Örebro kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örebro kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Förord Örebro kommun har under många år strävat mot målen om ett jämställt samhälle. När vi så fick chansen att öka vår kunskap på området så tog vi den. Vi har en tanke som genomsyrar allt vårt utvecklingsarbete - genom att tillföra ny kunskap kan alla utifrån sina förutsättningar och uppdrag, vara med och bidra till service på lika villkor. För oss i kommunledningen har det varit viktigt att just arbeta integrerat med jämställdhet. Såväl styrsystem som faktiskt tjänsteutövande vill vi ska utgå från att vi ska åstadkomma service på lika villkor och ett långsiktigt hållbart samhälle. När vi gick in i projektet ville vi utveckla styrsystem, beslutsunderlag och verksamhetsutvecklingen. Under projektets tid har vi fyllt på kunskap inom vissa områden och har idag en verksamhetsstyrning som i högre grad tar hänsyn till genus. Inom andra områden har vi fortfarande ett förbättringsarbete att göra. Vi hoppas att örebroarna ska uppleva att service ges på lika villkor. De servicevägledare som tar emot i vårt servicecenter som öppnar i februari 2014 har utbildats inom området mänskliga rättigheter. Biståndshandläggare som möter personer med funktionsnedsättningar har idag en högre insikt om det egna bemötandet och har utifrån det förändrat sitt arbetssätt. Örebro kommun har i dagarna blivit utsedd till Sveriges kvalitetskommun 2013. Ett kvitto på att vi bedriver ett bra utvecklingsarbete. Vi vill naturligtvis fortsätta att utvecklas och service på lika villkor kommer att kvarstå som ett mål för oss även efter projekttiden. Catharina Centerfjäll, kvalitetsdirektör Örebro kommun 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...5 Resultat...6 Styrning...7 Kvalitetsledning...7 Processkartläggning...7 Handläggning...8 Verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning...9 Verksamhetsutveckling...12 Programmål och utfall...13 Genomförande...16 Budget...17 Hållbarhet...18 Styrning, stöd och störning...18 Utbildning och kommunikation...18 Utvärdering och lärdomar...19 Framgångsfaktorer...19 Lärande utvärdering...20 Samarbeten...21 Lärdomar...21 Bilagor...23 Örebro kommun 3

Sammanfattning Syftet med Hållbar jämställdhetsintegrering i Örebro kommun är att genom systematiskt utvecklingsarbete uppnå kvalitetssäkring av kommunens alla verksamheter för att garantera att dessa svarar mot båda könens villkor och behov så att hög kvalitet och goda resultat uppnås för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. Fokus i Örebro kommuns jämställdhetsarbete ska ligga på långsiktiga effekter, inte kortsiktiga resultat. Några av de resultat vi ser är t.ex.: att jämställdhet finns i Örebro kommuns styrmodell en jämställdhetsintegrerad årsprocess att vi använder ett analysverktyg för att mäta nämndernas jämställdhetsutveckling att vi har påbörjat kvalitetssäkring av beredningsprocessen ur ett jämställdhetsperspektiv att vi har börjat jämställdhetsintegrera budgetprocessen att verksamhetsutveckling sker med stöd av en jämställdhetsintegrerad verksamhetsplanering, kvalitetsutveckling och processhandledning. Vi kan ännu inte utvärdera effekterna av våra förbättringar men vi tror att: eftersom jämställdhetsutvecklingen har ökat, bör detta innebära att vi i högre grad levererar service på lika villkor till våra medborgare och brukare eftersom fler konsekvensanalyser görs utifrån genus i beslutsunderlag, bör det innebära att våra politiska organ beaktar jämställdhet och därmed kan verkställigheten av besluten bidra till jämställdhet eftersom granskningen av resursförbrukning och resursfördelning ur ett jämställdhetsperspektiv har ökat, bör detta i förlängningen innebära att vi utvecklar våra tjänster mer rättvist till medborgare och brukare. Örebro kommun 4

Bakgrund 2008 tog ett enigt kommunfullmäktige i Örebro kommun beslut om att underteckna The Council of European Municipalities and Regions (CEMR) europeiska deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Deklarationen uppmanar Europas kommuner och regioner att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare. Därmed tog Örebro kommun offentligt ställning för principen att jämställdhet ska råda mellan kvinnor och män och förband oss att genomföra våra åtaganden enligt deklarationen inom våra verksamhetsområden. Följande principer är grundläggande för vårt agerande hädanefter: 1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet 2. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas 3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle 4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet 5. Jämställdhetsintegrering av alla kommunens/regionens verksamheter är nödvändiga för att främja jämställdhet 6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbetet ska nå framgång. Kommunfullmäktige beslutade samtidigt att kommunen skulle söka medel från Sveriges kommuner och landstings (SKL) Program för hållbar jämställdhet (Håj) för att under en inledningsfas med kraft kunna börja uppfylla våra åtaganden. Initiativet att ta ställning för jämställdhet och påbörja ett systematiskt jämställdhetsarbete kom från kommunens jämställdhetsdelegation som hade inrättats 2007. Jämställdhetsdelegationen är underställd kommunstyrelsen och består av sju ledamöter från de partier som är representerade i kommunstyrelsen. Syftet med Hållbar jämställdhetsintegrering i Örebro kommun är att genom systematiskt utvecklingsarbete uppnå kvalitetssäkring av kommunens alla verksamheter för att garantera att dessa svarar mot båda könens villkor och behov så att hög kvalitet och goda resultat uppnås för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. Fokus i Örebro kommuns jämställdhetsarbete ska ligga på långsiktiga effekter, inte kortsiktiga resultat. Örebro kommun valde därför att fokusera på att jämställdhetsintegrera styrsystem och styrdokument. Vi utgick nästan bokstavligt från definitionen av jämställdhetsintegrering: Då jämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste ett jämställdhetsperspektiv finnas med i det dagliga arbetet. Jämställdhetsintegrering innebär därför att ett jämställdhetsperspektiv finns med i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen från förslag, till Örebro kommun 5

