenska missionären, men den lokala partnern har successivt fått en allt viktigare roll i relationerna, och idag vill PMU Inter- Life poängtera partnerskapet som en relation mellan svensk församling och lokal församling/organisation. PMU InterLifes egen roll är att fungera som serviceorgan och rådgivare. Den svenska missionärens/volontärens roll är att fungera som en brygga eller länk i samarbetet. Attityder och agerande som främjar en positiv utveckling av partnerskapet är därför viktigt i den rollen. Reflektera och samtala: Kan du spåra en partnerskapstanke i de församlingar Bibeln beskriver? Läs kriterierna för gott partnerskap som nämns i texten och jämför med hur din församlings missionsarbete ser ut. Genomsyrar partnerskapstanken även den del av ert missionsarbete som inte är knutet till ett PMU InterLife-projekt? Partnerskap handlar om ömsesidig utveckling. Vad tror du att din församling kan lära av er samarbetsförsamling utomlands? PMU InterLife och partnerskap Partnerskap som begrepp infördes i svenskt bistånd Har partnerskapsidén spelat någon roll när det gäller minskningen av antalet 1997. Begreppet hade innan dess introducerats och pingstmissionärer? Är det i så fall positivt eller negativt? börjat användas bland internationella organisationer, till exempel Världsbanken. Idag används begreppet partnerskap i princip för alla Sidas samarbeten, Läs mer: men oftast i betydelsen av Sidas förhållningssätt till Partnerskapsutredningen (rekvireras från PMU InterLife) regeringar i samarbetsländer. Partnership används Missionären och partnerskap På www.pmu.nu: i internationella sammanhang som en beskrivning av Partnerskapsmodellen innebär också att missionärens det samarbete som är nödvändigt mellan utvecklingslandet (eller volontär, som det kallas i biståndssammanhang, Missionsbetänkandet och internationella aktörer för att gemensamt men inte bör förväxlas med volontär i betydelsen ideell Global utveckling av partnerskap (Global studie) klara de stora, globala utmaningarna vi står inför, som hjälparbetare utan ekonomiskt understöd) roll i fält att bekämpa fattigdom, uppnå Millenniemålen eller få har förändrats genom åren. Från att vara självskriven Den framtida missionären (Global studie om missionärens roll.) bukt med klimatförändringarna Svensk pingstmission i alla dess delar menar att partnerskap är det förhållningssätt som ska genomsyra ledare i arbetet är missionären idag medarbetare eller rådgivare. Missionären måste vara införstådd med att det är de nationellas behov som är vägledande och att PMU InterLifes utbytesprogram (om hur svensk församling och lokal partner i fält besöker varandra och genomför aktiviteter tillsammans). 12 13
Foto: mikael stjernberg avsnitt 4: Mänskliga rättigheter Lika i värde och rättigheter Utvecklingsarbete på 2000-talet handlar mycket lite om u-hjälp och välgörenhet. Vägledande i dag är insikten om alla människors lika värde och respekt för människors egen förmåga att påverka sin framtid. 14 Att var människa är att ingå i en global gemenskap. Tillsammans formar vi såväl samtid som framtid. Världen blir i stor utsträckning vad vi gemensamt gör den till. Det betyder i sin tur att vi måste räkna med varandra, ta hänsyn till varandra och i någon mån komma överens om vad vi kan kräva av varandra. En sådan överenskommelse uttrycks, som vi redan nämnt, i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948, med sin portalparagraf: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Utan den samsynen i grunden skulle resten av deklarationen bli meningslös. Rättigheterna tar avstamp i människan värde man eller kvinna, ung eller gammal, svart eller vit, utbildad eller analfabet, rik eller fattig alla har vi samma rätt till ett värdigt liv med allt vad det innebär. Så skulle det se ut i den bästa av världar. Så ser det inte ut i vår värld. Övergrepp, maktmissbruk, diskriminering och orättvisa möter oss dagligen och om Mänskliga rättigheter ska bli något mer än ett dokument behöver de ständigt bevakas, försvaras och lyftas upp. 15
