www.polishogskolan.se POL I S- HÖGSKOLAN

www.polishogskolan.se POL I S- HÖGSKOLAN 09

341 065 Projektledare: Monica Landergård Text: Ingmar Bergman Silvia Klinkott Lise von Krusenstjerna Monica Landergård Heelena Nilsson Annika Ulltin Form & grafik: Jörgen Knutsson Foto: Peter Knutson. 18-19, 22-23, 31 (liten bild). Jörgen Knutsson. Sid 4-5, 8-9, 11, 16-17 (stor bild), 24-25 (stor bild) 26-27, 28-29, 30-31 (stor bild), 32-33. Kristoffer Thessman. Omslagsbild, sid. 6-7 (stor bild), 12-13. Annika Ulltin. Sid. 7 (liten bild), 16, 25. Upplaga: Januari 2010, 5000 ex. Tryck: EO grafiska Polishögskolan 2010

Rektorn har ordet Du håller nu i något som beskriver en verksamhet som vi är väldigt stolta över på Polishögskolan. I den här årsrapporten vill vi skildra hur vi med stort engagemang och hög kvalitet klarat av att utbilda den största kullen någonsin av blivande poliser. Vi är också väldigt stolta över att ha genomfört ett stort antal kvalificerade kurser på vidareutbildningen.

Polishögskolan erbjuder en omfattande utbildningsverksamhet för polisanställda och blivande poliser samt för externa kunder. De som utbildar sig på Polishögskolans område kommer till en historisk miljö. Svea Livgarde har huserat här och vi är glada över att vara en del av Nationalstadsparken. Här har tusentals poliser utbildats sedan 1970 då Polishögskolan flyttade till Sörentorp, strax norr om Stockholm. Men vår utbildning sker också på distans, som uppdragsutbildning och mot externa intressenter. När man bedriver utbildning är det viktigt att blicka såväl bakåt som framåt. Vad har gjorts tidigare? Hur har det fungerat? Hur tar vi till oss ny forskning och utvecklar utbildningen på bästa sätt? Vi får aldrig luta oss tillbaka och tro att vi är färdiga med en kurs eller ett ämne. Utvecklingen pågår ständigt. På alla Polishögskolans utbildningar diskuteras etik och bemötande. I det ingår givetvis också Polisens värdegrund som ska genomsyra allt vårt arbete. Liksom övriga samhället påverkas även vi av omvärlden. Men vi bevakar också själva vår omvärld och uppfyller de krav som ställs. För Polishögskolans del kan det vara i form av lagändringar, regeringsbeslut, Polisens planeringsförutsättningar, budget med mera. Det finns förslag på en förändring av polisutbildningen (SOU 2008:39). I skrivande stund finns inget beslut från regeringen angående hur den framtida polisutbildningen ska utformas eller styras. Ökad studentvolym Inför hösten 2007 rustade vi oss för att ta emot ett ökat antal studenter under två år. Detta för att nå upp till regeringens mål om att det ska finnas 20 000 poliser år 2010. Vi är väldigt stolta och glada över att vi med gemensamma krafter klarat det som fick arbetsnamnet Puckeln. Det har dessutom skett med hög kvalitet och ökad servicegrad. Alla polisstudenter läser inte i Sörentorp eller vid universiteten i Umeå och Växjö. Sedan distansutbildningen startade blir den alltmer efterfrågad. Glädjande är också att polisutbildningar i andra länder uppmärksammat vårt flexibla sätt att bedriva utbildning. Vi har därför tagit emot många internationella besökare som varit intresserade av hur Polishögskolans distansutbildning är upplagd. Vi har en vidareutbildning som är ett fönster mot framtiden. Liksom i grundutbildningen pågår ständig utveckling där vi tar till oss senaste forskning, kursplaner och litteratur. Polishögskolan har också regelbunden samverkan med andra universitet och högskolor bland annat i Stockholm, Uppsala och Linköping. Internationell samverkan Under sista halvåret 2009 var jag ordförande för CEPOL, den europeiska polisakademien. CEPOL arrangerar varje år ett stort antal kurser och utbildningar för poliser inom EU. Genom utvecklingen av Polishögskolans internationella enhet, har vi möjlighet att ta del av det senaste inom polisutbildningsområdet i andra länder och att knyta viktiga kontakter för framtiden. Tack vare hög kvalitet och kompetens tillsammans med ett brett kursutbud som ligger i framkant, har vi lagt grunden för att vara hela Polisens utbildningscentrum. Med stor efterfrågan på våra utbildningar, ser vi positivt på framtiden och vill här ge ett smakprov på vår verksamhet. Välkommen till oss på Polishögskolan! Ebba Sverne Arvill, rektor.

