Elevhälsan ett hälsofrämjande och förebyggande arbete

Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevhälsan ett hälsofrämjande och förebyggande arbete Students Health A Supportive and Preventive Work Johanna Andersson Adrian Cheh Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Martin Kjellgren Datum för slutseminarium: 2015-06-16 Handledare: Lars Pålsson

Sammanfattning Avsikten med denna studie är att undersöka rektorers funktion i elevhälsan, vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan samt vad de bidrar med som insatser. Med hjälp av de frågeställningar som formulerats som följande; Vad är syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan?, vilka insatser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsans uppdrag? och vilken funktion har rektor i elevhälsan? vill vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns gällande syftet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Då det råder brist på tidigare forskning kring valt studiefält vill vi ändra på detta och bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktär och utgjordes av djupintervjuer, detta för att få ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frågor och eventuella följdfrågor. Kortfattat resulterade studien i att rektorer ansvarar för elevhälsan och fattar beslut som rör elevhälsans uppdrag samt vilka yrkesprofessioner som ska medverka. Syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan är att all information kring elever behövs synliggöras i elevhälsan. Studie- och yrkesvägledare motiverar elever för framtiden som är en del av elevhälsans uppdrag. De teoretiska begrepp som analyserat empirin och genererat fram resultatet är meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Begreppen är utformade av Aaron Antonovsky som grundar sig i KASAM teorin. Meningsfullhet analyserar vad det finns för meningsfullhet i studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Begriplighet analyserar rektors funktion i elevhälsan och hanterbarhet analyserar vilka handlingsvägar studie- och yrkesvägledare använder sig av i elevhälsan. Nyckelord: Elevhälsan, studie- och yrkesvägledare, yrkeskompetens, rektor, medverkan

Förord Vi vill rikta ett stort tack till våra respondenter som valt att ställa upp i våra intervjuer. Utan er hade denna studie inte varit möjlig. Vi tackar också vår handledare Lars Pålsson för stöd, tips samt råd som hjälpt oss att föra vårt arbete framåt. Vi riktar också ett tack till varandra för ett gott samarbete där vi stöttat och peppat varandra under arbetets gång. Det har varit en lärorik period som vi aldrig kommer att glömma. Vår arbetsfördelning har sett ut som så att vi har träffats för att skriva nästan varje avsnitt tillsammans förutom tidigare forskning och teori. Vi valde att dela upp författandet och intervjuerna för att spara tid. En av oss utförde alltså intervjuerna och den andra arbetade med tidigare forskning och teori. Innan intervjuerna och författandet av dessa två kapitel kom vi tillsammans fram till vilken tidigare forskning och vilka teoretiska begrepp vi skulle använda oss av. Vi arbetade också fram våra intervjufrågor tillsammans och vilka eventuella följdfrågor vi skulle ställa. Utöver detta har vi skrivit resterande kapitel tillsammans..

Innehållsförteckning 1. Inledning... 7 1.2 Syfte... 8 1.3 Frågeställning... 8 1.4 Disposition... 9 1.5 Kunskapsbakgrund... 9 1.5.1 Vad är studie- och yrkesvägledning?... 10 1.5.2 Studie- och yrkesvägledarutbildningen... 10 1.5.3 Elevhälsans framväxt... 11 2. Tidigare forskning... 12 2.1 Elevhälsans mål och riktlinjer... 12 2.2 Studie- och yrkesvägledares roll och funktion... 14 2.3 Arbeta med elevers mentala hälsa... 15 2.4 Sammanfattning... 16 3. Teori... 17 3.1 KASAM känsla av sammanhang... 18 4. Metod... 19 4.1 Val av metod... 19 4.2 Urval... 20 4.3 Datainsamling... 21 4.5 Analysmetod... 22 4.6 Etiska ställningstaganden... 22 5. Resultat... 23 5.1 Rektorernas funktion i elevhälsan... 23 5.2 Syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan... 25 5.2.1Studie- och yrkesvägledares uppfattning... 25 5.2.2 Studie- och yrkesvägledares insatser i elevhälsan... 27 5.4 Sammanfattning... 29

6. Analys... 29 6.1 Vad finns det för meningsfullhet?... 30 6.2 Hur förstås och identifieras nuläget?... 31 6.3 Vilka handlingsvägar finns?... 31 6.4 Sammanfattning... 33 7. Diskussion... 33 7:1 Resultatdiskussion... 34 7:2 Metodval... 35 7:3 Teoridiskussion... 36 7:4 Egna reflektioner och vidare forskning... 37 8. Referenser... 39 Bilaga 1... 41 Bilaga 2.... 42

1. Inledning I flera decennier har ett av målen i den svenska skolan varit att skolan ska vara likvärdig, en skola för alla. En likvärdig skola/utbildning innebär inte att skolans resurser ska fördelas lika eller att undervisningen ska utformas likadant överallt. En likvärdig skola innebär istället att individuella behov och förutsättningar ska tillgodoses. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen med utbildningen. Skolmiljön ska därför vara utformad på ett sätt som gynnar inlärning och som ger utrymme för likvärdigt stöd och motivation åt var elev. Utbildningen ska motivera varje elev att bilda sig och bidra till elevernas harmoniska utveckling. Skolans uppgift är därför omfattande och komplex (SOU 2000:19, 230-231). Hjörne (2008, 56) redogör i sin avhandling att skolsvårigheter är ett evigt tema. Det är och kommer alltid vara en del av skolan. Människor är olika och eftersom skolan är en institution som når alla medborgare så är olika problem och svårigheter oundvikliga. Det som därför är viktigt är hur skolan bearbetar svårigheter, stöttar elever och utvecklar skolans arbetsformer så att elever utvecklas. I Skollagen står det skrivet att det idag ska finnas en samlad elevhälsa för eleverna i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska även finnas tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, hälsa och utveckling. Arbetet ska främst förebygga och vara hälsofrämjande. Varje elev ska få stöd i sin utveckling mot utbildningens mål. Ett särskilt ansvar som elevhälsan har är att bevaka att skolan bidrar till goda och trygga uppväxtvillkor (2010:800, kap 2, 25, 9). Skolsköterskor och skolläkare har funnits i skolan sedan första hälften av 1900-talet. Trots att skolpsykologer, skolkuratorer, studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger har funnits sedan länge, saknar de författningsstöd (SOU 2000:19, 213). Detta har dock ändrats eftersom 7