avsnitt 4: Mänskliga rättigheter Foto: mikael stjernberg Om Mänskliga rättigheter ska bli något mer än ett dokument behöver de ständigt bevakas, försvaras och lyftas upp. För att hjälpa till med detta har deklarationen följts upp med flera konventioner, speciellt fokuserade på några svaga grupper och speciell problematik. Konventionerna är, till skillnad mot den allmänna deklarationen juridiska dokument. Därmed har den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter utvecklats från att vara enbart en moralisk idé och hållning till att utgöra ett juridiskt bindande dokument för de stater som ratificerat dem. Internationella konventionen om sociala, ekonomiska och kulturella rättigeter. (1966) Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. (1966) Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. (1969) Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. (1979) Konventionen mot tortyr. (1981) Konventionen om barns rättigheter. (1989) Konventionen om migrantarbetares rättigheter (1990) Demokrati nämns ofta i samma mening som Mänskliga rättigheter. De två hör också nära samman men är ändå två separata storheter med separat innebörd. Demokrati handlar om maktfördelning och om alla människors möjligheter att påverka. För en kristen hjälporganisation är det självklart att arbeta för att demokratin stärks, både på nationell nivå, men också i lokalsamhället, och inte minst inom de organisationer vi samarbetar med. Att skapa modeller för beslutsvägar och medinflytande i projekten har därför stor betydelse för att demokratisk utveckling på alla nivåer. Dessa komponenter är nödvändiga för att utvecklingsarbetet ska nå långt och djupt in i det samhälle där det pågår. Mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och organisationsutveckling har eget huvudfokus i vissa projekt. Men perspektiven beaktas och bevakas numera redan på planeringsstadiet i alla olika typer av insatser och projekt som PMU InterLife arbetar med. Millenniemål År 2000 samlades 189 av världens stats- och regeringschefer i FN-skrapan i New York. Ämnet de kommit för att avhandla var en gigantisk utmaning begränsa fattigdomen i världen. Resultatet av mötet kom att formuleras i de så kallade Millenniemålen, en slags agenda för världens länder när det gäller att anta utmaningen. Millenniemålen är mer än pappersfästa visioner och förhoppningar. De är konkreta, mätbara och kopplade till en tidsplan med år 2015 i blickfånget. Då ska världen kunna se att den del av världens befolkning som lever i extrem fattigdom, det vill säga med en inkomst är mindre än 1 US-dollar, ska ha minskat med hälften, liksom den andel av befolkningen som lider av hunger. Det är innehållet i Millennimål 1. De övriga sju målen nämner inte ordet fattigdom men berör olika utvecklingsproblem som är relaterade till fattigdom, både som orsak och verkan. Millenniemålen bygger på att hela världen tar sitt ansvar, både fattiga och rika länder. Egentligen är det bara Mål 8 det som rör rättvisa handelsregler, bistånd och skuldavskrivningar som riktar sig åt bara ett håll, det vill säga till rika länderna, av den enkla anledningen att här har de rika länderna hela makten att påverka. I stort sett finns det glädjande statistik som talar om att världens extremt fattiga minskade från en tredjedel av befolkningen till en femtedel mellan åren 1990 2004. Om den trenden fortsätter finns hopp om att nå första Millenniemålet. Fler och fler barn i världen får möjlighet att gå i skola, och kvinnor har fått ökat inflytande, till exempel i politiken. Barnadödligheten har också minskat. Utvecklingen går alltså framåt, men det är värt att notera att denna framgång är mycket ojämnt fördelad. Ser man till ett större perspektiv, nämligen världens åtta regioner, så tycks det bara vara Asien som ser ut att lyckas med målen. Sämst ser det ut i Afrika, söder om Sahara. Det man kan konstatera är att utvecklingen mot målen är ojämn, såväl mellan regioner, som mellan länder och även inom länderna mellan olika befolkningsgrupper, stad och land med mera. Den som mer i detalj är intresserad av att följa hur det går med Millenniemålen kan gå in på Svenska FNförbundets hemsida där det finns nyheter och länkar. Reflektera och samtala: Hur lever vi upp till de mänskliga rättigheterna i vårt svenska samhälle? Skulle din församling klara en granskning av demokratiska beslutsvägar utan anmärkning? Vad tror du krävs för att nå Millenniemålen? På vilket kan din församling arbeta för Millenniemålen? 16 17 Fakta: Millenniemålen Mål 1: Fattigdom och hunger ska halveras till 2015 Mål 2: Alla barn ska gå i grundskola 2015 Mål 3: Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas Mål 4: Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015 Mål 5: Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015 Mål 6: Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015 Mål 7: En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 Mål 8: Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna Läs mer: FN:s allmänna deklaration om Mänskliga rättigeter www.sfn.se Om Millenniemålen och hur långt vi kommit www.millenniemalen.se Human Rights watch www.hrw.org