Innehåll Rektorn har ordet 4-5 Det här är Polishögskolan 7 Vårt uppdrag 8 Puckeln 9 Grundutbildning 12-13 Röster från Polishögskolan 14-15 Vidareutbildning 16-17 Hur blir en kurs till? 18-19 Röster från studenter och kursdeltagare 20 Beredskapspolisen 21 Bibliotek 22-23 Arbetsmiljö 24 Studerandeinflytande 25 Internationell utbildning 26-27 Utveckling 28-29 Konferenscentrum 30-31

Det här är Polishögskolan Åse Sonnbjer, lärare vapen och bastaktik Hur länge har du jobbat som lärare på Polishögskolan? - Inte så länge, jag började i september 2009. Vad är det bästa med att arbeta på Polishögskolan? - Jag har sysslat en hel del med utbildning i min hemmamyndighet men här är det en annan sak. Här får jag vara med från början och alla studenter är väldigt hungriga och vill verkligen lära sig. Men så är det ju också ett tacksamt ämne jag undervisar i det är inte många som inte tycker om bastaktik och skytte. Vad är ditt roligaste arbetsminne från tiden som lärare på Polishögskolan? - Det är alla möten med studenterna och de diskussioner vi har, främst i ämnet bastaktik. De kommer med många bra förslag och lösningar. Åse Sonnbjer Det är många människor som rör sig på Polishögskolans område under en dag. Strax före klockan åtta på morgonen kan det vara någon av de 296 medarbetarna som är på väg till en lektion. Det kan också vara någon av de 1 300 studenterna som är på väg till garaget för att hämta ut en bil till förmiddagens övningar. Yrkeskategorierna varierar bland Polishögskolans medarbetare, flest är polislärarna. På skolan arbetar också beteendevetare, jurister, administratörer, kriminaltekniker och personal som ingår i servicefunktionen. Ny organisation I takt med att samhället förändras, måste även Polishögskolan anpassa sig och vara flexibel. Med minskat antal studenter på grundutbildningen 2010 och justering av kurser på vidareutbildningen uppkom behovet av en mer effektiv organisation. Under våren 2009 bildades en arbetsgrupp med representanter för skolans olika enheter. Efter ett antal diskussionsmöten presenterades olika förslag till ny organisation för Polishögskolan. En riskoch konsekvensanalys gjordes också. Beslut fattades att Polishögskolan ska slå ihop grund- och vidareutbildningen till en enhet. Den nya organisationen träder i kraft vid årsskiftet 2010. Samverkan Vid Polishögskolan finns en samrådsgrupp som har regelbundna möten där man diskuterar aktuella ämnen som rör Polishögskolans verksamhet och medarbetare. Samrådsgruppen består av representanter för de fackliga organisationerna och skolans ledningsgrupp. Stort intresse för polisutbildningen Antagning och rekrytering till polisprogrammet sköts av Rikspolisstyrelsen i samverkan med Pliktverket. De senaste åren har intresset för att söka till polisprogrammet vuxit i stadig takt. I januari år 2000 var det 3 931 personer som sökte. Av dessa antogs 192 stycken, varav 73 kvinnor (38 %) och 119 män. De senaste åren har antalet sökande ökat till över 7 000. Under Puckeln hade vi möjlighet att ta emot fler studenter, vilket var positivt eftersom intresset för att bli polis fortfarande är så stort. 5 9 3 2 Antal anställda: 296 pers. Civila: 134 varav 83 kvinnor och 51 män. Poliser: 162 varav 36 kvinnor och 126 män Antal studenter: 1 300 Anslag 09: Cirka 400 miljoner Sökande januari 09: 7219 pers. Antagna: 351 pers. Andel kvinnor: 51 procent Andel med invandrarbakgrund: 20 procent Siffror Historisk start på 2009 Terminsstarten vid vårterminen 2009 var historisk. Då var det för första gången fler kvinnor än män som började polisutbildningen. Av totalt 7 219 sökande antogs 351 personer till de tre utbildningsorterna i Sörentorp, Umeå och Växjö. Av dessa var 176 kvinnor (51 %) och 175 män.

