F Ö R O R D T I L L Ä G G

1 F Ö R O R D T I L L Ä G G Detta tillägg är skrivet 2013 efter det att jag gett ut skrifterna bryggor, båtar och färjor på de jämtländska vattendragen. Precis i gränsdragningen då jag gav ut båtarna fick jag kontakt med Jan Lövgren på SCA:s arkiv på Merlo slott, Timrå. SCA har mycket värdefull information i sina arkiv. Jan hjälpte mig enormt mycket med detta och därmed kunde jag klarlägga flera av ångbåtarna på de nordliga jämtländska sjöarna. Något som tillförs här är bl a uppgifter om Svalan och den första Activ som gick i trafik på Flåsjön. Många menar att Svalan var byggd i trä och att Activ ens har existerat ställer sig en del frågande till. Jans forskande i SCA:s arkiv visar att bägge båtarna finns i deras arkiv, dock ej samtidigt. Utan all hjälp från Jan Lövgren hade dessa ångbogserare fortfarande behållit sina hemlighetsfulla liv. Curt Bardosson har också hjälpt mig mycket med båtar och bryggor runt Ströms Vattudal och Flåsjön, vi har diskuterat och förbluffats av den information som Lövgren delgett oss. Slutligen löste Curt gåtan med Svalan, Flåsjön. Curt har även korrekturläst materialet och rättat till saker där så behövts. Tack Curt. Stefan Jönsson Hackås 2013

2 ACTIV, FLÅSJÖN 1881 1887 Activ börjar sin gärning på Flåsjön som Svalan, se vidare under Svalan. Activ stavades med både c och k. Detta med Activ åren 1881 tom 1888 har följande förklaring. Svalan som finns i Kramfors AB rullar 1877 tycks ha kallats Svalan i folkmun men i Kramfors papper står det Activ. Enligt Ulf Näslund sade man även Activen om denna båt vilket kan ge en fingervisning i ämnet. Den 24 maj 1881 nämner Sundeman Activ i ett dokument skrivet till Brukspatron Lagerhjelm. Det gällde en räkning till Flottnings Bolaget för verkställd flottning av Activ. Vi ser nu att Svalan fått namnet Activ. I en skrivelse daterad den 25 september 1883 skriver Sundeman bl a: nästkommande vår då han hit uppkommer för att insätta maskinen å Activ. Ångmaskinen installerades följaktligen 1884, inte 1883 som tidigare hävdats. Ångmaskinen var av Kristinehamns mekaniska verkstads tillverkning. Kramfors hade flera affärer med ovan nämnda verkstad. Ångarna Frostviken, Ola, Activs ångmaskin 1884 och bygget av den nya bogserångaren Aktiv utfördes av Kristinehamns mekaniska verkstad. I ett telegram sänt från Ramsele till Lagerhjelm i Kramfors daterat den 20 oktober 1884 står följande, telegrammet gällde Olas förlisning: Upptagningen af Ola påbörjad. Tre färjor och pråmen används. Aktiv upplagt, maskindelar sända till verkstaden. Är nu i Ström för lån af kettingar och block. Sundeman. Ytterligare en uppgift som styrker att ångmaskinen insattes i Activ 1884. I Alanäs Hufvudbok för år 1885, Alanäs Distrikt, står att Kramfors äger 18/44 i Aktiv den 1 november 1885 till ett värde av 5 550 kr. Samma belopp gäller 31 oktober 1886.

3 Nedan ser vi ett dokument från 1881 beträffande Activ. Dokument från SCA:s arkiv i Merlo.

4 Nedan ser vi uppgifter ur Huvudboken för Kramfors gällande år 1885. Både Ola och Aktiv finns här med. Dokument från SCA:s arkiv i Merlo. AKTIV, FLÅSJÖN 1888 - fortfarande I ovanstående dokument ser vi att 1891 trafikerade Nya Activ och Ola Flåsjön.

5 Nya Aktiv ska ha blivit beställd 1885 och kommit i trafik 1888. Från början står det Nya Activ om denna Aktiv, alltså stavat med c istället för k. Namnet Nya Activ håller i sig några år innan namnet blir Aktiv rätt och slätt. Vi vet också att denna Nya Aktiv fick gamla Activs ångmaskin från 1884. 1892 noteras att Aktiv bogserat timmer, 59 120 stockar á 0,5 öre gav 2 956 kr i intäkter. Den 1 september 1910 var kaptenen ånyo full som maskinisten skriver. Denna dag var det bl.a. en disponent, byggmästare samt en representant för ägarna, Sundeman, bland passagerarna. Kaptenen fick sparken. Han återkom dock i tjänst igen den 11 september samma år. En Ture Svensson berättade om en kyrktur. Storm rådde och båten gick direkt från Siljeåsens brygga till Gubbhögens. I stället för att gå mot vågorna går båten längs med. Båten rullade så passagerarna började tro att de skulle drunkna. Efter en tid tar befälhavaren sitt liv. Folk började undra om befälhavaren hade tänkt dränka både sig själv och samtliga passagerare. En gammal bild på Aktiv. Maths Höglund har berättat att Aktiv förbrukade ca 200 kbm ved per säsong. Maths berättade vidare: När vädret var som bäst tog det 32 34 timmar att bogsera en timmernota från Lillviken (Fånåns utlopp) till Flåsjöån. En nota kunde innehålla upp till 70 000 stockar och mer. Som mest bogserade vi något år ca 1,5 miljoner stockar.

6 Aktiv på den tiden den eldades med ved. Här är hon lastad med ganska mycket bunkerved. Befälhavare på Aktiv: 1888? E A Eriksson 1888 1897 Olof Pettersson, dessutom några år på Rolf 1898 1914 Anders Ante Hamkvist, troligen även på Emma 1914 1932 Anders Odén, därefter arbetade han som däckskarl 1932 1945 Karl August Björk 1946 1971 Maths Höglund Maskinister: 1898 1911 Per Ahlberg Selander Sjödin 1916 1917 Ernst Lidfors, hjälpmaskinist 1918 1943 Ernst Lidfors, maskinist 1944 1957 Esbjörn Olofsson Redare: 1888 1938 Kramfors AB 1938 Ångermanälvens flottningsförening

7 Här ser vi Aktiv vid landrensning, ett ofta besvärligt jobb. ANDVIKEN Här är den enda bild på Andviken som jag har i min ägo. Andviken trafikerade först Revsundssjön. Andviken förflyttades senare till Näldsjön där hon fick namnet Offerdal.