Foto: mikael stjernberg avsnitt 5: Utbildning och lär dem Matt 28:20 Kunskap är makt. Utbildning hör till de viktigaste förutsättningarna för, inte bara personlig utveckling, utan också för hela samhällets utveckling. 18 Utbildning ökar möjligheterna till försörjning, den ger styrka och förmåga att delta i samhällslivet, att påverka både egna och gemensamma livsvillkor. Utbildning och kunskap är också förutsättningar för att upprätthålla en levande demokrati. Trots att utbildning är en given paragraf i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och att grundskola åt alla är ett av Millenniemålen så återstår många stora utmaningar på det här området. Man räknar med att det idag (2008) finns 86 länder i världen som ännu inte uppnått målet att alla barn ska få börja skolan. Den största utmaningen finns i Afrika söder om Sahara, där bara 70 procent av barnen börjar i skolan. I vissa länder, till exempel Burkina Faso, Etiopien, Mali och Niger går inte ens hälften av alla barn i skolan. Än dystrare blir bilden om man betänker att av dem som ändå börjar skolan är det många som aldrig fullföljer. I Afrika räknar man med att en av tre elever går igenom hela grundskolan. När flickor och kvinnor får tillgång till utbildning så gynnar det hela familjen. Orsakerna bakom dessa fakta är många. Kvaliteten i den utbildning som står till buds är ofta dålig, för få lärare och bristande engagemang är några faktorer som spelar roll. För lite undervisningstid bidrar också till undermålig utbildning. Ett av de riktigt stora hindren för barnen skolgång är de höga kostnader det medför för familjen. Även om själva utbildningen uppges vara kostnadsfri så finns det utgifter för skolmaterial, skoluniformer med mera som tar en alltför stor del av familjens samlade inkomst, en inkomst som dessutom minskar i och med att barnen i skolåldern inte kan bidra med eget arbete för familjens försörjning. 19
avsnitt 5: Utbildning Foto: PMU INTERLIFE I ett globalt perspektiv är det färre flickor än pojkar som går i skola. I många familjer behövs flickorna för att hjälpa till i hemmet och ute på fälten. Flickorna måste vårda sjuka föräldrar hiv/aids slår hårt och ofta i de fattigaste områdena och ta hand om mindre syskon. Men vi vet att när flickor och kvinnor får tillgång till utbildning och inkomster, då gynnar det hela familjer. Generellt sett har både nationella regeringar och biståndsgivare riktat in sig på grundskola, och studier efter grundskolan när det handlar om utbildning. En rapport från Unesco, 2008, visar dock att satsningar på dels förskola, dels alfabetiseringsinsatser har en direkt inverkan på hur framgångsrikt ett land blir när det gäller att uppnå allmän skolgång med lika chanser för pojkar och flickor. Inte minst är det tydligt att en kvinna som fått möjligheten att lära sig läsa och skriva blir motiverad och angelägen att låta sina barn få en bra utbildning. Utbildning en Mänsklig rättighet Rätten till utbildning ingår i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och beskrivs i flera av konventionerna: Artikel 26 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Artikel 13 och 14 i den internationella konventionen om ekonomiska och sociala rättigheter. Artikel 10 i Kvinnokonventionen. Artikel 28 och 29 i Barnkonventionen Millenniemål 2 Alla barn ska gå i grundskola 2015 och statstjänstemän som fått sin utbildning och fostran i missionens skolor, där de inte bara tillägnat sig kunskap utan också utvecklats i sin personliga tro. En tydlig strategi från PMU InterLife när det gäller utbildning, har varit att ändra fokus från att bygga institutioner till att höja kompetensnivån hos samarbetspartner som arbetar