det nu står skrivet i skollagen att även skolpsykologer, skolkuratorer och specialpedagoger ska medverka med sin spetskompetens i skolan idag. Det har sedan utifrån dessa kompetenser skapats en elevhälsa. Den yrkesprofession som inte står med i skollagen idag under elevhälsans uppdrag är studie- och yrkesvägledare. Med stöd av Hjörnes (2008, 57) forskning har studie- och yrkesvägledare varit representerade i elevhälsans arbete. Vi som utför denna studie har också fått erfarenhet ifrån våra arbetsplatsförlagda utbildningar att de ingår i elevhälsan på en del skolor. I skolverkets forskning redogörs det också för att elevhälsans organisation och tillgång till elevhälsoresurser kan se olika ut ur ett elevperspektiv. Forskningens resultat visar tydligt på att elever har olika tillgång beroende på vilken skola de väljer. Det står inte skrivet i skollagen att studie- och yrkesvägledare ska arbeta inom elevhälsan, och ändå väljer rektorer på en del skolor att studie- och yrkesvägledares yrkesprofession ska finnas delaktig (Skolverket, 2009, 6). Med bakgrund av ovanstående anser vi att det finns en kunskapslucka vad syftet egentligen är med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan samt vilken funktion rektorer har i det sammanhanget då det är den yrkesprofession som ansvarar för hela skolans verksamhet. 1.2 Syfte Avsikten med detta examensarbete är att undersöka vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare inkluderas i elevhälsans uppdrag, och det på skolor där studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan. Syftet är också i undersökningen att skapa en förståelse över vad studie- och yrkesvägledare bidrar med i elevhälsans uppdrag. Vi vill också med undersökningen ta reda på vad rektor har för funktion i elevhälsan. 1.3 Frågeställning - Vad anser studie- och yrkesvägledare och rektorer att syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan? - Vilka insatser anser studie- och yrkesvägledare och rektorer att studie- och yrkesvägledare bidrar med i elevhälsans uppdrag? 8

- Vad anser rektorer själva ha för funktion i elevhälsan? 1.4 Disposition I detta avsnitt ges en djupare beskrivning av hur arbetet är upplagt för att ge läsaren en tydlig struktur. I nästkommande avsnitt presenteras en kunskapsbakgrund där det beskrivs den fakta som är betydelsefull för läsaren för att få en bättre förståelse kring ämnesområdet. I kapitel två får läsaren ta del av tidigare forskning som är relevant för det valda undersökningsområdet. Här lyfts olika perspektiv, förklaringar och tolkningar fram som pekar på relevansen för denna studie. Efter tidigare forskning leds läsaren in på kaptitel tre, teorikapitlet där det beskrivs vilka teoretiska utgångspunkter som senare analyseras med resultatet. I kapitel fyra beskrivs tillvägagångssättet för undersökningen, alltså vilken metod som använts. Här beskrivs också urvalet av undersökningsenheter, insamling av det empiriska materialet samt analysmetoden. Det ges också en beskrivning kring det etiska ställningstagandet. I kapitlet därefter får läsaren ta del av resultatet där det empiriska materialet presenteras som är av relevans för syfte och frågeställningarna. Efter resultatkapitlet hittar läsaren vår analys. Där analyseras det empiriska materialet med hjälp av valda teorier/begrepp. Det nästsista kapitlet presenteras en diskussion där läsaren får en fördjupning av författarnas reflektioner med fokus på valda teoretiska begrepp och analys av det empiriska materialet. Det sista kapitlet är referenslistan där all litteratur som använts presenteras. 1.5 Kunskapsbakgrund I detta kapitel kommer det ges en beskrivning av fakta som ger läsaren en kunskapsbakgrund av ämnesområdet. Kapitlet kommer att ta upp fakta kring vad studie- och yrkesvägledning innebär, studie- och yrkesvägledarutbildningen samt elevhälsans framväxt. 9

1.5.1 Vad är studie- och yrkesvägledning? Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Eleverna kan uppleva det som komplicerat att överblicka sina olika valmöjligheter då det finns en mångfald av yrken och utbildningar. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd för var individs pågående karriärprocess. Studie- och yrkevägledning kan beskrivas i båda snäv och vid bemärkelse. Snäv bemärkelse innebär den personliga vägledningen som studie- och yrkevägledare ger i form av vägledningssamtal. I vägledningssamtal ges ofta individen möjlighet till att reflektera över sig själv i olika framtidsvägar. Studie- och yrkesvägledare måste utgå från elevens förutsättningar och behov för att stödja eleven på bästa sätt att gå vidare för att genomföra ett beslut. I vid bemärkelse innebär exempelvis praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetsliv samt aktiviteter som ökar elevens självkännedom (Skolverket, 2013, 11). 1.5.2 Studie- och yrkesvägledarutbildningen Studie- och yrkesvägledarutbildningen kan beskrivas som en kombination av beteendevetenskap och samhällsvetenskap. I utbildningen behandlas teoribildning inom psykologi, pedagogik och samhällsvetenskap. Undervisning kring vägledningsteori, vägledningsmetodik samt karriärutvecklingsteori byggs upp stegvis för att utveckla kunskaper och färdigheter. Utbildningen ger breda översikter av vägledningens utvecklings och dess teoretiska fundament. Det studeras också beslutsprocesser och grundläggande begrepp inom sociologi och socialpsykologi. Det studeras också beteendevetenskap med särskild inriktning på individen och dennes beteendemönster. Här läggs fokus på teorier och begrepp inom psykologi. Arbetsmarknad och ekonomi är också ett ämne som studeras på studie- och yrkesvägledarutbildningen. Där ges en bred överblick över svensk och internationell arbetsmarknad och sambandet mellan utbildning och arbetsmarknad. Coachning och rehabilitering är också en del av utbildningen där det förekommer en fördjupning av coachning och lösningsfokuserade arbetssätt. Även motivationsteorier studeras och belyses. Ur ett övergripande perspektiv ska de studerande få en akademisk utbildning med god kvalitet som en yrkesinriktning mot verksamhet inom studie- och yrkesvägledning (Malmö högskola, 2015). 10

