Högst upp t.v: Stickgrafittigruppen Masquerades spindel svävade uppe i museitaket under utställningen Djur i centrum. Högst upp t.h: Självporträtt av

Stockholms läns museum, Nacka, 2008

Högst upp t.v: Stickgrafittigruppen Masquerades spindel svävade uppe i museitaket under utställningen Djur i centrum. Högst upp t.h: Självporträtt av Jens Martinsson vars bilder ställdes ut i Blick för Sickla. Längst ner t.v: Museipedagog Jennifer Shutzberg med elever vid Jarlabankes bro i Täby. Längst ner t.h: Biskop Caroline Krook vid invigningen av utställningen För Guds skull. Foto: Mattias Ek, förutom Jens Martinssons självporträtt.

Den största händelsen 2008 var att vi fick en ny entré och förbindelse med Dieselverkstadens huvudentré. Därmed har vi fått helt nya förutsättningar att samverka med de andra parterna i kulturhuset och stora möjligheter till framtida spännande samverkan och samarrangemang. Sickla köpkvarter växer hela tiden och det känns verkligen att museet ligger i ett av Stor- Stockholms mest dynamiska områden. Den nya förbindelsen förde med sig fördubblade besökssiffror och i framtiden kommer sannolikt denna ingång med hänsyn till publikflödet att uppfattas som vår huvudentré. Vår vision om 30 000 besökare om året känns idag ligga närmare än vad man ursprungligen föreställde sig. Jag tror att det lyfter oss alla på museet att kunna se att det numera nästan alltid är liv och rörelse i våra publika lokaler. Utställningarna under året har varit av mycket varierande karaktär In hate we trust av fotografen Elisabeth Ohlson Wallin inledde året följt av en utställning om det kyrkliga kulturarvet som hette För Guds skull, därefter Djur i centrum om den offentliga konsten och slutligen en fotoutställning, Blick för Sickla, om och av amatörfotografen Jens Martinsson. En kommentar jag fått som man gärna bär med sig är att det är spännande att komma till länsmuseet, man vet aldrig vad det är som kommer att visas i utställningarna. Vår verksamhet är dock så mycket mer än det besökarna ser i våra lokaler. Under 2008 har vi känt att det varit dags att ta nya tag med att lyfta vårt uppsökande arbete i länet det är trots allt vår särskilda profil. Vi har börjat att se över våra skolprogram och planerat för att satsa extra under 2009. Vår stora fotodatabas är en stor resurs som vi ser ska användas mer i kommande vandringsutställningar. Samarbetet med kommunerna om att tillgängliggöra besöksmålen i länet har fortsatt både på plats och på vår hemsida. Basen för museets uppdrag arbetet med dokumentation och kunskapsuppbyggnad har som vanligt varit omfattande under året. Arkeologiska undersökningar, industrihistoriska dokumentationer och byggnadsinventeringar för kommunernas planering är exempel på många av de projekt som drivits på museet under året, med stöd av tillfälliga bidrag eller som uppdragsverksamhet. Jag vill tacka alla medarbetare och styrelsen för ännu ett framgångsrikt år för Stockholms läns museum. Museichef

8

Det främsta övergripande målet för 2008 har varit att göra museets lokaler kända och välbesökta av både allmänhet och våra samarbetspartners. Vårt mål på 10 000 besökare i museibyggnaden för 2008 överskreds med drygt 1000 besökare. Det ökande antalet besökare kan i hög grad tillskrivas öppningen av en ny entré till museet från Dieselverkstadens huvudentré. Denna förbindelsegång invigdes i början av december samtidigt som museet utökade öppettiderna för bättre överensstämmelse med kulturhusets öppettider i övrigt. Liksom under föregående år har museet under 2008 bedrivit flera industrihistoriska dokumentationsprojekt. Dessa har berört bruksorten Stora Vika och omvandlingen av industriområden i Nacka kommun. Dessutom har också ett par vetenskapliga undersökningar utförts inom det arkeologiska området. Dels vid Broby bro i Täby där museet sedan flera år tillbaka gräver ut ett vikingatida gravfält som kan knytas till den omtalade Jarlabankeätten, dels vid Djurhamn på Djurö där det finns en naturhamn som nyttjats under medeltid och stormaktstid. Utöver detta har museet under året arbetat med ett större antal projekt för att skapa kunskapsunderlag för kulturmiljövården, bland annat finansierat av det statliga bidraget för ändamålet. En viktig del av museets arbete med kulturmiljövård har på sedvanligt sätt varit att fungera som remissinstans och rådgivande till länsstyrelsen, Svenska kyrkan och länets kommuner. Kommunerna har fått särskilt stöd från museet för vården av de sevärda fornlämningarna, både med kunskap om praktiska vårdfrågor och hjälp med informationsskyltar. Inom kulturmiljövårdsområdet i övrigt har museet fortsatt arbetet med att bygga ut byggnadsvårdsrådgivningen på webben. Uppdragsverksamheten under 2008 har i högre grad än tidigare berört det byggnadshistoriska området, medan den arkeologiska verksamheten varit någon mindre än under de senare åren. Ett av de större uppdragen har varit att fungera som kulturmiljökonsult för konsortiet Förbifart Stockholm i arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning av vägprojektet. Museets arbete med att digitalisera fotografier i samarbete med ett antal hembygdsföreningar har fortsatt liksom det stora arbetet med att digitalisera och tillgängliggöra förre länsantikvarien Alf Nordströms fotografier och andra bildsamlingar. Genom arbetsmarknadsstödet Access har museet även under 2008 haft möjlighet att ha en professionell arkivarie anställd. Med stöd av Access och det särskilda utvecklingsbidraget från Statens kulturråd har också ett utvecklingsprojekt för system av digitalt baserat kunskapsutbyte mellan museer och arkiv (Knowledge Management Systems in Museums) kunnat drivas vidare under året. Projektet är ett samarbete mellan Luleå Tekniska Universitet, privata företag och flera länsmuseer, däribland Stockholms läns museum. 9 Länsmuseets utställnings- och programverksamheten i museibyggnaden har haft ett omväxlande innehåll under 2008. I början av året avslutades den tillfälliga fotoutställningen In hate we trust som handlar om hatbrott, vilken blev en publiksuccé. Vidare under våren har vi ställt ut vår vandringsutställning Magiska manteln, som handlar om muslimsk arkitektur för barn, och haft en större utställning om det kyrkliga kulturarvet i samarbete med Stockholms stadsmuseum under den gemensamma titeln För Guds skull. Under hösten har vi dels haft en utställning om den offentliga konsten under temat Djur i centrum, dels en fotoutställning