genomförande och utvärdering. I arbetet med jämställdhetsintegrering ska man systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag får för kvinnor respektive män. Då ett jämställdhetsperspektiv integreras i verksamheten säkerställs likvärdig service, resursfördelning och inflytande för kvinnor och män. Verksamheten bidrar därmed till att uppnå jämställdhet i samhället. Jämställ.nu Därmed kunde vi identifiera tre stora områden som kunde skapa jämställdhet: Handläggning hur vi hanterar ärenden och hur vi bereder dem innan politiska organ tar beslut Verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning hur vi planerar våra verksamheter och hur vi följer upp det vi gör Verksamhetsutveckling hur vi utvecklar och förbättrar den verksamhet som vi levererar till våra medborgare De valda utvecklingsområdena är alla viktiga för att planera, utföra, följa upp och förbättra organisationen och våra verksamheter. Under den första programperioden omfattade insatserna främst chefer och andra nyckelfunktioner i organisationen som i sitt arbete arbetar med de tre områdena. Under den andra programperioden fördjupade vi det påbörjade arbetet och utvidgade insatserna till fler nyckelfunktioner. För att stärka hållbarheten startade vi även mer verksamhetsnära utvecklingsarbeten. SKL:s Program för hållbar jämställdhet beviljade Örebro kommun 2 595 000 kr vid första programperioden och 1 500 000 kr vid andra programperioden. Kommunstyrelsen har under samma period avsatt 1 020 000 kr vid första programperioden och 1 200 000 kr vid den andra programperioden. Vi har inte hunnit utnyttja alla medel. Resultat När SKL:s Program för hållbar jämställdhet startade hade Örebro kommun ett systematiskt jämställdhetsarbete ur ett personalperspektiv, men tankar om hur kommunen skulle arbeta med att integrera jämställdhetsperspektivet i verksamhet hade bara påbörjats. Naturligtvis hade kommunen arbetat med jämställdhet på olika sätt och i olika perioder tidigare, men för Örebro betydde SKL:s Program för hållbar jämställdhet att kommunens systematiska jämställdhetsarbete tog fart. Kommunen hade sedan 2007 en politisk jämställdhetsdelegation och det fanns personer i organisationen som i del av tjänst hade ansvar för jämställdhetsfrågor. 2008 inrättades en ny avdelning inom kommunledningskontoret, utredningsavdelningen. Avdelningen arbetade på uppdrag av kommunstyrelsen och programnämnderna. Kommunstyrelsen identifierade jämställdhet som ett prioriterat område och en heltidstjänst avsattes för att arbeta med övergripande strategiskt jämställdhetsarbete. Kommunfullmäktige hade redan 2005 tagit beslut om att all individbaserad statistik i kommunen skulle vara könsuppdelad. I Övergripande strategier och budget uttryckte den politiska kommunledningen att barn- genus- och mångfaldsperspektiven är prioriterade och att perspektiven ska genomsyra organisationen. Konsekvensanalyser utifrån barn- genus- och Örebro kommun 6

mångfaldsperspektiven ska därför göras i varje beslutsärende. Besluten efterlevdes inte. Könsuppdelad statistik efterfrågades sällan och därmed fanns inte heller genus- eller jämställdhetsanalyser systematiskt med där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. Styrning 2009 startade vårt systematiska jämställdhetsintegreringsarbete och idag finns jämställdhet med som en del av Örebro kommuns styrmodell inom strategiområde Människors egenmakt och är således underlag för verksamhetsplanering och följs upp i den ordinarie verksamhetsuppföljningen. Örebro kommuns styrmodell Vision för Örebro - Skandinaviens mest attraktiva medelstora stad Strategiska områden 2012-2014 Hållbar tillväxt Människors egenmakt Barns och ungas behov Trygg välfärd Kommunfullmäktiges uppdrag Strategiska målområden Mål- och resultatstyrning Styrelser och nämnder, interna och externa verksamheter Kvalitetsledning Inom kvalitetsledning så arbetar vi med ledorden Service på lika villkor och allt arbete vi gör syftar till att förverkliga detta. Det sker till exempel genom vårt arbete med servicegarantier och servicepolicy. Vi arbetar kontinuerligt för att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra vår kvalitetsutveckling. Vad menar vi med kvalitet i Örebro kommun? När vi utvecklar kvalitet i tjänster och verksamhet innebär det att vi åstadkommer en enklare vardag för dem vi finns till för privatpersoner, företag och organisationer (servicen ska alltid ges på lika villkor) smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet effektivitet i verksamheten. Vår utgångspunkt är att alla medborgare - kvinnor och män, flickor och pojkar - ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Som stöd i kvalitetsarbetet finns Kvalitetshandboken. Den revideras kontinuerligt. Processkartläggning Örebro kommuns intranät 2013-11-14 Vi försöker också säkerställa att våra processhandledare som har ansvar för att kartlägga processer inför verksamhetsutveckling har kunskap kring hur Örebro kommun 7

jämställdhetsperspektivet går in i det ordinarie kartläggningsarbetet. Kravet på ett jämställdhetsperspektiv finns tydligt uttalat i vår handbok för processkartläggning. Beskriv vilka effekter ni vill uppnå på längre sikt med en förbättrad process (välj nedan och beskriv enligt behov, komplettera vid behov): förväntade effektiviseringar i verksamheten (beskriv hur) förbättrad service (beskriv hur) andra förväntade kvalitetsförbättringar (beskriv hur) att processen bidrar till att Örebro kommun ger service på lika villkor, dvs. att processen beaktar jämställdhetsperspektivet (beskriv hur). Effekter ur perspektiven genus, barn, mångfald, folkhälsa och klimat ska alltid bedömas och beskrivas om tillämpliga. / / Utdrag ur Från processkartläggning till processutveckling. En handbok för Örebro kommun Handläggning Inom handläggning gjordes ett arbete under första programperioden för att ta fram ett konsekvensanalysverktyg med checklistor inom de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Jämställdhetsperspektivet var en del av den sociala dimensionen i verktyget. Mallarna i ärendehanteringssystemet W3D3 reviderades och följande rader lades till i tjänsteskrivelsen. Handläggaren måste aktivt ta bort stycket för att det inte ska finnas med: Konsekvenser Förutom en beskrivning av de verksamhetsmässiga konsekvenserna ska varje ärende bedömas ekonomiskt, personalmässigt, juridiskt och informationsmässigt. En konsekvensbedömning ska även göras ur ett långsiktigt hållbart perspektiv där de tre dimensionerna socialt, ekonomiskt och ekologiskt beaktas. Det innebär att beskrivningen måste ta hänsyn till följande perspektiv: genus, barn, mångfald, klimat och folkhälsa. Örebro kommuns mall för tjänsteskrivelse Ett arbete påbörjades under andra programperioden för att kartlägga processen för kvalitetssäkrade beslutsunderlag ur ett jämställdhetsperspektiv till våra nämnder och styrelser. Vi såg då att ordförandes, förvaltningschefs, nämndsekreterares och handläggares roller tog sig olika form när det gällde ansvar och legitimitet inom de olika förvaltningarna och nämnderna. Vi upplevde ett behov av tydliggörande av ansvar och roller inom nämndadministrationen, och ett behov av att stärka nämndsekreterarrollen. Nämndadministrationen är en viktig del i kvalitetssäkring av beredningsprocessen och identifierades därför som en strategiskt viktig funktion för att arbeta med för att säkerställa att beslutsunderlag är kvalitetssäkrade utifrån organisationens krav. Nämndsekreterarna måste ha ett tydligt mandat att vara den som säkerställer att handlingarna till nämnd uppfyller vissa kvalitetskrav, där konsekvensanalys är ett av kraven. Vi identifierade också ett behov av att skapa en gemensam mall för hur handlingar ska se ut i Örebro kommun. Vi beslutade därför att ta fram en handledning för handläggare som också ska finnas på vårt intranät. I handledningen ska tydliggöras hur en sammanfattning skrivs, hur man formulerar beslutspunkter, hur man gör en konsekvensanalys osv. Örebro kommun 8

