Beslutad av kommunfullmäktige 2012-06-14. Kommunplan 2013 2015

Beslutad av kommunfullmäktige 2012-06-14 Kommunplan 2013 2015

2 (77)

3 (77) Innehållsförteckning Kapitel 1 Inledning och beslut Kapitel 2 Vision för Tyresö kommun år 2030 Kapitel 3 Planeringsförutsättningar Kapitel 4 Kommungemensamma mål Kapitel 5 Mål och ekonomiska ramar för verksamhetsområden och kommunala bolag Kapitel 6 Investeringsprogram Kapitel 7 Uppföljning, utvärdering och kommunikation Kapitel 8 Styrprocessens årshjul Kapitel 9 Kommungemensamma styrdokument Bilageförteckning 1 Driftbudget 2013-2015 2 Finansförvaltning 2013-2015 3 Resultaträkning 2013-2015 4 Balansräkning 2013-2015 5 Investeringsprogram

4 (77) Kapitel 1. Inledning och beslut Förslaget till kommunplan har utarbetats enligt den nya styrprocess som godkändes av kommunfullmäktige den 14 april 2011. Ett viktigt syfte med den nya processen är att uppnå en större långsiktighet i planeringen och utifrån kommunen som en helhet. Kommunfullmäktige anger övergripande mål och budgetramar för den treåriga planperioden. Mål och budget för hela kommunen baseras på den omvärldsanalys som tagits fram i samverkan mellan nämnder, förvaltningar, råden och fackliga organisationer. Kommunfullmäktige fattar beslut redan i juni så att nämnder och förvaltningar bättre kan utnyttja hösten för sin planering. I årets kommunplan anges kommungemensamma mål inom fem olika övergripande områden som gäller för planperioden. Hela kommunens ansvarsområde är uppdelad i 19 olika verksamhetsområden. Varje område har analyserats utifrån nya förutsättningar i omvärlden. En beskrivning görs av verksamhetens innehåll och syfte. Vidare anges mål, driftbudget, aktuella investeringar och vilka väsentliga förändringar som planeras under planperioden. Om inte annat anges ska målen uppfyllas senast vid planperiodens utgång. Ett gemensamt investeringsprogram har framtagits. Hur uppföljning, utvärdering och kommunikation ska ske, anges särskilt. En viktig del i planen är också det årshjul där planering, genomförande och uppföljning sker löpande. De styrdokument som är gemensamma för hela kommunen finns också angivna, så att planen blir till ett gemensamt och enhetligt verktyg för ledning och styrning. Efter beslut i kommunfullmäktige den 14 juni 2012 påbörjas nämndernas arbete med nämndplaner som på samma sätt innehåller de verksamhetsområden som respektive nämnd har ansvar för. Där finns också en konkretare budget, nyckeltal, delmål och egna mål för verksamhetsområdena. Hur mål och budget följs upp och kommuniceras, nämndens årshjul och nämndgemensamma styrdokument tas också fram. Detta arbete är klart till oktober, då planerna behandlas i respektive nämnd. Under november och december tar enheterna fram enhetsplaner där de aktiviteter som ska genomföras utifrån beslutade mål och budget definieras. Genom den enhetliga strukturen, det långsiktiga förhållningssättet och den förankrade processen på olika nivåer kan genomförandet av de nya planerna gälla med full kraft från och med den 1 januari 2013.

5 (77) Kommunfullmäktige beslutar att 1. fastställa utdebiteringen för 2013 till 19,48 kronor per skattekrona, 2. den i kommunplanens kapitel 2 redovisade visionen för år 2030 ska ligga till grund för den verksamhet kommunen bedriver och planerar liksom för kommunens insatser och påverkan utanför den egna verksamheten, 3. fastställa de kommungemensamma mål som framgår av kapitel 4 i kommunplanen, 4. fastställa de mål som anges för olika verksamhetsområden som anges i kapitel 5 i kommunplanen, 5. fastställa budgeterade driftbudgetar för budgetåren 2013-2015 enligt vad som framgår av bilagorna 1 och 2 i kommunplanen, 6. fastställa budgeterade resultaträkningar, finansieringsanalyser och balansräkningar för budgetåren 2013-2015 enligt bilagorna 3 och 4 till kommunplanen, 7. fastställa det budgeterade investeringsprogram som redovisas i bilaga 5 till kommunplanen, 8. godkänna att kommunstyrelsen får besluta i samråd med berörd nämnd om smärre omfördelningar mellan verksamhetsområden inom en nämnd om det behövs för att uppnå en bättre samlad måluppfyllelse inom nämndens verksamheter, 9. godkänna att kommunstyrelsen får besluta om sådana omslutningsförändringar i driftbudgetramarna som, utan att förändra nettoramarna och målen för verksamhetsområdet, föranleds av att verksamheternas externa intäkter blir annorlunda än vad som är känt när kommunfullmäktige godkänner kommunplanen, 10. lån får tas upp inom en ram på 750 miljoner kronor, vilket är en utökning från nuvarande nivå på 650 miljoner kronor 11. godkänna att kommunen sammantaget tecknar borgen såsom för egen skuld för Tyresö Bostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 690 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader 12. Revisorernas budget ökas med 250 000 kronor till 1 350 000 kronor för 2013. Kommunstyrelsen beslutar att 13. ge i uppdrag till kommundirektören att utreda hur samarbetet mellan arbetscentrum och individ- och familjeomsorgen kan utvecklas

6 (77) Kapitel 2. Vision för Tyresö kommun 2030 Tyresö den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen I Tyresö bor nu drygt 50 000 invånare. Det finns en stark känsla för Tyresö. Kommunens läge med närhet till naturen, storstaden och en expansiv arbetsmarknad bidrar till den positiva utvecklingen. Den långsiktiga stadsbyggnadsplaneringen och genomtänkta markanvändningen är en viktig del i kommunens framgång. Tyresö Centrum är omtalat för satsningen på en genomtänkt förtätning där en del höga byggnader har byggts och en ökad stadsmässighet förverkligats. Det finns ett väl avvägt boende med både bostads- och hyresrätter. Valet att bygga bostäder som är särskilt attraktiva för äldre gör att många väljer att bo kvar, leva och trivas i Tyresö. Trollbäcken har ett väl utvecklat serviceutbud inte minst tack vare de mindre förtätningar som genomförts runt Trollbäckens Centrum. Den lokala service är god i Tyresö Strand där Trädgårdsstaden färdigställts. Ett nytt mindre centrum med småskalig service har tillkommit vid Trinntorp. Den varsamma omvandlingen av Östra Tyresö som pågått under många år är färdig. Infrastrukturen har byggts ut bland annat med ett tredje körfält på Tyresövägen. Tack vare en målmedveten och uthållig satsning på skolan har utbildnings-nivån höjts markant. Förskolan och grundskolan har ett särskilt fokus på att se varje individ och låta varje barn utvecklas utifrån sin potential. Utvecklingen har gått från en skola för alla till en skola för var och en. Gymnasiet är framgångsrikt i nya lokaler. Tyresö är nu en av Sveriges bästa skolkommuner. Tyresö är en välmående kommun med små sociala problem. Detta är en konsekvens av en ökad självförsörjning, låg arbetslöshet och rätt prioriteringar inom välfärdens kärna. Äldreomsorgen har prioriterats särskilt och är väl anpassad till de äldres behov och efterfrågan. Tyresö är känt i hela landet för sitt framgångsrika föreningsliv. Kommunen har år efter år legat med i toppen när företagsklimatet rankas. Med ett rikt och differentierat näringsliv med många småföretagare är Tyresö något av ett Stockholms Gnosjö. Skrubba är fyllt med mängder av arbetsplatser. Antalet besökande turister har ökat bland annat genom att övernattnings-möjligheterna har blivit fler och Tyresö Slott och park fyllts med aktivitet. Det medvetna miljöarbetet och förverkligandet av åtgärderna i klimat-strategin har gett goda resultat. Nya hus som byggs är energineutrala. Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt och sammanlänkat med våra grannkommuner vilket lett till kraftigt ökat cyklande.