med bilder av en ovanligt duktig amatörfotograf, Jens Martinsson, som skildrar 50- och 60-talets Sickla. Programverksamheten under året har i första hand varit knuten till utställningarna och utgjorts av verkstäder och lovaktiviteter för barn, föreläsningar och debattkvällar. Utöver detta har vi haft flera temadagar/-helger under året, både på museet och ute i länet, som bl a rört byggnadsvård och arkeologi samt haft en julmarknad vid första advent. Museets publika verksamhet ute i länet har som vanligt bestått av uthyrning av vandringsutställningar, miniutställningar och konstmappar, uppsökande skolverksamhet med utgångspunkt i konsten och fornlämningarna i länet samt arbeta med att uppmärksamma och tillgängliggöra historiska besöksmål, särskilt Runriket i Täby och Vallentuna. Fornminnesplatsen Helgö en unik boplatsmiljö från järnåldern har ordningsställts till ett modernt besöksmål av länsmuseet i samarbete med Ekerö kommun och kunde återinvigas den 6 september. Stockholms läns museum fyllde 25 år under 2008, vilket firades i samband med invigningen av museets nya förbindelsegång till Dieselverkstadens huvudentré den 5-6 december. I övrigt bestod firandet av att både styrelse och personal fick möjlighet till ett fyra dagar långt studiebesök i Liverpool i början av oktober med fullspäckat program som omfattade museibesök, föredrag om både museiverksamhet och kulturmiljövård samt visningar av stadens kulturarv. Skälet till att museet just valde Liverpool som mål för studieresan var dels att det just nu sker flera stora kultursatsningar i staden, samt att den var europeisk kulturhuvudstad under 2008. 10

Målsättningen är att verksamhetsberättelsen skall utnyttjas till att utvärdera det gångna årets verksamhet och mäta resultaten i den mån det är möjligt. Av det skälet ansluter verksamhetsberättelsens upplägg direkt mot verksamhetsplanen för samma år. De två dokumenten behöver dock inte läsas parallellt utan verksamhetsberättelsen skall fungera självständigt. Målgrupp för verksamhetsberättelsen är museets ledning, personal och styrelse och därutöver i första hand våra anslagsgivare och närmaste samarbetspartners såsom Stockholms läns landsting, Statens kulturråd, riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län. Verksamhetsberättelsen finns också tillgänglig på museets webbplats för alla övriga intresserade. Övergripande mål för museet är: Att väcka intresse och engagemang för länets kulturhistoria, kulturarv och konst för att därigenom skapa förutsättningar för minne och eftertanke, dialog och opinionsbildning i demokratisk anda. Att bidra till en rik livsmiljö i Stockholms län genom att arbeta för att en mångfald av spår från skilda tider kan finnas kvar på olika sätt i landskapet, både i tätorterna och på landsbygden. Till dessa spår räknas också det immateriella kulturarvet, t ex i form av minnen, ortnamn mm knutna till platser och miljöer i landskapet. Att tillgodose samhällets behov av undersökningar och utredningar inom museets kompetensområden och göra resultaten tillgängliga för allmänheten och forskarsamhället. Museet når målen genom att: vara regionalt kunskapscentrum för kulturhistoria, kulturmiljövård och konst vara rådgivande och sakkunnigt stöd åt länsstyrelsen, kommunerna, Svenska kyrkan, de lokala museerna, hembygdsrörelsen och allmänheten inom museets olika verksamhetsområden verka för samarbete och samverkan i länet inom museets olika verksamhetsområden lyfta fram länets kulturhistoria, kulturarv och konst som en grundläggande resurs idag och för framtiden skapa debatt och delta i samhällsdebatten som berör museets verksamhetsområden, utifrån ett kulturhistoriskt och humanvetenskapligt perspektiv skapa publik verksamhet i samarbete med våra målgrupper och andra kulturinstitutioner i länet. bedriva samtidsundersökningar inom ramen för länsmuseets deltagande i Samdok bedriva uppdragsverksamhet inom kulturmiljöområdet prioritera barn och ungdom 11

Under våren 2005 har museiledningen tillsammans med personalen diskuterat fram en ny treårig verksamhetsplan som antogs av stiftelsens styrelse under hösten samma år. Planen skall tillsammans med aktuella handlingsprogram ligga till grund för museets ettåriga verksamhetsplaner under de närmaste tre åren. Verksamhetsidé, vision, värdegrunder och fokusområden såsom de formulerats redovisas i även i de ettåriga verksamhetsplanerna. Museet ska försöka uppnå den ovan formulerade visionen genom att koncentrera arbetet på de fokusområden som formulerats och beskrivits nedan. Program för kunskapsuppbyggnad. I verksamhetsplanen för året angavs att det påbörjade programmet för kunskapsuppbyggnad skulle färdigställas och anpassas till övriga program för verksamhetens olika delar som planerats. Under hösten diskuterades det fortsatta arbetet med programmet för kunskapsuppbyggnad. Beslut fattades om att ge arbetet en något annorlunda inriktning. Istället för ett omfattande program som riskerar att snart bli föråldrat bestämdes att istället utarbeta en policy för det kunskapsuppbyggande arbetet vid museet. Detta dokument skall i första hand innehålla riktlinjer för hur detta arbete skall bedrivas samt övergripande ange huvudområdena för kunskapsuppbyggnaden. Det är snarare museets förhållningssätt till kunskapsuppbyggnad och hur denna ska genomsyra organisationen som står i fokus än att i detalj peka ut områden inom vilka kunskapsuppbyggnad skall bedrivas. Ansvaret för arbetet ligger på den sedan årsskiftet 2006/2007 inrättade kunskapsenheten och skall genomföras i nära samarbete med övriga enheter. Kulturarvsportal för Stockholms län Detta fokusområde innebär att länsmuseet tar initiativ till att skapa ett digitalt baserat faktarum i form av en kulturarvsportal. I denna portal skall kunskaper om länets historia och kulturarv byggas upp i samarbete med andra institutioner i länet. Under 2007 har ett samarbete inletts med Stockholms stadsmuseum och Stockholms läns hembygdsförbund. Lämpligt material har inventerats och olika samarbetsformer har diskuterats. En tekniskt fungerande prototyp har tagits fram av KMM-programmet. En första publik testversion kommer under första kvartalet 2008. Uppdrag inom kulturmiljöområdet För uppdragsverksamheten gäller att den måste bedrivas kompetent, professionellt och affärsmässigt för att kunna uppnå sitt syfte. Under de närmaste åren fokuseras på breddning, konkurrenskraft och samhällsplanering. Med en breddning av uppdragsverksamheten, dels genom att utveckla nya uppdragsområden, dels genom att bredda kompetensen inom organisationen med t ex landskapshistoria och etnologiskt perspektiv, kan vi verka i nya, viktiga sammanhang där hänsyn bör tas till kulturmiljövärdena. Ökad konkurrenskraft ska främst bidra till att länsmuseet kan utöva större påverkan på kulturmiljöarbetet i länet och samtidigt bidra till vår kunskapsuppbyggnad om kulturarvet. Ökad affärsmässighet innebär också större marginaler och fler uppdrag, vilket ger museet en stabilare ekonomi. 12