med utbildning, till exempel fortbildningar av lärare. Många utbildningsinsatser handlar om att påverka attityder och beteenden hos målgruppen, genom kurser och seminarier eller med hjälp av media. Hälsa, kvinnors rättigheter, barnuppfostran och jordbruk är bara några exempel på ämnen våra partner vill aktualisera. Rena yrkesutbildningar stöttas också. Den tidigare nämnda rapporten från Unesco tar upp betydelsen av att lära vuxna att läsa och skriva. Det här har PMU InterLife förstått, alfabetisering är den enskilt största insatsen för oss (ett område som upptar omkring 10 procent av vår totala budget). Under perioden 2005-2006 utgick stöd till rena alfabetiseringsprojekt, eller projekt där alfabetisering ingick som en del, i 23 länder. detsamma. Dessutom är alfabetiseringskurserna en träning i demokrati och mänskliga rättigheter då kurserna ofta kombineras med sådana ämnen, liksom med grundkunskaper i till exempel hälsovård. En metod som vi använder oss av kallas Training of Trainers (ToT), det vill säga utbildning och kompetensutveckling hos nyckelpersoner som sedan i sin tur utbildar andra. En metod som vi för övrig kan se att Jesus själv använde i sin undervisning till lärjungarna. De senare åren har stor vikt lagts vid så kallad organisationsutveckling med det yttersta målet att partnern ska bli bättre på att påverka och förändra sina lokala samhällen. PMU InterLife uppmuntrar sina partner att arbeta med medborgarutbildning och folkbildning. I medborgarutbildning lär sig människor öppenhet, respekt, jämlikhet, delaktighet, samarbete, solidaritet och tolerans. Folkbildningspedagogiken bygger i stor utsträckning på att den enskilda individen och hennes erfarenheter är värdefulla och måste tas tillvara vid en lärandeprocess, en inställning som stärker utvecklingen av ett demokratiskt förhållningssätt. PMU InterLife erbjuder sedan många år sina samarbetspartner att söka stipendier för högre studier. Reflektera och samtala: Varför spelar utbildning en så avgörande roll för ett lands utveckling? Varför är det viktigt att flickor och kvinnor får chans till utbildning? PMU InterLife Att skapa förutsättningar för människor att själva Granska din församlings biståndsprojekt och ta reda på om och hur utbildning och förbättra sina levnadsvillkor är det övergripande målet kompetensutveckling har byggts in i projektet? för PMU InterLife när vi stöttar utbildningsinsatser. PMU InterLife är, mer än något annat, en utbildningsorganisation, där 50 procent av de totala insatserna går Läs mer: till utbildning av olika slag. Resultaten av pingstmissionens tidiga satsning på just utbildningsområdet är lätt Alfabetisering är ett exempel som visar hur en Educatioin for All 2008 www.unesco.org avläsbara, inte minst i gamla missionsländer i Afrika. insats kan få ringar på vattnet. Många kvinnor lär Utbildning för alla en mänsklig rättighet. Sidas policy om utbildning www.sida.se På flera håll finner man i dag högt uppsatta politiker sig läsa och skriva och lär sedan, i sin tur, sina barn 20 21
Foto: Erika Stenlund avsnitt 6: Hälsa jag var sjuk och ni såg till mig Matt 25:36 Sjuk- och hälsovård har varit en viktig del i missionsarbetet sedan dess begynnelse. Fattigdom är en avgörande faktor för hälsostatusen i många regioner och därför är fattigdomsbekämpning och kunskapsutveckling viktiga komponenter i sjuk- och hälsovårdsinsatser idag. 22 En av fattigdomens mest påtagliga effekter är bristande hälsa. Åkommor som i den rikare delen av världen lätt kan kureras och bromsas med antibiotika och andra läkemedel, förhindras och ibland till och med utrotas med vaccin, leder inte sällan till utslagning och ganska ofta till döden på andra håll. Det dubbla sambandet är tydigt: Fattigdom orsakar sjukdom och ohälsa sjukdom och ohälsa orsakar fattigdom. Sjuk- och hälsovård har därför varit en angelägen uppgift för u-landsarbetare och biståndsgivare under såväl missionens, som det renodlade biståndets, historia. Hälsostatusen i världen berörs också i tre av de åtta Millenniemålen, med specifik inriktning på bekämpning av hiv/aids, malaria, tbc och andra sjukdomar, liksom på barnadödlighet och på mödrahälsa. Under de senaste decennierna har hiv/aids inte bara blivit vår tids globala digerdöd utan också en utvecklingskris av stora mått i världens fattigaste regioner, med närmast oöverskådliga konsekvenser. Hiv/aids drabbar nämligen inte bara människor rent fysiskt. Den drar fram som en förödande naturkraft, slår ut familjer och hela samhällen med sina humanitära och sociala konsekvenser och blir till ett allvarligt hot mot all utveckling. En anledning till detta är att smittan i stor utsträckning drabbar den arbetsföra befolkningen. I regionen Afrika söder om Sahara, den del av världen som, enligt tillgänglig statistik, är värst drabbad, finns exempel 23