7 (77) Kollektivtrafiken fungerar bra med korta restider till såväl Stockholm som Nacka och Södertörns-kommunerna genom utbyggda tvärförbindelser och även spårburen trafik. Kommunens ekonomi är stabil och i bra balans. Underhållet av fastigheter och anläggningar ligger på rätt nivå och det goda samarbetet med grannkommunerna, inte minst på Södertörn, är några av skälen till den goda ekonomin. Tyresö har uppmärksammats nationellt för sina särskilda satsningar på att öka fokus på medborgarna. Det har resulterat i en topposition i landet vad gäller nöjda medborgare.

8 (77) Kapitel 3. Planeringsförutsättningar Konjunkturutveckling 2011 avslutades svagt med en nedgång i bruttonationalprodukten (BNP) på 1,1 procent jämfört med föregående kvartal. Det förklaras främst av att exporten föll i spåren av euroområdets statsskuldkris men även av att inhemsk efterfrågan utvecklades svagt. Den svaga produktionsutvecklingen har också satt spår på arbetsmarknaden med minskande sysselsättning och något stigande arbetslöshet sedan hösten 2011. Det finns emellertid nu flera tecken på en konjunkturingång. Riskerna för en oordnad upplösning av statsskuldkrisen i euroområdet anses ha minskat. Återhämtningen i omvärlden blir dock trög. I Sverige ökade både industriproduktion och varuexport redan i januari 2012 och företagens tillförsikt har förbättrats påtagligt. Även hushållen ser mer positivt på utvecklingen än för några månader sedan. Det finns dock alltjämt betydande osäkerhet om hur statsskuldkrisen i euroområdet kommer att lösas upp. Det är därför troligt att det kommer större eller mindre bakslag i både börskurser och tillförsikt om den fortsatta utvecklingen. BNP-tillväxten beräknas därför bli mycket låg under 2012. Arbetslösheten kommer att stiga ytterligare något under året. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi beräknas stiga först mot slutet av året. Den tröga återhämtningen i omvärlden, och behoven av ökat sparande i flera stora industriländer, innebär att Sverige inte kommer att få lika stark draghjälp från exporten som vid de senaste konjunkturuppgångarna. Inhemsk efterfrågan blir i det läget en viktigare drivkraft och det finns goda förutsättningar för att så sker. Hushållens reala disponibla inkomster beräknas öka med i genomsnitt 2,2 procent per år under perioden 2012-2016, vilket motsvarar ökningstakten sedan 1994. Tillsammans med de senaste årens höga sparkvot ger det utrymme för en snabb ökning av hushållens konsumtion. Även om arbetslösheten slutar att stiga i slutet av 2012, då den beräkna bli ungefär åtta procent, kommer den att minska långsamt efter en lång period med relativt hög arbetslöshet. Långtidsarbetslösheten har stigit påtagligt sedan 2008, vilket är särskilt olyckligt både från de berörda individernas synpunkt och från framtida ekonomisk utvecklingssynpunkt. Reporäntan beräknas vara låg under lång tid framöver och därmed stimulera den ekonomiska utvecklingen. Någon mera expansiv finanspolitik har, så här långt, däremot inte aviserats från regeringens sida.

9 (77) Befolkningsutveckling Som framgår av tabellen nedan beräknas kommunens befolkning fortsätta att öka. Enligt den befolkningsprognos som utarbetades i mars 2012 kommer antalet invånare att öka med mer än 5 000 personer under de närmaste tio åren. Det motsvarar en genomsnittlig ökningstakt på drygt 1,1 procent per år. Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 0 460 500 495 500 508 529 536 548 550 565 1-5 2 970 2 888 2 844 2 838 2 809 2 847 2 925 2 943 2 974 3 019 6 666 629 640 630 647 615 572 618 616 619 7-11 3 127 3 202 3 235 3 264 3 295 3 300 3 251 3 186 3 154 3 141 12-15 2 340 2 373 2 401 2 497 2 546 2 632 2 708 2 715 2 751 2 726 16-18 2 018 1 926 1 835 1 780 1 797 1 832 1 897 1 955 1 970 2 036 19-64 24 848 24 983 25 227 25 685 26 044 26 620 27 009 27 272 27 565 27 985 65-79 5 520 5 653 5 769 5 828 5 880 5 885 5 864 5 851 5 791 5 723 80-w 1 379 1 471 1 552 1 643 1 714 1 827 1 941 2 028 2 141 2 259 Summa 43 328 43 625 43 998 44 665 45 240 46 087 46 703 47 116 47 512 48 073 Under den nu aktuella planeringsperioden, 2013-2015, beräknas antalet barn i förskoleålder bli cirka 70 färre och antalet gymnasieungdomar bli cirka 130 färre. Antalet elever i grundskoleålder beräknas däremot bli cirka 280 fler. Invånarna i yrkesverksam ålder kommer att öka med cirka 1 060 personer. När det gäller de äldre åldersgrupperna blir de yngre pensionärerna omkring 230 fler medan den äldsta, och mest omsorgskrävande, gruppen ökar betydligt snabbare. Det innebär att antalet personer över 80 år beräknas öka med cirka 240 personer eller 16,5 procent under planperioden.. Ekonomiska förutsättningar för Kommunplan 2013-2015 Nedan visas utvecklingen av Tyresös skatteunderlag 2011-2015. Beräkningen bygger på den senaste befolkningsprognosen och den senaste skatteprognosen (april 2012) från Sveriges Kommuner och Landsting. Sammantaget innebär prognosen att det ekonomiska utrymmet är något bättre än vad som tidigare förutsetts. Skatteintäkternas utveckling (miljoner kr) 2011 2012 2013 2014 2015 Egna skatteintäkter 1 721,6 1 796,2 1 861,0 1 930,0 2 013,0 Utjämning och statsbidrag 179,1 177,3 169,0 164,0 167,0 Summa 1 900,7 1 973,5 2 030,0 2 094,0 2 180,0 Procentuell förändring 3,6 3,8 2,9 3,2 4,1 Som framgår av tabellen ovan beräknas tillväxten av kommunens intäkter ske med ett genomsnitt på ca 3,5 procent per år. I underlaget ligger också en befolkningsökning på lite drygt 1 procent per år.