Samhällsplaneringsuppdragen (uppdrag som rör kommunernas fysiska planering) ger mycket kulturmiljönytta och befäster och utvecklar vår unika position som kunskapscentrum för kulturmiljövård. Vad som skett inom uppdragsverksamheten under 2008 framgår av avsnittet Externa uppdrag inom kulturmiljöområdet längre fram i verksamhetsberättelsen. Samordnad publik verksamhet Museets publika verksamhet har tre ben den uppsökande verksamheten, museibyggnaden och webbplatsen. Dessa tre ben ska utvecklas till att stödja varandra på ett dynamiskt sätt. Den uppsökande verksamheten innefattar vandringsutställningar, museipedagogisk verksamhet för skolan, programverksamhet samt informationsskyltar och kulturstigar. Den publika verksamheten i museibyggnaden består av utställningar, museipedagogik, programverksamhet, bibliotek, museibutik/reception och kafé. Arbetet med att ta fram mål och strategier för den publika verksamheten slutfördes under våren 2007 och resulterade i ett måldokument. Mångfaldsperspektivet Arbetet med mångfaldsfrågorna har främst bedrivits genom vidareutbildning av personalen och via diskussioner i personalgruppen. Arbetet med vidareutbildning av personalen och förankring har gått enligt planerna. Slutarbetet med mångfaldspolicyn kommer att ske under första kvartalet 2008 och planeras att slutföras under 2009. Information och marknadsföring Fokusområdet kom till på grund av att museet inte hade någon professionell kommunikatör. Sedan en sådan anställdes 2007 har fokusområdet gått in i en ny utvecklsfas. 13

Det främsta övergripande målet för 2008 har varit att göra museets lokaler kända och välbesökta av både allmänhet och våra samarbetspartners. Vårt mål på 10 000 besökare i museibyggnaden för 2008 överskreds med drygt 1000 besökare. Det ökande antalet besökare kan i hög grad tillskrivas öppningen av en ny entré till museet från Dieselverkstadens huvudentré. Den nya entrén utgörs av en förbindelsegång som löper mellan Dieselverkstadens övre plan, vid teaterentréerna, och museets utställningshall. Själva gången har utformats som en utställning om Stockholms län idag. Med ljus, ljud och ljuslådebilder, bildspel, videofilmer samt ett par webbkameror ute i länet har vi försökt spegla vår regions kulturarv och karaktär i allmänhet. Den nya förbindelsegång invigdes i början av december samtidigt som museet utökade öppettiderna för bättre överensstämmelse med kulturhusets öppettider i övrigt. Invigningen samordnades med museets 25-årsjubileum som bestod av arrangemang för både särskilt inbjudna och allmänheten. 14

Att bedriva en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom ämnesområdena arkeologi, bebyggelsehistoria, etnologi, samtidsdokumentation och konst är viktigt för museet. Detta ska ske dels genom uppbyggnad av databaser för att underlätta forskningen om länets historia, dels i form av egna vetenskapliga undersökningar. Nytt övergripande mål ska formuleras inom ramen för arbetet med program för kunskapsuppbyggnad. Alla museets stora avslutade kunskapsuppbyggande uppdrag finns presenterade i rapportform. Under 2008 producerades totalt 41 rapporter, 27 inom det arkeologiska området, och 14 inom byggnadsdokumentationer. Samtliga rapporter finns i att ladda ner på museets hemsida. Under våren 2008 utförde länsmuseet en arkeologisk undersökning vid Broby bro i Täby. Undersökningen var en forskningsgrävning inom projektet Runriket och en fortsättning på det arbete som inletts 2007. I undersökningen deltog arkeologistudenter från Stockholms universitets masterprogram. Tre jordbegravningar med vuxna individer grävdes ut och i en av dem påträffades åtta silvermynt. Hittills har tretton gravar påträffats varav åtta har grävts ut. Undersökningarna genererar mycket värdefull kunskap om omvälvningarna i 1000-talets samhälle. Under året inleddes ett samarbete med Evolutionsbiologiska institutionen vid Uppsala universitet som kommer att utföra DNA-analyser för projektet. Ett uttalat syfte är att undersökningarna vid Broby bro ska ha en publik dimension med bland annat visningar för allmänheten. Under de två veckor grävningen pågick besöktes platsen av cirka 800 personer, varav ungefär hälften var elever från närliggande skolor. Projektet uppmärksammades också i lokala media. En stor insats gjordes av Täby Hembygdsförening som tog emot och hjälpte besökare till rätta på grävplatsen, samt förde statistik. Projektet kommer att fortsätta under 2009. År 2007 startade föreningen Djurö Konst och Kultur projektet Vasakungarnas Djurhamn vars målsättning var att samla och sprida kunskap om Djurhamns historia och dess roll i den svenska samhällsutvecklingen under 1500- och 1600-talen. Syftet med projektet är bland annat att stärka den lokala identiteten och den regionala profilen genom att lyfta fram Djurhamn som en del av Sveriges maritima kulturarv. Projektet drivs i samarbete med Värmdö kommun, Djurö byalag, Djurö skola, Djurö, Möja och Nämdö församling, Skärgårdsmuseet, Studieförbundet Vuxenskolan och från 2008 Stockholms läns museum. Projektet erhöll under 2007 och 2008 ekonomiskt bidrag från bland annat Länsstyrelsen i Stockholms län och från Värmdö kommun. I juni 2008 ombildades projektet till en insamlingsstiftelse. Under 2008 tog länsmuseet på sig ansvaret för, och skrev fram en projektplan till, ett arkeologiskt forskningsprojekt inom ramen för huvudprojektet. Det arkeologiska projektets övergripande målsättning är söka spår efter medeltidens och stormaktstiden Djurhamn för 15