1.5.3 Elevhälsans framväxt Elevhälsans tidigare begrepp var elevvården och användes för första gången i ett statligt sammahang när 1957 års skolberedning i sitt betänkande i grundskolan (SOU 1961:30) beskrev det som elevvårande uppgifter i skolan (Socialstyrelsen, 1998). Redan innan elevvården tillkom en del av den personal som idag räknas till elevhälsan. Skolpsykologer lades till av skolmissionen för att kunna arbeta med barn med beteenderubbningar. De skulle även arbeta med diagnostiska uppgifter och skolmognadstest. Det blev dock inga statliga beslut men under 1950-talet började den skolpsykologiska verksamheten att byggas ut. Läroplaner har sedan successivt kommit att betona psykologers förebyggande arbete. Skolkuratorer anställdes först i gymnasieskolor. De utvecklades sedan och tillsattes även i grundskolan och tillkomsten av skolkuratorer berodde på akut behov av personal som kunde främja samverkan mellan barnavårdsmyndigheter, skola och hem. Skolkuratorer hade också till en början ett inslag av yrkesvägledning. Yrkesvalslärare tog sedan över yrkesvägledning till 1970-talet då syofunktionärer tillsattes på både grund- och gymnasieskola(sou 2000:19, 234-235). Lgr 1969 (skollagen 1969) beskrev skolkuratorer som en social expert som elever och föräldrar kunde vända sig till när det rörde sig om skolgång, svårigheter i skolsituationen och frågor av mer personlig art. Speciallärare var sedan den tjänst som tillsattes inom elevvården. Speciallärarutbildningen genomgick år 1977 en radikal förändring då synen på orsaker till skolsvårigheter formulerades av utredningar. Arbetsuppgifterna inriktades att arbeta i arbetslag med målsättning att motverka och förebygga de svårigheter elever hade. År 1989 ersattes sedan speciallärare av en något längre utbildning till specialpedagog. Dagens uppgift hos specialpedagogen innebär att vara pedagogisk förändringsagent (SOU 2000:19, 235). I slutet av 1960-talet växte syokonsulenter fram. I början betonades framförallt valfrågor. Uppgiften var att orientera elever och föräldrar om skola och arbetsliv. Det var också fokus på val av studiealternativ och yrkesverksamheter. Målet var att öka elevers beredskap att göra olika val, och även fatta väl underbyggda beslut. Benämningen har sedan ändrats till studie- och yrkevägledare och arbetsuppgifterna kvarstår. Idag ligger stort fokus på vägledningssamtal med elever som behöver olika former av anpassning av skolgång (SOU 2000:19, 236). 11

2. Tidigare forskning I detta kapitel redogörs för den tidigare forskning som är av relevans till valt ämnesområde. Dispositionen av kapitlet kommer att framställas tematiskt och lyfter fram olika perspektiv, tolkningar och förklaringar och pekar på relevansen för denna studie. Kapitlet kommer att avslutas med en sammanfattning av vad som framkommit och vilken betydelse det har för den valda undersökningen. I sökning efter tidigare forskning upptäcktes det att det finns brist på forskning som berör valt ämnesområde. 2.1 Elevhälsans mål och riktlinjer Boken från dubbla spår till elevhälsa ger en bred bild av hur elevhälsan har utvecklats. Det är en utredning ifrån utbildningsdepartementet där författaren valt att göra en kartläggning av elevvård och skolhälsovård som bygger på egna undersökningar, tillgänglig statistik, nyligen gjorda utredningar av Skolverket och Socialstyrelsen och statliga utredningar. Författaren har själv genomfört tre undersökningar, en enkätstudie, intervjuer med kommunledningar samt besök av 14 skolor där hon intervjuat elevvårdare, elevvårdsteam, resursenheter, skolledare, lärare och elever. (SOU 2000:19, 87). Utredningen tillsattes för behovet av en genomgång av elevvårdens roll, uppgifter och organisation (SOU 2000:19, 69). Den bild som växer fram ur utredningens material är att elevvård är en verksamhet med starkt organisatoriska förutsättningar och innehåll. Det framhålls starkt behovet av en väl fungerande elevvård och kommunledningarna menar att det inte handlar om att elevvården anses oviktig. Författaren menar att det finns uppenbara brister i centralt insamlade och redovisat statistiskt material kring skolors elevvård. Hon menar därför att det blir svårt att göra tillförlitliga bedömningar om tillgången till elevvård på olika skolor i landet. Det blir därför också svårt att utöva uppsikt om elever får likvärdig tillgång till kompetens och de stöd elevvården förutsätts att ge (SOU 2000:19, 88). 12

Det framkommer ur forskningens resultat att det förekommer en bristande styrning för elevvården vilket innebär att det saknar tydliga riktlinjer och mål. Huvudmännen i kommunerna delegerar ofta uppdraget till rektorsområden utan att ge klara riktlinjer. Författaren menar med stöd av erfarenheter att rektorer därför ofta delegerar vidare arbetet till de som sitter i elevvården och att de själva får bestämma vad de ska arbeta med och vad de ska prioritera. Det som efterlyses här är klarare mål för verksamheten, övergripande planering, utvärdering, prioritering och ett genomtänkt kvalitetarbete (SOU 2000:19,89) Rektor har alltid ett övergripande ansvar och utifrån forskningens resultat framkommer det att de som är verksamma i elevvården inte förväntar sig att rektorn ska ha ett konstant ledarskap över elevvården. Dock bekräftar många att rektorns engagemang i verksamheten är viktig samt att få klara mål och riktlinjer. Ett resultat av avsaknad av generella riktlinjer för att elevården på olika skolor gör egna arbetsplaneringar och egna prioriteringar. Det finns en tendens till att insatserna då begränsas för enskilda individer och det generalla förebyggande arbetet blir lidande. Det framkommer också att det är vanligt att någon i en yrkeskategori har ett särskilt samordningsansvar för elevvården. Sex kommuner som undersöktes uppgav att det finns en kurator och sju stycken hade en psykolog. Tio kommuner hade en SYO-konsulent (studie- och yrkesvägledare) och fem kommuner hade en specialpedagog (SOU 2000:19, 92). Under denna utredning hade inte elevhälsan något lagstöd (SOU 2000, 92) vilket verksamheten har idag så det finns en medvetenhet om att denna tidigare forskning inte behöver stämma idag eftersom det är femton år sedan utredningen utfördes. Anledningen till den valda tidigare forskning är eftersom som det beskrevs i inledningen sitter inte studie- och yrkesvägledare med i elevhälsan på alla skolor vilket innebär att det fortfarande inte finns likvärdig tillgång till kompetens för elever efter femton år. I resultatet av den egna undersökningen i den valda tidigare forskningen framkommer det att elevvårdens resurser varierar starkt mellan olika skolor och olika kommuner. En slutsats av detta menar författaren att skolan inte har en likvärdig tillgång till den kompetens som elevvårdens personal kan tillföra skolan (SOU 2000:19, 93). Denna tidigare forskning valdes också eftersom rektorers funktion i elevhälsan undersöks i arbetet där resultatet kan kopplats till denna valda tidigare forskning. 13

