Mats Tysklind Kemiska institutionen, Umeå universitet



Relevanta dokument
Hur påverkar klimatförändringar oss?

REACT REAKTIVERING AV MILJÖGIFTER FRÅN FIBERHALTIGA SEDIMENT

Hur kommer klimatförändringar att påverka Östersjöns ekosystem?

Tillämpad forskning med spets visst går det! Och med fördel tillsammans med branschen

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK

Rapport till Naturvårdsverket

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Fortsättningen av biologikursen.

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Råd för riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment. fokus påförutsättningar för metylkvicksilverbildning

VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten

Fortsättningen av biologikursen.

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Hur stort är problemet med mikroplast

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Evaluation of "Tilførselsprogrammet" Programme for monitoring and modelling of contaminant loads and levels in Norwegian marine areas

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Renare mark Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten. Alexandra Andersson Wikström

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögifter i slam och utgående vatten

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

Miljö- och klimatsatsningar i vårändringsbudgeten Fakta-PM

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?

Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven

Spridningsvägar för organiska föroreningar från fibersediment

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg

Vattendirektivet i Sverige

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Exponering och hälsoeffekter i Glasriket

Miljömedicinsk bedömning av intag av miljöföroreningar vid bad i sjön Marmen, Sundsvall

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

ISOTOPIA. Species specifik isotopspädning för bestämning av gasformiga kvicksilverföreningar. Tom Larsson, Lars Lambertsson och Erik Björn

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Anders Mannesten Örnsködsvik 2013

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer

Symphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering

Dagvatten en komplex blandning

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Utmaningar i morgondagens vattenrening

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Forskarmöte Umeå - universitetet

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Embryonalutveckling hos vitmärla

Operativa mål för livsmedelskontrollen

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

Havs-och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2014-XX om ändring i förskrift HVMFS 2013:19 om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

SafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Transkript:

Miljögifter i Östersjön igår, idag och i framtiden Mats Tysklind Kemiska institutionen, Umeå universitet Havsmiljökonferens Örnsköldsvik 2013-09-23 1

Östersjön: - 16 miljoner människor kustområdena - 85 miljoner/14 länder hela avrinningsområdet - Kraftigt belastat miljögifter under lång tid - Miljögifter cirkulerar i systemet trots åtgärder mot många gamla miljögifter - Idag insikt om att många nya oönskade ämnen Östersjön - klassiska miljögifter fortfarande aktuella 2

Vår industrihistoria påverkar Östersjön än idag (tex f.d. Sågverksindustrier) Svartvik, Sundsvall Dioxiner flera klasser av ämnen med liknande kemiska och biologiska egenskaper 7 8 Cl x 6 9 O 1 4 2 3 Cl y Polychlorinated dibenzofurans PCDFs 7 8 6 Cl 5 x Cl y Polychlorinated naphthalenes PCNs 1 4 2 3 8 9 O 7 3 Cl x 6 O 4 Cl y Polychlorinated dibenzo-p-dioxins PCDDs Cl x 4' 3' 2' 5' 6' 1 1 1 o m 2 3 Polychlorinated biphenyls PCBs 6 5 2 4 p Cl y 3

Exempel DDT åtgärder har gett önskade effekter Tidstrender Dioxiner Sillgrissleägg 4

Viktiga källor idag? Läckage från sediment Luftemissioner Långväga transport Atmosfärisk deposition Sediment Transport från land till hav? -älvar? - förorenad mark? - industrier? - städer? Dioxiner i ytsediment 143 platser 72 kongener (varianter) 400 pg/g d.w. tetra octa PCDD/Fs Sundqvist, Tysklind, Cato, Bignert, Wiberg. Levels and homologue profiles of PCDD/Fs in sediments along the Swedish coast of the Baltic Sea. Environmental Science and Pollution Research, 2009 5

Kemiska fingeravtryck visar källan Source A Source B Source C Sediment X (receptor) Source A 10% Source B 45% Source C 45% Receptorrmodellering Källspårning receptormodellering 4 källor Toppskiktet Source1 Source2 Source3 Source4 Unknown_ Sediment propp Atmopheric dep Incineration/atmospheric dep Chlorophenol HxD-pattern Model residual Km 0 50 100 200 Sundqvist et al. 6

Nytt forskningsprojekts finansierat av FORMAS: Understanding the possible re-activation of high priority contaminants release from pulp fibre sediments in the Northern Baltic Sea (REACT) (2013-2017) REACT Projektet vill förbättra kunskapen om och i så fall under vilka förhållanden reaktivering av miljögifter från fiberbankar kan ske Kombinera state-of-the-art-teknik i fält och vid kontrollerade försök med unika mesokosmfaciliteter vid UMF Inkludera såväl organiska miljögifter som tungmetallspecies, Resultaten från projektet kommer skall förbättra möjligheten för samhället att hantera fiberbankar idag och i framtiden Samverkan kemister och ekologer vid Umeå universitet och Sveriges lanbruksuniversitet (SLU) i Umeå 7

Kvicksilver (Hg) komplex kemi 0 Hg (g) HgX n 2-n (aq) Hg 0 HgX n 2-n (aq) 2+ Hg -OM Plankton CH HgX 3 n n-1 (aq) CH3Hg-OM Ox Red 0 Hg (g) HgX n 2-n (aq) CH HgX (aq) 2- HgS 2 (aq) n-1 Hg -OM 2+ 3 n 2-2- S SO 4 Sulfate OM Reducing Bacteria CO 2 2 0 HgS (aq) 0 Hg(SH) (aq) HgS(s), Hg-OM(s) 2 REACT vatten och sedimentprovtagningar september 2013 Lotty UMF, Norrbyn http://www.umf.umu.se/forskning/provtag ning-inom-react/ 3 grunda och 3 djupa platser per område för vatten och sediment kemi och biologi (tex bottenfauna) 8