8 ANNA-ERIKA Det var inspektor Sven Wikström vid Kramforsbolaget som gav båten detta namn. Nedan ser vi ett dokument visande Anna Erikas tillkomst år 1882. Från SCA:s arkiv i Merlo. ANTE 1898, nu på Rörströmssjön, hade Ante bogserat 181 802 timmer för Ångermanälvens flottningsförening á 3 öre stocken, intäkt 5 456,06. Den 1 augusti 1900 fanns följande uppgifter om Antes timmerbogseringar på Rörströmssjön. Från Yxholmbommen till Rörströmsbron 181 000 timmer. 2 övriga kunder gjorde att sammanlagt hade Ante bogserat 204 214 timmer denna säsong. 1915 var besiktningsmannens synpunkter på Ante inte så positiva. Han dömde i princip ut Antes hela maskineri. Besiktningsmannen rekommenderade att man skulle installera en tändkulemotor, detta blev det dock inget av med. Enligt ritningar så finns Ante kvar i Rörström 1920.

9 Ombyggnadsritningarna på Ante i Rörström 1920. Ritning från Landsarkivet i Härnösand. Ante ska ha fått en Karlstadsmaskin på 60 hk efter den första ångmaskinen. Besiktningsmannen dömde som vi vet ut Antes ångmaskin 1915. Det har framkommit två uppgifter om Antes framdrivningsmaskineri. Enligt en kvinna som arbetade ombord så lät Ante som en traktor. Om så var fallet bör han ha haft en tändkulemotor. Om så nu var fallet kan den inte ha installerats före 1945 ty under andra världskriget så bogserade Ante tändkulepråmen Balder, den kunde inte köra sin motor pga. oljebrist. Ante hade emellertid ångmaskin så det gick bra att köra henne. Senare fotografier visar på en annan skorstensplacering på Ante så man kan anta att en modernare ångpanna installerats. Vid denna publikations färdigställande vet jag ej när detta arbete ev kan ha skett.

10 På ovan bild ser vi Ante i en annan skepnad än den på ombyggnadsritningen från 1920. Ett helt annat fartyg än vad 1920 års ritning visar. Foto från Curt Bardosson. BALDER, PRÅM STRÖMS VATTUDAL På detta fotografi ser vi motorpråmen Balder göra god fart på Vattudalen. Foto från Curt Bardosson.

11 BIRGITTA Täljstenen kom från berget ned till bryggan där den lastades på Birgitta som sedan fraktade täljstenen över viken vid Junsternäset på sjön Kvarnbergsvattnet. Denna vik är lång och djup. Enligt Olof Eriksson var Birgitta en ca 10 meter lång båt byggd i järn. Hon hade en tändkulemotor placerad midskepps. Överbyggnaden var gjord i trä och lastutrymmet var placerat akterut. Kaptenen åren före andra världskriget var Kalle Johansson. 1938 och 1939 var de sista åren Birgitta gick i trafik ty sedan fick hon tas ur trafik pga. oljebristen som gjorde att trafiken upphörde. Birgitta kom inte mer i trafik utan hon fick ligga vid stranden där tidens tand i samarbete med vattenregleringen till sist spred ut hennes delar över sjöbottnen. Dock var hon i ganska bra skick till slutet av 1940-talet men då ingen tog hand om henne så skötte tiden om det hela. CARL HUSS Carl Huss byggdes av Eriksbergs Mek verkstad 1874 och den kom att samsegla med Pehr på sträckan Hemgraven Hammar. Carl Huss ägdes ej till 100 % av kommunikationsbolaget. Längd 64 fot Bredd 14 fot Djupgående 4½ fot Effekt 15 nom hk CARL XV Här har vi en bättre bild på Carl XV på väg genom Oscarsbron i sydlig riktning. I huvudboken är bilden betydligt sämre.

12 1896 finns bara Thomée & Carl XV i samma annons på Berg och Qvittsleturerna på Storsjön. Vi ser att sjötrafiken redan före sekelskiftet var i avtagande på Storsjön, ändå byggdes två nya båtar 1902 för gods- och passagerartrafik, Bergsviken och Tor. Som om inte det skulle räcka planerades ett nybygge och det rörde sig om en för Storsjön stor ångare, mer inriktad på passagerartrafik än dito gods. Den 28 november 1896 står att storsjöfarten tagit ny fart genom väderomkastningen. Thomée fortsatte att gå sina turer till Berg och Trafik körde inomskärs. Dock hade Carl XV lagt upp pga. fraktbrist. Den 2 december lade även Thomée upp för säsongen. DRAGAN Nedan ser vi ett fotografi på tre av Vattudalens dåtida kämpar. Dragan vid okänd brygga med Svaningen liggande på andra sidan bryggan.