att klargöra hur och i vilken utsträckning hamnen har nyttjats för civila så väl som krigiska ändamål under denna tid. 2008 års undersökning innefattade bland annat arkiv- och kartstudier, specialinventering, markavsökning med metalldetektor och provgropsgrävning. Syftet med undersökningen var att klargöra om det fanns medeltida kulturlager på marens botten eller på de kringliggande stränderna. Inga fynd som kunde knytas till hamnverksamheten under den aktuella perioden påträffades. Undersökningen finansierades dels av Stockholms läns museum, dels av projektet Vasakungarnas Djurhamn, men var möjlig att genomföra endast tack vare ideella arbetsinsatser av boende på Djurö. Undersökningen har avrapporterats i länsmuseets rapportserie (rapport 2008:33). Dokumentationen av industrisamhället Stora Vika, nordväst om Nynäshamn, har varit ett flerårigt projekt med olika delar. Länsmuseet har genomfört dels omfattande arkivstudier för att belysa samhällets etablering och uppbyggnad under 1940- och 50-talen, dels intervjuer med Vika-bor om deras erfarenheter av liv och arbete i lokalsamhället. Dessutom har en fotodokumentation av fabriken och samhället sommaren 2005 genomförts. Projektet har drivits i samarbete med länsstyrelsen som finansierat delar av undersökningen men också själva genomfört en dokumentation av fabriken och tillverkningsprocessen. Under 2009 kommer arbetet med att bearbeta materialet, samt manusarbete, att fortgå. Under 2010 kommer hela projektet att presenteras i bokform. Projektet, som påbörjades 2007 och drivs i samarbete med Länsstyrelsen syftar till att undersöka hur omvandlingsprocesserna i Nackas gamla industriområden har gått till och hur de människor som vistas i de omvandlade miljöerna upplever och värderar dem samt om och hur områdenas industrihistoria används i marknadsföringen av dessa. Projektet är tvåårigt och bekostas av medel från Riksantikvarieämbetets program Det moderna samhällets kulturarv. Under 2008 har dokumentationsarbetet slutförts och ett råmanus till en rapport har framställts. Vidare har projektet presenterats i ett seminarium Temadag kring Moderna samhällets kulturarv samt varit fokus för ett arbetsseminarium med inbjudna gäster. Arbetet med att ta fram en utställningssynopsis inför den kommande utställningen hösten 2009 påbörjades. I den fleråriga verksamhetsplanen pekas länsmuseet tydligt ut som en kunskapsinstitution där kontinuerlig kunskapsuppbyggnad står i centrum. I länsmuseets nya organisation, 2007-01- 01, har kunskapsuppbyggnaden också getts en starkare ställning med ett tydligt ansvar vilande på den nya enhet som inrättades vid denna tidpunkt; Kunskapsenheten. Arbetet med en ny treårsplan har senarelagts och kommer att bedrivas under hösten 2009. Kunskapsuppbyggnaden kommer även i denna plan att ha en central ställning och i planen skall ingå ett avsnitt som belyser hur det kunskapsuppbyggande arbetet skall bedrivas vid länsmuseet. På grund av den kom- 16

mande treårsplanens senareläggning har policydokumentet för kunskapshanteringen, som skall utgöra en del av denna plan, också senarelagts. Under 2008 har dock arbetet bedrivits så långt att ett första manusutkast utarbetats och diskuterats inom Kunskapsenheten. Länsmuseet deltar sedan många år i de kulturhistoriska museernas samarbetsorganisation för samtidsdokumentation och ingår i Poolen för lokala och regionala rum där vi också innehar posten som sekreterare. Under 2008 deltog flera av medarbetarna i de två poolmöten som anordnades. 17

Stockholms läns museums arbete med kulturmiljövård präglas av det långsiktiga målet att bidra till en god livsmiljö för invånarna i Stockholms län samt att en mångfald av spår bevaras i landskapet. Arbetet kan utföras genom ett årligt anslag från Stockholms läns landsting, ett bidrag genom det statliga anslaget Bidrag till regionala museer som fördelas av Statens kulturråd. Kulturmiljöarbetet bedrivs även genom externa uppdrag samt genom tillfälliga projektmedel, främst från det statliga anslaget Bidrag till kulturmiljövård som fördelas av länsstyrelsen efter ett ansökningsförfarande. Den arbetstid som bekostas av anslags- och bidragsmedel från landstinget och staten används, liksom tidigare år, främst till service och rådgivning till länsstyrelsen, länets kommuner, Svenska kyrkan och allmänheten. Servicen till kommunerna är liksom tidigare kostnadsfri upp till ett visst tak. Om arbetet är mer omfattande tar länsmuseet ut avgifter enligt museets uppdragstaxa. Servicearbetet gentemot kommunerna består i remissvar rörande bygglovsärenden och detaljplaner. Kyrkoantikvarisk ersättning är ett statligt bidrag till Svenska kyrkan för underhåll och bevarande av de kulturvärden som kyrkan förfogar över, och som räknas som en angelägenhet för hela svenska folket att bidra till. Syftet är att nå största kulturmiljönytta på ett rättvist sätt. Bidraget genererar en del arbete för länsmuseet, främst i form av rådgivning i olika frågor till länets enskilda församlingar. Det kan handla om restaurering eller ombyggnation av kyrkobyggnader, skötselfrågor m.m. Länsstyrelsen remitterar dessutom tillståndsärenden enligt Lagen om kulturminnen m.m. (KML) till länsmuseet. Länsmuseet deltar också tillsammans med länsstyrelsen och respektive stift i de regionala samrådsgrupperna för det kyrkliga kulturarvet. Under året 2008 har en omstrukturering av byggnadsvårdswebben skett, med målet att göra sidan mer användarvänlig och lättnavigerad samt förbättra sökbarheten. Därtill har webbens befintliga innehåll i form av texter och bilder justerats, reviderats och aktualiserats samt i vissa fall kompletterats. Informationen har kompletterats med nyskrivna texter om uthusbyggnader, tapeter, isolering, skadeangrepp, kakelugnar & spisar med mera. De nya webbsidorna planeras att lanseras under våren 2009. Arbetet under året har huvudsakligen bestått i att hålla kontakt med kommuner som efterfrågat kunskap om fornlämningar, skyltar och vårdfrågor. Totalt har 11 kommuner besökts i syfte att ge mer information samt att entusiasmera kommuner och markägare till att sköta fler områden. Ett antal nya skyltar som ersätter gamla förstörda har placerats ut. Arbetet med renovering av milstolpar har varit lägre prioriterat under 2008 jämfört med tidigare. Vägverket avsatte medel för upprustning av milstolpar först under hösten. Milstolpen i Ursvik, Sollentuna, renoverades under året och har bekostats av NCC. Museet har besökt Upplands-Bro där kommunen har anlagt en 29 km lång vandringsled förbi intressanta natur- och kulturplatser. Länsmuseet har hjälpt till med utformningen av skötselråd för platserna samt faktagranskat texterna till informationstavlorna. I Solna har gravfältet vid Mellanjärva röjts efter många års igenväxning och i Upplands Väsby har gravfältet i Brunbyvik 18