Vi upplever att konsekvensanalyserna ökar i antal och att nämnderna i högre grad efterfrågar dem. Under hösten 2013 har jämställdhetsdelegationen, genom information och dialogträffar, gjort en stor insats för att få nämnderna att efterfråga könsuppdelad statistik och konsekvensanalyser. Utvecklingsarbetet har fördröjts på grund av stor personalomsättning på kansliavdelningen som haft huvudansvaret. Trots stora ansträngningar att hitta en delprojektledare för arbetet lyckades vi inte under rådande omständigheter, men planerna fortskrider och vi kommer att genomföra detta så snart det är möjligt. Våra utvärderare genomförde intervjuer och ett påföljande analysseminarium kring kvalitetssäkring av beslutsunderlag vid vilket ett antal hinder, orsaker och lösningar identifierades. De tre hinder som upplevdes som mest kritiska var: Tid (kort handläggningstid, tidspressade medarbetare) Kompetens (kunskaper och färdigheter) Osäkerhet kring hur man utför konsekvensbeskrivningar Identifieringen av orsaker och lösningar ligger till grund för vårt fortsatta jämställdhetsintegrerings-, utvecklings- och kvalitetsarbete. Verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning Ekonomi- och hållbarhetsavdelningen gör varje år en resultatbedömning av driftnämndernas resultat utifrån alla uppföljningsområden, verksamhetsuppdrag och strategiska områden. Vi har en bedömningsmatris som ligger till grund för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. Genus ingår som bedömningsgrund och är också ett eget målområde inom det strategiska området Människors egenmakt. Bedömningsmatris för driftnämndernas resultat Ekonomiskt resultat Verksamhetsresultat Process Brukare Ek/effekt Medarbetare Strategiska områden Hållbar tillväxt Människors egenmakt Barn och ungas behov Trygg välfärd Internkontroll X X X X Genusredovisning X X X X Eget målområde Klimatredovisning X X Eget målområde Förenkla, förnya, förbättra X X X Eget målområde Resultatbedömning för driftnämndernas genusredovisning Resultatbedömningen för genusredovisningen görs utifrån en bedömningsgrund som vi kallar genustrappan. Den består av fem utvecklingssteg där könsuppdelad statistik är det första steget och det översta steget är påvisade resultat och utveckling för en jämställd service. Utvecklingen av jämställdheten i driftnämndernas verksamheter värderas i verksamhetsresultaten som redovisas Örebro kommun 9

i årsberättelser. Detta bedömningskriterium innebär konsekvenser med 5 procent för det överförda resultatet mellan verksamhetsåren. Kommunens spelregler för driftnämnderna är att 20 procent av överskotten eller 10 procent av underskotten ligger till grund för prövning av överföring till kommande år. Alla driftnämnder har haft uppdraget att arbeta för att uppnå översta steget till 2014 för så många delar som möjligt i verksamheten. Jämställdhetsintegrering av verksamhetsuppföljningen har inneburit att könsuppdelad statistik är mer regel än undantag analyser görs utifrån kön måluppfyllelsen mäts med bekönade indikatorer jämställdhetsperspektivet finns med i uppföljningssamtal mellan controllers och förvaltningarnas årsprocessledare jämställdhetsperspektivet finns med i resultatuppföljningssamtal mellan kommundirektör och förvaltningschefer. Målet är att den vardagliga verksamheten ska uppnå ökad medvetenhet och utveckla jämställd service på lika villkor. Erfarenheterna visar att en koppling av jämställdhetsutvecklingen till den ordinarie resultatstyrningen av nämnderna medför ett naturligt fokus och en snabbare utveckling än tidigare. Men alla nämnder kommer inte att uppnå översta steget till 2014, varför Örebro kommun beslutat fortsätta med bedömning av genusredovisning tills alla nämnder når steg 5 Påvisade resultat och utveckling. Örebro kommun 10

Analysdagar Inom verksamhetsuppföljning och verksamhetsplanering genomför vi ett utvecklingsarbete för att jämställdhetsintegrera budgetprocessen. Det är även kopplat till ett större utvecklingsarbete för att förbättra analyserna i organisationen som helhet. Två gånger per år hålls gemensamma analysdagar för ca 80 nyckelpersoner i Örebro kommun. Där ingår könsuppdelad statistik och jämställdhet som en naturlig del. Jämställdhetsintegrerad budgetprocess I samarbete med Örebro läns landsting, Karlskoga kommun, Kristinehamns kommun och Askersunds kommun har vi under två år genomfört en kunskapsutveckling kring jämställdhetsintegrerad budgetprocess. Från Örebro kommun har de nyckelfunktioner som vanligtvis arbetar med budgetprocessen deltagit; årsprocessledare, ekonomer och planerare. Förvaltningscheferna informerades kontinuerligt för att tydliggöra vilket stöd de kunde få från sina medarbetare efter genomgången utbildning. En processledare ledde deltagarna i arbetet med kartläggningar och analyser inom ramen för den egna årsberättelsen. Gender budgeting-analyser har gjorts inom följande områden: Inköp av material på fritidsgård, Kultur- och fritidsförvaltningen Särskilda stödåtgärder inom grundskolan ur ett jämställdhetsperspektiv, Skolförvaltningen Placering av unga på institution jämställd resursfördelning?, Socialförvaltningen En rättssäker överförmyndare om strävan mot en likvärdig handläggning, Överförmyndarnämndens kansli Beviljad och utförd tid till äldre kvinnor och män, Vård- och omsorgsförvaltningen Är våra föreningsbidrag jämställda? Kultur- och fritidsförvaltningen Cykelolyckor analys ur ett könsperspektiv, Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnadskontoret Arbetsmarknadsinsatsen Komjobb analys ur ett könsperspektiv, Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Handläggningstid för värmepumpar analys ur ett könsperspektiv, Miljökontoret Utvecklingsarbetet kring jämställdhetsintegrerad budgetprocess har varit ett roligt och spännande, men svårt, arbete. Att inte ha några andra att titta på, att gå först i utvecklingen, krävde mer av oss än förväntat. Få kunde föreställa sig vilka förväntningar de kunde ha på resultatet av arbetet och det är först nu som deltagarna själva, förvaltningschefer och politiker ser vikten av analyserna man gjort. Vi hade också svårt att förankra arbetet trots kontinuerlig information till deltagarna och förvaltningscheferna. Men resultatet av deltagarnas arbete och den process deltagarna genomgått är ovärderlig för organisationen i det fortsatta arbetet. Analyserna tjänar nu som exempel i det fortsatta arbetet med att Örebro kommun 11