13 I Wennbergs egen bok En verkstad i Karlstad kan man läsa följande: Förutom bogserbåtar byggdes under perioden en 71 fot lång lastbåt för Bröderna Löfberg & Co., Karlstad, framdriven av en 40 hkr tvåcylindrig fotogenmotor, den lika stora passagerarångbåten Tynäs samt den kombinerade bogser- och passagerarångbåten Dragan, som levererades till Nyland. En komplicerad leverans ägde rum 1912 till Ångermanälvens flottningsförening. Denna hade beställt bogserångbåten Strömsund, 55 fot lång och försedd med ett maskineri, som utvecklade 80 ind. hkr. Båten lastades på järnvägsvagnar i Karlstad och sändes till stationen Bremån på Inlandsbanan. Denna nådde då inte längre än dit, och sjösättningen ägde rum i Ströms Vattudal. Med båten följde två maskinuppsättare från verkstaden, vilka efter sjösättningen av fartyget utförde erforderliga kompletteringsarbeten. Till samma flottningsförening hade året dessförinnan levererats en varpångbåt. Till ovan text bör tilläggas att man kan få uppfattningen att det rör sig om två olika fartyg som levererades till Ströms Vattudal vid detta tillfälle men så var icke fallet. Curt Bardosson har genom efterforskningar kommit fram till att det rör sig om Dragan. Hon kom att sjösättas vid Tännviken dit inlandsbanan kommit fram. Det fanns även planer på att bygga en hamnliknande anläggning i Tännviken för att gods till och från Strömsund skulle skeppas per båt sträckan Tännviken Strömsund. Så här skriver Curt, ägare till Gäddede: Ångermanälvens flottningsförening hade sitt huvudkontor i Nyland och Dragan var således registrerad i Nyland. Hon levererades till Bredmon som ligger vid Tännviken som i sin tur ligger några kilometer före Ulriksfors. Det är alltså Dragan och inte Strömsund som ovanstående text handlar om. EDSELE Edsele blev bogserad då hon tjänstgjorde som täljstenspråm på Hetögeln. Edsele hamnade i Ströms Vattudal före 1971 då hon fortfarande flöt. Den ska ha varit ankrad ett tag i Strömsund men till sist hamnade hon där hon nu ligger som vrak, vid Vedjeön. Sista bilden där Edsele flyter, till vänster. Båten till höger är Gäddede. Foto Curt Bardosson.

14 FLOTTARBÅTAR PÅ FYRSJÖN Den vänstra flottarbåten hette båt nummer 314 och den hade en 20 hk tändkulemotor. Jag fick åka med den 1968 då Tyko Hemmingsson åkte en bit nedför Annerån, ned mot Ammerån. Båten till höger/bakom 314 är troligen båt nr 356. Den hade en 10 hk tändkulemotor. Min kusin Bertil Hemmingsson poserar. Bilderna är tagna av undertecknad 1969.

15 Här poserar undertecknad ombord på flottarbåt med troligen nr 301. Den hade en tänkulemotor på 15 hk. Foto: Bertil Hemmingsson 1969. Platsen är Selandsholmen, Fyrsjön. Båten bakom är en med 15 hk tändkulemotor. Numret på den är något mellan 315 320. Flottningen höll på att läggas ned vid den här tidpunkten och flottarna använde båtarna vid strandrensning och upptagande av bommar. 2012 finns det dock fortfarande sjunktimmer kvar som kan vara farliga för snabba motorbåtar. Av manskapshuset och förråden på Selandsholmen finns inget kvar, det är svårt att ens se några lämningar. Bryggan har för länge sedan gett upp, det är bara stenfyllningen kvar och den rasar också ut åt sidorna. Manskapshuset har blivit sommarstuga. En epok är slut.

16 FLOTTNINGSBÅT PÅ STRÖMS VATTUDAL Ovan olycka kunde man läsa om i tidningarna 1925. FLÅSJÖETTAN Nedan ser vi en föga vacker bild på Flåsjöettan.

17 1925 kom Flåsjöettan till Flåsjön. Han var en motorvarpsbåt och han var i tjänst tom 1947. Han ska ha haft en motor som kunde köras på bensin och träsprit. Skrovet var byggt i trä. FLÅSJÖKAJEN Här ser vi resterna av Flåsjökajen sommaren 2012. Till denna brygga bogserade bl a Aktiv en hel del timmer. Järnvägen löpte in i skogen i en lång radie där den efter ett 100-tal meter knöts ihop med Inlandsbanan. Jag har fotograferat kajen i sydlig riktning.

18 Här ligger Viking längst ut på nocken vid Flåsjökajen så man ser inte järnvägsrälsen som bör ha nått nästan till fotografens fötter. Ägaren och skepparen Jöns Ossian Jönsson står längst fram i fören.

19 FLÅSJÖTVÅAN Flåsjötvåan kallades även för Järnekan och han sjösattes i Flåsjön 1926. Maskineriet bestod av en Fordmotor på 20 hk. Denna motor byttes senare ut mot en Tindåsdiesel. På denna bild ser vi Flåsjöettan till vänster och Flåsjötvåan till höger. FRAM Fram trafikerade Klövsjön. Denna Klövsjön ligger vid Klövsjö som är känd bland skidåkare. Platsen är alltså söder om Svenstavik och Åsarna. Protokollsboken förvaras i Hembygdsgårdens arkiv. Fram verkar ha kommit i trafik 1911. Båten var byggd i trä och var ca 14 meter lång och hade en bredd av 2.90 m. Motorn ska ha varit en 16 hk Avance dubbelcylindrig råoljemotor. 1947 såldes Fram och det sista sammanträdet hölls den 7 mars 1947. Nu gick Fram det inte helt ovanliga ödet till mötes att helt enkelt få förfalla vid sjöstranden. FROSTVIKEN Den 5 juni 1883 uppges att Frostviken är ihopsatt. Det är antagligt att båten blir färdig i slutet af denna månad. Maskinisten reste härifrån den 2:a dennes för att börja på Frostviken. Han hade innan arbetat med ihopmonteringen av Ola.

20

21 Det är inte bra att sätta bildtext sidan före eller efter men i detta fall har jag gjort så för att inte behöva minska på dokumentets storlek. Dokumentet på föregående sida visar att Viking flyttades till Ströms Vattudal 1888. Detta var troligen andra gången det skedde för redan 1885 gjordes denna resa. Tydligen åkte hon, Viking, upp igen till Hetögeln före 1888. Viking kom upp igen till Hetögeln, 1893, och fick då namnet Turisten. En sammanhängande översikt över denna ångares namn och sjöar den trafikerade finns sist i detta tillägg. Den 15 augusti 1883 står Då maskinupprättaren från Kristinehamns Werkstad ej anser sig hafva något mera att uträtta härstädes då maskinisterna å Frostviken och Ola inhämtat full kännedom om maskinernas skötande, vill jag fråga om han får resa hem om inte Herr Brukspatron önskar att han stannar längre. Med djupaste högaktning ödmjuke tjenare. Den 1 januari 1884 skrevs följande till Brukspatron och Riddaren Wälborne Herr Lagerhjelm, Kramfors, Nyland. Räkning öfver ångaren Frostvikens seglation under sommaren bifogas, men som ångaren ännu ej är upplagd och slipen ej färdigbyggd, har detta ej kunnat upptagas af räkningen. En avverkningsrapport nämns också. 1893 finns inte Frostviken med i Bågedeforsens rullor, i alla fall inte med bogsering. Båten finns med i föreningens bokföring tom 1895. 1894 har en propelleraxel gått av men om det är Frsotvikens eller Trafiks går ej att utläsa. Ketchupflaskan och dess effekt, allt eller inget. Inom loppet av ett par månader 2012 får jag tag i tre av varandra oberoende källor som säger att Frostviken flyttades från Hetögeln till Tåsjön åren runt sekelskiftet och där blir Höfding, stavningen ändrades senare till Hövding. GÄDDEDE Curt Bardosson blev ägare till Gäddede 1971 efter det att han sett en annons om att båten var till salu 1970. Gäddede låg då vid Fågelberget. Överbyggnaden är tillverkad av Curt så uppgiften att hytten varit växthus är nog inte helt korrekt. Gäddede var nämligen inte i speciellt bra skick 1971, mycket rost fanns att ge sig på. Båten var i stort sett ett stort skrov.