10 (77) Samtliga nämnder har fått en generell uppräkning på 1,75 procent för 2013. Konjunkturinstitutets senaste prognos för konsumentprisindex är på 1,4 procnt. De centrala löneavtal som slutits ligger på ca 3,0 procent. Det innebär effektiviseringar för att klara den generella uppräkningen. en har justerats för den demografiska utvecklingen inom verksamhetsområdena förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg. I budgeten har det också justerats för lägre kostnader för arbetsmarknadsförsäkringarna. Dessutom övergår kommunen till att även internt ha en lägre arbetsgivaravgift för anställda upp till 26 år. Barn- och utbildningsnämnden har kompenserats för högre hyresnivåer pga Nyboda skola och nya tillagningskök. Dessutom ökas ramen för barn i behov av särskilt stöd. Sammantaget utökas ramen med 23,6 miljoner för 2013. Socialnämndens budgetram utökas med 29,9 miljoner. Detta ska täcka ökade kostnader för ett nytt gruppboende, förstärkning av området för personer med funktionsnedsättning och daglig verksamhet enligt LSS. Dessutom beräknas ytterligare gruppboenden starta både 2014 och 2015. Kultur- och fritidsnämndens budgetram utökas med 10,6 miljoner. I detta ligger driftkostnader för den nya simhallen och Nybodahallen. En överlåtelse av avtalet för vandrarhemmet gör att driftkostnaderna kan minskas. Gymnasieanslaget förstärks med 5,0 miljoner. För att klara detta behöver besparingar göras på 3,0 miljoner för vuxenutbildningen och arbetscentrum. Från 2014 beräknas hyresnivåerna kunna sänkas genom andra lokallösningar. Totalt sett minskar anslaget med 0,5 miljoner till 2013 beroende på den demografiska utvecklingen. Kommunstyrelsen kompenseras för högre kapitaltjänstkostnader för investeringar i vägar och infrastruktur, samt för ökade kostnader för kommunalförbunden. Nedan visas en tabell över nämndernas budgetutveckling. 2012 har anpassats efter utformningen av verksamhetsområden för 2013.

11 (77) Nettobudget per nämnd (miljoner kronor) Ökning år 2012 år 2013 mkr % Kommunstyrelsen 182,7 186,7 4,0 2,2 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden 223,1 222,7-0,5-0,2 Kultur- och fritidsnämnden 89,6 100,2 10,6 11,9 Barn- och utbildningsnämnden 836,0 859,6 23,6 2,8 Socialnämnden 559,7 589,6 29,9 5,3 Byggnadsnämnden 4,4 4,3-0,1-1,5 Sammanlagt 1 895,5 1 963,2 67,6 3,6 Totalt sett utökas budgetramarna med 68 miljoner, motsvarande 3,6 procent. Att budgeten minskar för gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden beror huvudsakligen på att antalet elever i gymnasieåldern minskar. Kommunens ledningsgrupp arbetar också kontinuerligt med uppdraget att genomföra rationaliseringar/effektiviseringar på tre procent fram tom 2014 års utgång. Konkurrensutsättning av verksamheter Kommunens medborgare ska få en så bra verksamhet som möjligt, god kvalitet till lägsta möjliga kostnad och en utvecklad valfrihet. Den regiform som bäst uppfyller detta ska väljas. All kommunal verksamhet, med undantag för myndighetsutövning och verksamheter som enligt lag eller beslut av kommunfullmäktige ska undantas, kan därför prövas för konkurrensutsättning. Det gäller såväl befintliga som nya verksamheter. Där LOV (lagen om valfrihet) kan tillämpas ska detta prövas. Nämnderna ska därför i sina planer (nämndplaner) årligen redovisa dels vilka verksamheter som kommer att prövas för konkurrensutsättning, dels resultatet av tidigare beslut om konkurrensutsättning. När verksamheter konkurrensutsätts ska egenregianbud inte lämnas. Borgen för lån till Tyresö Bostäder AB Kommunfullmäktige beslöt 2011-06-16 bl a att godkänna att kommunen sammantaget tecknar borgen såsom för egen skuld för lån till Tyresö Bostäder AB inom en ram av 1 690 miljoner kronor. Under det närmsta året förutses inget behov av ökad upplåning. Den tidigare beslutade borgensramen kan därför bibehållas.

12 (77) Gemensamma uppdrag 1 Alla nämnder ska årligen, som ett led i beredningen av kommunplanen, se över sina taxor i syfte att avgiftsintäkterna, i den utsträckning som är rimlig eller tillåten, ska bidra till verksamheternas finansiering. 2 Alla nämnder ska i sina verksamheter bidra till en hög trygghet i utomhusmiljön och eftersträva att öka antalet medborgare som engageras i det arbetet. 3 Alla nämnder ska medverka till att andelen ekologiska livsmedel som nyttjas för måltider i kommunens verksamheter ökar så att den uppgår till minst 30 procent år 2014. Av nämndplanerna ska framgå vilka åtgärder som respektive nämnd avser vidta för att bidra till de gemensamma uppdragen.

13 (77) Kapitel 4. Kommungemensamma mål Här beskrivs kommungemensamma mål inom områdena medborgarfokus och bemötande, näringsliv, god ekonomisk hushållning, arbetsgivarpolitik samt effektivitet. Medborgarfokus ett gott bemötande och snabba, korrekta svar Tyresö kommun arbetar utifrån ett medborgarperspektiv med servicekänsla och lyhördhet gentemot medborgarna både som myndighet och serviceorganisation. En fristående tillsynsorganisation tryggar kvaliteten och stimulerar verksamhetsutveckling. En samordnad satsning på e-tjänster förenklar medborgarens vardag, gör att medborgaren kan följa sitt eget ärendes gång och ger en snabbare ärendehantering. Tillgänglighetsaspekter beaktas för att underlätta för personer med funktionsnedsättning. Det ska vara lätt att vara Tyresöbo! Tyresös medborgarindex ligger bland de tio högsta värdena vid varje mätning (SCB) 80 procent av medborgarnas frågor besvaras direkt via servicemätning per telefon och e-post. Medborgarna hanterar sina ärenden via medborgaranpassade e-tjänster och följer sina ärenden digitalt. Ett blomstrande näringsliv Entreprenörsandan är stark i Tyresö och kommunen främjar företagsklimatet och inbjuder till nyetableringar av företag. En nära samverkan med näringslivet är en framgångsfaktor. Tyresö hör till de 25 bästa kommunerna i Svenskt Näringslivs bedömning av företagsklimat Stockholm Business Alliance mätta kundindex (NKI) för myndighetsutövning gentemot företag ligger på minst 75 procent i snitt samt för alla variabler enligt 2015 års mätning. (2011 var siffrorna: snitt 63, brandtillsyn 84, bygglov 38, markupplåtelse (ej mätt), miljö- och hälsoskydd 61, serveringstillstånd 81) Bildandet av sociala företag uppmuntras så att minst fem sådana finns (2014).