Vårt uppdrag Polishögskolan utbildar svensk polis i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten och rättssäkerheten i samhället. Genom utbildning och kompetensutveckling i flexibla former vill Polishögskolan bidra till att Polisen utvecklar sin förmåga att lösa sin uppgift på ett effektivt sätt. Polishögskolans mål Polishögskolan ska vara en ledande nationell resurs för utbildning och kunskapsutveckling för Svensk polis. Utbildningsmiljön vid Polishögskolan ska vara kreativ, lärande och stimulera till kritiskt tänkande. Den ska förbereda studenten och göra kursdeltagaren trygg i sin yrkesroll. Den ska i förlängningen leda till att polisverksamheten utvecklas. Polishögskolan ska i varje uppdrag leva upp till beställarens krav beträffande kvalitet, effektivitet och pris. Polishögskolans uppgifter Polishögskolan bedriver grundutbildning för blivande poliser genom polisprogrammet. Det innefattar utbildningen vid Polishögskolan, polisutbildning på distans samt förvaltning av polisutbildningarna vid universiteten i Växjö och Umeå. Vi genomför också fortbildning och vidareutbildning för polisanställda samt uppdragsutbildning för Polisen och externa intressenter. Polishögskolan bedriver även metodutveckling i utbildningsfrågor, samverkan nationellt och internationellt i utbildningsfrågor, internationell utbildning och kompetensutveckling. Vi tillhandahåller även biblioteksservice för hela polisorganisationen och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Framtiden Målet om 20 000 poliser år 2010 kommer att uppnås med den stora satsning som har varit. I och med det beslutade Rikspolisstyrelsen att Polishögskolan inte får några nya studenter till polisutbildningen under 2010. Vidareutbildningen däremot kommer att utökas med ett flertal nya kurser och ett ökat antal kursomgångar av befintliga kurser. I april 2008 presenterade polisutbildningsutredningen ett förslag på hur en ny polisutbildning skulle kunna se ut till form och innehåll (SOU 2008:39). Förslagets inriktning är att polisutbildningen ska göras om till en treårig högskoleutbildning och integreras i högskolevärlden samt få förändrade antagningskrav. Inga beslut är ännu fattade. 8

Puckeln Verksamheten vid Polishögskolan grundas på statsmakternas beslut och mål. Efter riksdagsvalet hösten 2006 fastställde alliansen som mål att det år 2010 skulle finnas 20 000 poliser i Sverige. I slutet av 2006 fanns det cirka 17 500 poliser i landet. Detta kom att innebära ett ökat intag av studenter på polisutbildningen med början höstterminen 2007. Vid tillfället då beslutet fattades var utbildningarna, beträffande personal och lokaler, anpassade till en studerandevolym som byggde på ett intag om 288 per termin på Polishögskolan i Sörentorp, 144 i Växjö och 96 i Umeå. För Polishögskolans del innebar volymökningen en ökning av intaget per termin med 70%. Dåvarande rektor, Birgit Hansson, beslutade att volymökningen skulle hanteras som ett fristående projekt som snart fick arbetsnamnet Puckelprojektet. Målet med projektet blev att med bibehållen eller ökad kvalitet på utbildningen genomföra en utökning av antalet utbildningsplatser vid Polishögskolans grundutbildning under åren 2007-2009. Ett stort arbete påbörjades för att anta den kommande utmaningen. Bland annat inrättades nya datasalar, stora ombyggnader och förbättringar av övningsområden genomfördes, utomhusskjutbanan färdigställdes, restaurangen byggdes om och baracker hyrdes in för att skapa fler självskyddshallar. Vid höstterminens start i augusti 2007 var Polishögskolan rustad och välkomnade 470 nya studerande till termin 1. I januari 2008 började ytterligare 470 studerande sina studier och i augusti 2008 började hela 520 studerande sin första termin på Polishögskolan. Ökningen innebar att det under hösten 2008 totalt fanns 1 670 studerande på Polishögskolans grundutbildning. Volymen innebar all-time high för Polishögskolan. 1

Utbildning

Grundutbildning Utbildningen på polisprogrammet omfattar fyra terminers heltidsstudier. Studierna motsvarar 120 poäng och ger polisexamen. Därefter följer en femte termin som genomförs i form av en avlönad aspirantutbildning vid en polismyndighet. För att arbeta som polis krävs såväl godkänd polisexamen som godkänd aspirantutbildning. Studenterna på polisprogrammet får ta ett stort ansvar för sitt lärande. De förväntas agera självständigt och ta egna initiativ, samtidigt som de ska kunna samarbeta. Lärarna fungerar som handledare. Utbildningen kopplad till polisens verksamhet Utbildningen är starkt kopplad till polisens verksamhet. Studierna inriktar sig på polisens uppgifter, regelverk och grundläggande metoder. Teori och praktik varvas på ett sätt som försöker efterlikna det verkliga polisarbetet. Fokus ligger på förmågan att lära, att leta ny kunskap och ta till sig den. Denna förmåga är också viktig för studenternas framtida yrkesutövning när de som poliser ska förnya sin kunskap och utveckla sina arbetsmetoder. Innehåll i utbildningen Utbildningen börjar med kursen Polisens uppdrag och roll I, för att sedan via ämnen som straffrätt, trafik, social ohälsa, beteendevetenskap, gå mot fjärde terminens avslutande kurser Brott i nära relationer, Rasism, diskriminering och hatbrott m.m. En stor del av utbildningen genomförs via olika rollspelsövningar, ibland med studenterna själva som figuranter men även med inhyrda skådespelare som också har en viktig del i utvärderingsarbetet när det gäller t.ex. bemötande. Distansutbildningen Sedan 2002 erbjuds studenterna att läsa polisprogrammet på distans. Distansutbildningen är upplagd på samma sätt som den stationära grundutbildningen med 80 veckors teoretiska studier. Studenterna läser samma delkurser som den stationära utbildningen men i något annan ordning. Studenterna tillhör en geografisk studiegrupp och läser via lärplattformen PingPong, som är ett Internetbaserat kommunikationsverktyg. 3-4 veckor per termin får studenterna resa till Polishögskolan i Solna för närutbildningsveckor. Under dessa veckor ligger fokus på övningar och examination av de praktiska momenten i utbildningen såsom skytte och självskydd. Vilka myndigheter som erbjuder distansutbildning varierar från år till år efter myndigheternas behov. Några myndigheter som varit med från början är Gävleborg, Värmland och Skåne. 2009 medverkade 11 myndigheter som tillsammans erbjöd totalt 18 studieorter. Polishögskolan Solna Umeå Grundutbildning till polis bedrivs för närvarande på tre platser i landet; Polishögskolan i Sörentorp, Solna samt som uppdragsutbildning vid universiteten i Umeå och Växjö. Sedan 2002 är det också möjligt att läsa grundutbildningen till polis på distans vid Polishögskolan i Sörntorp. 12 Växjö