22 Här ser vi Gäddede liggande vid Skogens brygga i Norge. Det är landsgränsen mellan Norge och Sverige vi ser som är uthuggen i skogen. Så här såg Gäddede ut när Curt Bardosson köpte henne i början på 1970-talet. Många arbetstimmar senare ser hon nu ut som fotografiet på nästa sida visar.

23 En vacker bild på m/s Gäddede vid sin nuvarande hemmahamn Bonäset. Foto från Curt Bardosson. Vissa delar från färja 73 finns ombord. Dessa delar kom Curt över 1971 då färja 73 bl a användes vid byggandet av den nya frösöbron. Färjan användes där som arbetsplattform. Slipen som Curt byggt i Bonäset för Gäddede är den gamla slipen avsedd för Öhn-färjan. Då Gäddede skulle befrias från sin ångpanna tänkte man göra det enkelt för sig. Man laddade dynamit i tuberna men första salvan var verkningslös. Mer dynamit i andra salvan men ingen effekt. Då tog man till riktigt i den tredje laddningen men det enda som hände var ett det blev någon buckla i någon tub. Man fick till slut skära ned ångpannan. HAMMERDAL Vissa gör gällande att denna Hammerdal hade ångmaskin under sin tid på Hammerdalssjön men det är en ytterst tveksam uppgift. Samma gäller att Hammerdal skulle ha trafikerat Fyrsjön. Det faller på sin egen orimlighet eftersom Fyrsjön är så extremt stenrik att det är ytterst svårt att köra på den med den allra minsta nöjesbåt. Anders Ivan Olssons pappa körde en gång upp en av de mindre flottarbåtarna på en stenhäll varvid båten gled baklänges och sjönk. Nu gjordes ingen större affär av detta utan man spelade helt enkelt upp båten och fortsatte

24 med sitt arbete, flottningen. Haverier av denna sort hände flera gånger på denna stenberikade sjö, Fyrsjön. Anders Ivan berättar att under hans tid på Hammerdal var den försedd med en 1-cylindrig Skandia tändkulemotor. HOLM Våren 1874 fick bolaget ångslupen Pehr. Han var byggd vid Eriksbergs mekaniska verkstad. Pehr gjorde sin första tur på Hemgraven den 30 juni 1874. Så beskrivs tillkomsten av Holm. 1878 byggdes Pehr om och fick det nya namnet Holm för trafik på Holmsjön för sina nya ägare Holms Ångbåts AB. Han fick nu namnet Holm. Där gick den tillsammans med Lars. 1884 såldes Holm till Skönviks AB. 1874 års dimensioner: Längd: Bredd: Djupg: Effekt: 47 fot 11 fot 3½ fot 8 hk HÖVDING I Sollefteå-bladet den 20 mars 1901: Från Ströms vattudal har i dessa dagar en ångare för Kramfors räkning transporterats till Tåsjön, där den kommer att användas för timmerbogsering. Som vi nu vet var det Frostviken det rörde sig om, den kom från sjön Hetögeln. ISMUNDEN Kan Ismunden vara f d Hammerdal? Utredning fortlöper. Här har vi ytterligare en båt som är svår att få rätsida på trots att flera människor minns de bägge. Några dokument har jag ej hittat.

25 JEMTLAND Här ser vi hjulångaren Jemtland till höger om skorstenen på en av få kända sparade bilder/- illustrationer på henne. Huset i bildens framkant är Burmans bryggeri som låg på Frösön.

26 KLÖVÅN Ovan ser vi Klövåns brygga i Ströms Vattudal med okänd ångare. Denna ångares namn har Curt ej kunnat utröna trots intensiva studier i mikroskop. En gissning våren 2013 är att det kan vara en tidig bild av Tor. Foto från Curt Bardosson. LARS Förvaltare Pontén skrev till en kollega följande år 1874: Tillsäg Bergströms att icke låta Österströms folk få något starkt på ångbåten. Det är icke utan att en och annan redan vill kalla ångbåten Lars ej mera så, utan Fyllan.

27 LERINGEN Fotot visande s/s Leringen kommer från Margareta Olsson. Margareta Olsson har nedtecknat följande: Ångaren Leringen har gått på sjöarna Leringen och Fagervikssjön. Båda är, liksom den närliggande Holmsjön, genomflutna av Gimån. Båttrafiken till Holmsjön var ej möjlig men den sjön hade sina egna båtar. Leringen byggdes 1873 av W Lindbergs mekaniska verkstad för Heffner & Co. De allra första åren gick båten turer mellan Fagervik och Leringsjöändan. Båten tillhörde under 1900-talet Gimåns flottningsbolag. I Sundsvall är båten registrerad 1918. Under dessa år fram till skrotningen 1936 användes Leringen enbart för timmerbogsering. Längd: Bredd: Djupg: Effekt: 17,11 m 3,8 m 2,39 m 64 ihk LILLY Denna lilla slup trafikerade Storsjön mellan hamnen i Östersund och Önet på Frösön. Båten tillhörde Jörg Birkls morfar som också hade tegelbruket vid Mjälle på Frösön. Alla uppgifter samt fotografiet kommer från Curt Bardosson.