jämställdhetsintegrera budgetprocessen, område för område. SKL har planer på att använda resultatet av vårt arbete som utbildningsmaterial i andra organisationers gender budgeting-utbildningar. Verksamhetsutveckling Kunskapsutveckling kring jämställdhetsintegrerad budgetprocess En oplanerad konsekvens av Kunskapsutveckling kring jämställdhetsintegrerad budgetprocess är verksamhetsutvecklingen den har genererat. Resultaten av kartläggningarna och analyserna har i de flesta fall lett till ett fortsatt arbete. Överförmyndarens kansli arbetar vidare med att säkerställa inkommande ärenden ur ett jämställdhetsperspektiv. Socialförvaltningen fördjupar genusanalysen kring anmälningar och ansökningar avseende unga 13-17 år och har börjat diskutera föreställningar om kön och hur dessa kan påverka förhandsbedömning och utredning. Fritid ungdom har fortsatt sitt arbete för en jämställd fritidsgårdsverksamhet och har formulerat en vision för arbetet. Vuxenutbildning- och arbetsmarknadsförvaltningens chefer har börjat ett arbete för att kartlägga resultaten av olika insatser ur ett jämställdhetsperspektiv efter att man funnit att en arbetsmarknadsinsats man genomför troligen gynnar män i högre utsträckning än kvinnor. Deltagarna i kunskapsutvecklingen har blivit mer uppmärksamma på jämställdhetsperspektivet och kan därmed vara ett stöd för cheferna i den fortsatta verksamhetsplaneringen. Verksamhetsnära utvecklingsarbeten Vi hade en ambition att ett större antal verksamhetsnära utvecklingsarbeten skulle starta inom området verksamhetsutveckling. Vi började med att låta alla förvaltningschefer identifiera några utvecklingsområden inom respektive förvaltning. Tre områden utkristalliserades: Jämställd biståndsbedömning Betyg och bedömning Medborgardialog och samråd Ett antal kontaktpersoner utsågs från fyra förvaltningar för att arbeta fram en plan för deras respektive enheters arbete med Jämställd biståndsbedömning. Kontaktpersonerna träffades vid fyra tillfällen. Vid två av förvaltningarna byttes kontaktpersonerna ut en eller flera gånger vilket gjorde att stabilitet saknades för ett utvecklingsarbete. En tredje förvaltning kunde trots kontaktpersonens engagemang inte genomföra något utvecklingsarbete då den berörda enheten hade arbetsmiljöproblem som behövdes lösas innan annat utvecklingsarbete kunde ta plats. Men vid Vård- och omsorgsförvaltningens myndighetskontor för LSS och SoL startade ett arbete för att säkerställa en jämställd myndighetsutövning. Målet var att höja kompetensen och att hitta ett gemensamt förhållningssätt. Arbetet genomfördes som en processorienterad utbildning. Handläggarna upplever att utbildningen gav medvetenhet och ökade deras uppmärksamhet på de egna attityderna. Resultatet blev att enheten jobbar vidare med att handläggarnas attityder inte ska påverka besluten, Örebro kommun 12

en checklista kommer att tas fram och integreras i ordinarie rutiner, enheten inför en årlig kvalitetskontroll. Enheten förordar att alla myndighetskontor genomgår en liknande process för att kunna leverera en jämställd myndighetsutövning. Inom Betyg och bedömning startade förvaltningskontor Förskola och skola ett arbete för att utveckla processen för betyg och bedömning ur ett jämställdhetsperspektiv. Processledaren fick riktlinjer för genomförandet utifrån APeLs modell för hållbarhet och genomförde därefter ett självständigt arbete tillsammans med två skolor. I rapporten Utveckling av process för betyg och bedömning ur ett jämställdhetsperspektiv på utvalda skolor i Örebro kommun föreslås ett antal åtgärder utifrån resultatet. Till exempel föreslås att tid avsättas i arbetslagen för diskussioner om kunskapsbedömning och att man fokuserar på ett gemensamt förhållningssätt utifrån ett genusperspektiv. Medborgardialog och samråd är berörda av annat utvecklingsarbete som vi ville invänta för att samtidigt integrera jämställdhetsperspektivet. Det har nu påbörjats. Tyvärr har vi inte kunnat genomföra det breda erfarenhetsutbytet för det organisatoriska lärandet ännu. Vi behöver fler verksamheter som arbetar aktivt med jämställdhetsintegrering och vi upplever att vi är på väg mot det. Programmål och utfall Örebro kommuns utgångspunkt är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. 2008 formulerade vi tre långsiktiga mål: 1. Örebro kommun ska bli en jämställd kommun hållbart över tid. 2. Örebro kommun ska garantera service på lika villkor för varje medborgare oavsett kön. 3. Medborgare, till lika del kvinnor och män, ska vara nöjda med kommunens tjänster och bemötande. Vi har haft svårigheter att mäta utfallet med de indikatorer vi valde i den andra programperioden. Indikatorerna 2011 års mätning med MakEQuality är inte komplett då vi inte fyllt i alla delar på grund av avgränsningsproblematik. Vi kommer inte heller att kunna jämföra de två mätningarna fullt ut då det tillkommit frågor och olika personer besvarat frågorna vid de två mättillfällena. När vi låtit flera personer svara på vissa frågor skiljer sig svaren mycket och vi lämnar i MakEQuality ett genomsnittligt värde vilket inte belyser den utveckling som skett inom vissa områden. Det finns också kunskapsbrister bland dem som besvarat frågorna vilket gör att resultatet kanske inte överensstämmer med verkligheten, till exempel när det gäller nämndsekreterarnas bedömning av konsekvensanalyser. I vår mätning av måluppfyllelse hade vi en indikator som mäter andel förvaltningar med genusperspektiv på servicegarantierna. Vi har inte gjort en Örebro kommun 13