Mohamed Chroukate Nyheter under 2008 och 2009 Under 2008 infördes en ny struktur i utbildningsplanen. Delkurserna gjordes om för att få en tydligare röd tråd och en tydlig progression genom hela utbildningen. På vårterminen 2009 lades Bastaktik II till på schemat för studenterna. Bastaktik II ligger i termin 4 och omfattar ca 80 utbildningstimmar. Inför höstterminen 2009 tillkom kursen Polisens uppdrag och roll II. Kursen är på 5 veckor och avslutar termin 4. Den syftar till att ge studenten ett helhetsperspektiv på utbildningens tidigare innehåll. Under höstterminen påbörjades också ett arbete med att implementera polisens brottsförebyggande arbete och arbetet med brottsdrabbade i samtliga delkurser. Även arbetet med Polisens nationella utredningsmetod, PNU, samt Polisens underrättelsemodell, PUM ska implementeras i samtliga kurser. Ytterligare en nyhet för 2009 är att en hel del internationella inslag finns med i utbildningen på ett annat sätt än tidigare. Det handlar bland annat om inre utlänningskontroller och kunskap om de system som finns till hands för detta samt internationellt polissamarbete i världen, inom EU och i Norden. Under 2009 pågick ett arbete med att utveckla kursen Polisbilskörning. Genom att utgå från befintlig forskning kring olyckor med utryckningsfordon togs det fram ett förslag till hur kursen kan förbättras. Mohamed Chroukate är 32 år och kom från Marocko för åtta år sedan. Han läser termin 1. Vad tycker du om utbildningen? Det känns riktigt bra, det är en lärorik utbildning. I början var det tungt, vi hade mycket teori och fick läsa en massa böcker. Poliskunskap var väldigt intressant. Där fick man en överblick över lagstöd och verktyg som man har nytta av när man är ute och jobbar. Vad får man göra, vad får man inte göra? Man vill ju inte göra fel. Straffrätt och självskydd var också kul. Vad kommer du att göra om tio år? Jag kommer inte att sitta på kontoret! Helst vill jag jobba med tunga brott som trafficking, barnpornografibrott och prostitution. Det är sådana brott som stör mig jättemycket! 1