28 LJUNGAN På sträckan Hemgraven Stöde hade Bräcke Sundsvalls Kommunikations AB troligen 1866 satt ångaren Ljungan i trafik. Den fick göra allehanda arbeten, godstransporter, timmer-, virkes- och pråmbogsering samt persontransporter. Det varv som byggde Ljungan var Bergsunds Mek. verkstad. Denna Ljungan såldes på auktion 1907 och den skrotades ned. På Härnösands Mek. verkstad byggdes en ny Ljungan samma år, 1907. MALGOMAJ II Uppgifter gör gällande att vissa delar av Anna Erika kom att användas på sjön Malgomaj under namnet Malgomaj II. På ett foto taget vårvintern 1903 kan det inte vara spanten för det syns tydligt att spanten är av trä.

29 MÅNSTAVIK Ovan har vi en bild på större delen av Näcktens båtbestånd på den tiden det begav sig. Från vänster till höger ser vi Näckten, Månstavik och motorbåten Wind vid Tunnvågen. NÄCKTEN Näcktens ratt finns idag på Hackås sjömuseum. Näckten var ett tag fritidsbåt på Ströms Vattudal. Näckten var även vid kusten ett tag och ägaren besökte bl.a. Stockholm. Han kostade även på ett motorbyte eftersom han hade blivit ut för ett riktigt dåligt väder och motorn orkade med nöd och näppe stå emot vinden och vågorna. ODIN Odins effekt uppgavs till 25 nom hk och djupgåendet till 4 fot vid en besiktning. Onsdagen den 1 april 1896 beslöts vid en extra stämma om att sälja Odin. Köpare var Indalsälvens flottningscompani. Detta är en liten märklig uppgift ty jag har ej hittat fler uppgifter om att Indalsälven skulle ha varit ägare till Odin. Affären blev nog inte av. Vi vet att bolaget ifråga köpte Thomée 1917, en affär som skulle visa sig vara mindre lysande för köparen. För säljaren, Refsunds Ångbåts AB, var det förstås en bättre affär. Den 16 april var storsjötrafiken i full gång efter den snöfattiga vintern med ty åtföljande hårda is. Odin hade inte besökt staden på 3½ månad 1896 innan han dök upp på höstkanten. Odin hade haft en bråd sommar, inte i persontrafik utan han hade bogserat mer än 300 000 timmer.

30 OLA Den 15 maj 1883 står det att Ola är ihopsatt och bara väntar på öppet vatten. Den 5 juni står Ola går utmärkt väl och utvecklar otrolig kraft efter storleken. Den 5 juni är 71 000 timmer nedbogserat och ångbåtarna var nu sysselsatta med turer från bl a Lillviken. Ångarna var Svalan/Activ och Ola. Den 7 aug 1883 nämns öfverbyggnad på Ola. 1883 var det ett lågt vattenstånd i de vattendrag Ola och Frostviken arbetade på, Hetögeln och Flåsjön. Den 15 augusti 1883 står Då maskinupprättaren från Kristiehamns Werkstad ej anser sig hafva något mera att uträtta härstädes då maskinisterna å Frostviken och Ola inhämtat full kännedom om maskinernas skötande, vill jag fråga om han får resa hem om inte Herr Brukspatron önskar att han stannar längre. Med djupaste högaktning ödmjuke tjenare. Den 21 november 1883 finns anteckningar om att det förekom korrespondens mellan Kramfors och Kristinehamns Mek Verkstad för Ola och Frostviken hade tydligen blivit försenade vid byggandet. Den 14 juni 1884 är antecknat att det bogserats omkring 63 000 st timmer. Vidare står: Ola har i denna vecka fått öfverbyggnaden påsatt utaf Herr Hjerpe. Besiktning å Ola försiggick den 9:e dennes och tillåter att föra 30 personer. Den 14 oktober 1884 hände följande som innebar att många telegram skickades till huvudkontoret samt att även att det nedtecknades på olika ställen. En sorglig nyhet har jag nu plikten att meddela. I dag kl 2 e.m. då Ola gick till Löfberga med Skogvaktaren Sundin uppstod stark storm för återresan så att förluckan på båten slogs ifrån och fören sjönk på cirka 15 á 20 fots djup besättningen lyckades med knapp nöd rädda sig i livbåten så att något lif spilldes ej. Jag reser i morgon bittida till olycksplatsen för att söka få reda hur han ligger om möjligheten finnes att taga upp honom. Jag har ej beskrifvit min sorg öfver den timade olyckan men öfvertygad att ingen oförsigtighet varit orsaken har i någon mån tröstat.

31 Ett dokument från 1883 visande Olas och Frostvikens byggande i respektive sjöar. Dokument från SCA:s arkiv på Merlo.

32 Olas förlisning innebar som sagt att det förekom ett livligt telegraferande från Strömsund till ägarna Kramfors. Sundeman skrev vidare den 18 oktober 1884: Bifogar härmed Skeppare Petterssons rapport öfver förloppet vid Olas förolyckande. Då jag afsände telegrammet var jag i Lövberga och uppmätte djupet der båten ligger; det var 10 fot ner till kappen, han står på rätt köl. Det var en högst beklaglig olycka, hoppas dock att det ej blir allt för stora kostnader att upptaga honom, blott det funnes erforderlig material. Med förra posten emottog jag från Banken i Nyland 4,000 Kronor. Med djupaste högaktning Ödmjuke tjenare Sundeman. Den 20 oktober 1884 avsändes följande telegram från Ramsele till huvudkontoret: Upptagningen af Ola påbörjad. Tre färjor och pråmen används. Aktiv upplagt, maskindelar sända till verkstaden. Är nu i Ström för lån af kettingar och block. Sundeman. 21 oktober nytt telegram: Upplånat härstädes kettingar, block och spel. Så fort Ola blir flott sändes ytterligare meddelande om ej annat förekommer. 24 oktober: Lyckats få kettingar fästa på båten. Storm hindrat vidare arbete. 26 oktober: Flyttat Ola 150 fot närmare land. Hoppas allt går bra. Sundvall nyss hitkommen. 28 oktober: Arbetet försenat af storm. 30 oktober: Westlig storm förhindrat arbetet under gårdagen, nu gynnsamt väder.