sådan mätning då en djupare kartläggning behövs. Genusperspektivet kan finnas med i förarbetet och utformandet men inte finnas tydligt definierat i slutformuleringen. Alla förvaltningar ska ha en beredningsprocess som beaktar genusperspektivet utifrån de mallar som vi utformat i ärendehanteringssystemet och de direktiv som finns i Övergripande strategier och budget. Vi har ännu inte kartlagt om det finns nämnder som tagit specifika beslut kring en beredningsprocess. En indikator som formulerades utifrån resultatbedömning i internkontrollen förändrades då vi inrättade den så kallade Genustrappan, en analysmodell för att mäta framsteg när det gäller jämställdhetsintegrering i organisationen. Detta är en resultatbedömningsmodell som varit framgångsrik. Tyvärr har inte alla nämnder nått dit vi önskade vilket innebär att vi fortsätter med resultatbedömning av genusperspektivet även efter 2014. Vi har Nöjd Medborgar-Index (NMI) som indikator. Där ser vi inga större förändringar för denna korta tidsperiod och de förändringar som skett är inte heller statistiskt säkerställda. Framför allt så kan vi inte koppla förändringar till vårt jämställdhetsintegreringsarbete. Vi ville att alla våra brukarundersökningar redovisas efter kön och vi upplever att vi har lyckats med detta. En ökning har skett efter tydlig efterfrågan hos leverantörer. En kartläggning ska göras. Mål 2011-2013 Vi formulerade fem kortsiktiga mål som vi ville nå 2011-2013: Aktiviteter Utfall Mål Utfall Information till nämnder Information till handläggare Kartläggning Intervjuer och hinderworkshop Kunskapsutveckling kring jämställdhetsintegrerad budgetprocess Analysdagar Utformning av resultatbedömning av nämndernas Ökning av konsekvensanalyser och en ökning av granskningen av beslutsunderlag. Kvalitén har förbättrats och efterfrågan från förtroendevalda har ökat. Flera planerade aktiviteter har försenats men planeras genomföras under 2014, t.ex. handledning för handläggare och checklista för konsekvensbedömning. Vi använder också aktivt resultaten från hinderworkshopen i vår kvalitetsutveckling. En majoritet av de förvaltningschefer, årsprocessledare, ekonomer och planerare i alla 23 förvaltningar har fått ökad kunskap om gender budgeting och har lärt sig att granska, kartlägga, och analysera budgetprocessen. Örebro Målet med kvalitetssäkrade beredningsprocesser, ur ett jämställdhetsperspektiv, är att oavsiktliga effekter som ökad ojämställdhet ska kunna undvikas eller vägas in i beslutet. Målet är att öka kunskapen om könsuppdelad statistik och genus-/jämställdhetsanalys samt utveckla system och rutiner för könsuppdelad statistik och analys. 2014 mäter vi andel granskade beslutsunderlag. Andel ärenden i programnämnder och kommunstyrelsen med konsekvensbeskrivning utifrån ett genusperspektiv redovisas i MakEQuality. Indikatorn ersatt av resultatbedömning av nämndernas genusredovisning. Av 23 nämnder har två nämnder inte avancerat i år. De flesta nämnder har tagit sig till steg 3. En nämnd har nått steg 4. Örebro kommun 14

genusredovisning kommun har också arbetat med att förbättra sitt analysarbete generellt i vilket jämställdhetsperspetkivet har varit tongivande. Resultatbedömningsarbetet har drivit på arbetet med system och rutiner för könsuppdelad statistik och analys. Kunskapsutveckling kring jämställdhetsintegrerad budget i två omgångar 2012-2013 En majoritet av de förvaltningschefer, årsprocessledare, ekonomer och planerare i alla förvaltningar har fått ökad kunskap om gender budgeting och har lärt sig att granska, kartlägga, och analysera budgetprocessen Målet är att öka kunskapen om jämställdhetsintegrerad budget samt en ökad granskning av resursfördelningen mellan kvinnor, män, flickor och pojkar. Alla verksamhetsplaner ska ha ett genusperspektiv enligt resultatstyrning. Mäts med genustrappan. Jämställdhetsintegrerad budget var inte praktiskt möjligt att genomföra i två förvaltningar. Istället har alla förvaltningar utom en ökat sin kunskap kring jämställdhetsintegrerad budgetprocss och börjat granska resursfördelningen ur ett jämställdhetsperspektiv. Deltagande förvaltningar har redovisat sina analyser i bokslut. Uppdrag inom ramen för Övergripande strategier och budget att ta fram en handlingsplan och att implementera den. Arbete pågår för att ta fram en strategi för Örebro kommun långsiktiga jämställdhetsarbete. Målet är att en handlingsplan utifrån CEMR-deklarationen ska vara ett verktyg och ett stöd för organisationen i jämställdhetsintegreringsarbetet. Handlingsplan för jämställdhet (CEMR) försenad. Beräknas beslutas 2013-2014. Förvaltningschefers identifiering av insatsområden Processledning för kontaktpersoner för jämställd biståndsbedömning Verksamhetsnära utvecklingsarbeten inom Jämställd biståndsbedömning och Betyg och bedömning Resultatet av aktiviteterna blev ett processlett arbetet inom Jämställd biståndsbedömning och ett självständigt arbete inom Betyg och bedömning. Målet med ett verksamhetsnära utvecklingsarbete är att skapa hållbarhet genom lärande och delaktighet. Indikatorn ersatt av resultatbedömning av nämndernas genusredovisning. Av 23 nämnder har två nämnder inte avancerat i år. De flesta nämnder har tagit sig till steg 3. En nämnd har nått steg 4. Kunskapsutveckling kring jämställdhetsintegrerad budgetprocess Vi valde att hålla fast vid våra programmål under programtiden trots att vi beviljades mindre medel än vi ansökt om. Men indikatorerna var svåra att identifiera i ett startskede och hade kunnat omarbetas i ett senare skede. När det gällde att bestämma vilka aktiviteter som skulle genomföras, var vår ingång i Örebro kommun 15

