Inför höstens val till riksdagen skickade vi följande fråga till riksdagens partier: Vi undrar vad ni vill göra för oss pensionärer, i första hand hur ni ser på beskattningen av pensionen, men även andra frågor som rör pensionen. Och här är de svar som kommit in! Moderaterna Sveriges pensionärer betalar i dag lägre skatt än för åtta år sedan. I fem steg har hittills skatten på pensioner sänkts, 2009, 2010, 2011, 2013 och 2014. Särskilt prioriterade hittills har också de pensionärer med den lägsta ekonomiska standarden varit och tyngdpunkten ligger fortsatt på de pensionärer som har de lägsta pensionerna. Via det femte steget som trädde i kraft 1 januari får 99 procent av alla pensionärer över 65 år behålla cirka 500 kronor eller mer i månaden av sin pension. För 75 procent blir det 700 kronor eller mer varje månad. Med de fem skattesänkningarna stärks pensionärernas ekonomi sammantaget med närmare 8 800 kronor per år eller strax över 700 kronor per månad. Sett över de senaste åtta åren kommer skattelättnaderna för pensionärerna att uppgå till 16,45 miljarder kronor. Jämfört med 2006, innan Alliansen tillträdde, har en garantipensionär, en pensionär med låg pension, i dag cirka 1 900 kronor mer i disponibel inkomst varje månad. En genomsnittlig pensionär har cirka 2 100 kronor mer per månad. Vi har full förståelse för att man som pensionär vill ha samma skatt som arbetstagare i Sverige. Det är också målsättningen på sikt att det ska bli så. Skillnaden är redan mindre, eftersom skattesänkningar för pensionärer varit betydligt större än för löntagare under åren 2010 2014. Men glöm inte det som mycket tydligt kommer fram i alla undersökningar och nu senast i Skattebetalarnas förenings undersökning. Både löntagare och pensionärer har fått betydande skattesänkningar sedan 2006. När det gäller pensionerna så har skatten sänkts med 16,45 miljarder. Detta har t ex medfört att en pensionär som är gift eller sambo och har en pension på 15800/mån fått en skattelindring på 50 000 sedan 2006. Dessutom så erhåller de pensionärer som orkar jobba när de är 66 år eller äldre till och med dubbelt jobbskatteavdrag. Men jag är också medveten att de bromssänkningar som varit nödvändiga har tagit bort en betydande del av dessa skattesänkningar. Därför är det glädjande att Pensionsmyndigheten nu har som prognos, att det ska bli pensionshöjningar de närmaste tre åren. Anledningen till att jobbskatteavdraget infördes 2007 och därefter, var att fler skulle komma i sysselsättning och jobb. Detta har också skett enligt flera oberoende finansinstitut. Vi har fått långt över 200 000 fler människor i sysselsättning, trots att vi gått igenom den största lågkonjunkturen i modern tid 2008. Detta har en mycket stor betydelse för pensionssystemet och pensionerna, eftersom det finns en direkt koppling mellan arbeta och pensioner. Även om vi många gånger pratar om uppskjuten lön, så fungerar pensionssystemet rent praktiskt så att de avgifter som kommer in från den arbetande befolkningen används till att utbetala pensioner. Ju fler som jobbar ju bättre pension. Vi kan se skillnaden under åren 1995 2001. Då gick sysselsättningen ner och arbetslösheten upp och dessutom var ekonomin i olag: Detta medförde kraftigt sänkta pensioner. Detta kan vi också se i de flesta länder även idag, då de många länderna i Europa haft stora ekonomiska problem och därför också sänkt pensioner med betydande belopp sedan år 2008. Sverige har här stuckit ut som det landet som har positiva ekonomiska kurvor för både löntagare och pensionärer. Med vänlig hälsning, Eva
Folkpartiet Niklas Englund MAR 28, 2014 02:07PM CET Hej, Tack vare en tydlig arbetslinje har Alliansregeringen sedan 2006 sänkt skatten för pensionärer över 65 år fem gånger. Sett över de senaste sju åren uppgår skattelättnaderna för pensionärer till 16,45 miljarder kronor. Därtill får de över 65 år som jobbar ta del av ett större jobbskatteavdrag. Gapet i beskattning mellan pensionärer och löntagare är därför mindre 2014 än vad det var 2010. Dock håller Folkpartiet med om att det likväl är svårt för många pensionärer att få ekonomin att gå ihop. Därför vill Folkpartiet fortsätta att sänka skatten för pensionärer, så att en garantipensionär totalt får sänkt skatt med 7 000 kronor per år. Över tid ska skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer minska än mer, jämfört med 2010. Detta innebär att jämfört med 2006, innan regeringen tillträdde, kommer en garantipensionär, en pensionär med låg pension, att ha cirka 1 900 kronor mer i disponibel inkomst varje månad. En genomsnittlig pensionär kommer att ha cirka 2 100 kronor mer per månad. De fem skattelättnaderna för