2.2 Studie- och yrkesvägledares roll och funktion Carlos P. Zalaquett, professor i psykologisk och social stiftelse på universitet i Tampa i Florida, USA och Seriashia J, Chatters kordinator för den mentala hälsan på vägledningsprogrammet på samma universitet skrev år 2012 en artikel som behandlar rektorers uppfattningar om studie- och yrkesvägledares roll och funktion på högstadieskolor i Florida. Studien analyserar rektors uppfattningar och avslöjar att rektorer på högstadium anser att studie- och yrkesvägledare påverkar elever positivt för deras sociala, personliga och akademiska utveckling. Under en tid föreslog rektorer att studie- och yrkesvägledare skulle arbeta med studenter, skolans administrativa arbete samt samhällets behov. Åsiktsskillnader har lett till en bred och vag arbetsbeskrivning för studie- och yrkesvägledare. Genom att klargöra studie- och yrkesvägledares roll och funktion enligt rektorer kan detta ge viktigt information för att stödja till en lösning av problemet som kan leda till att studie- och yrkesvägledare får hjälp med administrativa uppgifter så deras vägledning kan utvecklas (Zalaquett & Chatters, 2012, 89-91). Resultatet som framkommer i artikeln är ifrån en undersökning av 459 högstadieskolors rektorer i Florida. 91 procent av rektorerna beskriver att de är mycket nöjda med sina studie- och yrkesvägledare. Över 85 procent av rektorerna enas om att studie- och yrkesvägledare utgör en viktig skillnad i elevers akademiska prestanda. 90 procent redovisar också att studie- och yrkesvägledare gör en skillnad för elevers beteende och mentala hälsa. I resultatet framkommer det att de som rektorer anser borde vara högsta prioritering för studie- och yrkesvägledare är individuell vägledning, gruppvägledning, undervisning i klassrum, rådgöra med föräldrar och krisvägledning. Författarna undersökte också rektorers åsikter om studie- och yrkesvägledares prioriteringar jämfört med vad de egentligen lägger sin mesta tid på. En genomsnittlig högre tid används till andra sysslor som administrativa uppgifter, elevregistrering och vikariera för lärare. Rektorer menar då att studie- och yrkesvägledare ska ägna sig mindre åt dessa sysslor och lägga mer tid åt de som rektorerna anser är högst prioriterande (Zalaquett & Chatters, 2012, 94-95). I slutsatserna av den valda artikeln menar författarna att i undersökningen framkommer det att rektorer har en positiv uppfattning av sina studie- och yrkesvägledare. De menade att studie- och yrkesvägledare har en positiv inverkan på elevers mentala hälsa, beteende samt att de är effektiva på att hjälpa föräldrar i deras barns svåra situationer (Zalaquett & Chatters, 2012, 97). Den tidigare forskning som beskrivits valdes då syftet är nästan detsamma som i den valda 14

studien. I den tidigare forskningen undersöktes dock rektorers uppfattningar om studie- och yrkesvägledarprofessionen generellt och inte endast i elevhälsan. Den anses ändå ha relevans för arbetet. 2.3 Arbeta med elevers mentala hälsa Lorraine Dekruyf, professor inom vägledning på universitetet i George Fox i Portland, USA, Richard W. Auger, professor i vägledning på universitetet i Mankato i Minnesota, USA och Shannon Trice-blac, assisterande professor på högskolan William och Mary skrev år 2013 en artikel. Syftet med artikeln är att föreskriva en logisk sammanbunden yrkesidentitet som positionerar studie- och yrkesvägledare för att bättre tillgodose behoven hos elever med mentala hälsoproblem. Författarna menar att med tanke på uppgifter om att många elever inte får tillgång till hjälp med sina mentala problem är det på tiden att bekräfta en vision av att studie- och yrkesvägledare ska fokusera på att möta elevers mentala hälsobehov. De ska sedan skapa en identitet där studie- och yrkesvägledare kan se sig själva som vägledare inför studier och yrkeslivet samt en yrkesidentitet som arbetar med elevers mentala hälsa (Dekruyf, Auger & Shannon, 2013, 272). Författarna har undersökt sitt syfte och sina frågeställningar i tidigare forskning och i resultatet ges en sammanfattning av argument för att studie- och yrkesvägledare ska arbeta med elevers mentala hälsa. För det första menar författarna att det finns ett behov av att fler tjänster arbetar för elevers hälsa eftersom skrämmande många elever har problem med sin mentala hälsa. Studie- och yrkesvägledare kan börja ta itu med dessa behov genom att hänvisa elever till center där de arbetar med mentala hälsan. Detta kan då resultera i att det skapas ett samarbete med andra professioner som arbetar med individers mentala hälsa. För det andra menar författarna att genom att man hänvisar elever att skaffa hjälp utanför skolan så kan detta resultera i att många elever inte får den hjälp de behöver. Detta eftersom vissa familjer inte kan eller är villiga att ta den hjälpen. Det finns alltså ett gap mellan de som blivit erbjudna hjälp och de som inte har mottagit hjälpen. Författarna menar därför att det ska finnas tillgänglig hjälp på skolor för dem som inte på något sätt kan använda sig av hjälp utanför skolan. Forskning visar på att ha tjänster 15