arbetet att utvecklingsarbetet skulle drivas process- och projektorienterat. Planeringen var därför öppen och anpassades efter processen. Vi utgick från APeLs modell för hållbarhet där delaktighet och inflytande är en viktig del. Analysmodell för hållbart utvecklingsarbete. APeL FoU Tyvärr har vi inte nått ända fram men vi fortsätter att styra utvecklingsarbetet utifrån tanken om delaktighet och lärande, i organisationens och medarbetarnas takt, och vi tar med oss de erfarenheter vi gjort. Med bättre förutsättningar när det gäller personalresurser i projektsamordningsarbetet tror vi att våra initiala ambitioner, när det gäller mål för programperioden, var rimliga. Vi hade då kunnat vara ett bättre stöd för organisationen, verksamheterna och medarbetarna. Tyvärr hade vi inte ekonomiska resurser för detta. Som utfallet blev var således inte ambitionerna rimliga. Utvecklingsarbetet kommer inte att resultera i en allt igenom jämställd verksamhet från 2014. Det viktigaste vi har uppnått med utvecklingsarbetet är att vi har skapat hållbara förutsättningar för jämställd verksamhet. Örebro kommun fortsätter även efter programperioden arbetet med att skapa förutsättningar för organisationen att leverera jämställd verksamhet. Utvecklingsarbetet har gett oss en grund för att motverka de ojämställdhetsproblem som vi såg när vi började och visar oss hur vi ska fortsätta. Genomförande Kommunstyrelsen och kommundirektörens ordinarie styrgrupp har i sina roller som projektägare och styrgrupp haft ansvar för att följa utvecklingsarbetet och skapa förutsättningar för lärande, delaktighet och utveckling. Avrapportering och dialog om utvecklingsarbetet har skett i jämställdhetsdelegationen, som är underställd kommunstyrelsen. En projektledningsgrupp bestående av kvalitetsdirektör (projektledare), förvaltningschef, kontorschef, controller, kanslichef och strategisk planerare (projektsamordnare) har varit ansvariga för styrning och samordning av utvecklingsarbetet under programtiden. Örebro kommun 16

Utvecklingsarbetet har haft stöd av administratör och informatör under delar av programtiden. Ansvariga för utvecklingsområdena har varit kanslichef för handläggning kvalitetsdirektör och ekonomidirektör för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning kvalitetsdirektör, programdirektörer och förvaltningschefer för verksamhetsutveckling Insatserna har främst berört nyckelfunktioner på kommunlednings- och förvaltningsnivå, men i några fall även enhetsnivå. Större delen av utvecklingsarbetet har genomförts med ordinarie personalresurser inom ordinarie styrsystem. Vid några tillfällen har konsulter tagits in. Det har främst handlat om uppdrag som processledning och föreläsningar. Budget Nedanstående siffror är ungefärliga och ska endast ses som en fingervisning om hur budgetfördelningen såg ut perioden juni 2011 till oktober 2013. Den ekonomiska redovisningen för utvecklingsarbetet är i skrivande stund inte klar. Kostnadsslag Kronor Kommentar Projektledning (som skett främst inom ordinarie uppdrag) 1 500 000 Här bör man avsätta mer resurser för samordning, administration och kommunikation vilket kunde ha drivit på utvecklingsarbetet och effekten av insatserna ytterligare. Processledning (konsultarvoden) 400 000 Med mer resurser för samordning, administration och kommunikation kunde vi ha satsat mer på processledning. Utbildningskostnader (kompetensutveckling, seminarier, föreläsningar, konferenser inkl lokaler och förtäring) 400 000 Med mer resurser för samordning, administration och kommunikation kunde vi ha satsat mer på utbildning. Utvärdering 300 000 Utvärdering ser vi som en av de viktigaste utgiftsposterna i ett utvecklingsarbete. Övriga kostnader (ex. resor, logi, litteratur) 100 000 Total kostnad: 2 700 000 Örebro kommun 17

Hållbarhet Styrning, stöd och störning Örebro kommun har en engagerad jämställdhetsdelegation som under hösten 2013 visat SKL:s film om jämställdhetsintegrering i alla nämnder. Delegationen har också haft dialogträffar med alla presidier kring de jämställdhetsuppdrag som finns i Övergripande strategier och budget. Delegationen fortsätter att vara en pådrivande aktör i jämställdhetsarbetet, inom den egna organisationen, men också i kommunen och regionen i stort. Målet var att under programtiden ta fram en handlingsplan utifrån CEMR:s jämställdhetsdeklaration och implementera den som en del av verksamhetsutvecklingen. Kommunledningskontoret kommer att, tillsammans med jämställdhetsdelegationen, istället för handlingsplan ta fram en strategi för det fortsatta jämställdhetsarbetet. Strategin kommer att utgå från CEMR:s jämställdhetsdeklaration, de jämställdhetspolitiska målen, Örebro läns regionala jämställdhetsstrategi och hållbar utveckling. Inom ramen för strategin kommer vi att hantera projektledningsgruppens riskanalys och de hinder för jämställdhetsutveckling som våra utvärderare identifierat. Strategin väntas beslutas under 2014. I kommunledningens stab finns ekonomidirektör med särskilt ansvar för jämställdhetsintegrerad budgetprocess och kvalitetsdirektör med särskilt ansvar för jämställdhetsintegrering kopplat till kvalitetsutveckling och service på lika villkor. Under avdelningen ekonomi- och hållbarhetsavdelningen finns enheten för hållbar utveckling. Enhetens uppgift är att säkerställa Örebro kommuns utveckling mot ett långsiktigt hållbart samhälle där jämställdhet är en viktig del. Enheten har därför avsatta personalresurser för övergripande strategiskt jämställdhetsarbete. Enheten för ekonomistyrning och analys inom samma avdelning har huvudansvar för att följa upp arbetet med jämställdhetsintegrering på övergripande nivå. Liknande delansvar på förvaltningsnivå har chefer, processhandledare, kvalitetsutvecklare, årsprocessledare, planerare, övriga i analysgruppen m.fl. i ordinarie uppdrag. Örebro kommun har fokus på att integrera jämställdhetsperspektivet i allas ordinarie uppdrag vilket vi tror är viktigt för den långsiktiga hållbarheten av jämställdhetsintegrering. Utbildning och kommunikation Vi har genomfört en stor utbildningsinsats inom jämställdhetsintegrerad budgetprocess. Syftet har varit att öka kunskapen om gender budgeting och lära organisationen hur man kan granska resursfördelningen mellan kvinnor, män, flickor och pojkar. Inom utbildningen har ett antal gender budgeting-analyser tagits fram med stöd av en processledare. Kunskapsutvecklingen har genomförts med föreläsningar och konferenser som varit öppna för hela organisationen samt kunskaps- och processeminarier för deltagarna. Insatsen har haft avsedd effekt. Processhandledarnätverket har genomgått en utbildning i hur man kan integrera jämställdhetsperspektivet i processkartläggning. Jämställdhetsperspektivet är nu en del av metoden. Örebro kommun 18