avsnitt 6: Hälsa Foto: Erika Stenlund på länder där upp emot var tredje vuxen är hivsmittad. Med den typ av familjebildning som är den vanligaste där, innebär det att såväl äldre som yngre generationer ställs utan försörjare. Också på andra håll ökar antalet hiv/aidssmittade, men glädjande nog finns det också exempel på hur man lyckats vända trenden, inte minst i Afrika. Till stor del har detta skett genom stora insatser när det gäller information och ökat medvetande. Hiv/aids-problematiken är dock fortfarande en stor utmaning, både när det gäller informationsinsatser och andra förebyggande åtgärder, liksom att få fram bromsmediciner eller vaccin, billigt nog för att kunna användas i stor skala i de fattigaste regionerna. En insats som bidragit till sjunkande världsstatistik när det gäller barnadödlighet är vaccinering mot mässling. Millenniemål 4, 5, 6 Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015 Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015 Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015 Malaria och tbc Vid sidan av hiv/aids finns det också anledning att uppmärksamma en annan stor folksjukdom som härjar som värst i samma region Afrika söder om Sahara. Det är malaria, en av myggor överförd sjukdom, som varje år kräver miljoner dödsoffer, de flesta barn under fem år. Men den drabbar också vuxna och har samma tendenser som hiv/aids att slå ut den arbetsföra befolkningen i speciellt utsatta länder, Trots att sjukdomen varit välkänd och fruktad mycket länge så väntar den fattiga världen fortfarande på att verkningsfulla mediciner och förebyggande åtgärder ska bli tillgängiga i stor skala. Men vet till exempel att ett mycket effektivt sätt att förhindra smitta är att under natten använda myggnät som preparerats med insektsgift. I områden där man satt in denna åtgärd på bred front har insjuknandet minskat En annan kraftfull fiende till folkhälsan är lungsjukdomen tuberkulos (tbc). Också här är Afrika söder om Sahara en riskzon, men sjukdomen ökar också i delar av det gamla Sovjetunionen. en rad enklare åkommor som lunginflammation och diarréer, sjukdomstillstånd som vore enkla att behandla om bara rätt förutsättningar fanns rent vatten, goda sanitära förhållanden och tillgång till hälso- och sjukvård. Undernäring är ett annat stort problem där bristen på mat är uppenbar, men också där brist på kunskap och information råder. En insats som bidragit till sjunkande världsstatistik när det gäller barnadödlighet är vaccinering mot mässling. Mödradödligheten, det vill säga kvinnor som dör i samband med graviditet och förlossning är en annan stor utmaning idag. Tillgång till god mödravård och kvalificerad förlossningspersonal är ett sätt att förebygga. Hög mödradödlighet, liksom barnadödlighet, är också ett tragiskt, tydligt och talande exempel på hiv/aids-epidemins konsekvenser. Vad gör PMU InterLife? Sjuk- och hälsovård är ett av PMU InterLifes största arbetsområden. Men från att handla om direkt sjukoch hälsovård så har tyngdpunkten alltmer kommit att ligga på kompetensutveckling av sjukvårdspersonal och information om förebyggande hälsovård. Idag ligger fokus i hög grad på förebyggande av hiv/ aidsspridning. PMU InterLife väljer ett brett perspektiv i den problematiken och ser den inte som en isolerad sektor inom hälso- och sjukvårdsinsatserna, utan som en utvecklingsfråga där många andra aspekter måste finnas med. Grundorsakerna till varför människor drabbas måste identifieras, konfronteras och bearbetas i de sammanhang där de finns. Det handlar givetvis om fattigdom, om utbildning, om jämställdhet, livsstil med mera. Kyrkorna, som vi samarbetar med, har en unik roll att spela här, eftersom kyrkan av många ses som en naturlig auktoritet. Bibliska grundvärderingar om