pensionärer över 65 år sker genom att grundavdraget höjs. Det ger relativt sett mest till de pensionärer som har lägst inkomst. I och med dagens satsning ökar den disponibla inkomsten för en ensamstående garantipensionär med drygt 1 000 kronor om året under2014, jämfört med 2013. För en genomsnittlig pensionär med bostadstillägg ökar den disponibla inkomsten med ca 400 kronor om året under 2014, jämfört med 2013. Utan Folkpartiet och regeringens skattelättnader skulle den disponibla inkomsten för en genomsnittlig pensionär med bostadstillägg i stället ha minskat med ca 1 000 kronor om året till följd av sänkta inkomstpensioner just under 2014. För åren 2015 till 2017 visar prognoserna i stället på årliga ökningar av inkomstpensionerna på mellan 2,2 och 4,7 procent. År 2012 höjde Alliansen bostadstillägget för alla pensionärer med 170 kronor i månaden. Eftersom det är de ogifta pensionärerna som ofta har de minsta ekonomiska marginalerna fick man 2013 ytterligare 170 kronor i månaden. Det innebär att 232 000 ensamstående pensionärer numera får sammanlagt 340 kronor mer i månaden eller 4 080 kronor per år. Även gränsen för skälig levnadsnivå, det vill säga gränsen för när man kan få bostadstillägg höjdes, så för dem nära gränsen blir tillskottet ännu större. Regeringen har också infört det s.k. RUT-avdraget, som har blivit populärt bland äldre, och har gett många pensionärer ett enklare liv. 2011 var det ca 150 000 personer över 65 år som använde sig av avdraget och de gjorde avdrag på sammantaget 1,7 miljarder kronor. Året efter, 2012, uppgick den skattereduktion som äldre fick till 2,2 miljarder kronor och avdraget verkar bara fortsätta att öka i popularitet bland äldre. Regeringen har ökat valfriheten och inflytandet för de äldre i äldreomsorgen genom lagen om valfrihetssystem, LOV. Vanligast är det med valfrihet i hemtjänsten, som införts i över 120 kommuner (och över 30 till är på väg).
Folkpartiet har drivit igenom en parboendegaranti, så att par får fortsätta att bo tillsammans när den ene behöver flytta till ett äldreboende. Regeringen har genomfört många åtgärder för att öka kvaliteten i äldreomsorgen. Tillsynsmyndigheterna har fått större befogenheter och ökade resurser. Regeringen har vidgat förbudet mot åldersdiskriminering. Tidigare gällde det bara på arbetsmarknaden, men nu är det förbjudet även när det gäller bland annat varor och tjänster. Innan förbudet förekom det till exempel att äldre personer nekades att skaffa kreditkort eller mobiltelefonabonnemang. Mycket återstår dock. Överlag måste äldre människor få mer makt över sin vardag. Den äldre ska själv kunna bestämma när och hur stöd, hjälp och service ges. Vi vill att äldre ska få en garanti som slår fast vad de har rätt att förvänta sig av äldreomsorgen i kommunen. Vi vill förändra synen på äldre i samhället. Alla människor är olika också när vi blir äldre. Äldre kvinnors och mäns kunskap, kompetens och erfarenhet måste tas tillvara bättre i arbetslivet. Många upplever att de har mer att ge. I dag finns det regler och avtal som sätter hinder i vägen för äldre som vill fortsätta jobba. Många av dessa hinder är onödiga och bör tas bort. Vi vill uppmuntra äldre att fortsätta arbeta om de vill och kan. Många äldre möter fördomar och negativa attityder. Arbetet mot diskriminering av äldre i arbetslivet måste därför fortsätta. Men även på andra områden upplever äldre kvinnor och män att de blir felaktigt behandlade på grund av sin ålder. Lagen mot åldersdiskriminering måste breddas till alla områden i samhället. Kristdemokraterna Vi som parti har konsekvent och enträget arbetat för sänkningar av pensionärsskatten, och har det även som vår högsta prioritering på skatteområdet under kommande mandatperiod att ytterligare reducera skillnaden i beskattning gentemot löntagare. Vi lämnar nu en period av expansiv finanspolitik med sysselsättningsfrämjande åtgärder, vilket gör att ytterligare reformer under de närmaste åren kommer behöva vara fullt ut finansierade. Även om en skillnad i beskattning gentemot löntagare existerar bör nämnas att den sedan 2009 (då den första av totalt fem sänkningar om 16,45 miljarder kronor genomfördes) kraftigt minskat, allra mest för personer med lägre inkomst. Då löner även beskattas i flera led blir den totala skattebördan klart högre än vad som framgår i de flesta jämförelser. Den särskilda löneavgiften är ett typiskt exempel på en sådan skatt, vilken resulterar i höga kostnader för arbetsgivaren och bidrar till lägre lönenivåer. Ser man på utvecklingen av den genomsnittliga disponibla inkomsten, och inte endast beskattningen, ligger löntagare och pensionärer relativt lika de senaste åren.