Inom jämställd biståndsbedömning har vi haft processledarlett samtal och processledarledd utbildning. Utbildningen ledde till förändrade rutiner. Inom kvalitetssäkrade beslutsunderlag har ett analysseminarium genomförts som lett till identifiering av hinder. Detta är en del av vårt fortsatta arbete inom utvecklingsområdet. Utvecklingsarbetet har främst kommunicerats internt via intranät och mötesforum. Kommunikationsarbetet har inte uppfyllt våra behov och vi arbetar vidare för att nå fram med vårt budskap. Utvärdering och lärdomar Framgångsfaktorer Inför den andra programperioden valde vi att engagera APeL FoU för vår lärande utvärdering. När vi startade utvecklingsarbetet förstod vi att långsiktigt hållbar jämställdhetsintegrering skulle vi bara uppnå med långsiktiga förändringar av ordinarie verksamhet. Örebro kommun utgick därför i sin projektplan från kända framgångsfaktorer för ett långsiktigt förändringsarbete och APeL FoU:s modeller för förutsättningar för hållbarhet. Örebro kommun har stöd i ett antal faktorer som talar för att vårt jämställdhetsintegreringsarbete kommer att bli fortsatt framgångsrikt, t.ex.: Politiska beslut om att arbeta för jämställdhet. En politisk jämställdhetsdelegation. Engagerad och ansvarstagande ledning. När vi nu står i begrepp att utforma en strategi behöver vi fundera över andra faktorer som stödjer en långsiktigt hållbar jämställdhetsintegrering: Hur ser vi till att politiker, ledning och medarbetare får kontinuerlig utbildning i jämställdhet? Vi har redan nu startat med att utforma en utbildningsmodul inom vår chefsutbildning. Vi kommer också att kontinuerligt erbjuda jämställdhetsseminarier till politiker, ledning och medarbetare genom en etablerad seminarieform där praktiker möter forskare. Finns det andra redan befintliga forum som vi kan använda oss av? Hur kan vi implementera goda erfarenheter från jämställdhetsintegreringsarbetet i annan ordinarie verksamhet? Hur kan vi få till ett erfarenhetsutbyte och ett organisatoriskt lärande? Genom vårt kvalitetsledarnätverk har vi möjlighet att sprida goda exempel i organisationen. Vilka andra nätverk eller möteskonstellationer kan vi använda oss av och hur ska vårt interna stöd till organisationen se ut? Hur ska vi organisera kommunikationsarbetet kring jämställdhet? Budskapet om att jämställdhet är en prioriterad fråga som alla ska ta ansvar för har nått ut. Men vad jämställdhetsintegrering kan vara i den egna verksamheten har vi inte lyckats förmedla. Vi har också haft svårt Örebro kommun 19

att kommunicera hur de olika delarna av arbetet sitter ihop. Hur ska vi förmedla en helhetsbild och samtidigt kommunicera delarna? Hur uppmärksammar vi små och stora framgångar inom organisationen? Kommunstyrelsen har inrättat ett jämställdhetspris som kommer att delas ut till en verksamhet som på ett tydligt sätt arbetar för ett hållbart integrerat jämställdhetsperspektiv. Vi planerar att lyfta olika exempel i artiklar på intranätet. Vad kan vi göra mer för att synliggöra allt bra arbete som görs? Lärande utvärdering Utvärderarna har varit ett stort stöd för projektledningen när det gäller att bekräfta oss i att vi gör bra saker och är på rätt väg. Men de har också pekat på svårigheterna i vårt utvecklingsarbete när det gäller att nå ut till mellanchefer och att få till ett organisatoriskt lärande. Våra utvärderare har varit mycket viktiga i arbetet med att identifiera hinder för jämställdhetsintegrering i Örebro kommun, till exempel genom påpekanden om de negativa konsekvenserna av tidsbristen i organisationen och i projektledningsgruppen. Tidsbristen tror vi har lett till att organisationen upplevt en oklar styrning vilket gör att vi inte har nått våra mål för programtiden fullt ut. Utvärderarna har identifierat några av Örebro kommuns styrkor: arbetet är integrerat i ordinarie system, perspektivet säkerställs genom styrsystemen, det finns en engagerad och intresserad politik, det finns ett starkt ägarskap kring frågan, ett öppet klimat och högt i tak gör det möjligt att föra kritiska samtal kring frågorna i kommunen, och inte minst att således bedriva ett utvecklingsarbete med jämställdhetsintegrering. Vi upplever själva att vi har en stark projektledningsgrupp som tillsammans formade bilden av vad vi bör fokusera på och som har hållit fast vid den. Det ger oss en bra grund att stå på som fortsätter ge organisationen ledning och pekar ut vår riktning. För Örebro kommun var det rätt beslut att börja med att jämställdhetsintegrera styrsystemen. Stödjer inte styrsystemen ett jämställdhetsperspektiv i verksamhet så försvinner en del av drivkraften att jämställdhetsintegrera. Att jämställdhetsintegrera styrsystemen innebär också en generell kvalitetsutveckling eftersom vi uppmärksammar systemfel som finns i processerna. Men utvärderarna konstaterade att det finns ett glapp mellan den övergripande nivån och de verksamhetsnära nivåerna, mellan styrning och görande. Utmaningen enligt utvärderarna handlar därför om att engagera verksamheterna och att etablera ett lärande och en känsla av ägande av jämställdhetsintegreringsarbetet ute i verksamheterna. Glappet tros bero på: Örebro kommun 20