33 1 november 1884: Ola upptagen. Ångar 5 i afton, hela kostnaden omkring 350 kronor. Sundvall reser måndag via Brattbäcken. Den 2 november 1884 skrev Sundemann bl.a. följande: Genom mitt telegram af gårdagen till Herr Brukspatron att upptagningen af Ola gick ganska bra. Vi ångade hit i går afton och befanns att maskineri är i oskadat skick. En ögonvittnesbeskrivning av förlisningen berättar att man såg en ångkaskad mot himlen. I Alanäs Hufvudbok för år 1886, Alanäs Distrikt, står att Ola värderades till 9 000 kr den 1 november 1885. Den 31 oktober 1886 värderas Ola till 8 000 kr. Tre ångbåtsbryggor värderades till 200 kr. Ett båthus värderades till 40 kr. Man ägde även 2 hästar och 4 kor. Landsvägen mellan Lövberga och Hoting byggdes åren 1887/1888. Ulf Näslunds frus farfar var arbetsledare vid bygget. Ivar Sundeman skriver den 16 januari 1891 bl.a. Ola är nu på väg till Bellviksjön (ett namn Rörströmssjön haft. Min anm.). Han stod på vägen i går. Han är mycket tyngre och svårare att köra än jag trodde hvarför det går långsamt men säkert. Begagnar 6 hästar. Det är isgata efter vägen. Sundeman var även rädd att Ola skulle halka ned i dikena men resan gick bra till slut. Det står även att folk hade haft lite att göra denna vinter varför man kunde ge arbetarna låga löner, de tog i princip vilka jobb som helst. Nu vet vi att Ola kom till Rörströmssjön till sommaren 1891. PEHR Den 14 juli 1874 sattes denna Pehr in i trafik mellan Hemgraven och Hammar anlöpande Stöde kyrka, Edsta, Torpshammar och Fränsta. Denna rutt ingick A J Thomées planer.

34 REFSUND Refsunds effekt uppgavs till 10 nom hk. Dess djupgående var 3 fot. Denna bild är den enda som undertecknad känner till på hjulångaren Refsund. STORSLAM Storslam var en av de större motorvarpsbåtar som tjänstgjort på Flåsjön. Den var smidig och fick jobba med de flesta arbetsuppgifter som rörde flottningen. Blev senare privatbåt i Storsjön.

35 STRÖMSUND 1 Ovan foto visar Strömsund 1 lastad med ved. STRÖMS VATTUDAL Den 26 juli 1938 skrev LT följande: Ett hotfullt olyckstillbud inträffade på fredagsaftonen under timmerbogsering. S/S Ströms Vattudal skulle lämna ett timmersläp vid tappstället ovanför Ögelströmmen, då en besättningsman, Rude Knutsson, från Strömsund, av bogserkabeln rycktes överbord rätt akter om båten, just som denna började gå fullt back. Knutsson är en god simmare, men trots detta kan det betecknas som ett under, att han icke drogs in i propellern, innan maskinen hann stoppas, då han sannolikt fått sätta livet till. Nu kom han från det våta äventyret med blotta förskräckelsen.

Ströms Vattudal med sin skeppare E P Lund. 36

37 Ovan ser vi Ströms Vattudal, Svaningen och Dragan verkligen fullbunkrade med ved. SVALAN Ångslupen Svalan utannonserades i Hernösands-Posten 1875. Den var sannolikt byggd vid Lindholmen 1866 för Gefle Ångslupsbolag. Svalan hade en 12 hk:s ångmaskin.

38 Dokumentet ovan visar att Svalan finns i Kramfors handlingar i mars 1877. Uppgifter från SCA:S arkiv i Merlo. Hernösands-Posten 14 mars 1879: Ångbåtsfardt midt i vintern är något ovanligt i våra trakter, men ännu ovanligare är att den sker på allmän landsväg. Så är emellertid förhållandet: Svalan, hvilken förut underhållit samfärdseln mellan Hernösand och Åland samt de senaste åren tjenstgjort som bogserbåt vid Kramfors, håller f n på med en tur från sistnämnda ställe till Flåsjön på gränsen mellan Jemtland och Ångermanland. Maskinen och pannan äro redan ditförda; skrofvet ensamt lär väga 240 centner. 4/4 1879: Svalan måste läggas upp 1 ¾ mil norr om Ramsele 7 mil återstår.

39 Ovanstående dokument från den 3 mars 1879 finns i Kramfors arkiv. Dokument från SCA:s arkiv i Merlo. Curt Bardosson har hittat följande uppgifter om Svalan: Svalan, byggd med träskrov. Fanns på Flåsjön i Jämtland 1881-87.

40

41 Dokumentet på föregående sida från 1879 visar med all önskvärd tydlighet att Svalan var på väg till Flåsjön. Uppgifter från SCA:s arkiv i Merlo. Jag återger en berättelse om Svalan s svaga ångmaskin. Jacob E Ericsson har berättat: En söndag då en del kyrkobesökare på morgonen hade rott till Alanäsets kyrka ville de på hemvägen följa med ångbåten. Roddbåtarna togos på släp och i en av dem satte sig Jöns Danielsson i Seljåsen som ej vågade vara ombord på Svalan. Vid samma tillfälle var även fiskaren Erik-Pers goffar i Lillviken med. Han betraktade båten noga och så sade han: De kan nog vä n bra båt allth n, män inte var e nå fiskebåt in t. Vid samma kyrktur rodde bröderna Erik och Ol Ersson den en och en halv mil långa vägen från Alanäset till Lillviken på samma tid som Svalan. 1877 finns Svalan i Kramfors papper. 1879 finns hon igen i Kramfors papper samt Hernösands-Posten i vissa artiklar. Där upphör dokumentationen i Kramfors arkiv. Nu blir Svalan Activ och under namnet Activ kommer hon in i papperen 1881 och hon nämns flera gånger i deras arkiv som vi läst. 1886 finns hon med. Därefter vet vi att Activ s ångmaskin hamnar i Nya Aktiv, den som fortfarande står på slip i Alanäs. Kramfors bygger Ola 1883 för trafik på Flåsjön. Endast dessa två förekommer dessa år i Kramfors arkiv. SVANINGEN En fullbunkrad Svaningen.