Vad gäller pensionen i övrigt ser vi gärna åtgärder som gör att svängningarna som uppstår i inkomstpensionssystemets balansering från år till år blir mindre kraftiga, samt att man effektiviserar förvaltningen av premiepensionssystemet. Förslag om detta har också nyligen lagts av Pensionsgruppen och vi hoppas naturligtvis att de så småningom kan komma att implementeras på ett sätt som gör att nivån på utbetalningarna blir mer förutsägbara och att avgifterna i premiepensionssystemet minskar, vilket skulle komma landets pensionärer till gagn. Vi har även förespråkat en fri flytträtt för pensionskapital då vi alltmer övergår till premiebestämda system där pensionsspararen bär riskerna. Med vänliga hälsningar, Socialdemokraterna Äldres livsvillkor har alltid, är och kommer alltid att förbli prioriterade frågor för oss socialdemokrater. Alla pensionärer har efter ett långt arbetsliv rätt till en bra tillvaro och en rimlig ekonomisk situation. Vi har stor förståelse för att det kan vara svårt att få pengarna att räcka till som pensionär och detta bekymrar oss mycket. Det finns anledning att se över pensionssystemet. Bromsen i pensionssystemet finns för att hindra att det betalas ut för mycket i pensioner och därmed på sikt tömmer pensionssystemet. Så länge vi yrkesarbetar betalar vi in till systemet varje år. De pengarna betalas ut till pensionärerna samma år som de som arbetar betalar in dem. Bromsen har alltså en väldigt viktig funktion i att tillse så att det finns pengar även framtidens pensionsutbetalningar. Däremot ska bromsen förstås helst inte behöva slå till. En av de stora anledningarna till att den gör det är den höga arbetslösheten och det är bland annat därför som vi socialdemokrater ser jobben som den viktigaste frågan för vårt land idag. Vi har en mängd förslag, och lägger fortsatt nya, för att minska arbetslösheten och öka det totala antalet arbetade timmar. En minskad arbetslöshet skulle snabbt påverka balanstalet, vilket är det som bestämmer om bromsen ska slå till eller inte. Det är också dags att erkänna att PPM har blivit en dyr flopp där fondavgifterna slukar enorma summor varje år. Sveriges fem största pensionärsorganisationer är eniga om att PPM gör mer skada än nytta, och borde läggas ned. Vi socialdemokrater står upp för pensionsöverenskommelsen. Men inom överenskommelser kommer vi att arbeta för att pengar förs till inkomstpensionerna istället för till PPM. Då behöver bromsen inte slå till lika ofta, och pensionerna kan stärkas. Ålderspension är uppskjuten lön och för oss socialdemokrater är det därför självklart att målsättningen måste vara att pension också ska beskattas som lön. Vi socialdemokrater har röstat nej till jobbskatteavdraget som skapat denna klyfta mellan lön och pension. Vi är mycket kritiska till att regeringen skapat en klyfta i beskattningen mellan löntagare och pensionärer. Regeringens förslag i budgetpropositionen för 2014 om en skattesänkning för pensionärer må vara ett steg i rätt riktning. Men den undandrar inte regeringen från ansvaret för att ha infört den skillnad i beskattning som nu etablerats.