Bristande förankringsarbete om utvecklingsarbetets syfte och bevekelsegrunder Brister i aktiviteter och försök att skapa ett ägarskap ute i verksamheterna Medarbetarna har för mycket att göra Det saknas tentakler att nå ut i verksamheterna Tidsbrist Brister på strategier kring lärande för att skapa ett tryck och intresse underifrån Vi tar därför med oss frågor som: Samarbeten Hur får vi till det aktiva ägarskapet hos alla chefer? Att alla gör frågan till sin och driver den aktivt? Hur kan vi organisera för ett relevant deltagande i planering och utvecklingsprocesser? Hur får vi till ett lärande och en erfarenhetsrelaterad utveckling som skapar aktivitet och riktig involvering? Hur organiserar vi en stödstruktur med kompetens kring förändringsarbete, genus och jämställdhet? Vi samverkar aktivt med andra personer och organisationer som arbetar för jämställdhet i Örebro län. Samarbetet med Kunskapsutveckling kring jämställdhetsintegrerad budgetprocess är en följd av detta. I länsstyrelsens jämställdhetsråd sitter ett kommunalråd och en tjänsteman med från Örebro kommun. Jämställdhetsrådet har i ett gemensamt arbete tagit fram en regional jämställdhetsstrategi. Inför Nordiskt Forum 2014 har en organisering av det civila samhället startat som tjänstemän och politiker samverkar med. Vi har medverkat i APeL FoU:s arbete med att hitta samarbetsformer mellan olika aktörer för att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering på ett strategiskt, systematiskt och hållbart sätt, där utbildning, forskning och utvecklingsstöd kompletterar varandra. Vi kommer under våren 2014 påbörja ett deltagande i ett projekt som ska bidra till vidareutveckling av jämställdhetsintegrering i offentlig verksamhet. Projektet genomförs i samarbete med APeL FoU, Örebro universitet, SKL och två andra kommuner. Inom ramen för projektet kommer vi att delta i ett nätverk för erfarenhetsutbyte och delta i en interaktiv forskningsstudie där vi kan dra nytta av resultaten i vidareutvecklingen av vårt arbete. För Örebro kommun är det viktigt att samverka med omvärlden. Vi tror på att lära av varandra samtidigt som vi ser att tillsammans ger vi frågorna stabilitet och styrka. Lärdomar Utvecklingsarbete kräver tid. I vår organisation har upplevelsen av tidsbrist ökat under programtidens gång. Med de erfarenheter vi nu har gjort skulle vi därför Örebro kommun 21

ha organiserat arbetet något annorlunda. Den projektplan som vi utgick från hade en bra struktur men utfallet blev i realiteten annorlunda. Vi följde samma plan trots att vi beviljades mindre resurser än vi planerat för. Några av de saker som vi tror hade krävts är: administratör, kommunikatör och ekonom med särskilt uppdrag att arbeta med utvecklingsarbetet under programtiden, utbildare/processledare med uppdrag att systematiskt utbilda verksamheter i jämställdhetsintegrering. Detta hade gett oss mer tid att kommunicera jämställdhetsintegrering i organisationen vilket troligen hade lett till att mer tid för utvecklingsarbete frigjorts i verksamheterna. Trots att vi hade medel för insatser upplever vi att vi inte hade tillräckliga personalresurser för att administrera, samordna och genomföra aktiviteter. Trots detta så har vi lyckats väl med ett antal insatser. Vi är stolta över arbetet med kunskapsutveckling kring jämställdhetsintegrerad budgetprocess som överraskade oss positivt på många sätt och effekterna av det som fortsätter att överraska. genomförandet av idén om att koppla jämställdhetsutveckling till resultatstyrning som har fallit mycket väl ut och därför förlängs tills alla nämnder nått målet Påvisade resultat och utveckling. arbetet med Smart ekonomi, som inte ingick i vår projektplan men som vi deltog i inom ramen för Håj. Smart ekonomi har lett oss in i ett arbete där vi strävar efter att hitta nya mer kostnadseffektiva lösningar genom att göra nya typer av beräkningar och samtidigt arbeta för jämställdhet. Med kunskap om jämställdhet, könsnormer och könstraditionella val kan vi maximera effekten av våra insatser. Inom ramen för Smart ekonomi vill vi få till ett gemensamt arbete över förvaltningsgränser för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden samtidigt som vi får synergieffekter när det gäller rekrytering, försörjningsstöd, arbetsmarknadsåtgärder, gymnasieutbildning, verksamhetsutveckling, tillväxt och andra ännu inte identifierade områden. Örebro kommun 22

Bilagor Bilaga 1 Sjöberg, K. & Jönsson, F. APeL Forskning & Utveckling (oktober 2013) Lärande utvärdering av Hållbar Jämställdhetsintegrering i Örebro kommun Slutrapport för Hållbar jämställdhetsintegrering i Örebro kommun Bilaga 2 Sundgren Grinups, B. (red.) (januari 2013) Jämställdhetsintegrerad budgetprocess i kommuner och landsting Slutrapport och sammanställning av gender budgeting-analyser från 2012 års Kunskapsutveckling kring jämställdhetsintegrerad budgetprocess Bilaga 3 Johansson, Å. & Sjöberg, K. APeL Forskning & Utveckling (mars 2013) Jämställdhetsintegrering av offentliga budgetar Rapport från en lärande utvärdering av utvecklingsarbetet 2012 Bilaga 4 Perols, B., Eklund, M., & Boson, M. Örebro kommun (oktober 2013) Utveckling av process för betyg och bedömning ur ett jämställdhetsperspektiv på utvalda skolor i Örebro kommun Rapport från utvecklingsarbete kring betyg och bedömning Bilaga 5 Sjöberg, K. & Jönsson, F. APeL Forskning & Utveckling (juni 2013) Kvalitetssäkring av beslutsunderlag Arbetsrapport inom Hållbar jämställdhetsintegrering i Örebro kommun Bilaga 6 Sjöberg, K. & Jönsson, F. APeL Forskning & Utveckling (oktober 2013) Resultat från hinderworkshop orsak och lösning Bilaga 3 till Kvalitetssäkring av beslutsunderlag Bilaga 7 Olsson, K. Katarina Olsson Konsult (november 2013) Biståndsbedömning med jämställdhetsperspektiv Rapport från utvecklingsarbete kring jämställd biståndsbedömning Bilaga 8 Ek, J. Örebro kommun (januari 2012) Kunskapsutveckling kring budgetarbete med jämställdhetsperspektiv år 2012 Plan för deltagare i Örebro kommun Bilaga 9 Sjöberg, K. APeL Forskning & Utveckling (november 2013) Lärande utvärdering av jämställdhetsintegrerat budgetarbete Slutrapport Örebro kommun 23