som arbetar med den mentala hälsan påverkar elevers akademiska, personliga och sociala utveckling. Författarna menar att det måste finnas tillgång till hjälp på skolor då inte alla har tillgång till att ta hjälp utifrån (Dekruyf, Auger & Shannon, 2013, 274). I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvägledaren spelar en viktig roll då de tillhandahåller grupp- och individuella vägleding och de har en god kännedom om skolmiljön. Studie- och yrkesvägledaren har kunskap om relationer mellan lärare och elever som gör att de bättre förstår problem som uppstår mellan lärare och elev. Genom att vara ombäddad av skolmiljön resulterar det i att lättare lösa olika skolproblem hos eleverna (Dekruyf, Auger & Shannon, 2013, 274). Tidigare forskning som författarna tar upp redovisar att studie- och yrkesvägledare som arbetar med faktorer som påverkar elevers akademiska framgång är en framgång i sig. De arbetar då med faktorer som känslor, motivation, mål och attityder (Dekruyf, Auger & Shannon, 2013, 275). Denna valda tidigare forskning anses vara av relevans till denna studie då studie- och yrkesvägledare anses arbeta med elevers mentala hälsa. Den mentala hälsan går under elevhälsan uppdrag. Författarna menar att fler tjänster behöver arbeta med elevers hälsa. Denna artikel kommer därför att diskuteras med resultatet av denna studie i diskussionsavsnittet. 2.4 Sammanfattning För att sammanfatta den tidigare forskning som redovisats har rektor alltid ett övergripande ansvar för elevhälsan. Rektor förväntas dock inte att ha ett konstant ledarskap över elevhälsan. Engagemanget anses vara viktigt samt att få klara mål och riktlinjer. Avsaknaden av klara mål och riktlinjer kan resultera i att egna arbetsplaneringar och prioriteringar utförs vilket kan begränsa arbetet för enskilda individer och det generella förebyggande arbetet blir lidande (SOU, 2000) Elevhälsan är en verksamhet med starkt organisatoriska förutsättningar och innehåll. Det finns uppenbara brister kring skolors elevhälsa vilket innebär att det blir svårt att göra tillförlitliga bedömningar om tillgången till elevhälsa på olika skolor i landet. Det blir också svårt 16

att utöva uppsikt om elever får tillgång till likvärdig kompetens som det stöd elevhälsan förutsätts att ge (SOU, 2000) Rektorer har en positiv uppfattning av deras studie- och yrkesvägledare och menar att de har en positiv inverkan på elevers mentala hälsa och beteende. Det finns ett behov av att fler tjänster arbetar med elevers hälsa eftersom många elever idag har problem med sin mentala hälsa. Studie- och yrkesvägledare kan hjälpa dessa elever med att hänvisa dem till center där de kan få den hjälp de behöver. Ett problem är att alla de elever inte väljer att ta den hjälpen och menar att det behöver finnas tillgänglig hjälp på skolor också. Att ha fler tjänster som arbetar med den mentala hälsan påverkar elevers akademiska, personliga och sociala utveckling. Denna tillgång ska finnas på skolor (Dekruyf, Auger & Shannon, 2013). Denna tidigare forskning har valts då de anses beröra valt ämnesområde. Med hjälp av den tidigare forskningen kan arbetets empiriska material diskuteras. Det som skiljer arbetets syfte och frågeställningar med vald tidigare forskning är att studie- och yrkesvägledare intervjuas om vad de bidrar med i elevhälsan, alltså hur de arbetar för att främja för elevers mentala hälsa. I den valda tidiga forskningen framkommer endast rektorers uppfattning av yrkesprofessionen. Denna studie kommer att redovisa vad för syfte studie- och yrkesvägledare har i elevhälsan samt vad de bidrar med för att främja elevers hälsa. 3. Teori I detta kapitel redovisas vald teori. Teori används som ett verktyg för att förenkla en komplex verklighet och består av antaganden om hur verkligheten är utformad. Teori används för att göra det möjligt att studera individer och samhälle och är en förenkling av människors handlande samt samhällets uppbyggnad och funktion (Andersson & Kaspersen, 2003, 7). För att teoretiskt förankra syftet samt frågeställningarna används teorin KASAM som Aaron Antonovsky har bedrivit forskning om och som innebär en känsla av sammanhang. 17

3.1 KASAM känsla av sammanhang Aaron Antonovsky menar att så länge det finns liv i en organisation finns det tecken och spår av hälsa att upptäcka. Han menar att en organisation befinner sig alltid någonstans på linjen mellan fullständig ohälsa och fullständig hälsa, och frågan är vilket håll organisationen strävar åt. Den frågan bidrar till en modell för hur ett hälsofrämjande arbete kan definieras och formas. Antonovsky beskriver tre stycken teoretiska begrepp som är avgörande resursområden som är faktorer som bidrar till att bevara och utveckla organisationens hälsa i ett givet sammanhang(gustafson, 2009, 16). Meningsfullhet som är det första begreppet är den grundläggande faktorn och handlar om organisationens motivation och drivkrafter. Varför vill organisationen arbeta på detta sätt? Vad finns det för meningsfullhet med arbetet? Begriplighet som är det andra begreppet handlar om tolkning och förståelse av information. Begriplighet växer fram när meningsfullhet finns som grund. Begreppet kopplas till att kunna förstå nuläget och identifiera det. Organisationen drar slutsatser kring orsak och verkan bakom den situation som existerar. Vad är min roll i sammanhanget? Hanterbarhet är det tredje begreppet som handlar om att ha förmågan att se handlingsvägar. Handlingsvägarna kan med hjälp av andras stöd påverka en situation i positiv riktning. Känsla av hanterbarhet kopplas till organisationens tro på en lösning. Hur hanteras en situation? Vilka alternativ till lösningar finns? Vilka resurser finns tillsammans för att lösa situationen? (Gustafson, 2009, 17). Dessa tre begrepp som beskrivits ovan kommer att vara en grund till analysen av resultatet. Organisationen är i detta fall skolan och elevhälsan har valts att ses som ett givet sammanhang. Då syftet med arbetet är att undersöka vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare sitter med i elevhälsan samt identifiera deras insatser kommer det tas hjälp av begreppen för att förstå vad det finns för meningsfullhet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Begreppet begriplighet kommer användas till att identifiera rektorers förståelse och tolkning av information i nuläget i elevhälsan som kommer svara på vilken roll rektor har i det givna sammanhanget samt. Begreppet hanterbarhet kommer att analysera hur rektorer hanterar elevhälsan. Det kommer också hjälpa till att förklara studie- och yrkesvägledares arbete i elevhälsan och hur de 18