14 (77) God och långsiktig hushållning Tyresö kommun har en långsiktigt stabil ekonomi med fokus på kommande generationer. Den kommunala utdebiteringen är oförändrad. Det årliga driftresultatet (exklusive extraordinära kostnader och intäkter) uppgår i genomsnitt till minst 46,0 miljoner per år. Detta täcker framtida pensionskostnader och värdesäkring av anläggningskapitalet. Soliditeten (förhållandet mellan eget kapital och avsättningar samt skulder) uppgår 2015 till minst 45 procent Nettoinvesteringarna för varje rullande femårsperiod överstiger sammantaget inte summan av avskrivningar och årens resultat för de ingående åren. ( I nettoinvesteringarna har investeringar i VA och renhållning borträknats. Investeringar som görs av annan huvudman men som kommunen ska betala driftskostnader för, ingår i nettokostnaden). Attraktiv arbetsgivare Tyresö kommun präglas av en god verksamhet för medborgarna. För att bibehålla och förstärka en god kvalitet krävs motiverade och kompetenta medarbetare. Stora pensionsavgångar i kombination med en ökad efterfrågan på välfärdstjänster andelen äldre och unga i befolkningen förutses öka gör att konkurrensen inom sektorn kommer att öka. Tyresö ska därför stärka sin profil som en attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Minst 75 procent av alla anställda besvarar medarbetarenkäten och nöjd medarbetarindex är lägst 60 procent på alla arbetsplatser Planerad kompetensutveckling, som följs upp i medarbetarsamtal, finns för alla medarbetare Lönespridningen har ökat och sambandet mellan lön, motivation och resultat är känt av medarbetarna Långtidssjukfrånvarons andel av antalet arbetade timmar uppgår till högst två procent Sysselsättningsgraden är anpassad till de anställdas önskemål rätt till heltid och möjlighet till deltid. Alla chefer deltar i en planerad och systematisk ledarutveckling. Effektiva verksamheter Kommunens interna arbete präglas av effektivitet, enkelhet och med ett fokus på nöjda användare. En strävan är att samordna resurser och se till gemensamma behov som kommunens och medarbetare har. Via e-förvaltning är handläggningstiden förkortad med 30 procent för 20 vanliga ärendetyper inom treårsperioden.

15 (77) Kapitel 5. Mål och ekonomiska ramar för verksamhetsområden och kommunens bolag Verksamhetsområde nr 1. Plan och exploatering Verksamhet och syfte Till mark och exploatering hör bland annat projektering, exploatering och förvaltande av kommunens mark. Stora projekt är Tyresö Centrum, Strandängarna och omvandlingen av kommunens östra delar från fritidsbostäder till permanent bebyggelse. Till planenhetens verksamhet hör kommunens fysiska planering. Arbetet bedrivs både på en strategisk nivå genom översiktlig planering och mer konkret genom framtagandet av detaljplaner i samarbete med byggherrar, fastighetsägare och andra kommunala förvaltningar. Centrum Fortsatt utveckling av Tyresö centrum där bostäder, handel, parker, idrott och kultur integreras och tillsammans bidrar till att skapa en attraktiv mötesplats för alla Tyresöbor. Denna utveckling kräver långsiktighet och en klar strategi där ett effektivt markutnyttjande ur alla aspekter styr placeringen av olika typer av verksamheter. Nya bostäder ger de ekonomiska förutsättningarna för utvecklingen och bör i första hand ges de mest centrala lägena där markpriset är som högst. Förskolor kan rymmas i bottenplan på bostadshus utan att tumma på kvalitet vare sig på lokaler eller gårdar. Kulturhus och biograf är positiva inslag i en stadsmiljö och kan relativt enkelt passas in i ett centralt läge i anslutning till centrumbyggnaden. Mer skrymmande verksamheter såsom ishall kan, när de ekonomiska förutsättningarna finns, flyttas till ett något mer perifert läge. Ett alternativ kan även vara bygga ut befintlig ishall vid Trollbäckens IP. Under de närmaste åren kommer fokus ligga på att nå en överenskommelse med centrumägaren om ett lämpligt läge för ICA:s utbyggnad. När höghuset är färdigbyggt kan Dalgränds nya sträckning dras fram emot Bollmoravägen. Forellskolan rivs när Nyboda skola står färdig för att lämna plats för bostäder. Östra Tyresö Utbyggnaden av östra Tyresö är ett omfattande arbete där en mängd olika aspekter måste vägas in och hanteras för att nå ett bra slutresultat. Framför allt i de etapper som inbegriper huvudvägar är det en stor logistisk utmaning att hantera en utbyggnad samtidigt som de boende ska ha en dräglig trafiksituation. Områden att kunna hantera massor på är av största miljömässiga och ekonomiska vikt för att detta omvandlingsarbete ska vara möjligt. Planering och utbyggnad sker samtidigt på flera fronter, eventuellt kan en sjövattenledning till de yttre delarna av Brevik ytterligare påskynda arbetet. De närmsta åren kommer etapp 7 och 9 kunna byggas ut parallellt med att planarbete bedrivs i etapp 8, 10 och 11. Under 2012 och 2013 kommer tillfälliga