42 Ovan visar Svaningen hösten 1933. TAVNÄS En bild av Tavnäs. Slupen i fråga gick på Revsundssjön.

43 TEGEFORS Tegefors propeller finns på Hackås brygga, skänkt av Runde Högström. Ratten, talröret och maskintelegrafen finns inne i brygghuset/sjömuseet. THOR, HJULÅNGAREN Thor s dimensioner var längd 100 fot och bredd 14 fot. Effekten var 20 nom hk. Bilden nedan är unik och visar hjulångaren Thor (i mitten) samt hjulångaren Åreskutan, senare Axel till höger. Bryggan de två hjulångarna ligger vid är onekligen stor och rejäl, jag vet inte i skrivande stund vilken det är. TOR, STRÖMS VATTUDAL

44 På föregående sida ser vi Tor bakom Ante på Ströms Vattudal. Foto från Curt Bardosson. TOR, STORSJÖN Ett stillsamt fotografi på Tor, Storsjön. Tidigt förekom även stavningen Thor på denna båt vilket inte får förväxlas med hjulångaren Thor på Kallsjön. TRAFIK, HETÖGELN Trafik bogserade för fullt 1892 och i augusti 1893 försvinner Trafik ur Bågedeforsens rullor. TRAFIK, NÄCKTEN

45 På föregående sida ser vi dubbelpropellerångaren Trafik till vänster samt konkurrentbåten Flora vid samma brygga. Konkurrensen mellan de här bägge båtarna gjorde att ingen av redarna blev stormrik. TROLLHÄTTAN Trollhättan efter avslutat värv i Lit på Indalsälven. Bilden införd i Scania s tidning MIL. Mer information finns i rätta boken.

46 TURISTEN 1893 1901 Här ser vi Turisten på Hetögeln under den tid den bar namnet Turisten. Nedan ser vi vad som finns kvar nu, 2013. Resterna av ångpannan finns även den i Arvesund. Det nedre fotografiet är taget av Stefan Jönsson sommaren 2012.

47 TURISTEN 1902 1959 Nedan ser vi ett aktiebrev för den nya Turisten. I Hammarströms ovärderliga anteckningar står följande om denna andra båt bärande namnet Turisten på Hetögeln: Ång. Turisten, propellerbåt af jern, är byggd i Frostviken år 1902 af Gefle Verstäder i Gefle. Äges af Ångfartygs Aktiebolaget Bågede Gäddede, som använder ångaren till persontrafik och timmerbogseringar å traden af samma namn och som genom ett ede af en kilometers längd afskiljer farvattnet från Ströms Vattudal. Den sträcka ångaren trafikerar är fyra mil och finnes fem tilläggsplatser å traden. Ångaren redas av Förvaltaren Axel Berg i Strömsund och befälet har utöfvats sedan ångarens nybyggnad af H.F. Bäckström 1902 tillsvidare. 1904 står: Restautrisen å Ångaren Turisten, Greta Vesterlund, som enligt öfriga fraktnotor har ansvar för sommaren, är enligt notan No 94 debiterad frakt för 1 låda öl 1:50. Aktiebrevet kommer från SCA:s arkiv i Merlo.

48 TUTTEPETTER Tuttepetter trafikerade Ströms Vattudal. Mildred Engenströms far Erik-Petter Strandberg var aktiv vid Klövåns tegelbruk/båtbyggeri/sågverk/kvarn. TuttePetter ska bl a ha använts som ambulerande lanthandel av Erik-Pe. Uppgifter från Curt Bardosson. VIKING, FLÅSJÖN Här ser vi Viking under gång på Flåsjön. I ortstidningen var följande notis införd den 10 juni 1919 rörande Viking s trafik på Flåsjön: Ångbåtstrafiken på Flåsjön har nu åter tagit sin början i det att ångaren Viking fastställt en t v gällande turlista, enligt vilken ångaren måndagar, onsdagar, fredagar och lördagar går å traden Gubbhögen Lövberga kl 8.30 f m anlöpande mellanliggande bryggor. Turerna äro så ställda att de sammanfalla med de till och från Lövberga ankommande och avgående tågen.

49 Viking var godkänd för 110 passagerare men var skulle alla de vara? Om vi tittar på fotografiet blir man fundersam över sådana uppgifter. Här ligger Viking närmast bryggan med Aktiv utanför sig. VIKING, KVARNBERGSVATTNET

50 På föregående sida ser vi Viking under den tid den gick på Storsjön under namnet Aspnäs. Den 4 april 1932 skrev man: Ångbåtstrafiken på Kvarnbergsvattnet nedlägges i år. Rederi A.B. Fjälltrafik i Strömsund meddelar i skrivelse till K. m:t att bolaget beslutat nedlägga ångbåtstrafiken på sjön Kvarnbergsvattnet i Frostvikens socken för innevarande år och icke göra anspråk på de härför beviljade statsanslaget å 2.000 kr. Då bolaget i år icke kan påräkna någon inkomst med virkesbogseringen skulle upprätthållande av enbart gods- och passageraretrafiken medföra, att bolaget komme på ekonomiskt obestånd. Den 13 maj 1932 meddelades att rederiföreningen Viking att man av ekonomiska skäl ej längre kunde uppehålla sin båttrafik på sträckan Bågede Gäddede, framhöll Ångfartygs A.B. Virgo i Strömsund. Trots statsbidraget har trafiken under alla år gått med förlust, som drabbat andelsägarna i företaget, vilka i huvudsak var intressenter i Virgo. VIRGO Virgo vid Hillsands brygga. Här är Virgo ung och ej ombyggd.