röjts efter museets anvisningar. På Jordbrogravfältet i Haninge har ett antal kantkedjor rensats fram. Länsmuseet och Haninge kommun anordnade dessutom en informationsdag kring kulturmiljövård och fornvårdsfrågor. Ny skötselplan har tagits fram till ett område intill Säby gård i Österåker. Likaså har museet hjälpt till med skötselfrågor i Täby, Lidingö, Ekerö, Norrtälje, Värmdö och Sigtuna kommuner. Under åren 1996-2007 har Stockholms läns museum, på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län, dokumenterat 73 byggnadsminnen. Målsättningen är att samtliga byggnadsminnen i länet ska ha en grundläggande dokumentation för att underlätta framtida handläggning. Under året har ett byggnadsminne dokumenterats: Rådhuset i Sigtuna, Sigtuna kommun. Stockholms läns museum beviljades under 2007 medel från länsstyrelsen med syfte att genomföra ett projekt som rör den omvandlingsprocess till permanentboende många fritidshusområden har genomgått eller står inför. Projektet som inleddes under 2007 fortsatte under 2008 med att en forskningsöversikt sammanställdes. Därefter följde en djupstudie av två utvalda områden som är på väg att omvandlas. Fokus i undersökningen är hur kulturarvssektorn kan medverka till att omvandlingsprocesser av detta slag tar hänsyn till områdenas kultur- och miljövärden. Arbetet fortsätter och beräknas avslutas under 2009. Inventeringen av medeltida timmerbyggnader i Stockholms läns del av Uppland påbörjades under hösten 2007 och fortsatte under 2008. Arbetet är ett komplement och en fortsättning på ett arbete med liknande upplägg som Upplandsmuseet tidigare gjort inom Uppsala län. Under året har en översiktlig inventering av småbåtsvarv i Stockholms skärgård utförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län. Inventeringens syfte har varit att ta fram ett kunskapsunderlag om varvsnäringens historia och om bevarande varvsmiljöer. Länsmuseet deltog mellan 2002-2007 i projektet Skog & Historia. Projektet var statligt initierat och drevs tillsammans med nuvarande Skogsstyrelsen med bidrag från länsstyrelsen. Projektet syftade till att inventera kultur- och fornlämningsbeståndet i skogsområden, bl.a. med hänsyn till de eventuella skador som kan uppstå i samband med skogsbruk. Personalen hämtades från arbetslösa som var boende i de kommuner där projektet bedrevs och även arbetsförmedlingen var därför en samarbetspart. På detta sätt förenades två intressen; att förse arbetslösa med arbete och att höja kunskapen om forn- och kulturlämningar i skogsmarken. Projektet är nu avslutat och under 2008 har länsmuseet fortsatt arbetet med att granska de lämningar som framkommit vid inventeringarna. Under året har några hundra lämningar kvalitetssäkrats och avrapporterats till det digitala fornminnesregistret, FMIS. 19 För 2007 planerades ett projekt, som kortfattat kan beskrivas som en bearbetning och popularisering av några av de resultat som projektet Skog & Historia medfört. Eftersom detta projekt inte avslutades förrän 2007/2008 och granskningsarbetet inte kommit tillräckligt långt beslöts att Skogens historier genomförs under första halvåret 2009.

Uppdrag inom kulturmiljövården har varit ett prioriterat område för museet under flera år, så även under 2008. Med uppdrag avses sådana projekt som har en extern beställare. Under året har museet utvecklat arbetet med uppdrag inom samhällsplaneringen. Denna typ av uppdrag är relativt nytt för Stockholms läns museum, och ger museet stora möjligheter att gifta ihop olika kompetenser inom kulturmiljöarbetet. Länsmuseets personal anlitas även i olika sammanhang som föredragshållare i kulturmiljö-relaterade frågor. Uppdrag under 2008: Norrortsleden Under 2008 har projektet avslutats och länsmuseet har producerat skriften Arkeologi i vägen som innehåller artiklar vilka ger ytterligare reflektioner än de som ryms i projektets slutpublikation. Eriksberg En arkeologisk slutundersökning utfördes av ett mindre gravfält samt ett boplatsområde. Ett spektakulärt fynd av en guldring från romersk järnålder i en grav från neolitisk tid med en överlagrande grav från vikingatid. Vårby Delundersökning av ett gravfält med intilliggande härdar. Västra Arlandastad Undersökning av ett stensträngsområde samt gravar från bronsåldern. Rosersberg En kompletterande utredning inför anläggandet av ett industriområde. Helgö En mindre förundersökning med ett uppmärksammat fynd av ett arabiskt silvermynt. Uppdrag arkeologi Länsmuseet har också under 2008 arbetat med publikationen Uppdrag arkeologi. Barkabyundersökningarna En del resurser har lagts på rapporteringsarbetet av undersökningarna vid Barkarby som utfördes 1995-1998. Under våren publicerades projektet med karaktärisering av de kulturhistoriskt skyddade kyrkorna i Stockholms stift som en CD med titeln Låt kyrkorna berätta. Karaktäriseringarna av de 109 kyrkorna, tillhörande Svenska kyrkan, har även förts in i Bebyggelseregistret och är därmed tillgängliga på nätet och sökbara för var och en. Projektet har varit ett samarbete mellan Stockholms läns museum, Stockholms stadsmuseum och Stockholms stift. 20