16 (77) planbestämmelser tas fram för de områden som inte kommer att få de permanenta planerna inom de närmaste åren, men som kan uppvisa god grundvattentillgång och för vilka en godkänd avloppslösning kan ordnas. Trollbäcken Planerna i Trollbäcken är i flera fall gamla och i vissa fall föråldrade. En ambition är att de kommande åren genomföra en översyn och nyplanering av dessa områden Huvuduppgiften för mät- och kartenheten består i att vara del av eller stödja andra verksamheters myndighetsutövning och övrig verksamhet. Mät-, kart och GIS-verksamheten utför kommunens uppgifter i den nationella informationsförsörjningen (t.ex. adressättning). Verksamheten är till viss del reglerad genom lagar och förordningar, bl.a. Fastighetsbildningslagen, och Planoch bygglagen. I enhetens uppdrag ingår att: Ajourföra och tillhandahålla grundläggande geografisk information till interna och externa kunder. Förvalta kommunens kartsystem och geografiska databaser. Utföra myndighetsrelaterad kart- och mätningsverksamhet med anknytning till PBL och fastighetsbildning. Att ansvara för kommunens mät-, kart och GIS-samordning samt uppdragsverksamhet inom dessa områden. Omvärldsanalys Nya bestämmelser i expropriationslagstiftningen från den 1 juli 2010 innebär att ett 25 procent påslag på det värderade marknadsvärdet ska läggas till ersättningen. Detta påverkar kostnaden för alla de projekt där kommunen köper in hela eller delar av fastigheter. Exempel på sådana projekt är förnyelseplanerna samt Bäverbäcksprojektet. Ny plan- och bygglagstiftning trädde i kraft 2011. Effekten av planen ska nu noggrannare belysas ned på varje enskild fastighet. Fastighetsplanen som eget instrument tas bort. De regleringar som tidigare gjorts i fastighetsplan ska nu kunna göras i detaljplanen. Möjligheterna som tidigare praktiserats i Tyresö att i detaljplan styra fastighetsindelning via en kombination av max antal fastigheter och minsta tomtstorlek kommer att försvinna enligt företrädare för Lantmäteriet. Det återstår att utreda hur kommunen ska utforma bestämmelserna för att uppnå tydlighet och rättsäkerhet utan att i allt för hög detaljeringsgrad lägga fast utformningen. Förköpslagen där den kommunala förköpsrätten slogs fast upphävdes under 2010. Antalet verkliga förköp som kommuner genomfört är relativt få men vetskapen om bestämmelserna gjorde att kommunen på ett naturligt sätt kom in tidigt i alla diskussioner om försäljning av större områden. Kommunens planmonopol gör att kommunen fortfarande sitter i ett bra förhandlingsläge då de flesta försäljningar som kan vara aktuella för kommunalt förvärv innebär en förändring av befintlig verksamhet.

17 (77) Kommunerna i Stockholms län har beslutat att byta referenssystem i höjd i februari 2013. Inför detta behöver befintligt höjddata förbättras genom så kallad laserskanning. Det är också viktigt att nå ut med information om referenssystembytet till entreprenörer m fl som är verksamma inom kommunen eftersom det endast skiljer ca 50 cm mellan det gamla och nya systemet och det kommer att finnas stor risk för förväxling av höjduppgifter om man inte är tydlig. Mål att uppnå 2014 Mål 1 Vid utgången av planperioden finns ett samrådsförslag till en ny översiktsplan som utgår från kommunens vision för 2030 Driftbudget (i tusental kronor) 2013 2014 2015 Kostnader 23 390 24 158 24 641 Intäkter 5 492 5 602 5 714 Netto 17 898 18 556 18 927 Aktuella investeringar under 2013-2017 Cirkulationsplats Bollmorav-Tyresöv Ombyggnad motorväg Bollmora allé till Bollmoravägen Vägnätet Tyresö centrum,bollmorav Hasselbacken Stadspark Bollmoradalen, justering busstorg Damm, gångvägar vid Stadsparken Ombyggnad stråket Bollmorav, P-huset, Dalgränds förlängning etc Rondell, infart, VA, lokalväg kvarteret Järnet Ombyggnad Tyresöv från Bollmorav till Bäverbäcken Stor parkeringsplats vid ny simhall Exploatering av Strandängarna Exploatering Tegvägen Exploatering UR-tomten Bostäder bollplanen Njupkärrsvägen Trädgårdsstaden Njupkärrsvägen dagligvaruhandel Breviksvägen etapp V Orrnäset Etapp 9 Brevik, Ugglevägen Brevik etapp 10 Brobänken Nyfors Sjöbacken/Strandvägen Solberga etapp 7 Slånbacken Raksta etapp 8 Markreserv

18 (77) Verksamhetsområde nr 2. Väghållning och park Verksamhet och syfte Gatusektionen arbetar för en trygg och säker gatumiljö med bra belysning och hög tillgänglighet. Sektionen ansvarar för drift och underhåll av vägarna i kommunen. Inom begreppet för drift och underhåll ingår. Vinterväghållning Underhållssopning Skyltning Beläggning Dikning Vägbelysning/Trafikljus Tillgänglighetsanpassningar. Parksektionen planerar, bygger, utvecklar och bevarar den fysiska utemiljön. Sektionen ansvarar för drift och underhåll av våra parker, grönområden och naturmark allt i enlighet med kommunens grönplan. Inom begreppet för drift och underhåll ingår. Renhållning Naturvård/Beskärning av gatu- och parkträd Vår och höststädning av parker Gräsklippning Ogräsrensning Plantering och skötsel av sommarblommor Skötsel av lekplatser inklusive årlig säkerhetsbesiktning Tillgänglighetsanpassning. Gång- och cykelvägar som kan delfinansieras med statsbidrag byggs ut under planperioden. Omvärldsanalys Utbyggnaden av Tyresöhalvön medför ökade driftåtaganden gällande vägbeläggningar, dikningsarbeten, vinterväghållning och belysning. Yttre krav på skötseln av våra parker samt skötsel av lågintensiva områden har ökat. Dessutom har mängden skräp och klotter ökat de senaste åren, vilket kräver en stor insats från parkpersonalen. Mål att uppnå 2015 Mål 1 Tyresös gång- och cykelvägnät är anslutet till grannkommunernas nät. Mål 2 Tyresö är en av de tio trafiksäkraste kommunerna i landet.

19 (77) Driftbudget (i tusental kronor) 2013 2014 2015 Kostnader 54 602 59 773 68 032 Intäkter 104 106 108 Netto 54 498 59 667 67 924 Aktuella investeringar under 2013-2017 Tyresöv tre körfält, projektering Tillgänglighetsanpassningar av busshållplatser Samlingsanslag för gata och park Väsentliga förändringar I samband med genomförandet av nya detaljplaner främst på Östra Tyresö ökar gatusektionens åtaganden. Kraven på ren, trygg och tillgänglig utemiljö med bra belysning ökar från våra brukare. En plan för att öka framkomligheten på Tyresövägen utarbetas.