Röster från Polishögskolan Urban Nordmarker, gruppchef distansutbildningen Hur länge har du jobbat på Polishögskolan? - I nio år. Jag började som polislärare och var sen med och startade upp distansutbildningen under 2002. Vilka förändringar har skett i distansutbildningen de senaste åren? - Antalet studenter har ökat från 23 stycken till som mest 430 stycken år 2008. Det ställde stora krav på oss och vi fick tänka om en hel del för att utbildningen skulle fungera rent praktiskt. Men det nya tänket ökade också vår flexibilitet. Vi har även börjat använda ett nytt kommunikationsverktyg. Vad är det bästa med att arbeta på skolan? - Att jag får vara med och påverka framtidens poliser. Vi får också många internationella studiebesök som vill veta mer om distansutbildningen. - Jag är stolt över att ha varit med från början och tagit fram distansutbildningen. Jag är också väldigt stolt över min personal. Utan dem hade detta inte varit möjligt. Anita Westerman, gruppchef Vad arbetar du med? - Förutom att jag är gruppchef jobbar jag också med aspiranthandledarutbildningen som bedrivs här på skolan. Hur länge har du jobbat på Polishögskolan? - Jag började som lärare i poliskunskap och kriminologi i januari 2003. Det jobbade jag med i 5 år innan jag för 2,5 år sen blev gruppchef. Hur har du märkt av det ökade antalet studenter som kom med början 2008? - Vi har en del trånga sektioner här på skolan som till exempel matsalen och aulan. Logistiskt har det varit mycket pussel och pyssel för att få ihop det. Våra schemaläggare ska verkligen ha en stor eloge för sitt arbete. - Det positiva är att det är så rörligt på området. Det är alltid någon övning som pågår, mycket liv och rörelse. Vad är det bästa med att arbeta på skolan? - Det är att det pågår en ständig utveckling. Det finns ett stort engagemang hos lärare och studenter och vi har många roliga diskussioner om utbildningen. - Vi är också många olika yrkeskategorier som jobbar här och det är väldigt berikande att utbyta erfarenheter med dem. Peter Borgström, lärare juridik Vad arbetar du med när du inte är lärare på Polishögskolan? - Jag undervisar på deltid sedan 2001, men jag är också domare, hovrättsråd i Svea Hovrätt. Vilket ämne undervisar du i? - Det är i juridik på kursen Brottsutredande uppdraget II i termin 2 och Trafik i termin 3. I utredningskursen följer studenterna ett ärende från polisanmälan fram till slutdelgivning, åklagarkontakt och ända till det slutgiltiga förundersökningsprotokollet. Jag håller i seminarier, agerar åklagare och förundersökningsledare och granskar deras förundersökningsprotokoll på slutet. Har du något roligt minne från tiden som lärare på skolan? - Jag minns när vi en riktigt kall vinter fick vinterbada och livrädda en docka ur en uppsågad vak. Det var ett annorlunda avbrott från juridiken. En annan bonus är att jag kommer i kontakt med många trevliga studenter och lärare och den korsbefruktning mellan domstolsväsendet och polisverksamheten som jag upplever. Kata Jukic, lokalvårdare Vad arbetar du med? - Jag arbetar på Serviceenheten med lokalvård och en massa andra uppgifter. Vi lagar också kläder och tar hand om tvätt, t ex uniformer, gardiner och hotellets handdukar. Jag kommer från Bosnien och har arbetat som sömmerska där, det har jag stor nytta av. Hur är det att arbeta på Polishögskolan? - Jag tycker det är jättebra. Det är fritt och man lägger upp arbetet själv. Jag ansvarar för byggnad 20, 23, Sköntorp och sex hotellrum. På Service funkar det bra, vi ställer upp och hjälper varandra om det behövs. Vad är det första och det sista du gör på dagarna? - Toaletter och allmänna utrymmen tar jag alltid först, de är viktigast. Har vi fint besök är Sköntorp och hotellet extra viktigt att städa och göra iordning. Innan jag går hem förbereder jag alltid för nästa dag, plockar fram tvättmedel och annat som jag kan behöva. 14

Anna Andreasson, lärare Hur länge har du jobbat på skolan? - Jag började våren 2007 som lärare och med kursutveckling av främst särskild polistaktik (SPT) och bastaktik. Nu är jag också en del på grundutbildningen som lärare i Bastaktik II. Vad har din största utmaning varit de senaste två åren? - Det har varit att utbilda i samma ämne på både vidare- och grundutbildningen. Att ena dagen utbilda erfarna poliser och nästa dag studenter vid grund, har ställt krav på mig som lärare att kunna leverera utifrån deltagarnas förmåga. Vad jobbade du med innan du kom till Polishögskolan? - Jag har jobbat som polis i yttre tjänst. Först i radiobil och sen på en närpolisstation. Dessutom har jag jobbat en hel del med utbildningar på Tullinge. Vad är mest intressant i ditt arbete? - Det är att få jobba med och att utveckla SPT och bastaktik, som är min polisiära vardag. Det är navet i polisverksamheten utifrån min poliserfarenhet. Christer Nyberg, studierektor grund- och vidareutbildning Hur länge har du arbetat på skolan? - Nu senast är det sedan 2003, men innan dess har jag varit här i omgångar sen 70-talet. Sammanlagt har det blivit över 20 år på Polishögskolan. Under dessa år har jag jobbat som instruktör, lärare och studierektor. Är det någon kurs som du speciellt vill framhålla? - Det är svårt att inte nämna alla kurser eftersom alla är unika i någon mening. Under 2008 höll vi många kurser i polistaktisk ledning och kurser för instruktörer inom bastaktik och särskild polistaktik. Människohandel för sexuella ändamål och en kurs om utredning och arbetsmiljöbrott är nya för 2009. - Vi har också tre olika gedigna utredningskurser i ämnet Brott i nära relation. Dessa ges liksom en del andra kurser, i samarbete med universiteten i Stockholm och Uppsala och gör stor skillnad i myndigheternas arbete. Vad tycker du är det bästa med att arbeta på Polishögskolan? - Förutom att det är en bra och kreativ arbetsplats så känns det väldigt ansvarsfullt och stimulerande att få vara med och öka effektiviteten i polisens sätt att arbeta samtidigt som vi ger individen möjlighet att utvecklas och växa i sin yrkesroll. Birgitta Engberg, kursansvarig Vad arbetar du med på Polishögskolan? - Jag är kursansvarig och lärare på vidareutbildningen för kurserna Intervju- och förhörsmetodik, barn och ungdomar, steg 2 och Förhörsmetodik, barn och ungdomar, återkommande fortbildning. Hur länge har du jobbat här på PHS? - Sedan hösten 2004. Jag har varit på vidareutbildningen hela tiden och arbetat inom barnområdet. Har det skett några stora förändringar på vidareutbildningen de senaste åren? - Vi har minskat i organisation och utbildningar de senaste åren. Däremot tycker jag att kvaliteten har ökat. Många kurser på vidareutbildningen ger numera högskolepoäng och just inom utredningar och förhör har jag märkt en tydlig kvalitetsökning. Vad tycker du är det bästa med att arbeta på PHS? - Det bästa är att handleda och jobba med deltagarna, att få vara med och utveckla folk så att de blir bättre. Det är också väldigt positivt att få jobba i team med kollegor från olika kunskapsprofessioner. Sven Dahlback, schemaläggare Hur länge har du jobbat på Polishögskolan? - I 2 ½ år. Jag har tidigare jobbat som schemaläggare på SAS åt flygvärdinnorna och piloterna. Hur har du märkt av det ökade antalet studenter som kom med början 2008? - Jag började ju mitt i puckeln så det är vad jag är van vid. Men vissa skillnader har jag märkt. Jag schemalägger mest åt termin 4 och när jag började var det 7 klasser i termin 4, nu är det 16. Vi har fått tänka om en hel del och fått strukturera om i undervisningen för att få ihop det. - Det har inte riktigt blivit det flöde som vi önskat men det har gått ihop. Det är roligt när det är lite knöligt. Vad är det bästa med att arbeta på Polishögskolan? - Det bästa är att det är kreativt, det händer mycket. För mig som inte kommer från Polisen sen tidigare är polismiljön fascinerande.