Även under 2008 har museet på uppdrag av församlingar inom Uppsala stift färdigställt karaktäriseringar av Roslags-Bro och Vätö kyrkor. Uppsala stift publicerar rapporterna i en vård- och underhållsplan för respektive kyrka. Museet har under året haft ett tiotal uppdrag som antikvarisk kontrollant vid restaurering av objekt med statliga byggnadsvårdsmedel. Dessa är Steninge slott, Skånelaholms gård, Källstena handelsträdgård, Söderarms fyrplats, Mellangården Stavsudda, Träskö Kvarn, Marums Kvarn, Kårsnäs jordkällare samt Hagas Arholma. På uppdrag från Svenska kyrkan har museet utfört den antikvariska kontrollen vid åtgärder i kyrkobyggnader skyddade enligt 4 kap. KML i Ösmo, Munsö, Orkesta, Solna, Norrsunda, Ekerö och Eds kyrkor samt i Skogsö kapell. Museet har gjort antikvariska förundersökningar och dokumentationer för att säkerställa de kulturhistoriska värdena vid ett antal miljöer i länet. Det rör sig om Ekebyhovs slott i Ekerö kommun, Solberga/Racksta i Tyresö kommun, Skarpsundsby Vallentuna kommun, Kubbhus i Torslunda Sigtuna kommun, Norga Kvarn i Huddinge kommun, Lövsättra Golfbana i Vallentuna kommun. Museet fick under 2008 i uppdrag av Norrtälje kommun att utföra en inventering och kulturhistorisk klassificering av bebyggelsen inom stadskärnan i Norrtälje samt ett antal kringliggande fastigheter. Arbetet är delvis en uppdatering av det bevarandeprogram för stadskärnan som kommunen tog fram 1984. Projektet innebar arkivsökning, dokumentation i fält med text och foto, kulturhistorisk värdering av alla byggnader samt registrering. Projektet avslutas under 2009. På uppdrag av Ekerö kommun har museet upprättat en kulturmiljöanalys för herrgårdsanläggningen Ekebyhov. Anläggningen omfattas av byggnadsminnet Ekebyhovs herrgård med omgivande ekonomibyggnader samt trädgårds- och parkanläggningar. Museet har gjort en beskrivning av kulturmiljön och gjort en kulturhistorisk värdering samt utarbetat råd för områdets bevarande och utveckling. Arbetet är tänkt att fungera som underlag för kommunens fortsatta planering och förvaltning av området. På uppdrag av Tyresö kommun utarbetade museet ett kulturmiljöunderlag inför detaljplaneläggning av Solberga och del av Raksta. En kulturhistorisk värdering av miljön och de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna har gjorts. Samtidigt gjordes en avgränsning av de inom området förekommande fornlämningarna. Länsmuseet har på uppdrag av Botkyrka kommun utfört en kulturhistorisk värdering och klassificering av Hågelby gård. Syftet är att den ska ligga som underlag inför kommunens kommande detaljplanering. Stockholms läns museum har deltagit som konsult i kulturmiljöfrågor inom ramen för arbetet med miljökonsekvensbeskrivning av järnvägsutredningen av Mälarbanan. Arbetet utfördes på uppdrag av WSP Sverige AB och omfattade en analys av den påverkan på kulturmiljön som en utbyggnad av järnvägen kommer att ge. 21 På uppdrag av konsortiet Förbifart Stockholm (SWECO VBB AB, WSP Sverige AB och Tyréns AB) påbörjade museet under 2008 ett uppdrag som kulturmiljökonsult i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen för utarbetande av arbetsplan för Förbifart Stockholm.

Under 2008 har museet totalt visat fem utställningar i museets lokaler för tillfälliga utställningar. En av dem var inhyrd, de andra fyra var egna produktioner. In hate we trust 8 december 2007-27 januari 2008 En utställning om hatbrott av fotografen Elisabeth Ohlson Wallin, producerad av Norrköpings stadsmuseum. I utställningen synliggjorde Elisabeth Ohlson Wallin med elva fotografier hur det ideologiska hatet drabbar hbt-personer. Med utgångspunkt från verkliga misshandelsfall, mord och trakasserier iscensätter hon en bild av utsatthet som hotar och förgör människor av idag. Utställningen blev en publiksuccé både i antal besök av skolklasser som bland övriga besökare. Glasets magi + Magiska manteln 2 februari 2 mars Under en månad under våren visade vi länsmuseets uppmärksammade vandringsutställning Magiska manteln i våra egna lokaler. Utställningen utökades också med en seperatutställning med konstnären Teymor Zarré, Glasets Magi, som gjort en paviljong till Magiska manteln. För Guds skull om kyrkans heliga rum 24 mars 31 augusti I utställningen undersökte vi kyrkans rum och dess innehåll. Utställningen var ett samarbete mellan Stockholms läns museum och Stockholms stadsmuseum. De två museerna gjorde var sin utställning. På länsmuseet betraktade vi kyrkan som byggnadsverk, format under århundraden som kyrkans heliga rum. På Stockholms stadsmuseum tittade man på kyrkan och dess plats i staden. Utställningarna hade sin grund i den genomgång och karakterisering av de särskilt skyddade kyrkorna i Stockholms stift som pågått under åren 2003-2007. Bakom projektet stod Stockholms stift, länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns museum och Stockholms stadsmuseum. Till utställningen publicerades också ett digert fördjupningsmaterial på museets webbplats. Det fanns också ett diskussionsforum på webbplatsen där allmänheten kunde diskutera utställningens frågeställningar. Stiftet, länsmuseet och stadsmuseet genomförde dessutom en utbildning för ett 60-tal lokala kyrkguider om kyrkans historia och kyrkorummets bilder och symboler. Under utställningstiden ordnade guiderna sedan öppet hus och berättade om den egna församlingens kyrka. Djur i centrum 13 september 23 november. En utställning om den offentliga konsten i länet. Vår utgångspunkt var temat djur. I utställningen visade vi exempel på både beställd och spontan offentlig konst. Vi diskuterade också det offentliga rummet. Vad ska vara i det rummet? Och vem ska bestämma över det? Följande konstnärer deltog i utställningen: Rolando Perez, Andy, Karin Issef, Johan Wiking, Pye Engström, Masquerade, Asmund Arle, Mogul, Anna Lidberg, Sam Westerholm och Aline Magnusson. 22

Blick för Sickla 4 december 2008 8 februari 2009 Jens Martinsson jobbade i drygt trettio år på Atlas Copco i Sickla. Under främst femtio och sextiotalen dokumenterade han familjens liv på Sickla strand och Tallbacken. Hans bilder skildrar också strövtåg i Nackareservatet och inte minst det moderna Nackas framväxt. För ett par år sedan kontaktade Jens dotter Stockholms läns museum och visade sin pappas bilder. Vi mötte då en lysande amatörfotograf med fingertoppskänsla för komposition och ljus. Under vintern 2008-2009 visade länsmuseet därför ett 50-tal av Jens svartvita fotografier. Just-nu montern I april månad invigde museet en Just-nu monter en ny fast del i museet där vi i enkel form ska lyfta fram aktuella och intressanta händelser i museets verksamhet. Under året innehöll montern bland annat information om museets utgrävningar i Broby Bro (Täby) och våra undersökningar vid Tullgarns slott. Utställning i den nya förbindelsegången Den 5 december invigde museet en ny förbindelsegång som leder mellan museets lokaler och den stora entrén i Dieselverkstaden. I gången får besökarna följa med på en resa genom länet - från ytterskärgården till Sergels torg. Gången har formgivits av Katharina Wahlstedt. Museets programverksamhet vänder sig till alla museets målgrupper och åldrar och spänner över samtliga museets verksamhetsområden. Den programverksamhet som museet anordnar i museibyggnaden bygger oftast på olika teman ur de tillfälliga utställningarna. Programverksamhet knuten till utställningarna In hate we trust: Till utställningen arrangerades flera välbesökta visningar samt programkvällen Kärlek till vilket pris som besöktes av runt 70 personer. För Guds skull: Fyra föreläsningar arrangerades, bland annat en kväll med historiker Maja Hagerman. Helgprogrammet Kyrkans musik med inbjudna kyrkokörer från länet arrangerades vid fem tillfällen. I slutet av augusti genomfördes seminariet Finns det plats för mitt heliga rum, ett religionsdialogsseminarium med fokus på ungdomars perspektiv på religion, identitet och heliga platser i länet. Seminariet var mycket välbesökt och arrangerades i samarbete med Sensus studieförbund, Centrum för religionsdialog, Re:Spect och ungdomar från Rönninge gymnasium. Djur i centrum: Under utställningen anordnades tre barnverkstäder, två höstlovsprogram för barn, en konstvandring i Flemingsberg samt två välbesökta debattkvällar med inbjudna gäster bland annat Mårten Castenfors chef för Liljevalchs konsthall om med uppdrag som ansvarig för Stockholms stads offentliga konst, konstkritiker Jessica Kempe och Martin West projektledare på Statens Konstråd. Debattkvällarna arrangerades i samarbete med studieförbundet ABF. 23 Temahelger Totalt har museet arrangerat två temahelger under året. Byggnadsvårdsdag 19 april: En dag med inspiration och information om ditt hus. Föreläsningar, barnverkstad med schablonmålning, Fråga en antikvarie och en mässa med ett tiotal hantverkare. Julbazar 29-30 nov: För andra året arrangerade länsmuseet en julbazar. Profilen är mångkulturellt hantverk från länet, och ett knappt tiotal utställare deltog. Bazaren blev välbesökt med runt 600 besökare under de två dagarna.