20 (77) Verksamhetsområde nr 3. Miljö, trafik och övrigt Verksamhet och syfte Miljö- och trafikenhetens verksamheter syftar till att utveckla, vårda och bevara både den exploaterade och den oexploaterade miljön, verka för en långsiktigt hållbar ekologisk utveckling, skapa en god trafiksäkerhet för alla trafikantgrupper, skapa en god tillgänglighet och bidra till en förbättrad folkhälsa. Verksamhetens brukare är bland andra kommuninvånare, trafikanter, fastighetsägare, företag, organisationer och kommunala förvaltningar. Omvärldsanalys Diskrimineringslagstiftning. Integrations- och jämställdhetsdepartementet har utarbetat ett förslag om att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs i diskrimineringslagstiftningen. Diskrimineringsförbudet föreslås gälla för alla de samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag. Ny trafikansvarslag Lägger ett ansvar på väghållaren att åtgärda trafikfarliga miljöer som man har kännedom om. Tänkt att kommunerna ska omfattas av lagen från 2013. Det innebär att kommunen under förutsättning att man känner till problemen - får ett utpekat ansvar för att åtgärda/bygga om olycksdrabbade platser på kommunens vägnät. Mål att uppnå 2015 Mål 1 Åtgärder ät genomförda enligt beslutad klimatstrategi (inkluderande bl a successivt samordnade varutransporter till kommunens verksamheter) Mål 2 Kollektivtrafikens andel av trafikarbetet har ökat Driftbudget (i tusental kronor) 2013 2014 2015 Kostnader 18 968 19 348 19 735 Intäkter 14 288 14 573 14 865 Netto 4 681 4 774 4 870 Aktuella investeringar under 2013-2017 Åtgärder klimatstrategi Väsentliga förändringar Beslut har tagits om att centralköket ska avvecklas successivt i takt med att tillagningsköken på skolorna är klara. Nya hastighetsbegränsningar införs successivt 2012 och framåt.

21 (77) Verksamhetsområde nr 4. Vatten och avlopp Verksamhet Syftet med VA-verksamheten i Tyresö kommun är att förse invånarna med ett gott och friskt dricksvatten samt att ta hand om och avleda avloppsvattnet från hushåll och industrier samt dagvatten med minsta möjliga olägenhet för invånarna. Förnyelsetakten ökas i omläggningen av gamla va-ledningar för att uppgå till 1 800 meter årligen. Omvärldsanalys Energieffektivisering inom VA-verksamheten kan uppnås för delar av anläggningarna och där förnyelse och ombyggnationer sker. Genomförande förutsätter i vissa fall förstärkta investeringar i ny teknik. Fortlöpande kapacitetshöjande åtgärder förutsätter fortsatt förstärkt investeringsutrymme samtidigt som rekryteringsförmågan för kompetent personal till verksamheten kan utgöra viss svårighet. Klimatpåverkan på samhället och befarade ökade ansträngningar på befintliga infrastrukturer ter sig allt mer rimliga att förekomma även inom kortare tidshorisonter. Fortsatt utvidgning av VA-verksamhetsområdet kräver löpande behov och översyn av nödvändiga personella och ekonomiska resurser för att säkerställa verksamhetens kvalitet och leveransgarantier. De senare årens farhågor och fakta om klimatförändringar bl.a. med oftare återkommande kraftiga nederbördstillfällen innebär även att befintliga och nya VA-anläggningar måste tillämpas och anpassas till ökande vattenflöden och att nya metoder och tekniker måste tillämpas. Sådana anpassningar förutsätter fortsatt utveckling och investering i funktionella och fler, förebyggande anläggningar och strukturer. En fortsatt ökande anslutningsgrad av abonnenter och kunder innebär även ökad försäljningsvolym av renvatten samt ökade behandlingsbehov för spillvatten. Mål att uppnå 2015 Mål 1 Dricksvattnet i Tyresö håller så hög standard att 95 procent av abonnenterna anser att vattnets kvalitet är bra.

22 (77) Driftbudget (i tusental kronor) 2013 2014 2015 Kostnader 57 341 58 488 59 658 Intäkter 57 341 58 488 59 658 Netto 0 0 0 Aktuella investeringar under 2013-2017 Curves (dagvattenhantering) Samlingsanslag för VA Väsentliga förändringar Verksamhetsområdet byggs kontinuerligt ut i samband med att nya detaljplaner fastställs och genomförs, främst inom Östra Tyresö. Leveransavbrott och läckage i renvattennät samt avloppsstopp registreras och följs upp löpande under verksamhetsåret för utvärdering av eventuella behov av omprioriteringar i underhålls- och spolningsplaner för VA-nätet.

23 (77) Verksamhetsområde nr 5. Renhållning Verksamhet och syfte Kommunens renhållningsverksamhet ansvarar för att upprätta kommunala föreskrifter för hantering av hushållens avfall samt samla, ta om hand och behandla detta avfall enligt gällande lagstiftning på miljömässigt bästa sätt efter fastställd taxa. Omvärldsanalys Införande av nya avfallstjänster förutsätter hög takt i informations- och utvecklingsarbete. En projektanställning är knuten till detta arbete. En fortsatt utveckling av biogasproduktionen i regionen kan också förväntas under kommande år. Detta kan medföra en gynnsammare utveckling avseende behandlingskostnaderna för dessa avfallsslag. Fortlöpande omvandling i nya detaljplaneområden innebär på sikt ett minskat behov av insamling av slam från enskilda VA-anläggningar. Avfallsmängderna till förbränning kommer på sikt att utgöra bristvara för nuvarande anläggningar med värme- och kraftproduktion vilket i sin tur också kan ge en gynnsam kostnadsbild för renhållningskollektivet. Förändringarna kan på sikt innebära att volymkostnaderna för insamling och behandling av restavfall som inte utgör bränsle eller råvaror till värme-/krafteller biogasproduktion kan komma att öka. Införande av nya avfallstjänster kan möjliggöra totalt minskade avfallsvolymer trots en växande kommun. Omvärldens ökande resursbehov innebär även att vissa avfallsfraktioner blir allt mer efterfrågade som återvunna resurser istället för jungfruliga råvaror. Detta kan redan på kort sikt innebära en förskjutning av fördelningen avfall från värme-/kraftproduktion mot annan mer långtgående avfallsbehandling. Mål att uppnå 2015 Mål 1 Insamlingen av hushållsavfall sker på utsatt tid och på ett sådant sätt att minst 80 procent av abonnenterna är nöjda med hur tjänsterna utförs. Mål 2 Införande av matavfallsinsamling fortgår i kommunen och 2015 uppgår andelen anslutna hushåll till 60 procent.

24 (77) Driftbudget (i tusental kronor) 2013 2014 2015 Kostnader 32 226 32 871 33 528 Intäkter 32 226 32 871 33 528 Netto 0 0 0 Aktuella investeringar under 2013-2017 Samlingsanslag för renhållning Väsentliga förändringar Renhållningsverksamheten ska hålla ständig bevakning av avfallsmarknadens pris- och kostnadslägen på grund av verksamhetens beroende av externa aktörer och behandlingsmöjligheter för vissa avfallsslag. Insamling av matavfall från hushåll och verksamheter parallellt med att så kallad behovstömning av hushållsavfall skapar drivkraft till bättre sortering. Detta införs områdesvis i hela kommunen 2013.