51 Den 27 juli 1911 gick Virgo en extratur till Gärdnäs med biskopen. Han besökte även Hillsands barn- och ålderdomshem. Den 4 juli 1913 åkte Arne Arbman med Virgo till Bågede. Öfvernattning och supé på det trefna turisthotellet. Fotografiet visar Virgo förtöjd vid Bågede brygga. Hotellet syns i bakgrunden. Den 7 december 1932 slutade Virgo årets säsong. Han hade då varit i trafik från den 20 maj. Virgo var till salu 1945. Den 2 maj 1945 meddelas att Ångbåten Virgo i Ströms Vattudal, tidigare tillhörig sjökapten A Åström, skall köpas av bl.a. sjökaptenerna Ek, Jansson och Asmundsson på storsjöbåtarna. Virgo är bra precis lika stor som Thomée och har legat upplagd sedan 1936. Virgo s topplanterna finns idag på ångaren Östersund. Virgos ratt och talrör finns på Hackås sjömuseum.

52 YTTERÅN Den 8 februari 1880 var en ångslup till salu och säljare var Ytterå ångslupsbolag. Slupen hade måtten 45 fot lång och 10 fot bred. ÅRESKUTAN Åreskutan (II) innan den fick namnet Kallströmmen. Fotot taget före 1905, hon bär här unionsflaggan. ÖRING Öring förflyttades till Sundsvall på lastbilstrailer sommaren 1981. Den låg tillsammans med Hebe under många år på Kövra slip. På bilden på nästa sida ligger Thomée bakom Öring 1976. När Thomée skulle sjösättas efter detta besök gick det inte alldeles bra. Thomée var nog för tung för slipen och mycket förstördes på slipen vid sjösättningen.

53 Här ser vi Öring och Thomée på Kövra slip 1976. Foto Stefan Jönsson. ÖSTERSUND Östersunds topplanterna kommer från Virgo. Sådana små nyheter dyker upp då och då. Nedan ser vi maskinrummet på Östersund 2012. Foto: Hans Stål.

54 VIKING/TURISTEN/VIKING/FROSTVIKEN Vi avslutar detta tillägg med båten med alla de namn som står i överskriften. Jag lägger den sist i texten för att inte röra till det i onödan, det räcker som det är. Återigen, utan tillgång till SCA:s arkiv på Merlo slott i Timrå hade denna sammanställning inte varit möjlig. Tack Curt för att Du stått ut med alla mina funderingar och frågor. Denna skuta tycks ha haft en fallenhet att färdas mycket på landbacken. Dokumentet från 1888 styrker att Viking kom till Hetögeln 1883, förflyttades till Ströms Vattudal 1885 men återkom till Hetögeln omgående ty 1888 åker hon till Ströms Vattudal för andra gången. 1893 åker Viking till Hetögeln för tredje gången och nu får hon namnet Turisten. ÅRTAL SJÖ BÅTENS NAMN 1883 1885 Hetögeln Viking 1885 188? Ströms Vattudal Viking 188? 1888 Hetögeln Viking 1888 1893 Ströms Vattudal Viking 1893 1901 Hetögeln Turisten 1902 1911 Kvarnbergsvattnet Viking 1912 1914 Kvarnbergsvattnet Frostviken 1914 2004 Kycklingvattnet Frostviken 2004 Arvesund KAPTENER OCH MASKINISTER FAHLÉN, O.K. Våren 1944 fyllde ångbåtsbefälhavaren O.K. Fahlén 50 år. Jubilaren var född i Överlännäs och han kom till Strömsund i 25-års åldern. Där började han som däckskarl på Virgo. Därefter blev han kapten på Dragan. Han tjänstgjorde även på Viking som befälhavare.

55 LIDFORS, ERNST Ernst Lidfors i Alanäset började som eldare och hjälpmaskinist på Aktiv, Flåsjön, sommaren 1916. Han blev sedan befordrad först till maskinist 1918 och sedan till skeppare 1932. ODÉN, ANDERS Anders Odén kom från Storsjöbåtarna och Anders blev kapten på Aktiv, Flåsjön. Han blev tyvärr senare sjuklig och blev däckskarl på Aktiv. Källor: Som i huvudboken samt Anders Ivan Olsson Curt Bardosson och Jan Lövgren, SCA:s arkiv på Merlo slott i Timrå, utan vars hjälp detta tillägg aldrig hade behövts skrivas. Curt hjälpte mig att till sist få ordning på Svalan, Flåsjön. Hon hade gäckat oss länge.

56 R E G I S T E R Fartygets namn Sidan Activ, Flåsjön 1881 1888 2 Aktiv, Flåsjön 1888 fortfarande 4 Andviken, Revsundssjön 7 Anna Erika, Tåsjön 8 Ante, Rörströmssjön & Vattudalen 8 Balder, Ströms Vattudal 10 Birgitta, Kvarnbergsvattnet 11 Carl Huss 11 Carl XV, Storsjön 11 Dragan, Ströms Vatudal 12 Edsele, nu Ströms Vattudal 13 Flottarbåtar Fyrsjön 14 Flottningsbåt på Ströms Vattudal 16 Flåsjöettan, Flåsjön 16 Flåsjökajen 17 Flåsjötvåan 19 Fram 19 Frostviken 19 Gäddede, Kvarnbergsvattnet & Vattud 21 Hammerdal, Hammerdalssjön 23 Holm, Holm- & Revsundssjön 24 Hövding, Tåsjön 24 Ismunden 24 Jemtland, Storsjön 24 Klövån 25 Lars 26 Leringen, Leringen 26 Lilly 27 Ljungan 27 Malgomaj II 27 Månstavik, Näckten 28 Näckten, Näckten 28 Odin, Storsjön 28 Ola, Flåsjön 29 Pehr 32 Refsund, Revsundssjön 32 Stor-Slam, Flåsjön 33 Strömsund I 33 Ströms Vattudal 34

Svalan, Flåsjön 35 Svaningen, Ströms Vattudal 39 Tavnäs, Revsundssjön 40 Tegefors, Storsjön 41 Thor, Kallsjön 41 Tor, Ströms Vattudal 41 Tor Storsjön 42 Trafik, Hetögeln 42 Trafik, Näckten 42 Trollhättan 43 Turisten d ä, 1893 1901 43 Turisten d y, 1902 1959 44 TuttePetter 45 Viking, Flåsjön 46 Viking, Kvarnbergsvattnet 47 Virgo 48 Ytterån 50 Åreskutan 50 Öring 1921 1981 50 Östersund 51 Viking/Turisten/ Viking/Frostviken 51 Kaptener 52 Källor 52 57