Övriga större programaktiviteter Under årets nationella arkeologidag den 31 augusti som Riksantikvarieämbetet årligen anordnar deltog museet med aktiviteten Bara ben där museets arkeologer berättade om årets spännande fynd, bland annat de tre skeletten från Broby bro i Täby. Den 5-10 maj firade länsmuseet 1-års jubileum med anledning av att vi då hade haft öppet i ett år i våra nya lokaler i Dieselverkstaden. Jubileet firades med jubileumspriser i kafé och butik och visningar. 2008 firade länsmuseet 25-års jubileum. Vi högtidlighöll detta i samband med att museet öppnade den nya entrén till Dieselverkstaden i början av december. Museet arrangerade en fest för inbjudna gäster plus en jubileumshelg för allmänheten. Under sport-, höst- och jullovet arrangerade museet lovaktiviteter för barn och unga. Det samlade resultatet för den publika verksamheten i museibyggnaden 2008 Totalt besökte 11 109 personer museet, en ökning med nästan 3500 personer jämfört med 2007. 18 skolklasser har deltagit i våra museipedagogiska program i utställningarna. Programaktiviteterna i huset har lockat runt 1600 besökare. Totalt har drygt 350 personer deltagit i våra allmänna visningar av de tillfälliga utställningarna. Skuggan av en man Under februari 2008 påbörjades planering och produktion av utställningen Skuggan av en man som ska visas på museet under våren 2009. Produktionen bygger på museets egna arkeologiska undersökningar, under åren 2003-2004, inför byggandet av motortrafikleden Norrortsleden. Bland annat undersöktes en del av ett järnåldersgravfält vid Karby i Täby kommun. Där vilade fantastiska fynd under jorden. Det allra märkligaste var upptäckten av en 1 500 år gammal kammargrav som innehöll exklusiva föremål av guld, silver och glas. Endast ett fåtal liknande gravar från samma tid har tidigare undersökts i Sverige. Både gravskicket och föremålen visade på hög social status och kontakter långt utanför den egna bygden. Enligt utställningsplaneringen ska en rekonstruktion av kammargraven med alla föremål byggas upp och ett antal originalföremål inklusive den berömda Helgöskatten visas. Fenomenet med de sällsynta kammargravarna ska i utställningen diskuteras ur både ett regionalt och ett kontinentalt perspektiv. Vernissagen är fastlagd till den 26 februari 2009. Utställningen Canada och Tegen. Under slutet av hösten deltog museet i mini-utställningen Canada och Tegen på Lidingö museum. Utställningen berättar mer om de två radhusområdena Canada och Tegen på Lidingö som i år fyller 100 år. Länsmuseet bidrog med delen om trädgårdarna i kvarteret Canada som museet dokumenterat. 24

Museets butik och kafé har fortsatt att utvecklas under året. En stor förändring är att museet från och med 1 juni 2008 har en permanent tjänst som butiksföreståndare. En annan är öppnandet av den nya förbindelsegången in till Dieselverkstaden en förändring som innebar en påtaglig ökning i besöks- och försäljningssiffrorna. Arbetet med policyfrågorna för butik och café är ett kontinuerligt arbete och ändrar karaktär i takt med museets övriga publika utveckling. Samarbetet med övriga delar av den publika enheten och kommunikatören har fortsatt. Som en följd av detta avspeglar butiken nu i hög grad såväl utställnings- och programverksamheten på museet som museets övriga verksamheter. Utbudet i butiken har därför också breddats påtagligt, bland annat med fler produkter för barn, årstidsanpassningar, musikutbud och litteraturbreddning. Vandringsutställningen Magiska Manteln har sedan slutet av oktober 2006 turnerat i länet och visats på bibliotekens barnavdelningar. Frånsett sommarmånaderna, då barnverksamheten på biblioteken är låg, har utställningen från start varit fullbokad. Idén till utställningen är hämtad från barnboken En resa genom islams konst som utgivits av bokförlaget Mantra Lingua i London 2005. Den bjuder på ett litet stycke islamisk kultur till barn i åldrarna 6-12 år. Utställningen har blivit mycket uppskattad i pressen och omskrivits i ett flertal tidningar. Riksutställningar har också gjort en kopia av utställningen som turnerat utanför länets gränser. Under 2008 har den visats på följande platser: januari februari mars april maj september oktober november Orminge bibliotek, Värmdö Stockholms läns museum Saltsjöbadens bibliotek, Nacka Landskrona stadsbiblotek Jakobsbergs bibliotek, Järfälla Tumba bibliotek, Botkyrka Eskilstuna stadsmuseum Strängnäs bibliotek Länets skolor erbjuds årligen att hyra ett flertal miniutställningar och konstmappar. Miniutställningarna innehåller främst originalkonst och konstmapparna innehåller färg-reproduktioner av hög kvalité. Studiehandledning för lärare medföljer. Konstmapparna och miniutställningarna hyrs ut per månad och vanligtvis arbetar 2-3 klasser med studiematerialet under denna tid. Under året har fyra konstmappar/ miniutställningar varit uthyrda. Uppskattningsvis innebär det att cirka tio skolklasser har arbetat med våra konstmappar/miniutställningar för skolan under 2008. Museet anordnar programaktiviteter på olika platser runt om i länet. Under året har uppskattningsvis totalt cirka 1700 personer besökt något av museets program som arrangerats utanför museibyggnaden. 25 I samarrangemang med Vallentuna och Täby kommuner anordnar museet årligen Runrikets dag en arrangemangsdag i Runriket. Under årets dag, den 13 september deltog museet bland annat med en runskola, en bussrundtur för familjer och guidad tur över Vallentunasjön. Totalt lockade arrangemanget runt 500 besökare.