människovärde, omsorg och kärlek, trohet och ansvarsfull livsstil har hög trovärdighet. Kyrkans kontaktnät med människor i sin omgivning är också stort och finmaskigt. En extern utvärdering av hiv/aidsprojekt, stödda av PMU InterLife har också visat att kyrkan som deltagit i hiv/aidsförebyggande arbete har förändrats från att stigmatisera och fördöma de hivdrabbade, till att bli en engagerad och stödjande resurs, något som blivit möjligt genom att kyrkoledare på alla nivåer tagit projekten på allvar. Reflektera och samtala: Vad är det i hiv/aidsproblematiken som gör den till en utvecklingsfråga och inte bara en hälsofråga? Hur arbetar ni med hiv/aids-frågorna i er församling ur hemma- respektive missionsperspektiv? Hur kan du och din församling hjälpa till att begränsa malarians och andra svåra sjukdomars härjningar. Barn- och mödradödlighet Världshälsoorganisationen www.who.int Den höga barnadödligheten i världens fattiga länder har givetvis med de här allvarliga och svårbemästrade Statistik om hälsoläget i världen www.gapminder.org sjukdomarna att göra. Men döden härjar också genom 24 25 Läs mer: FN:s program för hiv/aidsfrågor www.unaids.org
Foto: Tomas Eriksson avsnitt 7: Jämlikhet och rättvisa låt rätten välla fram Amos 5:24 26 Jämlikhet är, i ett globalt perspektiv, en långt större fråga än lika lön för lika arbete. Den berör förtryck och långtgående, ibland lagfäst, diskriminering av flera utsatta grupper. Den handlar om rättvisa och lika möjligheter på livets alla områden. Två av konventionerna som tillkommit i samband med antagandet av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter handlar specifikt om avskaffande av diskriminering. Av dessa konventioner är den så kallade Kvinnokonventionen den som stött på flest reservationer. Den handlar om kvinnors ställning och rättigheter och syftar till avskaffande av diskriminering av kvinnor. I vår del av världen talar vi ofta om jämlikhet och jämställdhet och tänker omedelbart på begrepp som lika lön för lika arbete, kvinnors karriärmöjligheter med mera. När vi flyttar begreppet till globala perspektiv breddas och fördjupas ämnet till att beröra regelrätt förtryck, våld och ibland till och med kvinnors och andra utsatta människors rätt till livet. Frågan om jämställdhet och jämlikhet är svårlöst. Tradition, kultur och religion tar sig gärna rätten till tolkningsföreträde och ska framgång nås på det här området krävs både ingående kunskap, förståelse och respekt för den kultur man arbetar i, men också en övergripande övertygelse om att förtryck och diskriminering i alla former måste bekämpas överallt. 27
avsnitt 7: Jämlikhet och rättvisa Foto: hollingsworth studios Kvinnor ska beredas samma möjligheter som män att delta i planering, beslut och genomförande av insatser. Men lika i värde handlar om så mycket mer än jämlikhet mellan könen, mellan etiska grupper eller mellan barn och vuxna. Djupast sett handlar det om rättvisa, om lika möjligheter på livets alla områden. Medan frågan om kvinnors rättigheter till exempel handlar om upplysning och bearbetning inom nationer, så finns det ett annat område som direkt påverkas av den rikare delen av världens agerande. Det handlar om ekonomi, om handel, bistånd och skuldfrågor. De här frågorna är komplicerade och kräver långt mer utrymme än vi kan tillhandahålla här. Vi förenklar det hela genom att helt enkelt konstatera att vår rätt till billigt kaffe eller billiga kläder till exempel, alltid frontalkrockar med de fattiga arbetarnas rätt till drägliga levnadsvillkor. Att bli medveten om detta och förändra sitt konsumtionsmönster efter det är ett sätt att påverka förhållandena. (Läs mer i kapitel 10: Hållbar livsstil.) Frågorna om jämställdhet och jämlikhet är svårlösta. Tradition, kultur och religion tar sig gärna rätt till tolkningsföreträde. Vad gör PMU InterLife: Reflektera och samtala: Jämlikhet mellan män och kvinnor ligger integrerat i nästan alla de projekt som PMU InterLife stöder. Hur kan begreppet jämlikhet/jämställdhet kopplas till rättvisa och demokrati? Kvinnor ska beredas samma möjligheter som män att Granska attityder i din församling. Finns det funktioner, platser eller tjänster, delta i planering, beslut och genomförande av insatser, där det är svårt att tänka sig en kvinna, en man, en