Vårt långsiktiga mål är att skatteklyftan ska slutas genom att skatten för pensionärer sänks. Vi socialdemokrater föreslog därför i vår budgetmotion för år 2014 att skatten för pensionärer i år skulle sänkas med ett större belopp än i regeringens alternativ. Vårt förslag skulle inneburit att en garantipensionär skulle fått cirka 150 kronor i månaden i sänkt skatt innevarande år. Vi genomför en skatteväxling där skatten för miljoninkomster höjs och skatten för pensionärer sänks. Skatteväxlingen omsluter 1,3 miljarder och är neutral för de offentliga finanserna. Vi socialdemokrater har inte majoritet i riksdagen och kan därför inte idag genomföra reformer för att minska orättvisorna för pensionärerna. De motioner vi lägger röstas nästan alltid ned i riksdagen. Regeringen Reinfeldt är en minoritetsregering men Sverigedemokraterna röstar i enlighet med regeringens förslag i 9 fall av 10. Detta har regeringen Reinfeldt förvandlat till ett budgetunderskott på 87 miljarder kronor. Och Det är regeringen som bär ansvaret för att ha förslösat de goda finanser som Göran Persson lämnade. Regeringen Persson lämnade 2006 efter sig ett budgetöverskott på 65 miljarder kronor. detta har man åstadkommit på bara 8 år. Det är anmärkningsvärt och mycket oroande. Med vänlig hälsning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Du har skrivit till Vänsterpartiet i en skattefråga. I egenskap av politisk sekreterare på skatteområdet svarar jag på ditt mail. Jag vill samtidigt passa på att be om ursäkt för att mailet har dröjt så. Det beror på att jag vi presenterade vår vårbudgetmotion i förra veckan. I den föreslår vi sänkt skatt för pensionärer. Svaret nedan får du gärna publicera på hemsidan. Vänsterpartiet menar att lika inkomst ska beskattas lika. I vår vårbudgetmotion föreslår vi flera åtgärder som tar oss ett steg närmare det målet. Samtidigt innebär förslagen en rättvisare inkomstskatt i meningen att de som tjänar mer får bidra mer, medan de som har mindre får sänkt skatt. Vi föreslår bland annat att skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer tas bort upp till en månadsinkomst på 12 000 kr. Detta sker genom att pensionärerna får sänkt skatt. Om man har en pension på 12 000 kr/månad betyder förslaget en inkomstförstärkning på 300 kronor i månaden. Även pensionärer som har en månadsinkomst på upp till 16 000 kr får sänkt skatt med förslaget. Inte bara skatten på pension, utan även själva pensionssystemet påverkar pensionärers privatekonomi. Vad gäller pensionerna föreslår Vänsterpartiet att premiepensionssystemet ska försvinna och att hela pensionsavgiften ska gå till inkomstpensionen för att stärka den. Om så hade varit fallet när det nuvarande pensionssystemet infördes hade den automatiska balanseringen, eller "bromsen", aldrig slagit till och pensionerna hade inte sänkts. För att undvika framtida sänkningar av inkomstpensionen behöver olika lösningar utredas för att stärka pensionssystemet, t.ex. om pensionsavgifterna behöver höjas eller om AP-fonderna behöver stärkas. Vänsterpartiet föreslår också att garantipensionen höjs med 150 kr/månad samt en höjning av bostadstillägget med upp till 455 kr/månad för en pensionär. Med vänlig hälsning Marie Näslund
Sverigedemokratena Sverigedemokraterna har alltid betraktat pension som uppskjuten lön och vill över den närmaste fyraårsperioden kraftigt sänka skatten för pensionärerna. Många pensionärer lever idag med mycket små eller obefintliga marginaler. Frågan om sänkta skatter för pensionärer är i första hand en rättvisefråga men handlar även om att stimulera konsumtionen hos en grupp som idag nödgas vrida och vända på varenda slant. Bland annat gör vi följande satsningar i vår nuvarande budget, för budgetperioden 2014-2017. Partiet vill kraftigt sänka skatten för pensionärer. Varje pensionär får motsvarande 417 kronor per månad i ökad nettoinkomst vilket beräknas kosta 9 miljarder per år. Vi höjer garantipensionerna för att hjälpa de pensionärer som inte förvärvsarbetat på den ordinarie arbetsmarknaden till en kostnad om 3,4 miljarder per år. En ogift garantipensionär får höjd pension med motsvarande 790 kronor per månad brutto. Vi satsar också på fler äldreboenden, utökad personalbemanning, starkare anhörigstöd och bättre mat. Med vänliga Hälsningar Åsa Edvardsson Kanslist