Mellan 19-30 maj gjorde länsmuseets arkeologer en utgrävning vid Broby bro i Täby. Under dessa veckor anordnade museet dagliga visningar av utgrävningsplatsen. Ett informationscenter fanns på platsen och arkeologerna skrev grävdagbok som publicerades på museets webb. En temadag arrangerades också på Mors dag den 25 maj. I fokus stod då Estrid, en vikingatida kvinna som levt vid Broby bro. Under dagen anordnades visningar av utgrävningsplatsen och en runverkstad för barn. Drygt 800 personer, inklusive skolelever, besökte utgrävningsområdet. Den 6 september nyinvigdes fornminnesområdet Helgö i Ekerö kommun. På platsen finns nu en ny informationsstig genom landskapet, telefonguider och informationsskyltar. Drygt 100 personer kom till invigningsceremonin. Länsmuseet deltog med flera aktiviteter under Stockholms kulturfestival i augusti. I festivalens barnområde på Blasieholmen anordnade museet berättarstund och skelettskola, och på stan arrangerades en konst på stan-vandring för barn. Museet deltog också i festivalens event Världens längsta bokbord. Konceptet Upptäck länet informerar länets invånare om kulturhistoriska sevärdheter i länet. Informationen ges dels på plats, dels via museets webbplats. Webbsidan presenterar ett urval av kulturhistoriskt intressanta miljöer, samt ger information och vägbeskrivning till dessa. Här presenteras också historiska översikter och fördjupningar i delar av länets historiska. För medel anslagna under 2008 har följande skett: I länsmuseets fasta utställning Ett annat liv berättas tio levnadsöden, hämtade från olika platser och historiska skeenden ur länets historia. I utställningen informeras besökaren om var i länet berättelsen utspelas. 2007 startade arbetet med att producera informationsskyltar och audioguider till dessa tio platser. Arbetet har fortsatt under 2008 och för årets medel har sju platser gjorts i ordning: - Stenåldersboplats vid torpet Paradiset, Hanveden i Huddinge kommun. - Äldre järnålderns lämningar invid Barkarby flygfält, Järfälla kommun. - Medeltida bytomt och sockenkyrka och samtida händelser vid Gottröra, Norrtälje kn - Stormaktstidens tidiga industrilämningar i Nyfors, Tyresö kommun. - 1800-talets badortsliv i Furusund, Norrtälje kommun - 1900-talets statarliv kring Erikssund i Upplands-Bro/Sigtuna kommun - TBC-sanatoriet Söderby sjukhus, långvård och flyktingförläggning i Salem kommun På alla platser finns, förutom informationsskylt och audioguide, även möjlighet att titta på bilder via Wap-länk genom besökarens mobiltelefon. Länsmuseet har också gjort en specialsatsning på det moderna samhällets kulturmiljöer i Stockholms län, med särskild fokus på efterkrigstiden. Under våren 2009 kommer tio olika platser att presenteras på museets webbsida Upptäck länet/värt ett besök. Vid urvalet har särskild hänsyn tagits till om platserna kan anses vara besöksvärda sentida kulturmiljöer. 26

Runriket är ett besöksmål som utgörs av omgivningarna kring Vallentunasjön där det finns ett flertal platser med sammanlagt ett 50-tal runstenar från vikingatid. De flesta står på samma plats där de en gång restes och de berättar därför sina historier i ursprunglig miljö. Besöksmålet har skapats för att tillgängliggöra en av landets intressantaste runstensmiljöer för allmänheten. Runrikets entré är Jarlabankes bro ett runstensmonument som iordningsställts och försetts med en utomhusutställning samt en temalekpark under 2006. Under 2008 har fokus legat på att fortsätta göra allmänheten, samhällsplanerare och beslutsfattare uppmärksamma på det rika kulturarv av lämningar från runstenstid som finns i området. Arbetet med profilering sker genom massmedia, guidade turer och i samband med arkeologiska forskningsundersökningar. Under året har länsmuseet också arbetat för att samla och presentera kunskapen om runstensbroar. Ett vetenskapligt symposium, med några av landets mest namnkunniga forskare, hålls under våren 2009. Resultaten från symposiet kommer att publiceras för allmänheten i en tryckt, populärvetenskapligt hållen trycksak, under hösten 2009. Den samlade kunskapen om runstensbroar kommer troligen att ligga till grund för kommande utredning kring en eventuell rekonstruktion av en vägbro inom Runriket. Länsmuseet har en bred pedagogisk verksamhet med fokus på uppsökande verksamhet. Våra olika programerbjudanden till skolan fokuserar på både kulturmiljö- och konstpedagogik och de vänder sig till grundskolan och gymnasiet. Under året hade museet två större uppdrag från två kommuner i länet, Täby och Huddinge. Under hösten utförde vi på uppdrag av Huddinge kommun sammanlagt 35 pedagogiska program fördelade på 16 heldagsprogram med Konst i skolan, 16 heldagsprogram med Upptäck skulptur samt tre program med workshop till utställningen Djur i centrum din offentliga konst. Täby kommun köpte in ett paket med programmet Upptäck Runriket, totalt 23 program till kommunens klasser. Sammanlagt deltog 27 klasser, alla från Täby kommun. Vid ingången av 2008 erbjöds följande fasta programutbud: Forntiden runt hörnet Med programmet Forntiden runt hörnet får barnen i åk F-6 upptäcka de fornlämningarna som finns i skolans närhet. 16 klasser, från 10 olika kommuner deltog under 2008. Upptäck Runriket Upptäck Runriket är Stockholms läns museum senaste skolprogram inom ramen för kulturmiljöpedagogik. Programmet genomförs i temaparken vid Jarlabankes bro i Täby. Syftet med programmet är att väcka elevers intresse och nyfikenhet kring Runriket. Programmet riktar sig till åk F-9. Sammanlagt deltog 27 klasser i programmet, alla från Täby kommun 27 Broby bro I samband med museets utgrävning vid Broby bro våren 2008 erbjöd museet visningar för skolklasser. Visningar vände sig till åk F-gymnasiet. Sammanlagd deltog 23 klasser från 3 olika kommuner.