deras handlingsvägar kan påverka i en positiv riktning. Begreppet kommer att analysera studie- och yrkesvägledares insatser och handlingsvägar i elevhälsan. 4. Metod I detta kapitel redovisas en diskussion om vald metod där det redogörs hur den valda metoden ger möjlighet att få kunskap om det som studeras. Det framkommer också hur urvalet har valts ut samt hur det empiriska materialet har samlats in. Efter redogörelsen av datainsamling diskuteras analysmetoden där det redogörs vilka metoder som använts vid analys av intervjumaterial. Sist beskrivs det på vilket sätt de etiska ställningstagandena har följts i undersökningen. 4.1 Val av metod Metoden betraktas som ett verktyg eller redskap och är någonting som behövs för att genomföra en undersökning. Detta redskap eller verktyg kan beskrivas som tillvägagångssätt som används för att få svar på frågor och få ny kunskap inom valt område (Larsen, 2009, 17). Det är viktigt att göra en avvägning om vad som är viktigast i undersökningen innan metoden väljs. Frågeställningen har därför en stor betydelse för valet av metod. Vill forskare använda frågeformulär för att få reda på antal individer som svarat på ett sätt, alltså data som räknas fram, passar en kvantitativ metod bra för en undersökning. Vill däremot forskare ta reda på människors upplevelser eller förväntningar i en undersökning passar en kvalitativ metod bättre då det kan användas djupintervjuer. Fördelar med kvalitativ metod är att bortfallet av respondenter blir ofta litet eftersom forskaren möter individerna ansikte mot ansikte. Det finns också tillfälle att gå på djupet och ställa följdfrågor som kan resultera i kompletterande och fördjupade svar, som ger möjlighet till helhetsförståelse. Det blir enklare att säkerställa god validitet, som innebär trovärdighet i kvalitativa undersökningar då forskare tar med exakta svar som respondenterna 19

beskriver i intervjuerna (Larsen, 2009, 22, 23). Det finns också en medvetenhet om nackdelar med kvalitativ metod vilket innebär att det inte går att generalisera vid kvalitativa undersökningar. Människor är inte allt sanningsenliga i kvalitativa intervjuer vilket kan innebära att respondenten svarar det som hon/han tror intervjuaren vill höra. Information som samlas in på ett sådant sätt blir inte speciellt värdefull (Larsen, 2000, 28). I denna undersökning valdes en kvalitativ metod då djupintervjuer var mest passande för studiens syfte och frågeställningar. Rektorers och studie- och yrkesvägledare egna upplevelser och förväntningar undersöktes för att få en helhetsförståelse av studie- och yrkesvägledares syfte i elevhälsan. Möta respondenterna ansikte mot ansikte var också en fördel då följdfrågor kunde ställas för att få ut mer av intervjuerna som var användbart i resultatet. Syftet och frågeställningarna krävde fördjupade svar ifrån respondenterna som inte hade räckt utifrån ett frågeformulär. Resultatet hade eventuellt blivit för tunt. Det kunde inte dras några generella slutsatser utifrån resultatet eftersom en kvalitativ metod användes. Detta var dock inte ett önskemål utifrån syfte och frågeställningarna. 4.2 Urval Avgränsningarna såg ut så att intervjuerna utfördes på tre stycken grundskolor och en grundsärskola där kravet var att studie- och yrkesvägledaren medverkade i elevhälsan. Det valdes respondenter och enheter enligt bedömning där de valdes ut efter kriterier som beskrivs nedan. Detta innebär ett godtyckligt urval (Larsen, 2009, 77). Rektor och studie- och yrkesvägledare intervjuades på alla fyra skolorna, detta för att spara tid och ha möjlighet att intervjua både studie- och yrkesvägledare och rektor under samma besök. Studie- och yrkesvägledare hade en studie- och yrkesvägledare utbildning då en del av syftet var att undersöka deras insatser i elevhälsan. Det ansågs därför viktigt att de hade liknande utbildning som grund för arbetet i elevhälsan. Däremot valdes inte respondenter efter kön eller ålder då det inte ansågs spela någon roll i deras arbete i elevhälsan. Samma gällde för rektorerna och den avgränsning som gjordes för dem var att de arbetade på skolor där studie- och yrkesvägledare medverkade i elevhälsan då de har ansvar för vilka som ska sitta med i elevhälsan och alla fyra 20

valde att ha med studie- och yrkesvägledare. Fyra stycken studie- och yrkesvägledare och fyra stycken rektorer intervjuades. 4.3 Datainsamling Kvalitativ metod användes i denna studie då djupintervjuer ansågs passande till syfte och frågeställningar. Intervjuerna var strukturerade vilket innebär att en lista gjordes i förväg med färdiga frågor att ställa (Larsen, 2009, 83). Dessa frågor mailades ut till respondenterna några dagar innan intervjuerna för att de skulle få kännedom kring frågorna. Eftersom frågorna kräver öppna svar ansågs det vara en god idé att de fick titta igenom frågorna och förbereda sig för att så utförliga svar skulle fås ta del av i intervjuerna. Det användes alltså intervju med intervjuformulär vilket innebär strukturerad intervju med öppna svar. Dessa frågor utgjorde ett bra underlag för att besvara frågeställningen. Ett intervjuformulär skapades till rektorerna och ett intervjuformulär skapades för studie- och yrkesvägledarna. Det var samma frågor för respektive yrkesprofession. Fördelen med dessa intervjuformulär var att det var lättare att reducera informationsmängden och lättare att efterarbeta. Det blev också enklare att jämföra då det ställs samma frågor, då var det bara att sätta svaren bredvid varandra för att jämföra skillnader, likheter och hitta mönster (Larsen, 2009, 83, 84). Intervjuformulären var styrda så forskningsfrågorna besvarades. Vid dessa frågor är det svårt att anteckna allt som sägs, därför ställdes frågan om intervjuerna fick spelas in där endast ljud spelades in. Detta för att förebygga förlust av betydelsefull information. Sju av åtta stycken intervjuer spelades in med endast ljudupptagning. Intervjufrågorna formulerades efter studiens syfte och frågeställningar fastställts samt när tidigare forsknings tagits del av för svaren på frågorna skulle leda till ny kunskap. Det finns en medvetenhet om att erfarenheter och värderingar har betydelse hur frågor formuleras och det i viss utsträckning kan påverka hur svaren tolkas. Vikten av objektivitet som innebär saklig och fri från personliga värderingar. Utifrån denna kunskap har frågorna försökt uppnå objektivitet och inte subjektivitet(larsen, 2009, 15). Empiri samlades in som var relevant för syfte och frågeställning. Det finns alltså en hög validitet och giltighet i arbetet. Reliabiliteten är däremot 21