REACT provtagningar september 2013 Umeå Marina Forskningcentrum (UMF) viktig infrastruktur för forskning http://www.umf.umu.se/faltstationen/?languageid=3 9

REACT - Experiment för ökad kunskap om processerna som styr läckage organiska miljögifter och metaller från sediment Variabler: - Fysikalisk/kemiska - Ekologiska - Sedimentsammansättning Mesokosmanläggning, UMF ECOCHANGE Ecosystem dynamics in the Baltic Sea in a climate change perspective Umeå Universitet (UmU) Linneuniversitetet i Kalmar (LnU) finansierat via FORMAS 2010-2014 Läs mer på: www. umf.umu.se/english/ecochange I samarbete med Naturhistoriska Riksmuseet (NRM) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) 10

Miljöhot mot Östersjön i en nord-sydgradient! DOC KLIMATFÖRÄNDRING: Nederbörden kan komma att öka i norra Sverige, sötvatten- och DOC-tillförseln kan öka ca 20-30%. Utsötning av havet. Meier 2006, Eriksson-Hägg 2010 DOC = Dissolved Organic Carbon Löst organiskt kol Klassiska födoväven: Nutida Basala trofinivån: Fytoplankton/alger Primärproduktion Kolkälla: Oorganiskt koldic, sun light Vår hypotes Mikrobiella födoväven Framtida, Klimatförändrad Basala trofinivån: Bakterier Bakterieproduktion Kolkälla: Löst organiskt kol (DOC). T.ex. Terrestert C, algexudat. Av: Kristina Viklund Umeå Marina Forskningscentrum 11

Frågeställning: Hur kommer produktionen och organiska miljögifter att förändras p.g.a. klimatförändringar? Nord-Sydligt perspektiv. Relevans: Relevant för nationell och EU politik, t.ex. Svenska Miljömål: EO Baltic Sea Action Plan (MRI) EU s Vatten och marina direktiv WFD, MSFD Reducerad klimatpåverkan En ren miljö Ingen övergödning Ett ekosystem i balans med bevarad biologisk mångfald Theme 1 Theme 2 Theme 3 Theme 4 Integrated Synthesis and Collaboration Theme 5 Analytical Platforms Field Facilities, Infrastructure, Vessels Experimental Facilities Forskning delas in i 5 teman: Tema 1. Effekt av förändring t.ex. av temperatur, näring, ljus, terrestert kol på Mikrobiella Födoväven. PI: Catherine Legrand LNU Tema 2. Feedback på högre trofinivåer, Fisk. Effekter av t.ex. Biomanipulation och ekosystemförvaltning. PI: Pär Byström UMU Tema 3. Förändringar av födovävstransport av organiska miljögifter. PI: Mats Tysklind UMU Tema 4. Stöd för marin miljöövervakning (sensorer, bojar, övervakningsstrategier. PI: Johan Wikner UMU Tema 5. Integrerad syntes (modellering, tidsserier) PI: Agneta Andersson UMU 12

Tema 3 Hur påverkas fördelning av miljögifter i näringsväven? Blir det någon skillnad i upptag av organiska miljögifter i nutida samt framtida klimatförändrad näringsväv. Försök UMF 2013 miljögifter varierande temp. & DOC Tema 3. Studier av både gamla miljögifter och screening av nya ämnen Legacy (fettlösliga) DDT (insekticid) Hexaklorcyclohexan (insekticid) 4 PCB 153 (persistent PCB) Decabromodiphenyl eter (flame retardant) 0 8 Log Kow (fettlöslighet) Hydrochlorothiazide (antidiuretica) Metoprolol ( -blocker) Clofibric acid (cholesterolregulating) Diclophenac (Pain killer) Nya ämnen (ofta mer vattenlösliga) 13

Persistens (P) Bioackumulation (B) P (t½) Läkemedel Flamskyddsmedel Klorfenolpreparat Dioxin - PCB PFCs B (BCF, log Kow) Resultat nationella screnningen läkemedel (Naturvårdsverket, 2011) In ARV Ytvatten Ut ARV Fisk Forskningsprogrammet MistraPharma besök www.mistrapharma.se Mats Tysklind, VA-Kem 2011 = >200ng/l = 21-200 ng/l = <20 ng/l 14

Brodin et al. Science Feb., 2013 EcoChange 2012 Provtagning yta, mitt och vid botten tre platser A5 Karbamazepin Flukonazole C14 Briggen Tre Kronor 2013, ytvatten Topp tre läkemedel Karbamazepin 100 % Orfenadrin 69% Flekainid 39 % 15

Östersjön: - 16 miljoner människor kustområdena - 85 miljoner/14 länder hela avrinningsområdet - Kraftigt belastat miljögifter under lång tid - Miljögifter cirkulerar i systemet trots åtgärder mot många gamla miljögifter - Idag insikt om att många nya oönskade ämnen Hg/Me-Hg 16

Betydelsen förväntande klimatförändringar Scenarios? Snow cover? Nederbörd? Extrema flöden! Temperatur? Förändrade näringskedjor som följd av förändrat klimat? 17

Tack för uppmärksamheten! Mats Tysklind Kemiska institutionen Umeå universitet 901 87 Umeå tel. 090-786 6668, 070-586 6999 e-post: mats.tysklind@chem.umu.se 18