funktionshindrad, och när vi tar ställning till en projektidé så är jämställdhetsaspekten ett av de kriterier som måste vara en invandrare, en äldre Vilka skäl finns i så fall för den uppfattningen? Vilka är de största hindren för global rättvisa? beskrivna i projektansökan. Om det visar sig att någon På vilket sätt kan din församlings insats vara med och bryta ner dem? insats skulle få negativ inverkan på jämställdheten så avslås ansökan. Jämlikhetsarbete handlar till stor del om attitydpåverkan och utmaningar när det gäller etablerade Läs mer: sociala strukturer och roller, liksom kulturella och Om jämställdhet: www.sida.se religiösa värderingar. Våra samarbetspartner är ofta Om rättvisa: Artiklar i pmu.nu nr 2/2006 (Kan sökas på www.pmu.nu) kyrkor där kvinnor inte sällan är i majoritet men nästan helt saknar möjligheter till inflytande. En teologisk Om världshandel: www.sida.se; www.wto.org (Världshandelsorganisationen) bearbetning av frågan är ofta nödvändig i sådana sam- 28 29 manhang. PMU InterLife använder sig också av vissa styrmedel på detta område. Stipendieprogrammet för eftergymnasiala studier innehåller ett sådant. Där finns kravet att en tredjedel av stipendiaterna ska vara kvinnor, och genom det ökar antalet kvinnor som med tillräcklig utbildningsnivå i bagaget kan ta plats i ledande funktioner i sin kyrka eller organisation. Ett viktigt verktyg, inte minst när det gäller attitydfrågor är media. Många av våra samarbetspartner använder denna möjlighet för att belysa jämställdhetsfrågor. Men media erbjuder också ett viktigt forum där olika utsatta grupper kan komma till tals, att granska myndigheter och ställa dem till svars och därmed bidra till utvecklingen i samhället. Medias viktiga roll finns också uttryck i PMU Inter- Lifes policydokument om fred, rättvisa och mänskliga rättigheter där det uttryckligen sägs att det alltid bör övervägas om media kan användas för att uppnå goda resultat. PMU InterLife stöder medieprojekt, både medieutbildning och produktioner. Andra utsatta grupper, vars rättigheter är en angelägenhet för PMU InterLife, är funktionshindrade liksom eftersatta och diskriminerade minoriteter, till exempel ursprungsbefolkningar. När det gäller frågan om global rättvisa ställde sig PMU InterLife bakom kampanjen Utrota fattigdomen nu som startade 2005. Inom ramen för kampanjen arbetade vi för att påverka svenska regeringen och andra rika länder när det gäller handel, skuldavskrivningar för fattiga länder och ökat och effektivare bistånd. Kampanjen avslutades 2006 men PMU InterLife fortsätter arbeta med lobbying för ökat bistånd och att effektivisera det egna biståndet. Det handlar om organisationsutveckling i partnerskap, om utvärderingar och studier för att finna brister och göra förbättringar. Lokalt handlar det om att stötta eget företagande genom yrkesutbildningar i speciella yrken och vidareutbildning. Mikrokrediter är ett sätt att medverka till att ge ekonomiska möjligheter till framför allt kvinnor att genom eget företagande skapa sig egen försörjning. Millenniemål 3, 8 Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna
Foto: ABED AL HAFIZ AL HASHLAMOUN / EPA avsnitt 8: Fred och frihet gå ut med budskapet om fred Ef 6:15 Att stifta fred är en uppmaning som Jesus själv ger oss i sin bergspredikan. Utmaningen gäller alla i alla tider och inte minst oss. Budskapet om fred, frihet och försoning är kyrkans unika bidrag i en konfliktfylld värld. 30 Där två eller tre människor är samlade så finns risken för konflikter. Såväl i det lilla som i det stora sammanhanget. En del kan lösas av de inblandade vid kaffebordet, medan de andra de stora inte sällan kräver gemensamma insatser av omvärlden. Krig och konflikt är något som har följt mänskligheten genom historien och många sidor i världens historieböcker går åt att beskriva resultatet i form av flyttade gränser, maktövertagande, triumfer och nederlag. Det som ofta har tappats bort i historieskrivningen är allt det lidande som krig, konflikter och oroligheter orsakar civilbefolkningen. Som vanligt är det de redan utsatta och svaga som drabbas värst till exempel kvinnor och barn. Men civilbefolkningen är inte bara offer utan ofta provocerade av omständigheterna att aktivt ta del i striderna. Fattigdom, arbetslöshet, uppbrott från landsbygden till slumområden i storstäderna allt utgör riskfaktorer och grogrund för uppblossande konflikter. 31