Vidareutbildning En del av polishögskolans verksamhet utgörs av vidareutbildning. Polishögskolan erbjuder ett brett och varierat utbildningsutbud för poliser och civilanställda. Vidareutbildning bedrivs på beställning av HR-avdelningen på Rikspolisstyrelsen, huvudsakligen inom områdena Utredning/Lagföring, Taktik och Trafik. Några av kurserna ges i samarbete med universitet och högskolor och ger högskolepoäng. Flexibel utbildning Sedan 2006 har Polishögskolan arbetat för att få vidareutbildningen mer flexibel och möjliggöra för kursdeltagarna att studera viss del av kursen på distans. Flexibel utbildning innebär att en kurs innehåller en kombination av närutbildning vid Polishögskolan och distansutbildning på hemorten eller på annan plats. Fokusområden under 2008 och 2009 I enlighet med Polisens särskilda regeringsuppdrag erbjuds kurser med inriktning på brott i nära relationer såsom utrednings- och förhörsmetodik för barnutredare samt utredningsmetodik med inriktning på brott mot kvinnor och närstående. Dessa ges i samarbete med Stockholms och Uppsala Universitet. Inför Sveriges ordförandeskap i EU 2009 har även utbildningar i polistaktisk ledning, särskild polistaktik och bastaktik getts stort utrymme under såväl 2008 som 2009. Dessa kurser handlar om polisers sätt att jobba med konfliktreducerande metoder, vilket är ett framgångskoncept för polisen i det förtroendeskapande arbetet mot allmänheten. Människohandel för sexuella ändamål är en ny kurs för 2009 som tagits fram med hjälp av erfarna medarbetare från Stockholmspolisen. Det är ett kunskapsområde som Svensk polis kan bli bättre på att upptäcka och förebygga brott inom. En annan ny utbildning för 2009 är framtagen tillsammans med Åklagarmyndigheten och Arbetsmiljöverket och handlar om utredning av arbetsmiljöbrott. Polishögskolan anordnar också utbildningar på uppdrag för externa myndigheter, organisationer och företag. För mer information om vidareutbildningar och uppdragsutbildningar, se Hur blir en kurs till?