25 (77) Verksamhetsområde nr 6. Bygglovsverksamhet Verksamhet Bygglovsverksamheten innefattar ärenden om bygglov, marklov, rivningslov, strandskydd och olovligt byggande. Anmälningspliktiga åtgärder kräver numera endast en anmälan. Inom ramen för bygglovsprocessen genomförs tillsyn och tekniska samråd. Omvärldsanalys Stoppet för bygglov med avvikelser på Östra Tyresö innebär ett ökat tryck på planenheten. För att kompensera för de förseningar som bland annat överklagade planer har inneburit kommer planeringstakten fördubblas. Mål att uppnå 2015 Mål 1 Bygglov handläggs inom sex veckor (med undantag för bygglov för större eller komplexa ärenden). Mål 2 Allmänhetens kundnöjdhet uppgår till lägst 79 procent och näringslivets kundnöjdhet uppgår till lägst 75 procent. Driftbudget (i tusental kronor) 2013 2014 2015 Kostnader 8 681 8 854 9 031 Intäkter 4 343 4 430 4 518 Netto 4 338 4 425 4 513 Väsentliga förändringar Den nya plan- och bygglagen (PBL) kommer att innebära stora förändringar inom bygglovverksamheten. Förändringarna innebär bland annat att den som söker bygglov ska få besked inom tio veckor efter det datum då kompletta och korrekta handlingar har inkommit till byggnadsnämnden. Vidare ska byggnadsnämnden i förväg redogöra för de villkor som ska gälla i bygglovet. En bedömning av byggnadens tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska också göras redan vid bygglovsprövningen. Förändringarna kommer att innebära högre krav på tjänstemännens kompetens och ett större tillsynsansvar på kommunen, men också en bättre service, tydligare besked och kortare handläggningstider.

26 (77) Ökad administrativt arbete är ännu en följd av den nya PBL och minst två platsbesök under byggtiden. Dessa förändringar kräver fler resurser i byggnadsnämnden, SKL pratar om tredubbling av resurser. Kravet på teknisk kunskap inom det vi idag kallar för bygganmälandelen skärps vilket innebär ett behov av fler ingenjörer inom bygglovverksamheten alternativt utbildning av befintlig personal. En ändrad delegationsordning krävs för att uppnå målet med kortare handläggningstider, utan att rättsäkerheten äventyras.

27 (77) Verksamhetsområde nr 7. Förskola och pedagogisk omsorg Verksamhet och syfte Det bor 2 932 barn i förskoleålder (1-5 år) i Tyresö kommun. 94 procent av dessa är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. I Tyresö finns 23 kommunala förskolor, samt 17 fristående förskolor. 35 procent av barnen som är inskrivna i förskola har sin placering vid en fristående verksamhet. I kommunen finns två kommunala verksamheter och 12 privata som bedriver pedagogisk omsorg (tidigare benämning: familjedaghem/ dagmamma). Tre och en halv procent av barnen i förskoleålder är inskrivna i någon form av pedagogisk omsorg. De kommande åren beräknas antalet barn i åldern 1-5 år utvecklas enligt vad som framgår av sammanställningen nedan. År 2012 2013 2014 2015 2016 Antal barn 2 932 2 927 2 914 2 897 2 916 Förskolans verksamhet syftar till att i enlighet med Läroplanen för förskolan 2008 (reviderad 2010) aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen så att de utvecklar en förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar. Förskoleverksamheten arbetar mot de mål som anges i läroplanen för förskolan. Ett av målen förskolan arbetar mot är att bibringa barnen respekt för allt levande och visa omsorg om sin närmiljö. Verksamheten ska utveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors olika uppfattningar och levnadssätt. Förskoleverksamheten liksom grundskoleverksamheterna arbetar pedagogiskt på ett sätt som främjar inkludering av alla barn/elever på alla kunskapsnivåer - ett arbets- och synsätt som går under namnet En skola för var och en. Förskoleverksamhetens ska lägga grunden hos barnen för ett livslångt lärande genom rolig, trygg och lärorik verksamhet där alla barn kan delta samt vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Omvärldsanalys - Krav på legitimering av förskollärare och lärare. - Introduktionsår med stöd av mentor för nyutexaminerade förskollärare och lärare ställer krav på arbetsgivare, mentorer och skolledare när det gäller att hitta lämpliga mentorer. Övergångsregler finns till 2015 då kravet på legitimation gäller fullt ut och efter det får endast legitimerade förskollärare bedriva undervisning i förskolan. - Fritidspedagoger och förskollärare är bristyrken.

28 (77) Mål att uppnå 2015 Mål 1 Andelen pedagoger med högskoleutbildning har ökat. Mål 2 Förskoleplats garanteras inom tre månader att jämföra med Skollagens krav på platsgaranti inom fyra månader. Driftbudget (i tusental kronor) 2013 2014 2015 Kostnader 289 603 293 460 297 974 Intäkter 35 533 35 894 36 612 Netto 254 070 257 566 261 363 Väsentliga förändringar Den nya skollagen betonar starkare att kommunerna ska arbeta för att barnomsorg på obekväm arbetstid kan erbjudas kommuninvånarna. Under 2012 kommer därför kvällis och nattis finnas tillgängligt för barn i behov av omsorg på mer udda tider av dygnet än de som den traditionella barnomsorgen hittills kunnat erbjuda. Ny hyresmodell för skolor och förskolor har införts under 2011. Beslutet grundar sig på propositionen om Offentliga bidrag på lika villkor (2008/09:171). År 6 flyttas till en sammanhållen verksamhet för skolår 4-6. Detta frigör lokaler på visa enheter, vilket ökar flexibiliteten Kravet på ett introduktionsår för nyutexaminerade lärare och förskollärare kommer att ställa krav på arbetsgivaren att hitta lämpliga mentorer, då mentorn så långt det är möjligt ska ha samma behörighet som läraren/förskolläraren. Övergångsregler finns till 2015 då kravet på legitimation gäller fullt ut. Ett mindre testprojekt med ipads i förskolan utökas från hösten till att alla förvaltningens förskolor ingår. Detta sker i samarbete med Språkoteket.