inte lika hög då de innebär exakthet och precision, att undersökningen är tillförlitlig. Om tidiga forskning visar att reliabilitet kan testas genom att flera forskare fått fram samma resultat påvisar det en hög reliabilitet (Larsen, 2009, 81). Exakt tidigare forskning har inte hittats och därför kan inte reliabiliteten mätas. 4.4 Analysmetod Det mest använda analyssättet är troligtvis innehållsanalys, som valts att användas i denna studie. Syftet med att använda innehållsanalys var att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader i resultatet. Analys av kvalitativ data innebar att arbeta med en större textmängd och det behövdes då en reducering av datamängden. Irrelevant information för frågeställningar valdes bort och datamaterialet ordnades så det blev analyserbart (Larsen, 2009, 101). För att sammanfatta arbetsgången enligt innehållsanalysen som användes så samlades empiri först in som sedan gjordes om till texter. Texterna kodades som sedan klassificerades i teman. Det empiriska materialet sorterades sedan in dessa teman som sedan granskades som resulterade i meningsfulla mönster och samband. Identifierade mönster och samband analyserades sedan med valda teoretiska begrepp och utvärderades mot existerande tidigare forskning. Detta resulterade i att ny kunskap formulerades (Larsen, 2009, 102). 4.5 Etiska ställningstagande De forskningsetiska principerna inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning togs del av och medvetenheten redovisades till respondenterna. Informationskravet innebär att forskare har en skyldighet att informera respondenter villkoren för deltagandet i undersökningen (Vetenskapsrådet, 1990, 7). Detta meddelades respondenterna i ett brev i mejlet som sändes ut tillsammans med intervjuguide. Detta för att tydliggöra medvetenheten kring det etiska ställningstagandet. Deras svar kom endast att användas till detta arbete som sedan ska publiceras 22

på Malmö högskolas hemsida samt att deras uppgifter som enskilda personer fick endast användas för forskningsändamål, vilket nyttjandekravet kräver. Det framfördes också till respondenterna att de hade rätt att vara anonyma i arbetet då konfidentialitetskravet innebär att alla i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet och obehöriga ska inte kunna ta del av personuppgifter. Deltagandet var frivilligt och de som deltog hade rätt att avbryta sin medverkan utan att detta skulle medföra några negativa följder, vilket framfördes till respondenterna. Eftersom respondenterna godkände villkoren för deltagandet samt valt ämnesområde uppfylldes samtyckeskravet som innebär att respondenter har rätt att bestämma över sitt deltagande (Vetenskapsrådet, 1990, 9). 5. Resultat I detta kapitel presenteras det insamlade empiriska materialet. Materialet sammanfattas som svarar på frågeställningarna samt syftet med arbetet. För att stärka validiteten i arbetet belyses några av de uttalanden som framkommit under intervjuerna med citat. 5.1 Rektorernas funktion i elevhälsan Alla fyra rektorer som intervjuats i denna undersökning anser sig själva ha ansvaret för elevhälsan. De tar beslut som rör elevhälsans uppdrag och vilka yrkesprofessioner som ska sitta med i elevhälsan. De lyfter frågor och tar upp problem som uppstått för att sedan ta hjälp av dem som arbetar under elevhälsans uppdrag. En rektor som intervjuades menar att det är viktigt att rektor är med under elevvårdskonferenser för att vara förberedd i möten med elever och vårdnadshavare. De intervjuade beskriver sin roll i elevhälsan som den person som ska ha kunskap om helhetsperspektivet. De olika yrkesprofessionerna har varsin kompetens som avgör på vilket sätt de arbetar med eleven. Rektorns ansvar är att vara medveten om hur kompetenserna 23

fördelas och vad som utförs för eleven i ett förebyggande och hälsofrämjande syfte. De menar att det är viktigt att rektor vet vad elevhälsan gör för eleven som helhet eftersom de fattar beslut för elevens bästa. Rektorn ansvarar för elevhälsoteamsmötena där de träffas och tillsammans utformar åtgärdsprogram för de elever som är i behov av elevhälsan. En av skolorna har en öppen mottagning där lärare på skolan kan komma med akuta fall som de tar upp med elevhälsan. På denna skola arbetar också de olika yrkesprofessionerna i elevhälsan i vars ett arbetslag som rektorn anser är en fördel då det inte blir ett glapp emellan arbetslag och elevhälsa. Vi citerar: En fungerande elevhälsa är A och O för att en skola ska fungera. En väl fungerande elevhälsa är jätteviktig för en skola. En skola fungerar inte annars. Det är navet och kärnan i skolan. (Rektor) På frågan hur de som rektorer styr över elevhälsan framkommer det utifrån resultatet att rektorerna ser elevens bästa framför sig hela tiden. En rektor menar att elevhälsan ska sträva efter att eleven ska gå ut grundskolan med godkända betyg för att få en plats på gymnasiet. Det fattas beslut för elevens skolgång och hur upplägget ska se ut för elevens bästa. De andra rektorerna svarar på liknande sätt då de menar att hitta olika lösningar för eleverna och att det behövs fler kompetenser för att se situationer ur olika perspektiv. Rektorn styr därför på så sätt att sätta ihop en fungerande elevhälsa och att teamet arbetar tillsammans. En rektor menar att det är viktigt att elevhälsan har en känsla av samhörighet, de har olika kompetenser men arbetar mot samma mål. Vi citerar: Viktigt för elevhälsan att man känner sig som ett lag som en enhet. Känsla av sammanhang och samhörighet är jätteviktigt. (Rektor) Frågan om det finns några svårigheter med att styra elevhälsan ställdes också. För att sammanfatta rektorernas svar på frågan menar de att ibland kan kuratorns, skolsköterskans och skolpsykologens uppdrag gå in i varandra. De menar att för att ha en elevhälsa som fungerar är det viktigt att yrkesprofessionerna vet varför de sitter i elevhälsan och vad de ska göra för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande för eleverna. En svårighet som de också konstaterar är att varje elev är unik, det finns inget facit och det gäller att leta efter nya lösningar varje gång. 24