avsnitt 8: Fred och frihet Foto: DEEPA SHRESTHA / REUTERS Konfliktläget i världen visar på två nivåer; dels krig med globala förtecken, till exempel kriget mot terrorismen, dels konflikter mellan folkgrupper på grund av etnicitet, ras, religion eller språk, som ibland eskalerar till rena folkmord, där Rwanda fortfarande lyser som ett skrämmande exempel. Bakom konflikterna finns också starka drivkrafter i form av politik, maktambitioner och, inte minst, ekonomi. Kyrkornas roll som bärare av budskapet om försoning, hopp och framtidstro får inte underskattas. Civilbefolkningen är inte bara offer utan ofta provocerade av omständigheterna att aktivt ta del i striderna. Den som frågar ett barn om rädslor och om önskningar får ofta krigsrelaterade svar. Krig är skrämmande och fred på jorden en högsta önskan. För biståndsorganisationer finns framför allt två uppgifter inom den här sfären: Att förebygga konflikter och att lindra effekterna. Det första handlar om att undanröja grogrunderna för konflikter. Fattigdomsbekämpning är a och o, liksom att bygga demokrati och arbeta med människorättsfrågor. Det andra handlar om uppbyggnad, såväl fysiskt som psykiskt, av samhällen och om att erbjuda vård och rehabilitering för direkta och indirekta krigsskador av olika slag. Kyrkornas roll som bärare av budskapet försoning, hopp och framtidstro får inte underskattas. I sin gränsöverskridande gemenskap måste kyrkorna vara partipolitiskt obundna men samtidigt vara en tydlig röst i samhället, både genom att i sitt eget arbete verka för att upprätthålla demokratiska processer och genom att ta ansvar och delta aktivt i samhällsutvecklingen. Reflektera och samtala: Finns det någon prioritetsordning/konflikt mellan uppdraget att erbjuda människan försoning med Gud, respektive försoning människor emellan? Har din församling samarbetspartner i länder som präglas av krig och våldshandlingar? På vilket sätt påverkas deras liv och verksamhet av konflikten? Detta gör PMU InterLife Fred, frihet och försoning i de tre orden kan PMU individer och grupper, i synnerhet de som befinner sig Arbetar din församling med fred och försoning i sitt missionsarbete? InterLifes policy sammanfattas, när det gäller arbetet i en konfliktsituation. Mer konkret innebär detta bland Hur är situationen när det gäller religionsfrihet för era samarbetspartner? inom det här området. Väl medvetna om att fullkomlig annat att det är viktigt att känna till den verkliga Hur påverkas deras och ert arbete av det finns svårigheter när det gäller fred bara kan uppnås i Guds rike, så menar vi att det är situationen, bygga på de människor och grupper som möjligheter att arbeta samt att ge stöd åt utsatta grupper? varje kristen människas ansvar att arbeta för detta så redan är engagerade för fred och försoning, arbeta långt det är möjligt. brett och inte endast på hög politisk nivå, stärka En av de viktigaste åtgärderna i PMU InterLifes stöd kvinnors deltagande i fredsarbete, inse att fredsarbete Läs mer: till samarbetspartnerna för att förebygga väpnade konflikter och arbeta med försoningsinsatser, har varit att genomföra den globala studien gällande konflikttransformering och fredsbyggande. Efter att den globala är en process som kräver ett långsiktigt åtagande, verka för uthållighet och lokalt ägarskap, skapa mötesplatser för dialog mellan människor, och stärka både nationella och internationella nätverk. Om fred och försoning: www.life-peace.org www.sipri.org www. musalaha.org studien tagits fram antogs 2003 PMU InterLifes policy Religionsfrihet är en grundläggande fri- och Om religionsfrihet: och riktlinjer för konflikttransformering och fredsbyggande. rättighet, men det finns exempel på många stater och Artiklar i pmu.nu nr 2/2007 (kan sökas på www.pmu.nu ) Det övergripande målet inom detta område är att prioritet ska ges till aktiviteter och arbete som aktivt ger stöd för ökad förståelse och försoning mellan olika regioner där sådan inte existerar och där religionsrelaterade konflikter ständigt pågår. Att stötta initiativ som syftar till religionsfrihet är därför viktigt för PMU InterLife. www.meconcern.org www.musalaha.org www.christianresponse.org 32 33