5 9 3 2 Omkring 3 000 personer deltog i sammanlagt 200 utbildningar på vidareutbildningen under 2008. Av dem genomfördes 24 utbildningar med distansinslag. Under 2009 minskade antalet till 1 240 deltagare. Av dessa deltog 694 personer i utbildningar beställda via HR-avdelningen på Rikspolisstyrelsen. Resterande antal, 546 personer, deltog i uppdragsutbildningar beställda av polismyndigheter samt externa myndigheter och företag. Siffror Josefin Andersson Jag heter Josefin Andersson och jobbar med barnutredningar i Roslagens polisdistrikt och sitter på Täby polisstation. Berätta om kursen som du gått på Polishögskolan! - Jag har gått de första två stegen i barnutredarutbildningen. Steg ett gick jag under våren 2008. Det är en basutbildning för utredare och gav en väldigt bra grund att stå på. Efter den kursen jobbade jag i några månader innan jag började steg två. - Steg två var mer praktiskt inriktad och fokuserade mest på intervjumetodik med barn men också på barns minne, psykosocial utveckling och hedersrelaterade aspekter. Vi var på skolan under en period. Därefter åkte vi hem och jobbade efter det vi lärt oss. Vi fick lämna in arbetsprover på intervjuer med barn som rättades. På så vis fick vi tydligt fram vad man hade för egna problem i sin frågeställning. Vad tyckte du om kursen? - De båda stegen har varit jättebra. Steg två var den bästa kurs jag någonsin gått inom polisen, jag är glad att jag fick gå den. Förutom en polis bestod lärarlaget av en psykolog, en åklagare och en psykoterapeut de yrkeskategorier som vi jobbar med till vardags, säger Josefin och fortsätter: - Innan steg två gjordes tester av de sökande för att se om vi var särkilt lämpade att hålla förhör med barn. Det kändes väldigt seriöst och bra. Har du haft användning av den kursen i ditt arbete? - Ja, varje dag hela tiden. Jag tänker ständigt på allt jag lärde mig.

Hur blir en kurs till? Förutom grundutbildningen på polisprogrammet genomför Polishögskolan ett stort antal andra kurser och utbildningar varje år. Det är vidare- och uppdragsutbildningar för polisanställda och för externa kunder. Enligt beställar/utförarmodellen genomförs de nationella kurserna efter beställning från HR-avdelningen vid Rikspolisstyrelsen. Vidareutbildning Hur går det då till när vi skapar en kurs eller utbildning? När det gäller vidareutbildning för polisanställda skickas först ett inventeringsunderlag från HR-avdelningen på Rikspolisstyrelsen, till alla polismyndigheter. Där ska myndigheterna ange vilket utbildningsbehov de har för kommande år. Därefter har man ett gemensamt möte och gör en första prioritering. När budgetramen för kommande år är fastställd, görs den sista planeringen och en platsfördelning skickas till polismyndigheterna. De ska då ange om behovet av utbildningsplatser kvarstår eller om förhållandena ändrats. När polismyndigheterna lämnat besked om platsbehov, skickas en beställning på utbildning från HR-avdelningen till Polishögskolan. Att göra en kurskalkyl Då startar arbetet med att kostnadsberäkna kurserna. Kursbudgeten omfattar alla kostnader, som till exempel lärare; både de som redan finns på Polishögskolan och de som eventuellt behöver lånas in från polismyndigheterna. Kalkylen innehåller också kostnader för administration, externa föreläsare, litteratur, resor och traktamenten. Har kursen getts tidigare, tar man fram gamla kalkyler och ser om de fortfarande håller. Är det en helt ny kurs, krävs det givetvis mer arbete med att ta fram en kostnad. När kursbudgeten är klar och godkänd, skrivs ett avtal mellan HR och Polishögskolan om vilka utbildningar som ska genomföras och till vilket pris. Utveckling av kursplan Men allt är inte bara siffror och lärartimmar, det måste också göras en kursplan. Det uppdraget går till Enheten för planering och verksamhetsutveckling vid Polishögskolan. I verksamhetsutvecklingsgruppen utses en kursutvecklare som tillsammans med kursansvarig gemensamt går igenom vad utbildningen bör innehålla, hur lång den ska vara, på vilket sätt undervisningen ska bedrivas, hur examinationer ska göras med mera. Är det en kurs som sker i samarbete med ett universitet eller en högskola, sker diskussioner även med dem. Vi ser också över vad som eventuellt forskats inom området, för att få tillgång till senaste fakta och omvärldsanalys. All utbildning som sker på Polishögskolan ska bygga på aktuell forskning och väl beprövad erfarenhet. Den slutgiltiga kursplanen fastställs och beslutas av HR. När utbildningen är avslutad görs en utfallskalkyl av den som är kursansvarig. Utfallskalkylen innehåller en utvärdering gällande budget, lärartimmar, innehåll etc. Kursutvärderingen är ett viktigt instrument för planering och utveckling av kommande utbildningar. Vi är väldigt stolta över de höga betyg och den positiva återkoppling vi får från kursdeltagare i våra utvärderingar! 18