5.2 Syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan Under detta avsnitt sammanfattas studie- och yrkesvägledares beskrivningar av vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare ska inkluderas i elevhälsan. Rektorers uppfattningar av studie- och yrkesvägledares syfte i elevhälsan sammanfattas också. 5.2.1 Studie- och yrkesvägledares uppfattning En av de studie- och yrkesvägledare som intervjuades anser att det finns olika sorter av studie- och yrkesvägledare. De som arbetar mer administrativt och de som inriktar sig mer mot elevers hälsa. Arbetar en studie- och yrkesvägledare mer administrativt finns eventuellt inte utrymmet att arbeta i elevhälsan också, det beror alltså på hur studie- och yrkesvägledaren arbetar i sin yrkesroll på skolan överlag. Det framkommer ur resultatet att om studie- och yrkesvägledaren däremot arbetar mer med eleverna har han/hon en viktig funktion i elevhälsan eftersom all information behöver synliggöras i elevhälsan. De olika yrkesprofessionerna i elevhälsan kan arbeta på bästa sätt för eleven om de får så mycket information som möjligt kring elevens situation. Vissa saker framkommer inte hos exempelvis kuratorn som det gör i ett vägledningssamtal som därför blir viktigt att studie- och yrkesvägledaren sitter med i elevhälsan, menar respondenten. Ett centralt svar från respondenterna är att alla de yrkesprofessioner som på något sätt har individuellt samtal kring elevers situationer och nuvarande situation eller framtiden behöver ha en plats i elevhälsan. Vi citerar: Framtidstänkande påverkar elevens hälsa (Studie- och yrkesvägledare) Ur respondenternas svar framkommer det också att framtidstänkandet hos en elev kan vara avgörande för elevens situation i skolan. Är eleven omotiverad och mår dåligt över sin situation i skolan så kan tankar om framtiden motivera eleven i skolan. Eftersom studie- och yrkesvägledaren har den rollen som arbetar med elevernas framtid får han/hon central roll i just 25

detta. Sammanfattningsvis betyder det att syftet med att studie- och yrkesvägledare ska medverka i elevhälsan är att motivera elever för framtiden. Vi citerar: Att hjälpa eleven att tänka framåt på framtiden är en viktig del i vad studieoch yrkesvägledaren arbetar med som kan motivera eleven framåt (Studie- och yrkesvägledare) Uppfattningar som framkommer i intervjuerna är att studie- och yrkesvägledare behöver ha en helhetsbild av elevers situationer för att hjälpa på bästa sätt i sina vägledningssamtal. Att vara en del av elevhälsan ger därför studie- och yrkesvägledare betydelsefull information som gör honom/henne medveten om elevers situation för att hitta verktyg för att hjälpa elever framåt. Allt för att möta elever på bästa möjliga sätt. Det framkommer i resultatet att studie- och yrkesvägledare kan vara en yrkesprofession som är enklare att prata med då kurator ibland kan kännas deprimerande att gå till då det blir stämplat att eleven mår dåligt. Studie- och yrkesvägledare kan med sina framtidsverktyg få elever att blicka framåt och se någonting positivt. Blir samtalet positivt kan det framkomma saker som kan vara användbara för resten av yrkesprofessionerna i elevhälsan. En av respondenterna arbetar med elevers självkännedom som han/hon anses vara hälsofrämjande och förebyggande, detta för att elever behöver lära känna sig själva för att få kunskap om vad de vill i framtiden. Att inte veta vad man vill i framtiden kan skapa en negativ tillvaro. Flera av respondenterna menar att framtiden är en del av elevernas hälsa och studie- och yrkesvägledare spelar en stor roll inför gymnasievalet och arbetar för att elever ska hitta rätt väg. 5.2.2. Rektorers uppfattningar Rektorerna som intervjuats i denna undersökning anser att studie- och yrkesvägledare har en självklar roll i elevhälsan. I svaren framkommer det att syftet med att studie- och yrkesvägledare ska medverka i elevhälsan är för att studie- och yrkesvägledare blickar framåt tillsammans med elever. De menar att studie- och yrkesvägledare sitter med för att ge kunskap till de andra yrkesprofessionerna kring valmöjligheter för framtiden för elever. De kan också ordna tillfällig praktik för de elever som inte kan koncentrera sig i skolan. De får en helhetsbild av elever som resulterar i bättre förutsättningar för studie- och yrkesvägledares arbete som i slutändan gynnar 26

elever. De spelar en viktig roll för elevers framtid som är en del av hälsan. De arbetar hälsofrämjande och förebyggande genom att arbeta med elevers självkännedom och kunskap om sig själv. Det handlar inte endast om undervisning. De måste lära känna sig själv för att må bra och veta vad de tycker är intressant. Vi citerar: För min del underlättar det jättemycket att hon sitter med för annars hade jag suttit med kunskap om en elev som jag skulle försöka förmedla det till studie- och yrkesvägledaren (Rektor) Frågan vad de tror om att det inte står med i skollagen att studie- och yrkesvägledare ska medverka i elevhälsan svarade alla detsamma att de borde stå med. Det framkommer ur intervjuerna att studie- och yrkesvägledare arbetar säkert redan på detta vis på skolor där de inte sitter med i elevhälsan men där rektor inte anser deras uppdrag vara en del av elevhälsan. De studie- och yrkesvägledare som inte medverkar missar eventuellt möten där elevhälsoteamet stöttar varandra hur de ska arbeta med dessa elever. Vi citerar: Vi tänker ju hela eleven hela tiden och studie och yrkesvägledaren har en jätteviktig roll för elevens val. Studie och yrkesvägledaren får en annan ingång hos eleverna och kan möta eleverna på ett annat sätt och utan krav (Rektor) 5.3 Studie- och yrkesvägledares insatser i elevhälsan Det framkommer av intervjuerna att studie- och yrkesvägledare ibland fungerar som en informatör i elevhälsoteamsmötena där de informerar hur en elev ligger till betygsmässigt. De diskuterar i elevhälsan om vissa elever kommer att komma in på gymnasiet eller om det finns andra möjligheter. Studie- och yrkesvägledare har betydelsefulla insatser i dessa fall då han/hon har kunskap om gymnasiets olika programmöjligheter. Det framkommer också att studie- och yrkesvägledare har kunskap om eleverna vilket också kan tillföra mycket i elevhälsan. Vi citerar: Bidrar med sitt perspektiv kring eleven till elevhälsa. Framtids tänkande, kunskap kring framtida utbildnings vägar (studie- och yrkesvägledare) 27