29 (77) Verksamhetsområde nr 8. Grundskola (inkl grundsärskola och fritidshem) Verksamhet och syfte Det finns 6 204 barn i skolåldern (6-15 år) i kommunen. 5 268 elever går i någon av Tyresö kommuns kommunala skolor. 120 av dessa elever är bosatta i andra kommuner. 776 elever i kommunen går i en av våra friskolor och 103 elever från Tyresö går i skola i en annan kommun. Särskolan har 42 elever inskrivna, varav 7 stycken kommer från andra kommuner. I kommunen finns 13 kommunala grundskolor och tre fristående skolor. Av de kommunala skolorna har tre skolor elever i förskoleklass till årskurs nio och en skola har elever i årskurs 4-9. De övriga skolorna bedriver undervisning för elever i förskoleklass till årskurs fem fram till och med vårterminen 2012. Från och med höstterminen 2012 kommer dessa skolor att bedriva undervisning för årskurs 6. Två fristående skolor tar emot elever i förskoleklass samt skolår ett till fem, en fristående resursskola tar emot elever i de högre årskurserna med särskilda behov. Antalet elever i grundskoleålder beräknas komma att utvecklas enligt sammanställningen nedan. År 2012 2013 2014 2015 2016 Antal elever 6 204 6 276 6 391 6 489 6 547 Grundskolans och grundsärskolans verksamhet syftar till att i enlighet med Läroplanen för grundskolan 2011 se till att eleverna inhämtar grundläggande demokratiska värden och förbereder dem för att leva och verka i samhället. Skolans verksamhet ska se till att eleverna inhämtar nödvändiga kunskaper för ett aktivt liv i ett föränderligt samhälle. Skolans ska ge eleverna möjlighet till utveckling genom utforskande verksamhet i en anda präglad av nyfikenhet och en lust att lära. Genom att erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt, ska skolans pedagoger sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i olika former. Skolverksamheterna arbetar pedagogiskt på ett sätt som främjar inkludering av alla elever på alla kunskapsnivåer, ett arbets- och synsätt som går under namnet En skola för var och en. Alla kommunens förvaltningar arbetar aktivt för att motverka drogmissbruk. I grundskolans senare årskurser är detta ett arbetsområde som behandlas inom ramen för kursplanerna inom flera ämnen.

30 (77) Omvärldsanalys Förändrad stadieindelning Betyg i årskurs 6 Skolverkets utökade granskning av rättning och bedömning av nationella ämnesprov. Skolverket utreder eventuellt införande av nationella ämnesprov i SO årskurs 9 samt SO och NO i årskurs 6. Språkval först till årskurs 7 i Tyresö grundskolor. Introduktionsår med stöd av mentor för nyutexaminerade förskollärare och lärare ställer krav på arbetsgivare, mentorer och skolledare. Från 2015 får endast legitimerade lärare sätta betyg. Ca 10 procent av kommunens lärare saknar legitimation 2011. Fritidspedagoger samt förskollärare är bristyrken. - Förändrad stadieindelning i kommunen från hösten 2012. Syftet med att återföra årskurs 6 till låg- och mellanstadiet är att få en samlad bedömning i årskurs 4-6. - Från och med hösten 2012 kommer betyg att sättas i årskurs 6 i alla ämnen förutom moderna språk. - Språkval kommer att ske först till år 7 i Tyresö kommun sedan 2012. Förordningen om lärarlegitimationer (Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor) får konsekvenser för grundsärskolan. För att undervisa krävs lärarutbildning med speciallärare med inriktning utvecklingsstörning. Detta kommer att innebära stora svårigheter att rekrytera behörig personal. Mål att uppnå 2014 Mål 1 Tyresö hör till de 50 bästa kommunerna avseende elevernas betyg i alla ämnen år 2014. I 2012 års Öppna jämförelser (SKL) hade 78,9 av Tyresös elever uppnått målen i alla ämnen, vilket placerade Tyresö bland de 50 bästa av Sveriges 290 kommuner. Mål 2 Minst 90 procent av Tyresös åk 3 elever är godkända i samtliga delprov på nationella proven i matematik och svenska. Mål att uppnå 2015 Mål 3 Andelen högskoleutbildad personal i förskoleklass uppgår till minst 70 procent. (47 procent 2011). Mål 4 90 procent eller fler av eleverna i åk 9 är minst godkända i samtliga ämnen år 2015. (78,9 procent 2011).

31 (77) Mål 5 Personaltätheten (22,5 barn/årsarbetare år 2011) på fritidshemmen ökar och motsvarar riksgenomsnittet (21,5 barn/årsarbetare) år 2015. Mål 6 Föräldrainflytandet i grundsärskolan ska öka. 96procent var nöjda helt eller delvis i 2012 års brukarundersökning. Driftbudget (i tusental kronor) 2013 2014 2015 Kostnader 644 518 666 395 686 021 Intäkter 48 294 49 259 50 245 Netto 596 224 617 136 635 776 Aktuella investeringar under 2013-2017 Tillagningskök Väsentliga förändringar Ny hyresmodell för skolor och förskolor infördes 2011. Beslutet grundar sig på propositionen om Offentliga bidrag på lika villkor (2008/09:171). Inför höstterminen 2012 flyttas åk 6 till en sammanhållen verksamhet för skolår 4-6. Syftet med att återföra årskurs 6 till låg- och mellanstadiet är att få en samlad bedömning i årskurs 4-6. Från och med hösten 2012 kommer betyg att sättas i årskurs 6 i alla ämnen förutom moderna språk. Språkval kommer att ske till årskurs 7 i Tyresö kommun från och med år 2012. Unikum är ett nytt system för skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner (IUP) och lokala pedagogiska planer (LPP) i grundskolan som infördes under läsåret 2011/2012. Detta arbete kommer fortsatta och är under utveckling på skolorna. Karriärtjänster för lärare kommer att införas så småningom. Ett nätverk för fritidshemmen startade vt 2012. Träffar kommer att ske regelbundet ute på skolorna med fokus på att dela med sig av goda pedagogiska exempel.

32 (77) Verksamhetsområde nr 9. Fritidsgårdar Verksamhet och syfte I kommunen finns tre fritidsgårdar; Nyboda, Kringlan och Bergfoten, samt tre träffpunkter; i Strand, Krusboda och Brevik. Träffpunkten i Brevik drivs i samverkan mellan kommunen och villaägarföreningen. Verksamheterna är öppna för alla ungdomar, med undantag för Bergfotens fritidsgård, som bedriver verksamhet särskilt riktad till ungdomar med funktionsnedsättning. Vid flera av fritidsgårdarna drivs även fritidsklubbsverksamhet för barn i åldern 10-12 år. Fritidsgårdsverksamheten syftar till att ge eleverna en meningsfull fritidsverksamhet, efter skoltid, genom en rolig, varierande och trygg verksamhet. Verksamheten ska präglas av respekt för varje enskild individ och anpassas så att alla barn kan delta i verksamheten. Omvärldsanalys Antalet ungdomar i fritidsgårdarnas målgruppsålder (13-16 år) kommer att öka snabbt, då den nedåtgående befolkningstrenden i de aktuella åldrarna beräknas vända 2012. Behovet av fritidsverksamhet kommer därmed att växa, och det är sannolikt att ökningen framför allt kommer att ske i de områden där kommunen idag inte har så väl utbyggda verksamheter. Mål att uppnå 2015 Mål 1 Minst en fritidsgård/fritidsklubb/träffpunkt drivs i annan regi Driftbudget (i tusental kronor) 2013 2014 2015 Kostnader 12 453 12 702 12 956 Intäkter 3 137 3 200 3 264 Netto 9 316 9 502 9 692 Väsentliga förändringar Under 2011 öppnade en ny verksamhet i samarbete med villaägarföreningen ute på Brevik. Denna typ av utökad verksamhet kan komma att öka under de närmaste åren.