Uppdragsutbildning Polishögskolan har också en omfattande verksamhet med uppdragsutbildning. Uppdragsutbildningarna är helt skräddarsydda efter kundens önskemål. Utbildningar i kommunikation och konflikthantering är mycket efterfrågade, likaså utbildningar i säker arbetsmiljö, stab- och ledningsutbildningar och särskilda juridiska kurser. Bland våra kunder märks till exempel Skatteverket, Tullverket, Vägverket, Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket och Kustbevakningen. Men vi gör även uppdragsutbildningar åt landets polismyndigheter. Vissa kurser är FAP-reglerade (Föreskrifter och Allmänna råd inom Polisen). Med det menas att man måste ha genomgått utbildningen för att erhålla en viss tjänst eller funktion, både inom Polisen och hos andra arbetsgivare. Ordningsvaktsutbildning och vapenkurser är exempel på FAP-reglerade utbildningar som genomförs i Polishögskolans regi. Vi har genomgående högt betyg från våra externa kunder och kursdeltagare, vilket är positivt och sporrar oss till att bli ännu bättre! 1

Röster från studenter och kursdeltagare Maria Karlsson är 25 år och bor i Älvsbyn i Norrbotten. Hon distansläser termin 4 på polisprogrammet. Vad tycker du om utbildningen? Utbildningen är bra, man läser ju många olika ämnen och de är alla delar i det man kommer att arbeta med. Vi var en av kullarna i den ökade studentvolymen, så därför var det många nya lärare och ibland kändes det som om vi var testterminen. Man alla lärare är väldigt kompetenta och det funkar väldigt bra hur kursupplägget och studiebesöken har kopplats ihop. Hur funkar det att läsa på distans? Jag är jättenöjd med att jag valde att läsa på distans. Det är en lämplig avvägning med närutbildningsveckorna. Vi får göra mer och mer praktiska övningar och läser teorin hemma. Som distansstudenter har vi en väldigt nära koppling till polisstationen hemma. Man träffar mycket folk som man kommer att ha kontakt med senare. Hur ser en vanlig dag i utbildningen ut för dig? Dagarna ser väldigt olika ut. Det kan hända att jag åker två timmar till Kalix för en övning i självskydd. Vi har haft mycket grupparbete i början. Min grupp har varit väldigt bra, vi har haft en jättebra sammanhållning. Ofta försöker vi knyta ihop till exempel självskyddsövningar eller studiebesök och grupparbete. Peter Arvidsson, ordningspolis i Borås. Genomgick MC-utbildningen, våren 2009. Hur har utbildningen varit? - Det är en väldigt bra utbildning, jag är mycket nöjd. Kursen ger en grundtrygghet i att manövrera motorcykeln. - Men man måste vara oerhört fokuserad hela tiden, så alla är väldigt trötta på kvällarna. - Det är en jättefin kompisanda både mellan kursdeltagare och lärare. Alla hjälper alla. - Som MC-polis får du en ökad självständighet och större möjligheter att utföra olika arbetsuppgifter. Jessica Nyström är 24 och bor i Tyresö. Hon läser termin 4 på polisprogrammet. Vilka kurser är roligast? Ungdomskurser och Våld i nära relationer tycker jag om mest. Speciellt den sista kursen är väldigt engagerande. Får man en bra utbildning känner man sig väl beredd på att hantera situationer i verkligheten. Hur ser en vanlig dag på Polishögskolan ut för dig? Det ser ganska blandat ut faktiskt. Ibland är det bara teori eller bara praktik. Andra dagar är det både och. Vi har mycket grupparbete vid sidan om och så tränar jag också ganska ofta. Hur är stämningen på Polishögskolan? Den är energiskt positiv. Det är ju en del tunga ämnen som vi läser, därför är det inte alltid en lättsam stämning. Men människorna här är väldigt engagerade. Skulle du kunna tänka dig att komma tillbaka som lärare eller för en kurs på vidareutbildningen? Absolut! Sara Sjölin jobbar på ordningen i Skellefteå i Västerbotten. Hon har gått Nationell Bastaktik, handledarutbildning steg 1 och 2. Kursen pågick i 9 veckor med start i mars 09. Vad tyckte du om kursen? - Den var jättebra! Det var ett bra och intensivt upplägg. Bastaktik 1 har jag nyligen gått på polisutbildningen i Umeå så det var inga större konstigheter. Bastaktik 2, som var 6 veckor av kursen, var nytt för mig. Kursen var genomgående väldigt bra med engagerade, kompetenta och pedagogiska lärare. - Jag känner att jag behärskar metoderna bra och att jag framförallt fick en bra grund för att kunna handleda andra, säger Sara och fortsätter: - Kursen var väldigt utvecklande för mig och jag växte mycket både som person och polis. Hur har du haft användning av kursen i ditt arbete? - Det är många som ska utbildas så det kommer bli en hel del handledning framöver. Även i min tjänst som ordningspolis har jag haft nytta av kunskapen. Dagen efter kursavslutningen var det en demonstration av Svenska Motståndsrörelsen, SMR, vilken drog till sig många motdemonstranter. Jag fick i uppgift att agera dialogpolis gentemot SMR och hade bra nytta av mina kunskaper från kursen. 20